Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:186, Angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.

1

Nr. 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utvidgning av

folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Axel Lindegren upprättade ritningar av tillbyggnads- och inredningsarbeten

för folkskoleseminariet i Stockholm ävensom till förbättrade värmeanordningar

m. m. i rektorsbostaden vid nämnda seminarium anvisa på

extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 320,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 153 höft. (Nr 186.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Holmquist,

Olsson.

Utvidgning

av folkskoleseminariets

i

Stockholm lokaler

m. m.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde:

Under åttonde huvudtiteln, punkten 195, i årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att. i avbidan på

proposition angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler

m. m., beräkna för ändamålet på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

av 320,000 kronor. Sedan ärendet nu undergått ytterligare

beredning, anhåller jag att få ånyo anmäla detsamma.

Redan år 1912 inkom seminariets dåvarande rektor Fredrik Lundgren

till Kungl. Maj:t med en av Stockholms stads konsistorium den 26 november

1912 tillstyrkt hemställan om framställning till 1913 års riksdag

angående ett anslag å 37,000 kronor för utvidgning av seminariets lokaler

och anförde därvid bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:tx Proposition Nr 18(>.

Sedan början av läsåret 1909—1910 förekommer vid nämnda seminarium jämte

den fyraåriga kursen även en ettårig kurs för sådana elever, som före inträdet vid

seminarium avlagt mogenhetsexamen. Om nu den ettåriga kursens elever skola erhålla

en praktisk utbildning, likvärdig med den, som övriga elever erhålla, måste

seminariets övningsskola ge tillfällen till dubbelt så många övningar som före den

ettåriga kursens tillkomst. Men klart är, att en övningsskola, som är avsedd för 25

till 30 elever, icke utan men för dess lärjungar kan tagas till övningsfält för 50 till

60. Seminariet har fått eu parallellavdeluing abiturienter, då behöver det också få

parallellklasser i övningsskolan hela skolan igenom.

Vid ansökningen var fogad en av intendenten Knut Bildmark upprättad

kostnadsberäkning å de ifrågasatta arbetena, vilken slutade på

36,000 kronor.

Uti infordrat, den 10 december 1912 dagtecknat utlåtande i ämnet

förklarade dåvarande överintendentsämbetet, att ämbetet icke funnit något

att i ärendet erinra.

I skrivelse till folkskolöverstyrelsen den 22 maj 1917 hemställde

sedermera dåvarande rektorn vid ifrågavarande seminarium Gunnar Norrby,

att överstyrelsen måtte gå i författning om att fortast möjligt bereda

seminariet för undervisningens behöriga uppehållande nödiga lokaler samt

att förbättrade värmeanordningar måtte komma till stånd i seminariets

rektorsbostad.

Angående behovet av ökat antal undervisningslokaler anför rektor

bland annat:

Det är överstyrelsen bekant, att vid folkskoleseminariet i Stockholm föreligger

ett starkt behov av en utvidgning av seminariets lokaler. Ett längre uppskjutande av

frågan om en sådan lokalutvidgning torde ej vara tillrådlig, om undervisningen vid

seminariet skall motsvara sitt ändamål. För ett lämpligt anordnande av den praktiska

lärarutbildningen måste seminariets övningsskola oundgängligen erhålla nödig utvidgning.

Enligt folkuudervisningskommitténs förslag skulle seminarium, vid vilket s. k.

studentkurs är anordnad, erhålla en övningsskola om 7 avdelningar. Med hänsyn till

att vid seminariet i Stockholm provårskurs är anordnad, torde övningsskolan vid detta

seminarium ytterligare erfordra en avdelning. Jag tillåter mig att i detta hänseende

hänvisa till att vid Göteborgs seminarium övningsskolan kommer att erhålla en sådan

anordning. Då seminariet i Stockholm ej äger mer än 4 klassrum för övningsskolan,

erfordras ytterligare 4 sådana rum.

