Sök i Ratio Lex

Angående anslag till arbetslöshetens bekämpande

1920-03-05 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:199, Angående anslag till arbetslöshetens bekämpande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till arbetslöshetens

bekämpande; given Stockholms slott den 5

mars 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, anvisa

dels på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 8,000,000

kronor,

dels ock på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 2,000,000

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 165 höft. (År 199.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Unken,

TuorssoN,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anförde:

anslå adoch 1914 års senare riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att såsom

gällande bidrag till understödjande av arbetslösa använda och av tillgängliga medel,

bestämmelser. mot framtida anmälan till ersättande, förskjuta ett belopp av förslagsvis

5,000,000 kronor. Kungörelse i ämnet utfärdades den 28 september 1914

(svensk författningssamling nr 237); och påbörjades redan i oktober 1914

sådan understödsverksamhet, som i kungörelsen avsågs.

Sedan verkställd utredning givit vid handen, att statens andel i de

till den 1 december 1915 utbetalda understöden till arbetslösa kunde beräknas

uppgå i det närmaste till 425,000 kronor, föreslog Kungl. Maj:t

1916 års riksdag att till täckande av berörda kostnader å extra stat för

år 1917 anvisa ett belopp å 425,000 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning

blev av riksdagen bifallen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 199.

I skrivelse den 13 april 1916, nr 78, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, har riksdagen

anmält, att riksdagen dels medgivit, att med avseende å statens

meddelande av understöd till arbetslösa finge tillämpas vissa ändrade

bestämmelser samt att Kungl. Maj:t tills vidare finge vidtaga nödiga åtgärder

för förebyggande av arbetslöshet i enlighet med av riksdagen angivna

grunder, dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att för nu omförmälda

ändamål använda och av tillgängliga medel mot framtida anmälan till

ersättande förskjuta ett belopp, uppgående jämte redan för understödjande

av arbetslösa under år 1916 förskjutna medel till 5,000,000 kronor.

Genom kungörelse den 19 maj 1916 (svensk författningssamling

nr 139) har Kungl. Maj:t därefter, med upphävande av kungörelsen den

28 september 1914, till efterrättelse fastställt ändrade bestämmelser angående

understöd åt medellösa arbetslösa samt bidrag av statsmedel

därtill.

Efter framställning av Kungl. Maj:t har vidare 1917 års riksdag å

extra stat för år 1918 anvisat dels till täckande av kostnader för arbetslöshetens

bekämpande under tiden den 1 december 1915—30 november

1916 ett förslagsanslag, högst, 918,500 kronor, dels ock för bekämpande

av arbetslösheten i huvudsaklig enlighet med av Kungl. Maj:t föreslagna

och av riksdagen godkända grunder ett förslagsanslag, högst, 11,500,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis redan under år

1917 utanordna erforderligt belopp.

Genom kungörelse den 7 december 1917 (svensk författningssamling

nr 865) gjordes vissa ändringar i och tillägg till kungörelsen den 19

maj 1916.

För berörda ändamål anvisade sedermera 1918 års lagtima riksdag

dels — utöver av 1917 års riksdag beviljade medel — på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag, högst, 12,000,000 kronor, dels ock för år 1919

ett förslagsanslag, högst, 4,000,000 kronor.

Slutligen har 1919 års riksdag för enahanda ändamål anvisat dels

— utöver av 1918 års lagtima riksdag beviljade medel—på tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 8,000,000 kronor, dels ock på extra

stat för år 1920 ett''-förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

I anslutning till de av 1918 års lagtima riksdag antagna grunderna

i avseende å användandet av samtidigt beviljade anslag fastställdes genom

kungörelse den 16 .augusti 1918 (svensk författningssamling nr 748)

vissa ändringar i och tillägg till kungörelserna den 19 maj 1916 och 7

december 1917 angående understöd åt medellösa arbetslösa samt bidrag

av statsmedel därtill.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

De sålunda gällande bestämmelserna i ämnet äro av huvudsakligen

följande innehåll.

Understöd må utgå dels till svensk medborgare, som fyllt 15 år,

är arbetsför inom sitt yrke samt hos organ för offentlig arbetsförmedling

sökt, men ej erhållit arbete, dels ock till sådan persons familj, allt under

förutsättning, att han under minst sex månader före det ansökan

gjorts icke åtnjutit understöd av fattigvården, dock att hänsyn icke skall

tagas till sådant understöd av fattigvården, som varit tillfälligt eller utgått

i anledning av sökandens eller hans familjemedlemmars sjukdom

eller tilldelats sökande, som uppenbarligen efter bästa förmåga sökt försörja

sig och de sina, men till följd av särskilt betungande försörjningsplikt

nödgats för familjens nödtorftiga uppehälle mottaga sådant understöd.

Förrän understöd kan beviljas, skall undersökas, huruvida icke

lämpligt tillfälle till utkomst genom eget arbete kan beredas den arbetslöse.

Till understöd bidrager staten med högst 1 krona 50 öre per dag

för man och hustru tillhopa, 1 krona per dag för ensam person, som

fyllt 18 år, 60 öre per dag för ensam person, som fyllt 15 men ej 18

år, samt 30 öre för varje inom eller utom äktenskapet fött barn. Därest

arbete på annan ort än hemorten beredes manlig familjeförsörjare mot

avlöning, som är otillräcklig för att å hemorten jämväl underhålla familjen,

må understöd av statsmedel efter särskild prövning utgå för familjens

å hemorten kvarvarande medlemmar med tillhopa högst 1 krona

för dag eller, där barn finnas och ömmande omständigheter föreligga,

med tillhopa högst 1 krona 50 öre för dag. För det fall att den arbetslöse

beredes ett för hans utbildning och förutsättningar främmande

arbete och därvid icke från början förmår vinna rimlig utkomst, må understöd

av statsmedel till honom efter särskild prövning utgå med högst

75 öre för dag och under en tid av högst 90 dagar. Samtliga dessa

understöd av statsmedel utgå under förutsättning i regel, att minst samma

belopp tilldelas den arbetslöse av resp. kommuns eller landstings medel,

dock att enligt Kungl. Maj:ts medgivande undantag härifrån kan ske.

Erhåller den arbetslöse bidrag av arbetsgivare eller arbetslöshetskassa, må

understöd likväl till honom utgå, dock med högst så stort belopp, att

detsamma jämte nämnda bidrag uppgår till 2/3 av den å orten vanliga

avlöningen för jämförlig arbetare. Understödets storlek bestämmes efter

den arbetslöses större eller mindre behov och kan efter omständigheterna

utgå i kontanta medel eller, helt eller delvis, i naturaförmåner. Understödstagare

är vid risk av understödets indragande skyldig föra ett ordentligt

och nyktert levnadssätt, att regelbundet anmäla sig hos den

offentliga arbetsförmedlingen samt att mottaga lämpligt arbete, som an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

visas honom. Understödet skall icke äga fattigvårds karaktär eller medföra

fattigvårdens rättsverkningar.

