Sök i Ratio Lex

Angående ändrade bestämmelser för tillägg sbi drag till innehavare av odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste länen ävensom av nybyggeslägenlieter å Alträsks nybyggesområde

1920-03-05 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:200, Angående ändrade bestämmelser för tillägg sbi drag till innehavare av odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste länen ävensom av nybyggeslägenlieter å Alträsks nybyggesområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 200.

1

Nr 200.

Kmigl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade bestämmelser

för tillägg sbi drag till innehavare av odlingslägenheter

å kronomark i de sex nordligaste länen ävensom

av nybyggeslägenlieter å Alträsks nybyggesområde; given

Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

att .

dels godkänna den av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna

ändrade lydelsen av mom. 1 i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag

till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogstorp å

kronomark i de sex nordligaste länen;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga motsvarande ändringar

i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till innehavare av nybygges

1 agent)eter inom Alträsks nybyggesområde i Norrbottens län.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 166 höft. (Sr 200.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON.

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist.

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

I en till mig ställd skrift har ledamoten av riksdagens första kammare

Gustaf Rosén erinrat, att på grund av krisårens dyrtid Kungl.

Maj:t och riksdagen beviljat odlingslägenhetsinnehavare och skogstorpare

i de nordligaste länen tilläggsbidrag för byggnadsarbete, som utförts

efter 1 januari 1915, (Svensk förf.-saml. nr 448/1918) och till ett maximibelopp

av 1,250 kronor, men att dylikt bidrag finge utgå endast till sådana

odlingslägenhetsinnehavare, som erhållit sina torp före bestämmelsernas

ikraftträdande, d. v. s. den 2 juli 1918.

Härav uppstode dock den uppenbara orättvisan, att för byggnadsarbete,

som samtidigt utfördes efter den 2 juli 1918, den ene kunde utfå

bidrag men icke den andre, som dock hade samma känning av dyrtiden.

Hade han fått lägenheten upplåten efter den 2 juli 1918, vore han ställd

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. MaJ.ts proposition Nr 200.

atom dessa medgivna, så väl behövliga tilläggsbidrag, vilka utginge till

hans lyckligare grannar, ehuru dessa ofta mera av eu slump råkat fä

papper på sina lägenheter före den kritiska dagen den 2 juli 1918. Uppenbart

måste ett sådant förhållande skapa missnöje hos en del nyblivna torpare,

som kanske just på grund av ryktet om det beviljade tilläggsbidraget

sökt torplägenhet. Enbart å ett revir — Vinlidens — hade efter den

2 juli 1918 ej mindre än 13 orädda, energiska personer erhållit eller

sökt erhålla lägenheter inne i skogarna, ehuru statsbidraget för uppförande

av byggnader och utförande av odling vore så ringa. Men de

hade givetvis räknat med det högre statsbidraget, vilket dock ej utginge

till dem eller andra, som befunne sig i samma situation.

Då man visste, att bostadsbygge i städerna icke kunde utföras

under 5,000 kronor per eldstad, måste man beundra de personer, som

kunde våga sig på försöket att med ett blygsamt statsbidrag bygga

bostad och ladugård in. fl. byggnader samt utföra odling i vildmarken.

Dessa människor vore förtjänta av statens understöd i högre grad än

hittills. Men i första hand vore det en gärd av rättvisa att låta dessa •

komma i åtnjutande av samma förmåner som de, vilka fått sin upplåtelse

före den 2 juli 1918.

Herr Rosén hemställde därför, att till årets riksdag mätte avlåtas

förslag om sådan ändring av gällande bestämmelser, att även den lägenhetshavare,

som efter den 2 juli 1918 fått odlingslägenhet åt sig upplåten,

måtte komma i åtnjutande av tilläggsbidrag.

Domänstyrelsen har den 10 februari 1920 avgivit utlåtande i detta

ärende och därvid anfört:

>Sedan i anledning av en inom riksdagen väckt motion riksdagen i skrivelse

den 25 april 1917 anhållit, att Kungl. Maj:t snarast måtte utreda, i vad mån ökning

av statsbidraget, såväl för nya upplåtelser av odlingslägenheter å kronopark^- och överloppsmarker i de sex nordligaste länen som ock för redan skedda upplåtelser

av dylika lägenheter och skogstorp, kunde finnas erforderlig, och Kungl. Maj:t

remitterat denna riksdagens skrivelse till norrländska kolonisationskommittén, avgav

kommittén den 19 februari 1918 utlåtande i ärendet. Kommittén framhöll därvid

bland annat följande.