Den ettåriga seminariekursen har hittills saknat särskilt klassrum. Ett sadant

är givetvis behövligt. Dessutom erfordras för undervisningen i de naturvetenskapliga

ämnena lokaler för fysiska och biologiska laborationer. Sadana hava blivit inrättade

i de senast tillkomna seminariebyggnaderna men saknas vid Stockholms seminarium.

Ett önskemål är jämväl, att för övningsskolan erhalles ett särskilt rum för naturkunnighetsundervisningen.

I många hänseenden torde anordnandet av en sådan lokal

vara av behovet påkallad. Som folkundervisningskommittén i sitt betänkande rörande

folkskoleseminarierna (del I sid. 31) anmärker, bör övningsskolau i fråga om undervis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.

ningsmedel vara så utrustad som en god folkskola och följaktligen äga sin egen undervisningsmateriell

skild från den för seminarieundervisningen avsedda. Givetvis kan

materiellen i de naturvetenskapliga ämnena bättre utnyttjas, om naturkunnighetsundervisningen

i skolan äger särskild lokal.

Behov föreligger jämväl av särskilt utrymme för undervisningen i träslöjd med

övningsskolans gossar. Dessutom torde i sammanhang med nyinredningen av förenämnda

lokaler hänsyn jämväl böra tagas till behovet av särskilt kollegierum samt av

1 omklädningsrum och i eller 2 frukostrum.

I fråga om behovet av förbättrade värmeanordningar i rektorsbostaden

yttrar rektor:

Inspektor och kollegiet hava vitsordat behovet av förbättrade värmeanordningar

i rektorsbostaden. Att denna bostad är synnerligen kall och svår att uppvärma, hava

samtliga innehavare av bostaden intygat. Jag vill ytterligare anmärka, att på grund

av bristande värmeanordningar vissa utrymmen i byggnaden bliva mindre användbara.

Detta gäller särskilt rummen mot norr. Den invid tvättrummet i denna del av byggnaden

belägna garderoben, som är den enda större garderob i bostaden, är så fuktig,

att allt, som där förvaras, betänkligen utsättes för mögel. Aven badrummet i

samma del av byggnaden är under vintern praktiskt taget oanvändbart.

Denna rektors skrivelse var åtföljd av protokoll vid sammanträde med

lärarkollegiet vid folkskoleseminariet i Stockholm den 11 maj 1917, enligt

vilket kollegiet, bland annat, vitsordade behovet av såväl lokalutvidgning

för seminariet som förbättrade värmeanordningar i rektorsbostaden.

Med eget utlåtande av den 4 september 1917 jämte infordrat, den

26 juli 1917 dagtecknat utlåtande av Stockholms stads konsistorium samt

yttrande av seminariets inspektor överlämnade folkskolöverstyrelsen förenämnda

skrivelse till Kungl. Maj:t.

Seminariets inspektor uttalade såsom sin mening, bland annat, att

uppskov icke längre borde äga rum med anskaffandet inom seminariebyggnaden

av de lokaler, om vilka rektors hemställan rörde sig, samt att uppvärmningen

av rektorsbostaden rimligen icke längre borde ske på det högst

otillfredsställande sätt, som då ägde rum.

Stockholms stads konsistorium tillstyrkte bifall till rektors framställning.

Folkskolöverstyrelsen yttrade sig först i allmänhet rörande folkskoleseminariernas

lokalbehov och anförde därom:

Som bekant beteckna riksdagens beslut åren 1907 och 1908 rörande uppförande

av seminariebyggnad i Luleå en vändpunkt i fråga om principerna för seruinariebyggnaders

anordning i vårt land. Under det att för tidigare uppförda dylika byggnader

tillämpats ett snävt begränsat program, vari allenast de allra oundgäDgligaste lokalbehoven

tillgodosågos men för undervisningsarbetet betydelsefulla behov lämnades obeaktade,

hava såväl seminariebyggnaden i Luleå som de sedermera uppförda byggnaderna

för seminarierna i Växjö, Göteborg, Falun och Uppsala samt den under upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:tn Proposition Nr 1811.