Enligt till socialstyrelsen ingångna uppgifter från de lokala arbetslöshetsorganen

hava för denna understödsverksamhet från och med den

1 oktober 1914 utbetalats följande belopp.

Antal kommuner

Understödens

Statens andel

städer och

lands-

totalbelopp

till

köpingar

kommuner

kr.

kr.

År 1914 (okt.—dec.) . .

... —

—

182,659

91,330

> 1915 .......

... —

—

680,165

340,083

. 1916 .......

... -

—

80,665

40,333

> 1917 .......

. . —

—

266,681

133,341

» 1918........

... —

—

3,342,086

2,037,006

År 1919:

januari.......

... 27

29

417,015

260,628

februari......

... 31

33

398,247

231,000

mars........

... 31

34

416,776

233,710

april.......

... 32

33

358,734

196,400

maj........

... 30

19

175,481

94,440

juni........

... 22

12

68,462

35,466

juli........

... 16

3

38,749

19,639

augusti......

... 9

1

14,018

7,153

september.....

... 9

2

13,174

11,762

oktober ......

... 11

1

30,890

28,790

november......

... 12

2

15,737

14,300

december......

... 17

5

47,672

31,572

_

—

1,994,955

1,165,060

Kostnaderna för understödsverksamheten hava sålunda under hela

kristiden utgjort omkring 6,5 milj. kronor,1 varav omkring 3,8 milj. kronor

belöpte sig på staten. Enbart för år 1919 uppgingo kostnaderna till

1,990,000 kronor, av vilka på statens andel torde komma omkring 1,1

miljoner kronor. Med avseende härå torde böra erinras, att de särskilda

omständigheter, som föreligga i fråga om arbetslösa, vilka före tobaks
1

Häri icke inräknade kostnaderna för den under år 1915 anordnade särskilda understödsverksamheten

för tobaksarbetare, som blivit arbetslösa i samband med tobaksmonopolets

genomförande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Arbetslös
hetskommis
sionen.

monopoliseringen voro stadigvarande sysselsatta inom tobakshanteringen,

föranlett Kungl. Maj:t att, i anslutning till 1918 års statsutskotts anvisning,

genom kungörelse den 2 augusti 1919 (svensk författningssamling

nr 535) förordna, att arbetslöshetsunderstöd, som jämlikt gällande bestämmelser

lämnats till sådana arbetslösa men arbetsföra personer, skall

helt ersättas kommunerna av statsmedel.1 De i enlighet härmed under

september—december använda statsmedlen uppgå sammanlagt till omkring

70,000 kronor, vilka ingå i nyss anförda kostnadsbelopp.

För sysselsättande av arbetslösa — företrädesvis sten- och textilarbetare

— har under kristiden anvisats tillhopa i runt tal 24,2 milj.2

kronor. Däri ingå följande under år 1919 anvisade belopp, nämligen

till anordnande av automobilväg i Bohnslän................. 158,500

> fortsatt planering av flygfältet å Malmslätt m. m.............. 200,000

> skogssällskapets statsarbeten....................... 4,000,000

> tillverkning av järnvägsvagnar vid flottans varv i Karlskrona....... 50,000

> förberedande arbeten för anläggning av en docka vid flottans varv i Stockholm 100,000

» utvidgning av en automobilväg i Bohuslän................ 50,000

> inköp av gatsten för statens räkning................... 3,675,000

> skogssällskapets statsarbeten.................... 2,000,000

Sammanlagda beloppet av de för nu angivna arbetsföretag anvisade

medlen utgör omkring 10,2 miljoner kronor. Om härtill lägges statens

andel i kostnaderna för understödsverksamheten under 1919, erhålles en

summa av omkring 11,3 miljoner kronor, som belastar de för året disponibla

statsanslagen, tillhopa uppgående till 12 miljoner kronor.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att i ämnet avlåtas, för bekämpande av arbetslösheten

å extra stat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,000,000

kronor. Tillika har Kungl. Maj:t i propositionen angående tilläggsstat för

år 1920 föreslagit riksdagen att å nämnda tilläggsstat för ändamålet beräkna

ett förslagsanslag, högst, 8,000,000 kronor.

I skrivelse den 20 nästlidne januari har nu arbetslöshetskommissionen

redogjort för utvecklingen och läget å arbetsmarknaden samt för

1 Jfr härom Kungl. Maj:ts proposition nr 66 vid innevarande års riksdag.

2 Häri icke inräknat anslag till den fond, som jämlikt beslut av 1916 års riksdag

upprättats för utlämnande av lån åt kommuner för inköp av gatsten till förebyggande av

arbetslösheten bland stenarbetarna; å dessa medel torde viss ränteförlust åsamkas staten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

7

behovet av anslag för arbetslöshetens bekämpande. Kommissionen har

sålunda anfört följande.

Under förra hälften av år 1919 rådde en tämligen omfattande arbetslöshet

i vårt land till följd av både sviterna av handelsavspärrningen

under krigstiden och den efter vapenstilleståndet i november 1918 plötsligt

påkomna »fredskrisem, som gjorde sig särskilt kännbar inom konfektions-

och skoindustrierna. I fjol våras tedde sig därför framtidsutsikterna

på arbetsmarknaden skäligen mörka. Men även denna gång blevo

farhågorna icke till fullo besannade. Under försommaren skedde en långsam

förbättring av konjunkturerna, som under årets lopp blev alltmera

markerad för vissa industriers vidkommande. Sålunda rönte den sedan

två år tillbaka svårt beträngda terfiZindustrien ett kraftigt uppsving, vilket

icke blott föranledde ett fullständigt upphävande av den långvariga och

svåra arbetslösheten inom detta fack, utan under hösten medfört brist

på arbetskraft, särskilt kvinnlig sådan, inom västra Sveriges textilindustri.

Inom konfektions- och stoindustrierna återgingo under sommaren förhållandena

likaledes till det normala, och de för landsbygdens arbetarcentra

så betydelsefulla sågverks-, trämasse- och pappersindustrierna lyckades efterhand

få exporten i gång i stigande utsträckning.