Den odlingshjälp av 750 kronor, som staten för det dåvarande lämnade innehavare

av odlingslägenhet, torde visserligen vara otillräcklig för att förslå till det

understöd, som statsmakterna avsett med denna hjälp, men då kommittén i ett den

15 december 1917 till Kungl. Maj:t avgivet betänkande med förslag till anordnande

av kolonisationsförsök å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län föreslagit

grunder för upplåtelser av odlingsmark, vilka i väsentligt avseende skilde sig

från de gällande bestämmelserna angående upplåtande av odlingslägenheter, torde,

därest detta förslag komme att vinna statsmakternas godkännande, detsamma inverka

på frågan, om upplåtelse av odlingslägenheter enligt därom gällande stadganden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition Nr 200.

borde äga rum eller icke. Kommittén ville ifrågasätta, huruvida det kunde anses

lämpligt, att under rådande förhållanden, då frågan om nya former för upplåtelser

vore nära sin lösning, uppmuntra till anläggande av lägenheter av en typ, som

enligt kommitténs mening torde i flera avseenden få anses mindre lämplig. Det vore

därjämte att antaga, att de nya kolonaten, som av kommittén föreslagits till upplåtande,

skulle visa sig mera lockande än de nuvarande upplåtelserna av odlingslägenlieter.

Ehuru riksdagen ifrågasatt ökade bidrag till såväl dem, till vilka upplåtelser

av odlingslägenheter redan skett, som ock sådana, till vilka upplåtelser därefter

komme att ske, avstyrkte kommittén för sin del, att till de senare lämnades ytterligare

bidrag utöver vad förut tillkomme dem, under det att den tillstyrkte tilläggsbidrag

till dem, som före de ifrågasatta bestämmelsernas ikraftträdande erhållit

lägenheter åt sig upplåtna, ehuru de ännu icke fullgjort dem åliggande byggnadsskyldigheter.

Domänstyrelsen, som över vad kommittén i frågan anfört avgav utlåtande

den 4 mars 1918, erinrade därvid, bland annat, om sitt den 15 februari samma är

avgivna utlåtande över kolonisationskommitténs förslag till försökskolonisation ä

vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län. Häri hade styrelsen anfört

bland annat, att enligt styrelsens mening såväl stort antal sökande som ock sådana

med goda förutsättningar att finna sin bärgning skulle anmäla sig till erhållande av

odlingslägenheter enligt nuvarande grunder, om åt sökandena ställdes i utsikt att

bekomma en odlings- och byggnadsväg, som uppginge till exempelvis 2 ä 5 gånger

sä stort belopp, som för närvarande är för sådant ändamål bestämt.

Styrelsen, som av dessa med flera skäl ifrågasatte lämpligheten av kommitténs

förslag, att allenast sådana innehavare av odlingslägenheter, till vilka lägenheter

upplåtits innan de föreslagna bestämmelserna om tilläggsbidrag trädde i kraft, skulle

vara berättigade erhålla sådant bidrag, hemställde, att den föreslagna ökade byggnadshjälpen

måtte få komma jämväl innehavare av sådana odlingslägenheter, som därefter

upplätos, till del.

Ehuru styrelsen icke har något att erinra mot att upplåtelser ske enligt den

form, som av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts i fråga om försökskolonisationen

å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län, är styrelsen dock av den

mening, att dessa upplåtelser bliva för statsverket jämförelsevis i hög grad betungande.

och att för den skull upplåtande av odlingslägenheter i huvudsak i enlighet med

1909 års grunder härom fortfarande bör ske. Styrelsen känner sig ock förvissad

om, att en förhöjning av nu utgående odlings- och byggnadsbidrag, 750 kronor, till

2,000 kronor — motsvarande den summa, som nu kan tillerkännas innehavare av

odlingslägenhet upplåten före den 2 juli 1918 — skulle för nu ifrågavarande odlingslägenhetsinnehavare

och sökande till sådana lägenheter vara av den betydelse, att

arbetet med lägenheternas bebyggande och odling skall kunna i allmänhet fullgöras

iuorn de 5 första åren av upplåtelsetiden, vilket under nuvarande förhållanden hörer

mera till undantagen.