förande varande byggnaden för seminariet i Lund tilltagits efter en väsentligt större

måttstock, varigenom utrymme kunnat beredas för de nya lokaler, som undervisningens

pågående utveckling och omläggning gjort behövliga. De lokalbehov, som sålunda

blivit tillgodosedda i de senaste seminariebyggnaderna, avse huvudsakligen den naturvetenskapliga

undervisningen samt undervisningen i vissa övningsämneu, utrymme för

bibliotek och läsrum ävensom för ökat antal avdelningar i övningsskolan.

Tydligt är, att de seminarielokaler, som tillkommit före berörda utvidgning av

byggnadsprogrammet, numera icke motsvara de fordringar, som med skäl kuuua ställas

på dylika lokaler, och icke medgiva en ändamålsenlig anordning av utbildningsarbetet

vid seminarierna. Önskligt är därför, att desamma, så snart ske kan, antingen, där

så finnes oundgängligen behövligt, ersättas av nya eller ock tillbörligen utvidgas. Fullständig

nybyggnad torde erfordras för seminarierna i Karlstad, Umeå, Linköping och

Skara, vilkas nuvarande lokaler uppförts under 1860- och 1870-talen och äro synnerligen

olämpliga. Genom mer eller mindre omfattande om- och tillbyggnad torde lokalbehoven

för seminarierna i Strängnäs, Kalmar, Landskrona, Härnösand och Stockholm

kunna bliva behörigen tillgodosedda.

De behov, varom nu är fråga, hava vid flera tillfällen, bland annat i framställningen

till 1913 års riksdag angående ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m.,

bragts till riksdagens kännedom. Riksdagen har även visat sig bebjärta desamma, då

1914 års senare riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t, fattat beslut om en

väsentlig utvidgning av seminariets i Strängnäs lokaler, ett beslut som dock på grund

av den inträdda kristiden beklagligen ännu icke kunnat komma till utförande. Överstyrelsen

har för avsikt att, så snart lämpligen ske kan och i den ordning, som

befinnes av omständigheterna påkallad, hos Kung!. Maj:t göra framställningar rörande

de åtgärder, som synas erforderliga för de nu angivna lokalbehovens tillgodoseende.

Därefter anförde överstyrelsen rörande lokalerna vid Stockholmsseminariet

och behovet av deras utvidgning:

Vad nu angår den närmast föreliggande frågan om utvidgning av folkskoleseminariets

i Stockholm lokaler, må först anmärkas, att byggnaden vid detta seminarium,

om vars uppförande beslut fattades av 1905 års riksdag, är jämförelsevis rymlig och i

stort sett ändamålsenlig, varför ock den nödiga utvidguingen torde bliva av jämförelsevis

ringa omfattning och draga relativt liten kostnad. Behovet av en utvidgning

gjorde sig emellertid ganska snart gällande, och frågan härom är ej ny. Såsom erinras

i det rektors framställning bifogade koilegieprotokollet, väcktes frågan år 1912 av

seminariets dåvarande rektor, vilken efter erhållet kungl. bemyndigande lät utarbeta

förslagsritningar, som med skrivelse den 11 november 1912 överlämnades till Kungl.

Maj:t men ej ansetts böra föranleda ytterligare åtgärd. Frågan bar sedermera vid

flera tillfällen varit föremål för förberedande överläggningar, men förhållandena hava

först nu medgivit utarbetandet av förnyad framställning i ämnet.