Vad den andra stora gruppen av Sveriges stapelindustrier, järnoch

mas kinb rån schen beträffar, erforo dess utsikter icke någon motsvarande

ljusning. I stort sett fortsatte här, i synnerhet vid en del exportgruvor

och vid järnbruken, den djupgående depression, som efterföljde

den exempellösa högkonjunkturen under kriget, dock med undantag för

skeppsvarven, den elektriska industrien samt några specialverkstäder, vilkas

alster efterhand började efterfrågas på utländska marknader.

Med hänsyn till den viktiga roll, som byggnadsverksamheten sedan

gammalt spelar på den svenska arbetsmarknaden, skulle man kunna förmoda,

att då bostadsproduktionen av känd anledning varit avsevärt begränsad

under året, detta skulle hava vållat motsvarande arbetslöshet

bland berörda arbetarkategorier. Detta har dock så långt ifrån varit

fallet, att det åtminstone i storstäderna snarare rått brist på byggnadsarbetare,

vilket till synes paradoxala förhållande förklaras därav, att de

talrika byggnadsarbetare från landsorten, vilka eljest under säsongen till

icke oväsentlig del bruka utföra förekommande husbyggen i städerna,

numera på grund av bostadsbristen i stadssamhällena icke kunna få tak

över huvudet i städerna utan stanna kvar över sommaren på sina hemorter,

där de såväl inom jordbruket som genom den på landsbygden tämligen

allmänt bedrivna byggnadsverksamheten funnit lönande sysselsättning.

De i städerna bosatta byggnadsarbetarna åter hava tack vare den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

KungI. Maj:ts proposition nr 199.

rådande knappheten på arbetskraft medelst strejker och blockader kunnat

driva upp sina arbetsförtjänster till en höjd, som i vissa fall i sin tur

torde verka produktionshämmande. Genom byggnadsverksamhetens stagnation

i städerna förminskades i en del fall arbetstillgången inom åtskilliga

därav beroende grovarbetariack, varigenom denna talrika lös- och

säsongarbetargrupp visserligen icke blev utsatt för någon längre tids

sammanhängande arbetslöshet, men icke alltid torde hava vunnit den

oavbrutna sysselsättning, som under normala förhallanden brukar vara

fallet. Enahanda förhållanden präglade också på grund av kolimportens

stockning och den tidvisa Östersjöblockaden hamn- och stuveriarbetet vid

flertalet av de svenska ostkusts- och öresundshamnarna.

För jordbruket har det gångna året ur arbetsmarknadssynpunkt i

stort sett varit lika gynnsamt som 1918. Till följd av den industriella

lågkonjunkturen och bostadsbristen i städerna har den under 1917 och

1918 till landsbygden återströmmande arbetskraften där kvarstannat, vilket

i förening med emigrationens avstannande tills vidare på ett gagneligt

sätt neutraliserat den svåra åderlåtning av jordbrukets arbetarstam,

som från övriga näringars sida ägt rum under den föregående högkonjunkturen.

Detta mättande av jordbrukets behov av arbetskraft, varigenom

fjolårets rikliga och goda skörd blev inbärgad, utan att personalbrist

på något håll förspordes, har givetvis underlättats därav, att det

skett vid samtidigt stegrad lönenivå för lantarbetarna.

Den inledningsvis berörda förbättringen av det allmänna konjunkturläget

under försommaren i fjol framgår av de uppgifter om arbetsmarknadens

läge, vilka av socialstyrelsen regelbundet kvartalsvis införskaffas

från flertalet mera betydande industriföretag inom landet:

Antal

redovisade

arbetare.

Arbetare (i %) anställda bos arbetsgivare,

vilka angivit arbetstillgången såsom

, , , god eller mindre än

mycket god. medelgod. medelgod.

1913.

l:a kvartalet .

....... 250,336

20

74

6

2:a

....... 266,560

21

76

3

20

75

5

....... 257,916

17

78

5

1914.

....... 253,324

16

76

8

2:a >

....... 262,988

18

76

6

3:e >

....... 251,145

7

61

32

....... 245,003

13

64

23

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

1915.

Antal

redovisade

arbetare.

Arbetare (i %) anställda hos arbetsgivare,

vilka angivit arbetstillgången såsom

, , , god eller mindre än

mycket god. medelgod. medelgod.

l:a

kvartalet.......

........ 249,403

20

65

15

2:a

> .......

........271,210

20

68

12

3:e

> .......

........ 269,636

29

63

8

4:e

> .......

........ 267,912

29

64

7

1916.

l:a kvartalet.......

........ 277,505

33

61

6

2:a

> .......

........ 282,373

38

57

5

3:e

» .......

........ 289,387

39

55

6

4:e

> .......

........ 277,908

39 .

56

5

1917.

l:a kvartalet.......

........ 281,923

33

53

14

2:a

> .......

........ 276,438

29

53

18

3:e

> .......

........ 268,604

26

54

20

4:e

> .......

........ 268,587

17

62

21

1918.

l:a kvartalet.......

........ 269,148

10

62

28

2:a

■» .......

........ 254,075

12

65

23

3:e

> .......

........ 262,071

14

64

22

4:e

........ 247,624

9

60

31

1919.

-

l:a

kvartalet.......

........ 253,574

5

47

48

2:a

........ 257,716

9

54

37

3:e

» .......

........ 263,599

12

60

28

4:e

........ 251,560

14

67

19

Under den här behandlade tidsperioden minskades sålunda det relativa

antalet arbetare vid arbetsställen, för vilka arbetstillgången rapporterats

såsom mycket god, högst avsevärt under år 1918 i jämförelse med

rekordsiffrorna under år 1916 och förra hälften av år 1917 för att kulminera

nedåt under första kvartalet under år 1919; från och med fjolårets

andra kvartal inträder emellertid en förändring till det bättre, vilken

fortsätter under det tredje; för det fjärde kvartalet föreligga ännu

inga siffror,* 1 men det finnes anledning antaga, att de komma att erbjuda

en gynnsammare bild av konjunkturläget än motsvarande period ett år

tidigare.

1 Efter framställningens avlåtande hava dessa siffror blivit tillgängliga och införts

i tabellen här ovan.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 165 höft. (Nr 199.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

»Fredskrisens» övervinnande tar sig även ett tydligt uttryck i stegrad

efterfrågan på arbetskraft vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna,

såsom ådagalägges av efterföljande tablå, utvisande antalet arbetsansökningar

på 100 lediga platser:

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Ang.

Sept.

Okt.

Nerv.

Dec.

ord- och skogsbruk:

1913.........

. 97

84

83

66

72

71

77

87

75

77

96

92

1914.........

. 62

77

71

59

71

68

82

95

96

94

116

130

1915.........

. 100

92

90

80

85

81

95

105

87

75

84

84

1916.........

68

74

58

55

57

50

70

58

67

66

66

1917.........

59

64

58

50

46

35

49

47

69

73

79

1918.........

