Angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m
11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:186, Angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.
1
Nr. 186.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utvidgning av
folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m.; given
Stockholms slott den 5 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Axel Lindegren upprättade ritningar av tillbyggnads- och inredningsarbeten
för folkskoleseminariet i Stockholm ävensom till förbättrade värmeanordningar
m. m. i rektorsbostaden vid nämnda seminarium anvisa på
extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 320,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 153 höft. (Nr 186.)
1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Holmquist,
Olsson.
Utvidgning
av folkskoleseminariets
i
Stockholm lokaler
m. m.
Departementschefen, statsrådet Olsson anförde:
Under åttonde huvudtiteln, punkten 195, i årets statsverksproposition
har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att. i avbidan på
proposition angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler
m. m., beräkna för ändamålet på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 320,000 kronor. Sedan ärendet nu undergått ytterligare
beredning, anhåller jag att få ånyo anmäla detsamma.
Redan år 1912 inkom seminariets dåvarande rektor Fredrik Lundgren
till Kungl. Maj:t med en av Stockholms stads konsistorium den 26 november
1912 tillstyrkt hemställan om framställning till 1913 års riksdag
angående ett anslag å 37,000 kronor för utvidgning av seminariets lokaler
och anförde därvid bland annat:
3
Kungl. Maj:tx Proposition Nr 18(>.
Sedan början av läsåret 1909—1910 förekommer vid nämnda seminarium jämte
den fyraåriga kursen även en ettårig kurs för sådana elever, som före inträdet vid
seminarium avlagt mogenhetsexamen. Om nu den ettåriga kursens elever skola erhålla
en praktisk utbildning, likvärdig med den, som övriga elever erhålla, måste
seminariets övningsskola ge tillfällen till dubbelt så många övningar som före den
ettåriga kursens tillkomst. Men klart är, att en övningsskola, som är avsedd för 25
till 30 elever, icke utan men för dess lärjungar kan tagas till övningsfält för 50 till
60. Seminariet har fått eu parallellavdeluing abiturienter, då behöver det också få
parallellklasser i övningsskolan hela skolan igenom.
Vid ansökningen var fogad en av intendenten Knut Bildmark upprättad
kostnadsberäkning å de ifrågasatta arbetena, vilken slutade på
36,000 kronor.
Uti infordrat, den 10 december 1912 dagtecknat utlåtande i ämnet
förklarade dåvarande överintendentsämbetet, att ämbetet icke funnit något
att i ärendet erinra.
I skrivelse till folkskolöverstyrelsen den 22 maj 1917 hemställde
sedermera dåvarande rektorn vid ifrågavarande seminarium Gunnar Norrby,
att överstyrelsen måtte gå i författning om att fortast möjligt bereda
seminariet för undervisningens behöriga uppehållande nödiga lokaler samt
att förbättrade värmeanordningar måtte komma till stånd i seminariets
rektorsbostad.
Angående behovet av ökat antal undervisningslokaler anför rektor
bland annat:
Det är överstyrelsen bekant, att vid folkskoleseminariet i Stockholm föreligger
ett starkt behov av en utvidgning av seminariets lokaler. Ett längre uppskjutande av
frågan om en sådan lokalutvidgning torde ej vara tillrådlig, om undervisningen vid
seminariet skall motsvara sitt ändamål. För ett lämpligt anordnande av den praktiska
lärarutbildningen måste seminariets övningsskola oundgängligen erhålla nödig utvidgning.
Enligt folkuudervisningskommitténs förslag skulle seminarium, vid vilket s. k.
studentkurs är anordnad, erhålla en övningsskola om 7 avdelningar. Med hänsyn till
att vid seminariet i Stockholm provårskurs är anordnad, torde övningsskolan vid detta
seminarium ytterligare erfordra en avdelning. Jag tillåter mig att i detta hänseende
hänvisa till att vid Göteborgs seminarium övningsskolan kommer att erhålla en sådan
anordning. Då seminariet i Stockholm ej äger mer än 4 klassrum för övningsskolan,
erfordras ytterligare 4 sådana rum.
