Sök i Ratio Lex

Angående beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott

1920-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:212, Angående beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

i

Nr 212.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av

ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott;

given Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att utöver de belopp, tillhopa 393,050 kronor jämte erforderliga

medel för gäldande av ränta, som av 1916 och 1917 års riksdagar

anvisats till restaurering av Ulriksdals slott, för slutförande av nämnda

restaureringsarbete må av djurgårdskassans överskottsmedel användas

ytterligare ett belopp av 169,500 kronor ävensom, i den mån medel av

riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad till gäldande av ränta

därå kan erfordras; dock att av förberörda överskottsmedel må för ändamålet

under erforderlig tid årligen användas högst 35,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 174 käft. (Nr 212.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition Nr 212.

Utdrag. av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

\

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PetrÉN,

Löfgren,

Nilson,

friherre Palmstierna,

UNDÉN,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Sedan 1916 års riksdag medgivit, att till gäldande av kostnaderna

för utförande — i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten

greve S. Cronstedt upprättat förslag med däri av dåvarande överintendentsämbetet

föreslagna jämkningar — av vissa restaureringsarbeten å

Ulriksdals slott finge intill ett belopp av 296,000 kronor ävensom till

gäldande av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet

upplånädes, av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under erforderlig

tid, räknat från och med år 1916, användas ett belopp av högst

30,000 kronor, uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 åt överintendentsämbetet

att i samråd med riksmarskalksämbetet låta, i huvudsaklig

överensstämmelse med förenämnda förslag, utföra de i detsamma angivna

restaureringsarbetena för en kostnad av högst 296,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

Efter det arbetena igångsatts, visade det sig emellertid, att dot

sålunda anvisade beloppet var för knappt, beroende dels på stegring i

arbetslöner och materialpris dels ock därpå att slottet vid tiden för arbetenas

påbörjande befann sig i ett betydligt sämre skick än som vid

kostnadsberäkningens uppgörande förutsetts. Med anledning härav medgav

1917 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet,

dels att, utöver det belopp av intill 296,000 kronor jämte erforderliga

medel för gäldande av viss ränta, som år 1916 anvisats till restaurering

av Ulriksdals slott, för samma ändamål finge av djurgårdskassans

överskottsmedel användas ytterligare ett belopp av 97,050 kronor ävensom,

i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånades,

vad till gäldande av ränta därå kunde erfordras, dels ock, med

ändring i så måtto av vad år 1916 beslutits i fråga om det högsta

belopp, vilket årligen finge för ändamålet användas, att av förberörda

kassas år 1916 samt genom nyssberörda beslut ytterligare anvisade

överskottsmedel finge från och med år 1918 under erforderlig tid användas

högst 35,000 kronor för varje år. Detta riksdagens beslut anmäldes

den 8 juni 1917 för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 11 december 1919 har nu byggnadsstyrelsen, jämte

det styrelsen överlämnat en detaljerad kostnadsberäkning för utförande

av de arbeten, som enligt det ursprungliga restaureringsprogrammet

återstode, anhållit, att ytterligare medel måtte ställas till styrelsens förfogande

för ifrågavarande arbetens slutförande.

Till stöd för berörda framställning anför byggnadsstyrelsen

följande:

»Restaureringsarbetet påbörjades under hösten år 1916 och bedrevs raskt

hela vintern 1916—1917 och föreföll då efter allt att döma kunna i sin helhet

bliva avslutat redan vid slutet av år 1917. Snart började emellertid svårigheter

yppa sig.

Bostad för arbetarna var upplåten i eu särskild byggnad i slottets närhet.

Då emellertid större delen av arbetarna voro bosatta i staden, framställde de en

begäran, att i stället för att bo på platsen få gå till sina hem. Som skäl framhölls

även att den korta arbetstiden under vintermånaderna lämnade god tid för

fram- och återresa dagligen. Då intet hinder för arbetets bedrivande härigenom

syntes uppstå, blev arbetarnas framställning beviljad och allt gick lugnt hela vintern

1916—1917. I mars 1917 inspekterades emellertid arbetsplatsen av en förtroendeman

för murarnas fackförening, vilken därvid erhöll kännedom om att de

flesta av arbetarna dagligen gingo eller reste mellan staden och arbetsplatsen.