Vid 1919 års utgång funnos upplåtna cirka 1,820 skogstorp och odlingslägenheter,

och har, sedan här förut omförmälda kungörelse den 20 juni 1918 trädde i

kraft, upplåtits sammanlagt 164 nya odlingslägenheter. Måhända har, såsom herr

Rosén antagit, en del av sökandena till dessa senare haft den uppfattningen, att de

skulle komma i åtnjutande av tilläggsbidrag enligt 1918 års kungörelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 200.

Med instämmande i herr lioséns förevarande framställning far styrelsen

sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t i proposition till innevarande års riksdag täcktes

föreslå sådan ändring i gällande bestämmelser rörande upplåtande av odlingslägenhoter

å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, att 15 mom.

av kungörelsen härom den 18 juni 1909, sådant detta moment lyder enligt kungörelsen

den 9 oktober 1914, måtte erhålla följande lydelse: t ,

''Innehavare av odlingslägenhet, som efter den 1 juli 1918 upplåtits, skall

äga rätt att av allmänna medel i odlingshjälp erhålla 2,000 kronor. Härav

i mindre poster än 200 kronor varje gång — — — belopp.’»

Jämväl från norrländska kolonisationskommittén liar utlåtande i

ärendet infordrats. Kommittén har den 25 februari 1920 yttrat sig och

anfört följande:

»1 den av kommittén den 19 februari 1918 avlatna underdåniga skrivelse

angående ökat statsbidrag åt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter, som

föregick 1918 års riksdags beslut om dylika bidrag och Kungl. Maj:ts den 20 juni 1918

utfärdade kungörelse i ämnet, framhöll kommittén såsom sin uppfattning, att man

för det dåvarande måste begränsa sig till frågan om ett kraftigare understöd åt

dem. som redan fått lägenheter till sig upplåtna, under det att frågan i vad den

berörde nya upplåtelser skulle göras beroende av närmare utredning i ämnet. — -----•

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i ämnet fattades under beaktande av de

av kommittén i nämnda avseende framhållna synpunkterna. Den följande utvecklingen

av förhållandena synes emellertid hava gått i annan riktning än kommittén

ansett sig kunna antaga. Sålunda har, efter det den nämnda kungörelsen om till1

äggsbidrag trätt i kraft, ett avsevärt antal, enligt domänstyrelsens uppgift icke

mindre än 164. nya odlingslägenheter tillkommit, ett förhållande som torde finna

sin förklaring uti den omständigheten, att de av kommittén förordade och av statsmakterna

beslutade kolonatsupplåtelserna, som endast varit enstaka försök ä ett

begränsat antal kronoparker, givetvis ännu icke kunnat fördelas så jämt över hela

Norrland, att även alla sådana, som eftersträva markupplåtelse endast i hemtrakten,

kunnat erhålla tillfälle att få kolonat.

Då sålunda efter tillkomsten av nämnda författning, som tillförsäkrade

innehavare av redan upplåtna odlingslägenheter och skogstorp tilläggsbidrag, ett

betydande antal nya odlingslägenheter upplåtits, vilkas innehavare äro uteslutna

från rätten att erhålla dylika bidrag, är det tydligt, att dessa senare, som givetvis

äro i minst lika grad som de äldre i behov av ökat bidrag till kostnaden för lägenhetens

förseende med nödiga åbyggnader, skola känna sig besvikna över den sämre

ställning de i nämnda avseende intaga. Någon avgörande betydelse lärer härvid

knappast kunna tillmätas den invändningen, att vederbörande bort vara medvetna

om att de icke, såsom fallet vore beträffande äldre upplåtelser, hade att påräkna

något tilläggsbidrag till byggnadskostnad^''^.

På grund av det anförda anser kommittén det vara skäligt att, på sätt nu

föreslagits, jämväl innehavarna av senare tillkomna lägenheter beredes möjlighet

att erhålla tilläggsbidrag av nämnda art, och får alltså tillstyrka framläggande av

proposition i ämnet till årets riksdag.