87

91

77

74

80

88

106

95

85

99

116

1919.........

. 122

95

90

69

67

64

74

104

94

83

no

95

Övriga näringsgrenar:

1913........•

. 170

151

119

108

106

122

116

101

94

108

141

122

1914.........

. 147

144

119

101

98

112

103

156

130

145

217

189

1915.........

. 225

209

165

150

126

147

144

130

119

127

165

119

1916.........

. 160

145

121

101

93

100

96

99

89

102

126

107

1917 . • .......

. 128

150

140

132

no

in

132

119

107

117

133

112

1918.........

. 160

196

184

168

153

175

168

145

124

119

133

143

1919.........

. 192

181

157

126

109

no

109

94

91

97

114

113

Samtliga näringsgrenar:

1902—1912 ......

. 182

150

119

104

106

119

118

101

93

104

141

134

1913......

. 153

133

no

97

99

112

107

96

89

98

129

117

1914......

. 125

127

107

91

93

104

99

133

121

128

192

182

1915......

. 202

181

147

125

118

135

134

122

no

no

141

113

1916......

. 138

124

109

90

85

92

82

88

79

87

106

97

1917......

. no

124

118

108

93

94

88

83

81

100

115

105

1918......

. 137

167

158

143

136

156

147

131

115

109

125

139

1919......

. 179

162

141

in

99

100

101

97

92

92

113

no

Av ovanstående siffror att döma, synes från och med vårsäsongens

inbrott 1919 utbud och efterfrågan på arbetskraft hava ungefär motsvarat

varandra. Den relativa tillgången på arbetskraft inom jord- och

skogsbruk synes till och med hava varit något mindre under 1919 än

1918, men under november 1919, sedan avtalen om årsanställning blivit

uppgjorda, visar statistiken ett överskott av arbetssökande. Den i arbetsförmedlingsstatistiken

tydligt skönjbara ökningen av arbetstillgången inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

övriga näringsgrenar framgår jämväl av nedanstående tablå, utvisande

antalet arbetslösa inom fackföreningarna i % av hela det redovisade medlemsantalet:
-

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Ang.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1911......

—

—

12.0

10.4

6.7

3.5

3.2

2.9

3.1

2.3

4.3

4.4

1912......

. . . 8.5

11.1

8.4

6.5

5.2

3.7

3.3

2.8

2.7

2.9

3.6

5.7

1913......

. . . 8.4

8.9

7.1

5.7

4.0

2.6

2.7

2.5

2.3

2.2

2.6

4.4

1914......

10.4

7.5

6.5

5.1

3.2

3.1

3.0

8.1

7.7

8.1

10.3

1915......

. . . 15.0

14.8

12.0

11.2

8.5

6.7

6.3

4.0

3.6

3.5

3.8

4.5

1916......

. . . 7.7

8.0

6.7

5.2

4.7

3.3

2.7

2.7

2.2

2.2

2.3

2.2

1917......

. . . 5.4

5.9

5.5

7.0

4.4

2.8

3.1

3.3

2.8

2.4

2.8

2.4

1918......

6.0

5.0

4.9

5.0

4.0

4.6

4.2

3.5

3.7

3.2

3.4

1919.....

. . . 7.3

7.5

7.6

8.1

7.5

6.1

4.6

3.8

3.2

3.1

3.2

3.8

De sedan sommaren 1919 uppåtgående konjunkturerna avspegla

sig tämligen tydligt i ovanstående arbetslöshetsfrekvens inom fackorganisationerna.

Sedan augusti är arbetslösheten sålunda på retur i jämförelse

med 1918. Samtidigt lyckades det också arbetslöshetskommissionen

att avveckla understödsverksamheten på det fåtal orter, som ännu

under sommaren fortsatt därmed, så att under hösten 1919 understödsverksamhet

i stort sett endast pågått för arbetslösa f. d. tobaksarbetare,

vilka jämlikt kungl. förordningen av den 2 augusti 1919 prövats vara i

behov av särskild hjälp.

Beträffande arbetslöshetskommissionens verksamhet under år 1919

tillåter sig kommissionen hänvisa till den utförliga redogörelse, som blivit

lämnad i »Berättelsen om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags

sammanträde sig tilldragit».

Yad angår det nuvarande läget och de närmaste utsikterna på den

svenska arbetsmarknaden, så vågar arbetslöshetskommissionen åtminstone

icke i sistnämnda avseende uttala några bindande förutsägelser. Bör ett

sådant förhandsbedömande av den blivande arbetstillgången saknas, icke

minst på grund av de pågående, svårartade arbetskonflikterna, alla fasta

hållpunkter. Men denna ovisshet och osäkerhet rörande näringslivets och

arbetsmarknadens framtidsutsikter torde också hava varit avgörande för

Kungl. Maj ds beslut att jämväl innevarande år äska nya medel för vidmakthållande

av arbetslöshetskommissionens verksamhet som en den svenska

arbetsmarknadens kris be redskap, i syfte att minska arbetslöshetsfaran

och mildra dess verkningar. Ehuru berättigade förhoppningar kunna

hysas, att kostnaderna härför under år 1920 torde komma att ställa sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 199.

väsentligt lägre än under 1918 och 1919, så lärer enligt kommissionens

uppfattning försiktigheten bjuda att icke minska det på tilläggsstat för

år 1920 beräknade anslaget av 8 miljoner kronor. Det i statsverkspropositionen

för samma ändamål på extra stat för år 1921 äskade beloppet

av 2 miljoner kronor torde såsom under föregående år få anses fullt

tillräckligt för den korta tid av år 1921, som kan komma att förflyta,

intill dess frågan om eventuellt tilläggsanslag hinner undergå vederbörlig

prövning.

Ett beviljande av dessa medel innebär givetvis icke, att de under

alla omständigheter komma att förbrukas. Arbetslöshetskommissionen

skall framdeles som hittills låta sig angeläget vara att iakttaga den

sparsamhet med statens medel, som nu mer än någonsin är behövlig.