Följden härav blev en tillsägelse från fackföreningen, att ersättning för gångtid

skulle utbetalas jämväl retroaktivt för den gångna vintern. Häremot framhölls att

bostad fanns å arbetsplatsen och att resorna skedde på arbetarnas egen begäran.

Byggnadsstytelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Då blockad å arbetsplatsen kunde befaras, beslöts att den fordrade ersättningen

skulle utbetalas men samtidigt även att samtliga vid arbetet då anställda och de

som framdeles komme att antagas skulle bo å platsen, vilket beslut av arbetarna

godkändes, sedan deras förtroendemän besiktigat och godkänt bostäderna. Arbetet

fortsattes sedan åter i lugn tills i maj 1917, då murarna fingo anbud om högre

timlön i Kristiania, där riklig arbetstillgång fanns. Följden härav blev att större

delen av murarna lämnade arbetet och reste till Kristiania. Ett antal mur are jämte

övriga arbetare såsom snickare, timmermän och hantlangare fortsatte arbetet trots

den i Stockholm i mitten av april utbrutna allmänna strejken. Arbetet fortgick

sålunda utan avbrott till i april 1918 och goda utsikter funnos att få arbetet fullt

färdigt under sommaren 1918, ehuru de sedan hösten 1916 alltjämt stegrade

materialprisen och den inträffade retroaktivt verkande höjningen av lönerna

med 20 öre i timmen väsentligt bidragit till att de för arbetena anslagna medlen

till betydlig del förbrukats. Den 16 april 1918 utbröt åter allmän strejk och

denna gång blev även arbetsplatsen vid Ulriksdal utan föregående underhandling

eller varning indragen i strejken och arbetet därstädes så gott som fullständigt

nedlagt. Strejken fortsatte nästan hela sommaren och vid den sedermera träffade

överenskommelsen mellan arbetsgivarne och arbetarnas organisationer blevo lönerna

höjda med omkring 125 procent, vartill kom att för arbetet utom staden skulle

utöver den fastställda timlönen utbetalas 3 kronor per dag, räknat såsom dagtraktamente,

samt ersättning för resekostnader och gångtid. Efter denna ökning skulle

alltså betalas minst 17 kronor 40 öre för en arbetsdag av 9 timmar i stället för

6 kronor 48 öre år 1916. Blockaden av arbetsplatsen upphävdes icke samtidigt

med att nämnda överenskommelse träffades, emedan å platsen voro anställda några

icke organiserade arbetare, vilkas avskedande ställdes som villkor för blockadens

upphävande. Materialpriserna hade även stigit, delvis i betydligt större proportion

än arbetslönerna. Våren 1919 uppställdes emellertid av arbetslagen vid nästan

samtliga arbetsplatser inom och utom staden, däribland vid Ulriksdal, krav på betydligt

högre löner än de i avtalet fastställda. Garanti begärdes sålunda för en

timlön av 3 kronor och en höjning av ackordprisen med inemot 100 procent, och

där dessa krav ej genast godkändes, nedlades arbetet och arbetsplatsen blockerades.

Under sådana omständigheter blev tydligt, att återstoden av de anslagna medlen

ej tillnärmelsevis skulle räcka för arbetets fullbordande, varför beslöts att

under sommaren 1919 endast utföra kalkrappning av slottsfasaderna och provisorisk

avplanering av marken närmast omkring slottet.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig böra bringa ovanstående till Eders Kung!.

Maj:ts kännedom till belysande av de svårigheter, som förekommit att på ett rationellt

och effektivt sätt bedriva ifrågavarande restaureringsarbete. Av de anledningar

som sålunda anförts har arbetet så väsentligt fördröjts, varjämte de anslagna

medlen visat sig otillräckliga.