Den ettåriga seminariekursen har hittills saknat särskilt klassrum. Ett sadant
är givetvis behövligt. Dessutom erfordras för undervisningen i de naturvetenskapliga
ämnena lokaler för fysiska och biologiska laborationer. Sadana hava blivit inrättade
i de senast tillkomna seminariebyggnaderna men saknas vid Stockholms seminarium.
Ett önskemål är jämväl, att för övningsskolan erhalles ett särskilt rum för naturkunnighetsundervisningen.
I många hänseenden torde anordnandet av en sådan lokal
vara av behovet påkallad. Som folkundervisningskommittén i sitt betänkande rörande
folkskoleseminarierna (del I sid. 31) anmärker, bör övningsskolau i fråga om undervis
-
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.
ningsmedel vara så utrustad som en god folkskola och följaktligen äga sin egen undervisningsmateriell
skild från den för seminarieundervisningen avsedda. Givetvis kan
materiellen i de naturvetenskapliga ämnena bättre utnyttjas, om naturkunnighetsundervisningen
i skolan äger särskild lokal.
Behov föreligger jämväl av särskilt utrymme för undervisningen i träslöjd med
övningsskolans gossar. Dessutom torde i sammanhang med nyinredningen av förenämnda
lokaler hänsyn jämväl böra tagas till behovet av särskilt kollegierum samt av
1 omklädningsrum och i eller 2 frukostrum.
I fråga om behovet av förbättrade värmeanordningar i rektorsbostaden
yttrar rektor:
Inspektor och kollegiet hava vitsordat behovet av förbättrade värmeanordningar
i rektorsbostaden. Att denna bostad är synnerligen kall och svår att uppvärma, hava
samtliga innehavare av bostaden intygat. Jag vill ytterligare anmärka, att på grund
av bristande värmeanordningar vissa utrymmen i byggnaden bliva mindre användbara.
Detta gäller särskilt rummen mot norr. Den invid tvättrummet i denna del av byggnaden
belägna garderoben, som är den enda större garderob i bostaden, är så fuktig,
att allt, som där förvaras, betänkligen utsättes för mögel. Aven badrummet i
samma del av byggnaden är under vintern praktiskt taget oanvändbart.
Denna rektors skrivelse var åtföljd av protokoll vid sammanträde med
lärarkollegiet vid folkskoleseminariet i Stockholm den 11 maj 1917, enligt
vilket kollegiet, bland annat, vitsordade behovet av såväl lokalutvidgning
för seminariet som förbättrade värmeanordningar i rektorsbostaden.
Med eget utlåtande av den 4 september 1917 jämte infordrat, den
26 juli 1917 dagtecknat utlåtande av Stockholms stads konsistorium samt
yttrande av seminariets inspektor överlämnade folkskolöverstyrelsen förenämnda
skrivelse till Kungl. Maj:t.
Seminariets inspektor uttalade såsom sin mening, bland annat, att
uppskov icke längre borde äga rum med anskaffandet inom seminariebyggnaden
av de lokaler, om vilka rektors hemställan rörde sig, samt att uppvärmningen
av rektorsbostaden rimligen icke längre borde ske på det högst
otillfredsställande sätt, som då ägde rum.
Stockholms stads konsistorium tillstyrkte bifall till rektors framställning.
Folkskolöverstyrelsen yttrade sig först i allmänhet rörande folkskoleseminariernas
lokalbehov och anförde därom:
Som bekant beteckna riksdagens beslut åren 1907 och 1908 rörande uppförande
av seminariebyggnad i Luleå en vändpunkt i fråga om principerna för seruinariebyggnaders
anordning i vårt land. Under det att för tidigare uppförda dylika byggnader
tillämpats ett snävt begränsat program, vari allenast de allra oundgäDgligaste lokalbehoven
tillgodosågos men för undervisningsarbetet betydelsefulla behov lämnades obeaktade,
hava såväl seminariebyggnaden i Luleå som de sedermera uppförda byggnaderna
för seminarierna i Växjö, Göteborg, Falun och Uppsala samt den under upp
-
5
Kung!. Maj:tn Proposition Nr 1811.