Kommissionen vakar för närvarande noga över, att icke understödsverksamhet

i oträngt mål tillgripes av kommunerna. På grund av den för

närvarande (slutet av januari 1920) på sina håll tämligen utbredda

säsongarbetslösheten, vars ekonomiska konsekvenser av förut anförda

skäl (oregelbunden och mindre lönande säsong) innevarande vinter torde

vara nog så kännbara för berörda arbetarkategorier, ha några kommuner

(Nyköping, Södertälje, Hälsingborg, Lund) ansett sig nödsakade igångsätta

understödsverksamhet för dessa arbetslösa. På andra orter har

man av samma orsak varit benägen att återupptaga understödsverksamheten,

men genom ingripande i rätt tid av Skogssällskapets statsarbeten,

som anordnat lämpliga nödhjälpsarbeten, särskilt vägarbeten, har detta

tills vidare kunnat undvikas. De kommunala hjälporganen hade också

under senhösten av arbetslöshetskommissionen uppmanats, att då tecken

till begynnande arbetslöshet förspordes och i varje fall före beslut om

understödsverksamhets igångsättande, hänvända sig till kommissionen,

vilken därefter anmodar statsarbetena att vidtaga lämpliga åtgärder antingen

° genom att meddela vederbörande arbetsförmedlingsanstalt på orten,

att sådana arbetslösa, som prövas vara berättigade att jämlikt gällande

författning komma i åtnjutande av ett eventuellt arbetslöshetsunderstöd,

kunna hänvisas till pågående nödhjälpsarbete vid någon av statsarbetenas

fasta förläggningar, eller också i samråd med kommunalmyndigheterna

pa platsen söka få till stånd lämpligt sådant arbete inom kommunen

eller i dess närmaste grannskap. Det är arbetslöshetskommissionens avsikt

och förhoppning att på denna väg och inom den närmaste tiden

få den påbörjade understödsverksamheten inom ovannämnda orter avvecklad.

Härmed har också kommissionen tagit ett ytterligare steg ifråga

om arbetslöshetens bekämpande. I principiellt avseende föreligger visser
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

13

ligen ingen avvikelse eller utvidgning av förut gällande och av statsmakterna

uttryckligt gillade grundsatser för arbetslöshetskommissionens

verksamhet. Kommissionen har nämligen städse hävdat den uppfattningen,

att offentliga hjälpåtgärder så vitt möjligt böra vara av förebyggande

natur och åsyfta försörjning genom eget arbete. I Skogssällskapets

statsarbeten, för vilkas organisation och verksamhet utförligt

redogjorts i arbetslöshetskommissionens skrivelse till herr statsrådet den

10 mars 1919 (intagen i propositionen nr 300 vid 1919 års lagtima riksdag),

förskaffade sig kommissionen ett lämpligt och elastiskt organ för

dessa uppgifter, samtidigt som kommissionen vid varje tillfälle uppmanade

kommunerna att i främsta rummet försöka bereda de arbetslösa

utkomst genom anordnande av extra arbeten. Men medan statsarbetena

tidigare avsågo ett omhändertagande av redan understödda arbetslösa

genom sysselsättning med produktivt arbete, vilket särskilt med avseende

å de talrika arbetslösa textilarbeterskorna under år 1918 motiverades

även av moraliska hänsyn, ha statsarbetena under senare hälften av år

1919, i mån av sin numera utvecklade, anpassningsbara organisation och

vunna erfarenheter efter en snart tvåårig verksamhet, kunnat användas

för att mera direkt förebygga uppkomsten av ofrivillig arbetslöshet. Resultatet

av denna statsarbetenas insats i kampen mot arbetslösheten har

varit så tillfredsställande, att kommissionen anser sig böra uttala den

förhoppningen, att härvid vunna erfarenheter och tillämpade metoder

icke måtte lämnas obeaktade vid den framtida gestaltningen av svensk

socialpolitik på detta område.

Vid den konferens med samtliga föreståndare för huvudkontoren

inom Sveriges offentliga arbetsförmedling, som den 15—17 sistlidne

december avhölls inför socialstyrelsen, och varvid erfarenheterna från de

sista årens offentliga understödsverksamhet för arbetslösa utgjorde ett av

de viktigaste överläggningsämnena, framhölls också enstämmigt den stora

fördel och framgång, som nyssnämnda utsträckning av statsarbetenas

verksamhet medfört i kampen mot arbetslösheten. Konferensen beslöt

att i detta ämne göra följande uttalande:

»Arbetslösheten bör i främsta rummet bekämpas genom anvisning

av arbete, i första hand till lediga platser på den öppna arbetsmarknaden

och därefter i mån av behov till lämpliga nödhjälpsarbeten. Endast

undantagsvis och då inga arbetstillfällen stå till buds, bör understöd

utbetalas.

Erfarenheterna frän de förflutna krisårens offentliga understödsverksamhet

för arbetslösa hava vidare obestridligen givit vid handen,

vilken betydelse den offentliga arbetsförmedlingens nuvarande organisa
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 199.

tionsformer i vårt land och ifrågavarande nnderstödsverksamhets anknytning

till de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna haft för de arbetslösas

plats- och yrkesrörlighet. Härförntan skulle säkerligen såväl arbetslöshetens

omfattning som därav föranledda kostnader för det allmänna

stigit till långt högre belopp än vad nu varit fallet. På grund av principiella

skäl och praktiska rön bör dock enligt konferensens uppfattning

arbetsförmedlingens roll vid understödsverksamheten ifråga begränsas till

att vara registrerings- och arbetsanvisningsorgan, medan prövningen av

de arbetslösas understödsbehov samt fastställandet, utbetalningen och, på

förekommen anledning, indragningen av understödet uteslutande bör ankomma

på vederbörande kommunala hjälporgan.»

För att emellertid dylika statliga nödhjälpsarbeten endast skola

behöva tillgripas i tvingande fall, hava de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna,

vilka ensamma äga att uttaga arbetslösa till dessa arbeten,

genom socialstyrelsen ålagts att noga tillse, att de arbetslösa i främsta

rummet anvisas till lediga platser på den öppna arbetsmarknaden och

först därefter i mån av behov till nödhjälpsarbeten; vid sådant fall

skall arbetslösheten städse vara oföi''vållad, vilket icke anses vara händelsen,

därest vederbörande förlorat sin anställning på grund av arbetskonflikt.

Beträffande den ekonomiska karaktären av de nödhjälpsarbeten,

som utföras av Skogssällskapets statsarbeten, får kommissionen ånyo erinra

därom, att dessa nödhjälpsarbeten visserligen icke i och för sig äro

ekonomiska i vanlig affärsmässig mening, vilket sällan eller aldrig brukar

vara fallet med sådana arbeten, men att de städse äro produktiva till

sin karaktär. Sålunda hava under år 1919 av Skogssällskapets statsarbeten

sysselsatts sammanlagt cirka 5,000 arbetslösa, mest stenarbetare,

vilka tillhopa utfört cirka 400,000 dagsverken, i form av skogsplantering,

dikningar, nyodling, torvtäkt, dräneringar och vägarbeten. Av principiella

skäl hållas lönerna vid dessa nödhjälpsarbeten lägre än den

öppna marknadens; i december 1919 har sålunda ackordsförtjänsten i

medeltal per effektiv arbetsdag för manlig arbetare utgjort kronor 8: 70.