Byggnadsstyrelsen har nu — då arkitekten greve Cronstedt befunnit sig å

eu längre resa — låtit tjänstgörande arkitekten K. Nordenskjöld i samråd med

slottsbyggmästaren E. Johansson beräkna kostnaderna för utförande av de arbeten,

som enligt det ursprungliga restaureringsprogrammet återstå; och får styrelsen,

med överlämnande av en av Nordenskjöld och Johansson uppgjord detaljerad kostnadsberäkning,

angiva dessa för restaureringsarbetet i sin helhet återstående kostnader

på följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj.ts proposition Nr 212. 5

Källarlokalerna................................................

kronor

3,245: 20

Bottenvåningen................................................

»

10,053: ro

Våningen 1 trappa upp ................................

»

10,629: -

Riddarsalen........................................''...............

19,949: 60

Våningen 2 trappor upp...............................

»

3,428: io

Vindarna...........................................................

>>

6,600: —

Yttre arbeten ...................................................

.. »

9,810: -

Invändig målning............................................

8,780: —

Extra för snickeriarbeten ............................

»

7,500: -

Terrasser m. m.............................................

»

20,000: —

Eldning och tillsyn .......................................

Arvode för arkitekt och ansvarig bygg-

»

1,250: —

mästare ....................................................

»

8,000: -

Gångpengar och traktamenten åt arbetare

»

20,000: —

Oförutsedda utgifter......................................

Extra kostnadsmarginal på grund av arbe-

»

16,754: 40

tets speciella art ....................................

»

30,900: —

Summa kronor

176,900: --

Då av de anvisade medlen, 393,050 kronor,^ för närvarande återstå i runt

tal 7,400 kronor, erfordras alltså för arbetenas färdigställande ytterligare 169,500

kronor.

På grund av vad sålunda förekommit får byggnadsstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå i920 års riksdag'' medgiva, att för

slutförande av restaureringen av Ulriksdals slott må av djurgårdskassans överskottsmedel

användas ett belopp av ytterligare 169,500 kronor.»

I ärendet har riksmarskalksämbetet den 24 januari 1920 avgivit

infordrat utlåtande och därvid, sedan riksmarskalksämbetet redogjort

för restaureringsfrågans hittillsvarande behandling, anfört:

»Riksmarskalksämbetet för sin del finner det oundgängligen nödvändigt, att

de anbefallda restaureringsarbetena å Ulriksdals slott snarast möjligt och i ett

sammanhang utföras och fullbordas enligt uppgjord och fastställd plan och icke —

av brist på medel till bestridande av de enligt av byggnadsstyrelsen i dess föreliggande

underdåniga skrivelse angivna orsaker ytterligare ökade kostnaderna —

avstanna eller uppskjutas. Efter inhämtande av intendentens för kungl. Djurgården

mening i föreliggande fråga, tror riksmarskalksämbetet sig kunna uttala, att, under

här nedan angivna förutsättning, hinder icke möter för djurgårdskassan att av

dess överskott kunna bestrida även de nu ifrågasatta ökade kostnaderna, men da

inom kort ytterligare anspråk på bidrag från djurgårdskassan torde komma att

uppstå, för tillgodoseende av behov, som icke torde kunna eller böra helt avvisas

och varom riksmarskalksämbetet torde framdeles i annat sammanhang få närmare

i underdånighet redogöra, anser riksmarskalksämbetet sig icke kunna nu tillstyrka,

att till bestridande av här ifrågavarande merkostnader för Ulriksdals slotts restaurering,

det härför för närvarande från djurgårdskassan årligen utgående beloppet,

kronor 35,600, höjes. Under förutsättning däremot att bestridandet av dessa kost
-

Riksmarskalksämbetet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departementi
(hefen.