förande varande byggnaden för seminariet i Lund tilltagits efter en väsentligt större
måttstock, varigenom utrymme kunnat beredas för de nya lokaler, som undervisningens
pågående utveckling och omläggning gjort behövliga. De lokalbehov, som sålunda
blivit tillgodosedda i de senaste seminariebyggnaderna, avse huvudsakligen den naturvetenskapliga
undervisningen samt undervisningen i vissa övningsämneu, utrymme för
bibliotek och läsrum ävensom för ökat antal avdelningar i övningsskolan.
Tydligt är, att de seminarielokaler, som tillkommit före berörda utvidgning av
byggnadsprogrammet, numera icke motsvara de fordringar, som med skäl kuuua ställas
på dylika lokaler, och icke medgiva en ändamålsenlig anordning av utbildningsarbetet
vid seminarierna. Önskligt är därför, att desamma, så snart ske kan, antingen, där
så finnes oundgängligen behövligt, ersättas av nya eller ock tillbörligen utvidgas. Fullständig
nybyggnad torde erfordras för seminarierna i Karlstad, Umeå, Linköping och
Skara, vilkas nuvarande lokaler uppförts under 1860- och 1870-talen och äro synnerligen
olämpliga. Genom mer eller mindre omfattande om- och tillbyggnad torde lokalbehoven
för seminarierna i Strängnäs, Kalmar, Landskrona, Härnösand och Stockholm
kunna bliva behörigen tillgodosedda.
De behov, varom nu är fråga, hava vid flera tillfällen, bland annat i framställningen
till 1913 års riksdag angående ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m.,
bragts till riksdagens kännedom. Riksdagen har även visat sig bebjärta desamma, då
1914 års senare riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t, fattat beslut om en
väsentlig utvidgning av seminariets i Strängnäs lokaler, ett beslut som dock på grund
av den inträdda kristiden beklagligen ännu icke kunnat komma till utförande. Överstyrelsen
har för avsikt att, så snart lämpligen ske kan och i den ordning, som
befinnes av omständigheterna påkallad, hos Kung!. Maj:t göra framställningar rörande
de åtgärder, som synas erforderliga för de nu angivna lokalbehovens tillgodoseende.
Därefter anförde överstyrelsen rörande lokalerna vid Stockholmsseminariet
och behovet av deras utvidgning:
Vad nu angår den närmast föreliggande frågan om utvidgning av folkskoleseminariets
i Stockholm lokaler, må först anmärkas, att byggnaden vid detta seminarium,
om vars uppförande beslut fattades av 1905 års riksdag, är jämförelsevis rymlig och i
stort sett ändamålsenlig, varför ock den nödiga utvidguingen torde bliva av jämförelsevis
ringa omfattning och draga relativt liten kostnad. Behovet av en utvidgning
gjorde sig emellertid ganska snart gällande, och frågan härom är ej ny. Såsom erinras
i det rektors framställning bifogade koilegieprotokollet, väcktes frågan år 1912 av
seminariets dåvarande rektor, vilken efter erhållet kungl. bemyndigande lät utarbeta
förslagsritningar, som med skrivelse den 11 november 1912 överlämnades till Kungl.
Maj:t men ej ansetts böra föranleda ytterligare åtgärd. Frågan bar sedermera vid
flera tillfällen varit föremål för förberedande överläggningar, men förhållandena hava
först nu medgivit utarbetandet av förnyad framställning i ämnet.