Vid bestämmandet av till äggsbidraget åt innehavare av senare tillkomna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

odlingslägenheter synes detta kunna, till skillnad från vad som gäller om de äldre

upplåtelserna, angivas till hälften av byggnadskostnaden, oavsett huruvida denna

avser redan utförda byggnader eller byggnaders fullbordande. Tilläggsbidragets

maximibelopp bör även i förevarande fall bestämmas till 1,250 kronor. Någon

sådan särskild utredning beträffande byggnadskostnaden, som är föreskriven för

tilldelande av tilläggsbidrag åt äldre lägenhetsinnehavare, synes ej vara behövlig i

fråga om nya odlingslägenheter.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet ifrågasatt en ytterligare ändring

i bestämmelserna om odlingslägenheter och skogstorp, avseende en ökning av

minimibeloppet av de poster, i vilka statsbidragen må till lägenhetsinnehavarna utbetalas,

från 75 till 200 kronor. En dylik ökning torde få anses väl motiverad av

ändringen i penningvärdet, varför kommittén biträder förslaget härom.

Ett bifall till den gjorda framställningen skulle under förutsättning att även

de här ytterligare ifrågasatta förslagen godtagas nödvändiggöra vissa ändringar i

de om odlingslägenheter utfärdade författningarna. Domänstyrelsen har i sådant

avseende föreslagit en ändrad lydelse av kungörelsen den 9 oktober 1914. Enligt

detta förslag skulle emellertid bestämmelsen om den odlingshjälp å 750 kronor, som

alltjämt bildar underlag för de redan beslutade tilläggsbidragen, bortfalla. Med

domänstyrelsens förslag frän kommer man icke heller en del ändringar i kungörelsen

om tilläggsbidragen den 20 juni 1918. Enligt kommitténs mening bör syftet med

den gjorda framställningen kunna vinnas med en ändring allenast av den senare

kungörelsen.)

Dtjparte

m-cnt schefen.

Då jag den 5 april 1918 tillstyrkte Kungl. Maj:t att avlåta proposition

(nr 280) angående tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter

och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen, fann

jag mig böra ansluta mig till kolonisationskommitténs åsikt, att någon

förhöjning i bidragen icke borde beredas till sådana odlingslägenheter,

som tilläventyrs kunde bliva upplåtna, sedan de föreslagna bestämmelserna

om tilläggsbidrag trätt i kraft. Det antogs för övrigt, att dylika upplåtelser

knappast skulle äga rum i avsevärt antal, sedan förmånligare

upplåtelsevillkor erbjudits genom den av kommittén enligt andra grunder

bedrivna koloniseringen.

I nu förevarande ärende har emellertid upplysts, att ett icke ringa

antal odlingslägenheter upplåtits, sedan kungörelsen den 20 juni 1918

(nr 448) om dylika tilläggsbidrag trädde i kraft, vilket skedde den 2

juli samma är, och att det kan antagas, att sökande till sådana upplåtelser

även framdeles skola anmäla sig. Det synes mig då vara skäligt,

att till innehavarna av dessa nya lägenheter må utgå understöd i lika

män som till dem, vilka erhållit upplåtelse före kungörelsens ikraftträdande.

De för ändamålet erforderliga föreskrifterna torde, såsom norrländska

kolonisationskommittén föreslagit, lämpligen böra meddelas i form av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

ändring i de av 1918 års lagtima riksdag godkända, i förenämnda kungörelse

innefattade bestämmelserna, nämligen i mom 1 därav.

Jag tillåter mig nu framlägga följande förslag till ny lydelse av

ifrågavarande mom. 1.

»Innehavare av odlingslägenhet, som före den 2 juli 1918 upplåtits

jämlikt kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande av

odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste

länen, skall äga rätt att, där föreskrivna byggnadsarbeten icke

blivit utförda före den 1 januari 1915, — utöver honom tillkommande

odlingshjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot

tredjedelen av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten,

vilka utförts under tiden från och med ingången av år 1915 intill den

2 juli 1918, och mot hälften av sådan kostnad för fullbordande efter

sistnämnda tidpunkt av dylika byggnadsarbeten, med iakttagande att

tilläggsbidrag för byggnadsarbeten, som utförts före den 2 juli 1918,

icke må överstiga 500 kronor och att tilläggsbidraget icke må sammanlagt

uppgå till högre belopp än 1,250 kronor.