6 Kungl. Maj.is proposition Nr 212.

nader dels får fördelas på ytterligare en följd av år, utöver vad hittills i sådant

avseende beräknats, och dels får anordnas i likhet med vad i fråga om bestridandet

av förut beräknade kostnader blivit bestämt, nämligen så, att riksmarskalksämbetet

bemyndigas i mån av behov upplåna för ändamålet erforderliga belopp och sedermera

under en viss följd av år, med belopp för varje år högst motsvarande vad

för närvarande årligen för samma ändamål utgår, eller kronor 35,000, återbetala

upplånade medel, synes möjlighet förefmnas att av djurgårdskassans medel bestrida

även nu ifrågavarande merkostnader.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksmarskalksämbetet i underdånighet

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att jämväl för nu ifrågavarande,

till ett belopp av 169,500 kronor beräknade merkostnader för restaureringsarbetena

å Ulriksdals slott måtte få, i likhet med vad genom nådiga besluten

den 30 juni 1916 och den 8 juni 1917 medgivits, av djurgårdskassans överskottsmedel

årligen under den för de sålunda ökade byggnadskostnademas amortering och

förskotterade medels förräntande erforderliga tiden utanordnas ett belopp av högst

35,000 kronor, att på skeende rekvisitioner utbetalas till riksmarskalksämbetet till

ersättande av utav ämbetet förskotterade medel.

Under förutsättning av nådigt bifall till denna riksmarskalksämbetets underdåniga

framställning, torde det åligga riksmarskalksämbetet att framdeles till Eders

Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till anskaffande av de medel, vilka

under arbetstiden böra av riksmarskalksämbetet på skeende rekvisitioner tillhandahållas

byggnadsstyrelsen för nu ifrågavarande ökade byggnadskostnaders bestridande.

»

Av den i byggnadsstyrelsens ovan återgivna framställning lämnade

redogörelsen för det verkställda restaureringsarbetet framgår, att

jämväl efter år 1917 opåräknade stegringar i arbetskostnaderna ägt

rum. I likhet med byggnadsstyrelsen och riksmarskalksämbetet finner

jag det påkallat, att de beslutade arbetena snarast möjligt bliva utförda.

Den nu beräknade ytterligare kostnaden för restaureringsarbetets genomförande

är visserligen avsevärd och kommer i händelse av bifall till

mitt förslag att under ett antal år taga i anspråk ett avsevärt belopp

av djurgårdskassans överskottsmedel — antalet år kan med hänsyn till

att även räntorna böra ingå i det årliga belopp, som torde böra ställas

till disposition för ändamålet, emellertid icke för närvarande med säkerhet

bestämmas — men att söka genom en omläggning av planen för

restaureringsarbetenas utförande nedbringa kostnaderna för desamma torde

icke låta sig göra så som arbetena redan fortskridit. Med hänsyn

härtill och under hänvisning i övrigt till vad chefen för finansdepartementet

vid anmälan den 16 april 1917 av byggnadsstyrelsens då gjorda

framställning om anvisande av ytterligare medel för förevarande ändamål

till det vid propositionen nr 278 fogade statsrådsprotokollet över

finansärenden anförde, anser jag idig böra tillstyrka den förevarande

framställningen, Av riksmarskalksämbetets nyss återgivna utlåtande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj.is proposition Kr SI ti.

synes framgå, att möjlighet förefinnes att av djurgårdskassans överskottsmedel

bestrida även de för arbetenas slutförande nytillkomna kostnaderna,

under förutsättning att riksmarskalksämbetet bemyndigas, i

likhet med vad som skett beträffande förut för ändamålet anvisade medel,

att i mån av behov upplåna de härför erforderliga medlen och sedermera

med användande av djurgårdskassans överskottsmedel under

erforderligt antal år återbetala, vad sålunda upplånats, ävensom gälda

ränta därå. Lika med riksmarskalksämbetet anser jag vidare, att det

årliga bidraget från djurgårdskassans överskottsmedel icke bör ökas

utan fortfarande utgå med 35,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att utöver de belopp, tillhopa 393,050 kronor jämte erforderliga

medel för gäldande av ränta, som av 1916 och 1917 års riksdagar

anvisats till restaurering av Ulriksdals slott, för slutförande av

nämnda restaureringsarbete må av djurgårdskassans överskottsmedel användas

ytterligare ett belopp av 169,500 kronor ävensom, i den mån

medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad till gäldande

av ränta därå kan erfordras; dock att av förberörda överskottsmedel

må för ändamålet under erforderlig tid årligen användas högst

35,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle i

ärendet till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bil. litt. .. . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott. a1 i texten
  2. SU 1920:46 Statsutskottets utlåtande Nr -it! a1 i texten