Då samtidigt understödssatserna för arbetslösa jämlikt de författningar,

som ligga till grund för den offentliga understödsverksamheten, nämligen

kungl. kungörelsen den 19 maj 1916 med tillägg senast den 16 augusti

1918, fortfarande utgöra per dag högst 3 kronor för man och hustru,

2 kronor för ensamstående man eller kvinna samt 60 öre för varje

inom eller utom äktenskapet fött barn, är skillnaden mellan dessa sistnämnda

belopp och de förtjänster, som kunna ernås på nödhjälpsarbetena,

så pass stor och så lämpligt avvägd, att det för den arbetslöse i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts proposition nr 199.

15

regel är en ekonomisk fördel att taga anställning på statsarbetena. Förvägrar

understödd arbetslös att utan giltigt skäl emottaga sådant lämpligt

arbete, avstänges han från vidare understöd. I rätt många fall har

också detta förekommit, varvid stat och kommun besparats aVsevärda

belopp. Det har därvid betecknande nog ofta visat sig, att de sålunda

avstängda sedermera haft relativt lätt att på egen hand skaffa sig anställning.

Arbetslöshetskommissionen ifrågasätter icke heller någon ändring

av nu gällande författningar, i vad understödsbeloppen och villkoren för

deras erhållande avser. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,

att med hänsyn till önskvärdheten att förskaffa arbetslöshetskommissionen

en bättre överblick över den ekonomiska sidan av kommunernas

understödsverksamhet än som kan åstadkommas genom den nu stadgade

månatliga rapporteringsskyldigheten från sådana kommuner till kommissionen,

det vore behövligt att på så sätt ändra i gällande författning nu

föreskrivna ordning för statsbidragets utbekommande, att ansökan därom

finge ställas icke, såsom nu är fallet till länshjälpkommittén för vidare

befordran till vederbörande länsstyrelse, utan till arbetslöshetskommissionen.

Vederbörande hjälpkommitté eller kommunala myndighet äger nu

att efter varje månads utgång av anslaget för arbetslöshetens bekämpande

utbekomma ersättning för den del av under månaden utlämnade

arbetslöshetsunderstöd, som statsbidraget utgör. Framställning om utbekommande

av sådan ersättning skulle hädanefter göras med användande

av särskilt av arbetslöshetskommissionen fastställt formulär och

ingivas, vid äventyr av ersättningsrättens förlust, senast sista dagen i

nästföljande månad till arbetslöshetskommissionen, vilken skulle, efter

sådan prövning av framställningen, som stadgas i kungl. cirkuläret den

26 februari 1915 angående granskning av framställningar om statsbidrag

till medellösa arbetslösa, bestämma om ersättningsbeloppet. Utdrag av

arbetslöshetskommissionens protokoll rörande kommissionens beslut om

ersättning skulle av kommissionen överlämnas till statskontoret, som hade

att direkt till vederbörande kommunala hjälpkommitté eller myndighet

utanordna ersättningsbeloppet.

Det här föreslagna sättet för prövningen och utbetalningen av ersättningsbeloppen

ansluter sig till den ordning, som föreskrives i kungl.

kungörelsen nr 535 av den 2 augusti 1919 angående understöd i vissa

fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer, och har

vid den under höstens lopp utövade understödsverksamlieten i detta syfte

visat sig medföra den stora fördelen, att arbetslöshetskommissionen kan

utöva effektiv ledning och tillsyn över de lokala organen. Denna uppgift

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Departe
mentschefen.

har beträffande allmänna understödsverksamheten hittills försvårats därigenom,

att icke alla kommuner iakttaga den föreskrivna regelbundna

rapporteringsskyldigheten och understundom först efter flera års förlopp

till länshjälpkommittén inkomma med ansökan om statsbidrag.

Den granskning av de kommunala ersättningsanspråken, som hittills

utövats av vederbörande länshjälpkommitté, på så sätt, att den

skulle med eget yttrande översända den kommunala ansökan till länsstyrelsen,

kommer sålunda att bortfalla. Men då denna prövning hittills

varit av övervägande formell natur, och då arbetslöshetskommissionen

torde vara i stånd att stödd på ett rikare jämförelsematerial underkasta

sådan ansökan en mera ingående saklig granskning, synes nämnda förändring

av länshjälpkommittéernas uppgift ej behöva uppväcka några

betänkligheter. Vid kommuns ansökan om högre statsbidrag än 50 %

kommer däremot framdeles som hittills länshjälpkommitténs yttrande att

städse bliva inhämtat.

Arbetslöshetskommissionens nu återgivna redogörelse utvisar, att den

av världskrigets faktiska avslutande framkallade omläggningen av produktionen

även i vårt land medförde svårigheter, som starkt återverkade på

arbetsmarknaden under förra hälften av år 1919. Aven om stora delar

av näringslivet kunnat under de nästföregående åren väsentligt konsolidera

sin ekonomiska ställning och till följd härav bibehålla och själva sörja för

sin arbetskraft, så var dock läget särskilt under årets första kvartal

sådant, att det allmännas hjälpåtgärder togos ganska starkt i anspråk. I

den mån tillgången å vissa råvaror under sommaren ökades och förhållandena

i övrigt började stadga sig, inträdde emellertid en i allmänhet visserligen

långsam men stadig förbättring. Denna framträdde särskilt inom textil-,

konfektions- och skoindustrierna, vilka tidigare befunnit sig i mycket tryckt

läge, men nu åter kunde bereda full sysselsättning åt de kvarvarande

arbetarstyrkorna, ja, till och med rapporterade brist på arbetskraft till

följd av den avgång, som ägt rum trots deras egna och det allmännas

hjälpåtgärder. Ytterligare förbättring i redan förut gynnsamma konjunkturer

inträdde med den internationella samfärdselns frigivande för olika

grenar av trävaruindustrien samt för skeppsvarven och den elektriska

industrien. Inom övriga områden av mekanisk verkstadsindustri fortfor

emellertid den depression, som efterföljt högkonjunkturerna under kriget,

vilket givetvis återverkade på järnbruken och malmgruvorna. Att stagnationen

inom byggnadsindustrien i städerna icke medförde mera framträdande

arbetslöshet inom hithörande arbetargrupper, berodde på att dessa

redan tidigare under krisen avsevärt förminskats genom övergång till andra

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds proposition nr 199.

yrken eller avflyttning till landsbygden. I det stora hela utmärktes sommaren

och hösten 1919 av en förbättring i läget, som åskådliggöres av de

i arbetslöshetskommissionens redogörelse återgivna siffrorna rörande arbetstillgången

inom industrien, omsättningen vid arbetsförmedlingsanstalterna

samt arbetslösheten inom arbetarorganisationerna.