Det är företrädesvis två omständigheter, som vid ifrågavarande seminarium gjort

behovet av lokalutvidgning särskilt kännbart. Det ena är, att, efter det planen för

byggnadsarbetet uppgjorts, seminariet utvidgats med en särskild ettårig seminariekurs

för studenter, den andra, att vid seminariet är förlagd eu provårskurs för blivande

seminarie- och läroverkslärare, vilken på grund av be.-lut av 1916 års riksdag numera

erhållit väsentligt vidgad omfattning och syftning. Båda de nu berörda omständig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.

heterna hava medfört behov av en betydligt större övningsskola än som anses behövlig

vid ett vanligt enkelseminarium. För en utvidgning av övningsskolan erfordras givetvis

åtskilliga nya lärorum, varjämte lärorum behöves för studentkursen. Dessutom är

den naturvetenskapliga avdelningen i behov av utvidgning, ett mindre utrymme behöves

för undervisningen i träslöjd för övningsskolans gossar, och behovet av frukostrum

samt omklädningsrum för gymnastiken bör bättre tillgodoses. Slutligen torde,

då särskilt kollegierum saknas och elevernas biblioteks- och läsrum nu måste användas

jämväl för nämnda behov, genom omrangering av befintliga utrymmen ett ordentligt

kollegierum höra anordnas.

Rörande den närmare motiveringen för de förefintliga lokalbehoven kan överstyrelsen

hänvisa till den föreliggande framställningen. Överstyrelsen vill blott tilllägga,

dels att överstyrelsen anser det, särskilt för vinnande av en tillfredsställande

anordning av provårskursen, behövligt, att övningsskolan här, liksom enligt beslut av

1917 års riksdag vid seminariet i Göteborg, kommer att omfatta 8 avdelningar, dels

ock att överstyrelsen genom upprepade besök på platsen kommit till den övertygelsen,

att de framställda önskemålen äro av den art, att de för att möjliggöra en ändamålsenlig

anordning av arbetet vid läroanstalten böra tillgodoses.

I enlighet med vad som i framställningen anförts äro följande nya utrymmen behövliga:
1

lärorum för den ettåriga seminariekursen,

4 lärorum för övningsskolan,

1 rum för fysiskt laboratorium,

1 > » biologiskt s>

1 > » naturkunnighetsundervisningen i övningsskolan,

1 » > undervisning i träslöjd,

2 frukostrum,

1 omklädningsrum för gymnastiken,

1 kollegierum.

I det förutnämnda år 1912 utarbetade förslaget tänkte man sig, att lokalutvidgningen

skulle vinnas genom inredande av vindsutrymmena till rum för övningsskolan.

Att lokalutvidgningen lättast och billigast kan åstadkommas genom användning av de

stora nu alldeles obegagnade vindsutrymmena torde vara självfallet. Tungt vägande

skäl kunna dock anföras mot den i nämnda förslag ifrågasatta användningen av sagda

utrymmen. Då de rum, som skulle erhållas i vindsvåningen, icke kunna i fråga om

belysning och ventilering bliva alldeles lika tillfredsställande som övriga rom i byggnaden,

skulle det vara oriktigt att använda dem såsom dagliga arbetsrum för läroanstaltens

i hygieniskt hänseende ömtåligaste elever, nämligen barnen i övningsskolan.

Jämväl ur eldfaresynpunkt synes det vara mindre lämpligt att förlägga barnens lärorum

till vindsvåningen, och denna anordning vore otjänlig även ur den synpunkten,

att den långa vägen till och från lekplatsen skulle förkorta barnens vistelse ute under

rasterna.

Allt synes peka hän på att den riktigaste lösningen av frågan är att till vindsvåningen

förlägga specialrum, i vilka de enskilda eleverna blott jämförelsevis ringa

tid uppehålla sig, och i de rum, som härigenom frigöras, inrymma de nya övningsskolavdelni

ngarna. Enligt denna grundsats är det förslag utarbetat, som framlagts

av seminariets nuvarande rektor och som i princip biträtts av seminariets lärarkolle
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Eungl. Maj:ls Proposition Nr ISO.

gium. Frukost- och omklädningsrummen skulle enligt rektors förslag erhållas genom

avbalkning och inredning av befintliga utrymmen i bottenvåningen, och ett lämpligt

kollegierum skulle vinnas genom förflyttning av biblioteks- och läsrum till två därbredvid

belägna rum.