Det är företrädesvis två omständigheter, som vid ifrågavarande seminarium gjort
behovet av lokalutvidgning särskilt kännbart. Det ena är, att, efter det planen för
byggnadsarbetet uppgjorts, seminariet utvidgats med en särskild ettårig seminariekurs
för studenter, den andra, att vid seminariet är förlagd eu provårskurs för blivande
seminarie- och läroverkslärare, vilken på grund av be.-lut av 1916 års riksdag numera
erhållit väsentligt vidgad omfattning och syftning. Båda de nu berörda omständig
-
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.
heterna hava medfört behov av en betydligt större övningsskola än som anses behövlig
vid ett vanligt enkelseminarium. För en utvidgning av övningsskolan erfordras givetvis
åtskilliga nya lärorum, varjämte lärorum behöves för studentkursen. Dessutom är
den naturvetenskapliga avdelningen i behov av utvidgning, ett mindre utrymme behöves
för undervisningen i träslöjd för övningsskolans gossar, och behovet av frukostrum
samt omklädningsrum för gymnastiken bör bättre tillgodoses. Slutligen torde,
då särskilt kollegierum saknas och elevernas biblioteks- och läsrum nu måste användas
jämväl för nämnda behov, genom omrangering av befintliga utrymmen ett ordentligt
kollegierum höra anordnas.
Rörande den närmare motiveringen för de förefintliga lokalbehoven kan överstyrelsen
hänvisa till den föreliggande framställningen. Överstyrelsen vill blott tilllägga,
dels att överstyrelsen anser det, särskilt för vinnande av en tillfredsställande
anordning av provårskursen, behövligt, att övningsskolan här, liksom enligt beslut av
1917 års riksdag vid seminariet i Göteborg, kommer att omfatta 8 avdelningar, dels
ock att överstyrelsen genom upprepade besök på platsen kommit till den övertygelsen,
att de framställda önskemålen äro av den art, att de för att möjliggöra en ändamålsenlig
anordning av arbetet vid läroanstalten böra tillgodoses.
I enlighet med vad som i framställningen anförts äro följande nya utrymmen behövliga:
1
lärorum för den ettåriga seminariekursen,
4 lärorum för övningsskolan,
1 rum för fysiskt laboratorium,
1 > » biologiskt s>
1 > » naturkunnighetsundervisningen i övningsskolan,
1 » > undervisning i träslöjd,
2 frukostrum,
1 omklädningsrum för gymnastiken,
1 kollegierum.
I det förutnämnda år 1912 utarbetade förslaget tänkte man sig, att lokalutvidgningen
skulle vinnas genom inredande av vindsutrymmena till rum för övningsskolan.
Att lokalutvidgningen lättast och billigast kan åstadkommas genom användning av de
stora nu alldeles obegagnade vindsutrymmena torde vara självfallet. Tungt vägande
skäl kunna dock anföras mot den i nämnda förslag ifrågasatta användningen av sagda
utrymmen. Då de rum, som skulle erhållas i vindsvåningen, icke kunna i fråga om
belysning och ventilering bliva alldeles lika tillfredsställande som övriga rom i byggnaden,
skulle det vara oriktigt att använda dem såsom dagliga arbetsrum för läroanstaltens
i hygieniskt hänseende ömtåligaste elever, nämligen barnen i övningsskolan.
Jämväl ur eldfaresynpunkt synes det vara mindre lämpligt att förlägga barnens lärorum
till vindsvåningen, och denna anordning vore otjänlig även ur den synpunkten,
att den långa vägen till och från lekplatsen skulle förkorta barnens vistelse ute under
rasterna.
Allt synes peka hän på att den riktigaste lösningen av frågan är att till vindsvåningen
förlägga specialrum, i vilka de enskilda eleverna blott jämförelsevis ringa
tid uppehålla sig, och i de rum, som härigenom frigöras, inrymma de nya övningsskolavdelni
ngarna. Enligt denna grundsats är det förslag utarbetat, som framlagts
av seminariets nuvarande rektor och som i princip biträtts av seminariets lärarkolle
-
7
Eungl. Maj:ls Proposition Nr ISO.
gium. Frukost- och omklädningsrummen skulle enligt rektors förslag erhållas genom
avbalkning och inredning av befintliga utrymmen i bottenvåningen, och ett lämpligt
kollegierum skulle vinnas genom förflyttning av biblioteks- och läsrum till två därbredvid
belägna rum.