Å andra sidan präglades affärsläget uppenbarligen av en viss osäkerhet

och tveksamhet hos företagarna, beroende på den över hela världen

märkbara ovissheten om de allmänpolitiska, ekonomiska och sociala förhållandenas

utveckling. 1 främsta rummet torde denna tveksamhet hava

förorsakats av prisnivåns bristande stabilitet och olika läge inom olika

länder. Förutom det att härav kalkyler och affärer på längre sikt försvårades,

kunde med fog befaras allvarliga rubbningar, innan en utjämning

och verklig stabilisering inträdde.

Dessa farhågor äro otvivelaktigt fortfarande ägnade att återhålla

företagsamheten och förhindra ett verksamt utnyttjande av de lättnader,

som fredstillståndet och den internationella samfärdselns frigivande eljest

medfört. Härtill komma starka slitningar mellan arbetsgivare och arbetare

i vårt land liksom överallt i världen, framkallade i främsta rummet av

förskjutningarna i prisnivån. Givetvis har produktionen menligt påverkats

härav.

De senaste rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

lära ge vid handen, att till följd av de stora arbetskonflikterna

under den hittills gångna delen av året en avmattning inträtt inom

åtskilliga av konflikterna icke direkt berörda verksamhetsgrenar och givit

anledning till arbetslöshet. Ehuru frågan om arbetstidens längd genom

antagandet vid nästföregående riksdag av lagstiftning i ämnet icke i allmänhet

behöver förorsaka sådana meningsskiljaktigheter, som eljest varit

att befara, föreligga i samband därmed tvistefrågor, som givit anledning

till slitningar. Men framför allt är det spörsmålen om arbetslönens

avvägande efter levnadskostnaderna samt om eu förhöjning i arbetarnas

standard, som framgent synas kunna framkalla störningar å arbetsmarknaden,

när arbetsgivarna, under åberopande av det allmänna ekonomiska

läget och de oberäkneliga prisförhållandena, icke anse sig kunna avtalsvis

förplikta sig till önskade medgivanden.

Såsom dessa förhållanden nu kunna bedömas synes fortfarande allvarlig

risk föreligga för uppkomsten under årets lopp av oförvållad arbetslöshet

till betydande omfattning. Å andra sidan föreligga omständigheter, som

äro ägnade att verka i motsatt riktning. Sålunda är det otvivelaktigt, att

den nyss berörda arbetstidslagstiftningen, som i hela sin vidd kommer att

vara gällande från och med instundande juli månads ingång, kommer att

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 165 haft. (Nr 199.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

nödvändiggöra viss utvidgning av arbetsstyrkorna, varigenom en del ledig

arbetskraft successivt uppsuges. Vidare lärer ett bifall till den omfattande

plan till bostadsbyggnadsverksamhetens främjande, som av Kungl. Maj:t torde

komma att föreläggas riksdagen, omedelbart verka upplivande på företagsamheten

inom hithörande yrken och bereda utrymme för mer arbetskraft än som

under de senaste åren där funnit användning. Slutligen hava betydande

anslagsbelopp nu av riksdagen äskats för fortsatt bedrivande och igångsättande

av arbetsföretag för statens räkning, vid vilka avsevärda arbetsstyrkor

kunna erhålla sysselsättning. Måhända kan även jordbruket bereda

utrymme för ytterligare någon arbetskraft, om ock arbetslöshetskommissionens

utredningar giva vid handen, att dess behov blivit under de

gångnao krisåren jämförelsevis väl tillgodosett.

Åtskilliga möjligheter yppa sig sålunda för de arbetslösas tagande

i anspråk å den öppna arbetsmarknaden, och ligger det i sakens natur,

att dessa möjligheter i första hand skola utnyttjas vid bekämpandet av

den arbetslöshet, som på åtskilliga håll kan befaras. Tack vare den utveckling,

som den offentliga arbetsförmedlingen efter hand ernått inom

landets skilda delar, låter sig utbytet av arbetskraft mellan olika arbetsområden

och orter snabbt och effektivt verkställas. Under krisens förlopp

hava också såväl de offentliga understödsorganen som ock de arbetslösa

fått allt starkare förståelse för betydelsen och nyttan av en utjämning av

tillgång och efterfrågan å arbetsmarknaden, så att icke genom bristande

smidighet och anpassning det allmännas hjälpåtgärder på ett håll stå hindrande

i vägen för arbetslösas överflyttning till ett annat, där de behövas.

I trots härav lära statsmakterna icke kunna underlåta att inför de

osäkra utsikterna å arbetsmarknaden vidtaga erforderliga åtgärder för att

kunna även i fortsättningen verksamt ingripa stödjande. Till vad härom

redan anförts torde böra erinras, att stenindustrien foi-tfarande, väsentligen

till följd av de för exporten hinderliga valutaförhållandena, befinner sig i

sådant läge, att dess arbetarstam, som reducerats till endast ungefär 1U av

vad den var vid krigsutbrottet, är för sin utkomst nästan helt hänvisad

till det allmännas åtgöranden. Såväl med hänsyn till angelägenheten av

att icke denna industri för framtiden helt desorganiseras genom fullständig

brist på yrkesduglig personal som ock av nödig omtanke om de äldre,

försörjningspliktiga och ofta med egna hem försedda arbetarna samt deras

i regel mycket talrika familjer, blir det framgent oundvikligt att bringa

dem'' effektiv hjälp. Under de förflutna åren har denna hjälpverksamhet

företrädesvis bedrivits efter tvenne linjer, nämligen dels vintertiden genom

stenbeställningar för statens räkning, genom vilka arbetande kunnat sysselsättas

inom sitt yrke, dels ock sommartiden genom allehanda för dem lämpade

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

vägbyggnads-, vattenavlednings- och skogsodlingsarbeten.'' Dessa senare hava

till väsentlig del utförts genom förmedling av Skog ssällskapets statsarbeten,1

vid vilka även ett stort antal arbetslösa från andra yrkesområden, såväl

manliga som kvinnliga, kunnat beredas utkomst genom eget produktivt

arbete! Såsom i prop. nr 300 vid 1919 års riksdag närmare framhållits,

har visserligen det på sådant sätt utförda arbetet icke motsvarat kostnaderna

— något som ju icke heller kunde förväntas — men har i allt fall

lämnat resultat av bestående värde. Av betydande ekonomisk betydelse

har vidare varit, att genom sådana arbeten, som skäligen avpassats efter

olika arbetargruppers olika förutsättningar, beretts möjlighet att pröva, i

vad mån arbetslösheten berott på bristande villighet att antaga annat lämpligt

arbete än inom det egna yrket. Nu anförda synpunkter ävensom de

särskilda svårigheter, som drabbat vissa grupper av flottans varvsarbetare

samt stenarbetarna, hava föranlett arbetslöshetsmedlens tagande i anspråk

för bland annat tillverkning av järnvägsvagnar vid flottans varv i Karlskrona

och förberedande arbeten för anläggning av en docka vid flottans

varv i Stockholm.