T fråga om det sålunda föreliggande förslaget, rörande vars detaljer överstyrelsen

får hänvisa till framställningen och de därvid fogade skissritningarna, har överstyrelsen

icke funnit skål till invändning. Såvitt överstyrelsen kan bedöma, skulle genom

förslagets förverkligande de förefintliga behoven bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda,

och det synes, som skulle lokalutvidgningen så åstadkommas på det ändamålsenligaste

och enklaste samt därför också helt visst prisbilligaste sätt som är möjligt.

På byggnadstekniska detaljer kan överstyrelsen givetvis icke inlåta sig, men

överstyrelsen vill i anslutning till det av kollegiet gjorda uttalandet betona vikten av

att belysningen i vindsvåningen blir så riklig och så ändamålsenligt ordnad som möjligt

samt att direkt ventilation av rummen kan åvägabringas genom öppnande av

fönster.

1 fråga om värmeanordningarna i rektorsbostaden yttrade överstyrelsen

:

Vad angår den i förevarande sammanhang framförda frågan om förbättrade värmeanordningar

i rektorsbostaden vid seminariet, finner överstyrelsen såväl genom vad i

handlingarna därom auförts som genom vad överstyrelsen i övrigt härom bar sig bekant

uppenbart, att den nuvarande anordningen för uppvärmningen av ifrågavarande

bostad är ytterst otillfredsställande och att alltså en förbättring därav är synnerligen

behövlig. Lämpligt synes ock vara, att denna angelägenhet ordnas i samband med utvidgningen

av seminariets lokaler. Överstyrelsen vill alltså även i denna del understödja

den gjorda framställningen.

Slutligen uttalade överstyrelsen rörande ärendets fortsatta behandling:

Vidkommande det föreliggande ärendets fortsatta behandling torde vara lämpligast,

att uppdrag gives åt överintendentsämbetet att i samråd med överstyrelsen verkställa

den utredning, som kan finnas erforderlig för frågans föreläggande för riksdagen

för utverkande av erforderligt anslag.

Med hänsyn till den i vissa hänseenden synnerligen trängande naturen av de

här omhandlade lokalbehoven vore det synnerligen önskvärt, att utredningsarbetet

kunde bedrivas med den skyndsamhet, att framställning i ämnet kunde göras till 1918

års riksdag.

Sedan Ivungl. Maj:t den 22 september 1917 uppdragit åt dåvarande

överintendentsämbetet att i samråd med folkskolöverstyrelsen verkställa

utredning rörande nödig utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm

lokaler samt förbättring av värmeanordningen inom rektorsbostaden därstädes,

,avgav byggnadsstyrelsen med skrivelse den 21 maj 1918 jämte

yttrande av seminariets rektor ävensom införskaffat, den 6 maj 1918 dagtecknat

yttrande från folkskolöverstyrelsen ett av arkitekten Axel Lindegren

upprättat förslag i ämnet, åskådliggjort å sju hopfästade ritningar samt åtföljt

av till ärendet hörande kostnadsberäkningar med flera handlingar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.

Berörda förslag upptager en tillbyggnad till gymnastikflygeln på den

obebyo-o-da delen av skolans tomt mellan Maria Högbergsgata och skolgården

samt därjämte inredning av vissa lokaler å den nuvarande byggnadens

vind ävensom förbättrade värmeanordningar m. in. i rektor sbostaden.

Enligt förberörda beräkningar skulle de föreslagna arbetena kräva en kostnad

av sammanlagt 227,100 kronor. .