T fråga om det sålunda föreliggande förslaget, rörande vars detaljer överstyrelsen
får hänvisa till framställningen och de därvid fogade skissritningarna, har överstyrelsen
icke funnit skål till invändning. Såvitt överstyrelsen kan bedöma, skulle genom
förslagets förverkligande de förefintliga behoven bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda,
och det synes, som skulle lokalutvidgningen så åstadkommas på det ändamålsenligaste
och enklaste samt därför också helt visst prisbilligaste sätt som är möjligt.
På byggnadstekniska detaljer kan överstyrelsen givetvis icke inlåta sig, men
överstyrelsen vill i anslutning till det av kollegiet gjorda uttalandet betona vikten av
att belysningen i vindsvåningen blir så riklig och så ändamålsenligt ordnad som möjligt
samt att direkt ventilation av rummen kan åvägabringas genom öppnande av
fönster.
1 fråga om värmeanordningarna i rektorsbostaden yttrade överstyrelsen
:
Vad angår den i förevarande sammanhang framförda frågan om förbättrade värmeanordningar
i rektorsbostaden vid seminariet, finner överstyrelsen såväl genom vad i
handlingarna därom auförts som genom vad överstyrelsen i övrigt härom bar sig bekant
uppenbart, att den nuvarande anordningen för uppvärmningen av ifrågavarande
bostad är ytterst otillfredsställande och att alltså en förbättring därav är synnerligen
behövlig. Lämpligt synes ock vara, att denna angelägenhet ordnas i samband med utvidgningen
av seminariets lokaler. Överstyrelsen vill alltså även i denna del understödja
den gjorda framställningen.
Slutligen uttalade överstyrelsen rörande ärendets fortsatta behandling:
Vidkommande det föreliggande ärendets fortsatta behandling torde vara lämpligast,
att uppdrag gives åt överintendentsämbetet att i samråd med överstyrelsen verkställa
den utredning, som kan finnas erforderlig för frågans föreläggande för riksdagen
för utverkande av erforderligt anslag.
Med hänsyn till den i vissa hänseenden synnerligen trängande naturen av de
här omhandlade lokalbehoven vore det synnerligen önskvärt, att utredningsarbetet
kunde bedrivas med den skyndsamhet, att framställning i ämnet kunde göras till 1918
års riksdag.
Sedan Ivungl. Maj:t den 22 september 1917 uppdragit åt dåvarande
överintendentsämbetet att i samråd med folkskolöverstyrelsen verkställa
utredning rörande nödig utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm
lokaler samt förbättring av värmeanordningen inom rektorsbostaden därstädes,
,avgav byggnadsstyrelsen med skrivelse den 21 maj 1918 jämte
yttrande av seminariets rektor ävensom införskaffat, den 6 maj 1918 dagtecknat
yttrande från folkskolöverstyrelsen ett av arkitekten Axel Lindegren
upprättat förslag i ämnet, åskådliggjort å sju hopfästade ritningar samt åtföljt
av till ärendet hörande kostnadsberäkningar med flera handlingar.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 186.
Berörda förslag upptager en tillbyggnad till gymnastikflygeln på den
obebyo-o-da delen av skolans tomt mellan Maria Högbergsgata och skolgården
samt därjämte inredning av vissa lokaler å den nuvarande byggnadens
vind ävensom förbättrade värmeanordningar m. in. i rektor sbostaden.
Enligt förberörda beräkningar skulle de föreslagna arbetena kräva en kostnad
av sammanlagt 227,100 kronor. .