Innehavare av odlingslägenhet, som upplåtits efter den 1 juli 1918

eller hädanefter upplåtes, skall äga rätt att — utöver honom tillkommande

odlingshjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande

mot hälften av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten,

med iakttagande att sådant tilläggsbidrag icke må överstiga

1,250 kronor.

Lägenhetsinnehavare, som önskar komma i åtnjutande av dylikt

tilläggsbidrag, skall till vederbörande jägmästare ingiva till domänstyrelsen

ställd ansökning därom. Innehavax-e av lägenhet, som upplåtits

före den 2 juli 1918, skall vid ansökningen foga intyg av två

kända och trovärdiga män rörande innehavarens kostnad för efter den

1 januari 1915 utförda byggnadsarbeten med angivande huru stor del

av samma kostnad belöper på tiden före den 2 juli 1918, eller, där

ansökningen anser bidrag för ännu icke verkställt arbete, rörande kostnaden

för byggnadernas fullbordande enligt föreskriven plan. Jägmästaren,

som, där han så finner erforderligt, har att företaga besiktning

å lägenheten, åligger att insända jämte eget utlåtande ansökningen

till domänstyi-elsen, vilken det tillkommer att fastställa tilläggsbidragets

storlek.

Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för redan utfört

arbete, äger omedelbart utbekomma detsamma.

Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för fullbordande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

•av föreskrivet byggnadsarbete, vare berättigad att i enlighet med reglerna

i 15 mom. av ovannämnda kungörelse, sådant detta moment lyder

enligt kungörelsen den 9 oktober 1914, uppbära hela det honom tillkommande

tilläggsbidrag, i mån som arbetet med fullbordandet av lägenhetens

åbyggnader fortgå, dock att sådana utbetalningar icke må ske i

mindre poster än 200 kronor varje gång.

Lägenhetsinnehavare, som uppbär tilläggsbidrag, vore skyldig att

vidkännas den höjning i den årliga avgiften, som motsvarar ränta efter

3.fi för hundrade å sagda bidrag».

Samma skäl, som ligga till grund för de nu tillstyrkta ändringarna,

synas även föreligga i fråga om nybyggeslägenheter inom

Alträsks nybyggnadsområde i Norrbottens län. Till innehavare av dylika

lägenheter utgå tilläggsbidrag enligt vissa av Kungl. Maj:t i propositionen

nr 281 till 1918 års lagtima riksdag föreslagna och av riksdagen

godkända bestämmelser, vilka därefter blivit av Kungl. Maj:t föreskrivna

o-enom brev den 20 juni 1918. Efter samråd med ordföranden i Alträsks

nybyggesnämnd, landshövdingen C. G. O. Malm tillstyrker jag alltså,

att dessa bestämmelser undergå motsvarande ändringar.

Infogandet av ändringstoreskrifterna i de redan gällande bestämmelserna

samt vidtagandet av därav föranledda jämkningar i dessa

bestämmelser torde kunna uppdragas åt Kungl. Maj:t.

De nu ifrågasatta ändringarna böra i bägge fallen träda i kraft

redan i år å den tid, Kungl. Maj:t må bestämma.

Bidragen såväl till innehavare av odlingslägenheter som till nybyggare

vid Alträsk utgå från ordinarie förslagsanslaget till odlingshjälp

åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. Någon förhöjning av

detta anslag ifrågasätter jag nu icke.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna den av mig föreslagna ändrade lydelsen av mom.

1 i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till vissa innehavare

av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga motsvarande ändringar

i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till innehavare

av nybyggeslägenheter inom Alträsks nybyggesområde i Norrbottens

län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet med den

lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Hellström.

bihang till riksdagens protokoll 1920. I samt. 166 höft. (Nr 200.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser för tilläggsbidrag till innehavare av odling slägenheter å kronom a1 i texten
  2. JoU 1920:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser för tillägg sbidrag till innehavare av odling slägenheter å kronomark, i de sex s. 3 i texten