Beträffande nämnda förslag har seminariets rektor förklarat sig icke

hava något att erinra, då givetvis ökade möjligheter att tillgodose seminariets

behov av lokalutrymme därigenom vunnes. ■

Folkskolöverstvrelsen har tillstyrkt bifall till förslaget. Överstyrelsen

förklarar sig dock icke kunna underlåta att såsom sin mening framhålla,

att byg°madskostnaden vid den nu föreslagna anordningen torde bliva

högre, än om vindsutrymmet helt och hållet tagits i anspråk, utan att

tillbyggnad ägt rum. , . , ,

Med anledning av överstyrelsens sistberörda uttalande anför byggnadsstyrelsen

följande:

Folkskolöverstyrelsen har framhållit, att byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag

skulle komma att ställa sig dyrare än den av överstyrelsen tidigare forordade användningen

av hela det befintliga vindsutrymmet i förening med vissa andringar i bottenvåningen

för vinnande av utrymme för avklädningsrum för gymnastiksalen. Åven om

så är fallet, uppväges dock detta, efter vad styrelsen kan finna, till fullo av den större

ändamålsenligheten i arkitekten Lindegrens förslag. Enligt styrelsens mening bleve

nämligen de av rektor föreslagna slöjdlokalerna å vinden foga lampliga, särskilt vad

beträffar träslöjden, vartill kommer, att allt vindsutrymme, varav seminariet troligen

ofta komme att hava behov, disponerades för undervisningen, varigenom aven den minsta

framdeles behövliga utvidgning inom byggnaden omöjliggjordes.

Det av överstyrelsen ifrågasatta sättet för lösande av fragan om anskaffande av

avklädningsrum för gymnastiksalen har vid närmare granskning av byggnadsstyrelsen

befunnits så ©ändamålsenlig!, att anordningen icke ens skulle kunna tillstyrkas såsom

^ Det utrymme, som av överstyrelsen avsetts för ändamålet, är icke annat än en

förstuga, som måste’ betraktas såsom härför fullständigt otjänlig. o

Då genom det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget saval ett välbehövligt

vindsutrymme skulle fortfarande stå till seminariets förfogande som ock något

reservutrymme finnas tillgängligt för framtida behov samt aven i ovngt föreliggande

lokalfråga skulle vinna en så gynnsam lösning, som efter forkandenvarande

förhållanden är möjlig, tillåter sig byggnadsstyrelsen förorda detsammas utförande.

1 förnyat, den 23 december 1918 avgivet utlåtande meddelade byggnadsstyrelsen,

att de av ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten

betingade kostnader, som den 22 mars 1918 av arkitekten A. Lindegren

beräknats till 227,100 kronor, med hänsyn till då gällande priser torde

böra beräknas till 310,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts> Proposition Nr 186.

Nu har seminariets rektor Anna Sörensen, som tagit del av förenärnnda

av byggnadsstyrelsen avgivna förslag, under förklaring att hon

icke hade något att erinra mot de föreslagna anordningarna samt med

framhållande av det trängande behovet av den föreslagna lokalutvidgningen,

i skrivelse den 2 oktober 1919 hemställt om förslag till 1920 års riksdag

angående anslag för erforderlig utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm

lokaler samt förbättring av värmeanordningarna i rektorsbostaden

därstädes.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 4 november 1919

ånyo avgivit utlåtande i ärendet och därvid överlämnat inom styrelsen

enligt då gällande priser upprättade, å sammanlagt 320,000 kronor slutande

kostnadsberäkning beträffande omförmälda byggnadsarbeten.

Jag anser mig böra här återgiva följande av intendenten Knut Bildmark

upprättade, den 30 oktober 1919 dagtecknade sammandrag av kostnaderna

_ för tillbyggnads-, ändrings- och nyinredningsarbeten inom folkskoleseminariet

i Stockholm enligt ritningar av arkitekten Axel Lindegren:

Seminariebyggnaden:

Byggnadskostnad enligt bifogad utredning ................................. 165,000: —

Värmeledningar.............................................................................. 20 600:_

Vatten- och avloppsledningar ...................................................... 12,000:_

Elektriska belysningsledningar...................................................... 7,500:— 205.100- —

Inredning av lokaler för växtodling samt skåp i vindsvåningen .................. 47,000:_

(Rektor sbyggnaden:

Anordnandet av 2 st. W. C............................................................ 3 000:_

Värmeledning inklusive byggnadskostnad....................................... 15’oooi — 18 000--

Eitningar, entreprenadkandlingar, arbetsledning och kontroll....................... 22*500:_

Oförutsedda utgifter................................................................ 27 400-_

Kronor 320,000: —

Behovet av den ifrågasatta utvidgningen av folkskoleseminariets i

Stockholm lokaler synes mig vara i det föregående till fullo ådagalagt.