Beträffande nämnda förslag har seminariets rektor förklarat sig icke
hava något att erinra, då givetvis ökade möjligheter att tillgodose seminariets
behov av lokalutrymme därigenom vunnes. ■
Folkskolöverstvrelsen har tillstyrkt bifall till förslaget. Överstyrelsen
förklarar sig dock icke kunna underlåta att såsom sin mening framhålla,
att byg°madskostnaden vid den nu föreslagna anordningen torde bliva
högre, än om vindsutrymmet helt och hållet tagits i anspråk, utan att
tillbyggnad ägt rum. , . , ,
Med anledning av överstyrelsens sistberörda uttalande anför byggnadsstyrelsen
följande:
Folkskolöverstyrelsen har framhållit, att byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag
skulle komma att ställa sig dyrare än den av överstyrelsen tidigare forordade användningen
av hela det befintliga vindsutrymmet i förening med vissa andringar i bottenvåningen
för vinnande av utrymme för avklädningsrum för gymnastiksalen. Åven om
så är fallet, uppväges dock detta, efter vad styrelsen kan finna, till fullo av den större
ändamålsenligheten i arkitekten Lindegrens förslag. Enligt styrelsens mening bleve
nämligen de av rektor föreslagna slöjdlokalerna å vinden foga lampliga, särskilt vad
beträffar träslöjden, vartill kommer, att allt vindsutrymme, varav seminariet troligen
ofta komme att hava behov, disponerades för undervisningen, varigenom aven den minsta
framdeles behövliga utvidgning inom byggnaden omöjliggjordes.
Det av överstyrelsen ifrågasatta sättet för lösande av fragan om anskaffande av
avklädningsrum för gymnastiksalen har vid närmare granskning av byggnadsstyrelsen
befunnits så ©ändamålsenlig!, att anordningen icke ens skulle kunna tillstyrkas såsom
^ Det utrymme, som av överstyrelsen avsetts för ändamålet, är icke annat än en
förstuga, som måste’ betraktas såsom härför fullständigt otjänlig. o
Då genom det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget saval ett välbehövligt
vindsutrymme skulle fortfarande stå till seminariets förfogande som ock något
reservutrymme finnas tillgängligt för framtida behov samt aven i ovngt föreliggande
lokalfråga skulle vinna en så gynnsam lösning, som efter forkandenvarande
förhållanden är möjlig, tillåter sig byggnadsstyrelsen förorda detsammas utförande.
1 förnyat, den 23 december 1918 avgivet utlåtande meddelade byggnadsstyrelsen,
att de av ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten
betingade kostnader, som den 22 mars 1918 av arkitekten A. Lindegren
beräknats till 227,100 kronor, med hänsyn till då gällande priser torde
böra beräknas till 310,000 kronor.
9
Kungl. Maj:ts> Proposition Nr 186.
Nu har seminariets rektor Anna Sörensen, som tagit del av förenärnnda
av byggnadsstyrelsen avgivna förslag, under förklaring att hon
icke hade något att erinra mot de föreslagna anordningarna samt med
framhållande av det trängande behovet av den föreslagna lokalutvidgningen,
i skrivelse den 2 oktober 1919 hemställt om förslag till 1920 års riksdag
angående anslag för erforderlig utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm
lokaler samt förbättring av värmeanordningarna i rektorsbostaden
därstädes.
På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 4 november 1919
ånyo avgivit utlåtande i ärendet och därvid överlämnat inom styrelsen
enligt då gällande priser upprättade, å sammanlagt 320,000 kronor slutande
kostnadsberäkning beträffande omförmälda byggnadsarbeten.
Jag anser mig böra här återgiva följande av intendenten Knut Bildmark
upprättade, den 30 oktober 1919 dagtecknade sammandrag av kostnaderna
_ för tillbyggnads-, ändrings- och nyinredningsarbeten inom folkskoleseminariet
i Stockholm enligt ritningar av arkitekten Axel Lindegren:
Seminariebyggnaden:
Byggnadskostnad enligt bifogad utredning ................................. 165,000: —
Värmeledningar.............................................................................. 20 600:_
Vatten- och avloppsledningar ...................................................... 12,000:_
Elektriska belysningsledningar...................................................... 7,500:— 205.100- —
Inredning av lokaler för växtodling samt skåp i vindsvåningen .................. 47,000:_
(Rektor sbyggnaden:
Anordnandet av 2 st. W. C............................................................ 3 000:_
Värmeledning inklusive byggnadskostnad....................................... 15’oooi — 18 000--
Eitningar, entreprenadkandlingar, arbetsledning och kontroll....................... 22*500:_
Oförutsedda utgifter................................................................ 27 400-_
Kronor 320,000: —
Behovet av den ifrågasatta utvidgningen av folkskoleseminariets i
Stockholm lokaler synes mig vara i det föregående till fullo ådagalagt.