Arbetslöshetskommissionen har nu under åberopande av de gynnsamma

erfarenheterna av den förebyggande verksamheten i allmänhet samt

av Skogssällskapets statsarbeten i synnerhet såsom sin uppfattning uttalat,

att den arbetslöshetshjälp, som i fortsättningen behöver anordnas, bör så

vitt möjligt anordnas medelst arbetsföretag enligt de principer, som under

de senaste åren alltmer kommit att tillämpas. Det bör med avseende härå

särskilt erinras, att då arbetslöshet nu icke synes förestå inom yrken med

större antal kvinnliga arbetare, det lärer ställa sig mindre svårt att finna

lämpliga slag av arbeten samt att vidtaga erforderliga anordningar för de

arbetslösas mottagande och omhänderhavande. Om också svårigheter givetvis

allt fortfarande komma att yppas för sådan förebyggande verksamhet,

äro erfarenheterna av densamma så pass uppmuntrande ur synpunkten av

såväl de arbetslösas som det allmännas intressen, att ett fortgående på den

inslagna vägen synes vara att förorda.

Icke desto mindre ligger det i sakens natur, att vid mera omfattande

arbetslöshet lämpliga arbetsföretag icke alltid kunna anordnas för upptagande

av dem, som skäligen kunna göra anspråk på hjälp. Såsom en

nödfallsutväg lärer sålunda understödsverksamheten böra bibehållas, särskilt

för arbetare, som på grund av ålder, kroppslig bräcklighet, familjeförhållanden

eller andra skäl icke kunna förflyttas eller användas till före
-

1 Rörande dessa arbetens organisation, beskaffenhet, omfattning in. in. hänvisas till

proposition nr 300 vid 1919 års riksdag ävensom till Soc. Meddelanden 1920 s. 153 tf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘20

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

fintliga arbeten. De av arbetslöshetskominissionen i dess förut återgivna

framställning vidtagna åtgärderna till begränsning av understödslämnandet

synas välbetänkta och innebära lämpliga garantier mot dess tillgripande

och användande i andra fall, än då särskilda skäl därtill föreligga.

Framhållas bör i detta sammanhang, att viss utredning under den

närmaste tiden torde komma att igångsättas rörande byggnadsverksamhetens

arbetsförhållanden samt att därvid jämväl torde komma att övervägas frågan

om nyrekrytering av den arbetskraft, som kan erfordras för genomförandet

av den tillämnade planen till bostadsbyggandets främjande. För den

händelse vid denna utredning skulle framgå, att behovet av ökad arbetskraft

för byggnadsyrkena lämpligen bör tillgodoses genom överförande dit

av arbetslösa från andra yrken, lärer hinder icke böra möta för att för

deras utbildning anordna sådan understödsverksamhet, som kan befinnas

lämplig.

Med avseende å de av riksdagen tidigare prövade grunderna för

själva understödsverksamheten torde några förändringar icke vara påkallade.

Emellertid har arbetslöshetskommissionen framhållit, att den hittillsvarande

anordningen för kommunernas utbekommande av statsbidrag icke

varit fullt tillfredsställande ur den synpunkten, att kommissionen icke

haft tillfälle att direkt följa dess ekonomiska sida. Kommissionen hemställer

därför om sådan ändring i nu härom gällande bestämmelser att, i

anslutning till vad föreskrivits genom kungörelse den 2 augusti 1919

(svensk författningssamling n:r 535) angående understöd i vissa fall åt

genom tobaksmonopolets införande arbetslösa personer, framställning om

ersättning av statsmedel för under månaden utlämnade understödsbelopp

skall innan utgången av nästföljande månad göras hos arbetslöshetskommissionen,

vilken har att bestämma understödsbeloppet samt anmäla detsamma

hos statskontoret för utanordning till kommunen. Då den sålunda

föreslagna anordningen icke blott skulle underlätta arbetslöshetskommissionens

övervakande av understödsverksamheten utan jämväl vore ägnad

att bereda vederbörande myndigheter bättre översikt över arbetslös hetsanslagens

tagande i anspråk, synes mig ifrågavarande förändring vara ändamålsenlig.

Vid övervägandet av de belopp, som kunna erfordras för att staten

må vara fullt rustad för verksamt bekämpande av arbetslösheten, bör

hänsyn tagas till att av landstingen anvisats tillhopa omkring 2 miljoner

kronor, företrädesvis avsedda att utgå i form av lån till kommuner. Jag

erinrar vidare, att för statsarbeten eller statsunderstödda företag finnas

disponibla avsevärda summor, vilkas användande kan väsentligen förebygga

arbetslöshet. Uppmärksammas bör därjämte, att av de förut om
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

nämnda under år 1919 till arbetsföretag för arbetslöshetens bekämpande

anvisade statsmedlen icke mindre än 5,7 miljoner kronor anvisats under december

månad samt att dessa belopp nästan helt komma till användning

först under innevarande år. Med hänsyn härtill och då av 1919 års riksdag

för år 1920 beviljats 2,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål,

lärer för innevarande år ytterligare icke erfordras mer än det preliminärt

beräknade och av arbetslöshetskommissionen nu föreslagna beloppet av

8,000,000 kronor. Jag förutsätter emellertid härvid, att de statsmedel,

som tillkomma kommuner för understödsverksamhet under år 1919 och

icke vid detta års utgång hunnit av dem uttagas, skola utanordnas på vederbörande

anslag för år 1919.

Anslagsbehovet för nästkommande år kan av naturliga skäl icke

med större säkerhet bedömas. Enär det belopp av 2,000,000 kronor, som

för ändamålet beräknats å 1921 års riksstat, i allt fall torde bliva tillräckligt

för att möta de närmaste kraven, innan riksdagen år 1921 kan

bliva i tillfälle bevilja erforderliga tilläggsanslag, synes anledning saknas

att nu ifrågasätta ändring i detta avseende.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig angivna grunder, anvisa

dels på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 8,000,000 kronor,

dels ock på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 2,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj.ts framställningar om anslag för bekämpande av arbetslösheten. s. 8 i texten
  2. SU 1920:198 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för bekämpande av arbetslösheten. s. 6 i texten