Uppenbart är nämligen, att seminariet för närvarande lider stor brist

på lokaler med hänsyn till beskaffenheten av den lärarutbildning, som

avsetts med den av 1913 års riksdag beslutade omorganisationen av folkskoleseminarierna.

Detta gäller framför allt med avseende på seminariets

övningsskola, som nu omfattar 8 klasser. Jag erinrar, att seminariet äger

endast 4 lärosalar, som ursprungligen äro avsedda för nämnda skola.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 153 höft. (Nr 186.) 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kufigl. Maj.is Proposition Nr 186.

Sistberörda förhållande har, enligt råd jag inhämtat, tvingat till provisoriska

anordningar, varigenom lokaler, som avsetts för helt andra ändamål,

tills, vidare måst tagas i bruk för övningsskolan. I ett fall har till och

med en klass av nämnda skola måst använda samma lokal som en annan

klass och dess undervisning förläggas till eftermiddagen — en anordning

som givetvis är försvarlig endast såsom ett provisorium. Såsom lokal för

undervisningen i träslöjd åt övningsskolans gossar har måst tillgripas ett

till skolköket hörande mangelrum. Men vidare är det uppenbart, att

elevernas utbildning i de naturvetenskapliga ämnena icke kan lämna

avsett resultat, så länge för ändamålet erforderliga lokaler icke finnas att

tillgå.

Såsom framgår av den i ärendet lämnade utredningen, har behovet

av ökat antal lokaler för seminariet länge varit kännbart. Att förslag

om åtgärder för tillgodoseende av detta behov icke tidigare framlagts för

riksdagen torde bero därpå, att kristiden kommit hindrande emellan.

Framläggande av sådant förslag synes mig emellertid icke nu kunna längre

uppskjutas.

Beträffande de lokaler, som sålunda böra anskaffas åt seminariet, biträder

jag den mening, som uttalats av folkskolöverstyrelsen i dess utlåtande

av den 4 september 1917. I fråga om sättet för anskaffande dessa

lokaler ansluter jag mig däremot helt till byggnadsstyrelsens förslag.

Mot de av arkitekten Axel Lindegren uppgjorda ritningarna över den

föreslagna tillbyggnaden och inredningen av vissa lokaler å den nuvarande

seminariebyggnadens vind har jag intet att erinra.

Vad slutligen angår uppvärmning av rektor sbostaden, framgår såväl

av vad förutvarande rektorn Gunnar Norrby därom meddelat som ock av

de hörda myndigheternas yttrande i ämnet, att de nuvarande värmeanordningarna

icke kunna fungera på ett sådant sätt, att de motsvara fordringarna

på en tjänlig bostad. Deras utbytande mot värmeledning synes

mig därför vara av behovet högeligen påkallat.

Beträffande de senast gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta på

en summa av 320,000 kronor, har jag intet att erinra. Detta belopp

torde för det ifrågavarande ändamålet höra äskas hos riksdagen och uppföras

såsom reservationsanslag på extra stat för år 1921.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Axel Lindegren upprättade ritningar

av tillbyggnads- och inredningsarbeten, för folkskole
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

KutigI. Maj.ts Proposition Sr 186.

11

seminariet i Stockholm ävensom till förbättrade värmeanordningar

m. in. i rektorsbostaden vid nämnda seminarium

anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

av 320,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur" protokollet:

Gösta Neuendorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Ma;j:ts proposition angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m. s. 15 i texten