Uppenbart är nämligen, att seminariet för närvarande lider stor brist
på lokaler med hänsyn till beskaffenheten av den lärarutbildning, som
avsetts med den av 1913 års riksdag beslutade omorganisationen av folkskoleseminarierna.
Detta gäller framför allt med avseende på seminariets
övningsskola, som nu omfattar 8 klasser. Jag erinrar, att seminariet äger
endast 4 lärosalar, som ursprungligen äro avsedda för nämnda skola.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 153 höft. (Nr 186.) 2
Departe
mentschefen.
10
Kufigl. Maj.is Proposition Nr 186.
Sistberörda förhållande har, enligt råd jag inhämtat, tvingat till provisoriska
anordningar, varigenom lokaler, som avsetts för helt andra ändamål,
tills, vidare måst tagas i bruk för övningsskolan. I ett fall har till och
med en klass av nämnda skola måst använda samma lokal som en annan
klass och dess undervisning förläggas till eftermiddagen — en anordning
som givetvis är försvarlig endast såsom ett provisorium. Såsom lokal för
undervisningen i träslöjd åt övningsskolans gossar har måst tillgripas ett
till skolköket hörande mangelrum. Men vidare är det uppenbart, att
elevernas utbildning i de naturvetenskapliga ämnena icke kan lämna
avsett resultat, så länge för ändamålet erforderliga lokaler icke finnas att
tillgå.
Såsom framgår av den i ärendet lämnade utredningen, har behovet
av ökat antal lokaler för seminariet länge varit kännbart. Att förslag
om åtgärder för tillgodoseende av detta behov icke tidigare framlagts för
riksdagen torde bero därpå, att kristiden kommit hindrande emellan.
Framläggande av sådant förslag synes mig emellertid icke nu kunna längre
uppskjutas.
Beträffande de lokaler, som sålunda böra anskaffas åt seminariet, biträder
jag den mening, som uttalats av folkskolöverstyrelsen i dess utlåtande
av den 4 september 1917. I fråga om sättet för anskaffande dessa
lokaler ansluter jag mig däremot helt till byggnadsstyrelsens förslag.
Mot de av arkitekten Axel Lindegren uppgjorda ritningarna över den
föreslagna tillbyggnaden och inredningen av vissa lokaler å den nuvarande
seminariebyggnadens vind har jag intet att erinra.
Vad slutligen angår uppvärmning av rektor sbostaden, framgår såväl
av vad förutvarande rektorn Gunnar Norrby därom meddelat som ock av
de hörda myndigheternas yttrande i ämnet, att de nuvarande värmeanordningarna
icke kunna fungera på ett sådant sätt, att de motsvara fordringarna
på en tjänlig bostad. Deras utbytande mot värmeledning synes
mig därför vara av behovet högeligen påkallat.
Beträffande de senast gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta på
en summa av 320,000 kronor, har jag intet att erinra. Detta belopp
torde för det ifrågavarande ändamålet höra äskas hos riksdagen och uppföras
såsom reservationsanslag på extra stat för år 1921.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Axel Lindegren upprättade ritningar
av tillbyggnads- och inredningsarbeten, för folkskole
-
KutigI. Maj.ts Proposition Sr 186.
11
seminariet i Stockholm ävensom till förbättrade värmeanordningar
m. in. i rektorsbostaden vid nämnda seminarium
anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 320,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur" protokollet:
Gösta Neuendorff.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1920:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Ma;j:ts proposition angående utvidgning av folkskoleseminariets i Stockholm lokaler m. m. s. 15 i texten