Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1920-03-05 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:215, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U> fn »position Nr 215.

1

»

Bil* 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper: given Stockholms

slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av-bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1

mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 177 höft. (Nr 215.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Majd» proposition Nr 216.

♦

Förslag

till

förordning: om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper skall erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan

annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp,

nämligen: ''

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 60

öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver

60 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för

varje påbörjat belopp av 100 kronor,

dock: att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet

avslutas icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan

skall förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 30 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor

och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ta propositioner Nr 21ö.

låtna obligationernas sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och

därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota

vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30

öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat

belopp av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §

4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas ej överstiger 100 kronor,

och därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,

bankaktiebolag och fondmäklare ävensom annan, som driver sådan

rörelse med fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböeker.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1920 och äger giltighet

till och med den 30 juni 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition AV 315.

Historik.

Utdrag av protokollet över finansärenden, håltet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den -5

mars 19.20.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Helen EU.

Statsråden: Petersson,

Petrén.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för hnanedepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter:
Genom

beslut vid 1908 års riksdag antog riksdagen Kungl. Maj:ts

förslag om införande av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper. Skatten bestämdes härvid — med sänkning av de i propositionen

föreslagna skattesatser — till 1 pro mille vid direkta försäljningar

av aktier och banklotter samt till 0.5 pro mille vid direkta försäljningar

av obligationer; vid byte till hälften av dessa skattesatser. Nämnda

skattesatser blevo gällande till år 1913, då riksdagen i anledning av

väckt motion beslöt höja de vid direkta försäljningar av aktier och

banklotter utgående fondstämpelavgifter till 30 öre, då de överlåtna

aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke översteg 200

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!,. Maj As proposition Nr 215.

kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor.

Beträffande försäljning av obligationer förblevo skattesatserna oförändrade.

För byte reglerades skattesatserna så, att de fortfarande kommo att

utgöra hälften av de för köp gällande. I den motion, som föranledde

ovannämnda förändring av den dittills vid direkta försäljningar av aktier

och banklotter utgående stämpelskatten, hade yrkats femdubbel förhöjning

av densamma.

Vid 1917 års riksdag beslöts, på förslag av Kungl. Maj:t, en fördubbling

av de vid respektive köp och byte av aktier, lotter samt andelsoch

delaktighetsbevis då gällande skattesatser, dock endast provisoriskt

för ett års tid. Såsom stöd för förslaget åberopades i propositionen ett

yttrande, avgivet av de för utarbetande av förslag till börslagstiftning

in. m. tillkallade sakkunniga, vari dessa bland annat anfört, hurusom

någon varaktig höjning av fondstämpeln icke kunde av dem tillstyrkas,

medan däremot någon befogad invändning enligt de sakkunnigas mening

icke kunde göras mot att under rådande goda konjunkturer och våldsamma

spekulation underkasta fondpappersomsättningen en tillfällig

skatteförhöjning. Omsättningen av obligationer syntes emellertid icke

böra betungas med högre avgift, i synnerhet som en sådan förhöjning

beträffande obligationer icke skulle för staten medföra någon avsevärd

inkomstökning. Vid samma riksdag förelågo till behandling tvenne

likalydande motioner (1: 76 av herr Kvarnzelius m. fl. och II: 150 av

herr Edén m. fl.), innefattande förslag till fördubbling av stämpelavgiften

ej blott vid köp och byte av aktier, lotter samt andels- och delaktighetsbevis

utan även vid omsättning av obligationer; därjämte föreslogs

1 motionerna en fördubbling av minimiavgiften vid sådana avtal om köp

eller byte av fondpapper i utlandet, varom stadgas i förordningens 3 §

2 mom. Bevillningsutskottet, som ansåg det angeläget, att höjningen

av fondstämpeln snarast möjligt trädde i kraft, ville icke fördröja ärendets

behandling genom att ingå i närmare prövning av de frågor, i

vilka propositionen och de väckta motionerna voro skiljaktiga, utan

anslöt sig till Kungl. Maj:ts förslag. Detta blev ock, såsom nyss

nämndes, av riksdagen antaget, varefter författning utfärdades den 30

mars 1917 (nr 101).

Den sålunda bestämda förhöjningen av skattesatserna föreslogs

av Kungl. Maj:t genom proposition, nr 39, till 1918 år lagtima riksdag

att gälla för ytterligare ett år.

Förslaget blev av riksdagen antaget, och förordning i ämnet utfärdades

den 12 mars 1918 (nr 123).

Uti en till 1918 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 25.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kanyl. Maj:ta proposition Kr gi5.

t öreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för överlåtelser av samtliga här

ifråga val ande värdehandlingar fastställa dubbelt så höga stämpelavgifter

som i sistberörda provisoriska förordning. Det vid propositionen fogade

författningsförslaget, som avsågs skola gälla från och med den 20

november 1918 till dag, som av Konungen bestämdes, dock ej längre

än till den 1 juli 1919, innebar dessutom en höjning från 5 till 10 öre

av den i 3 § 2 mom. i 1908 års förordning upptagna minimiavgiften vid

vissa avtal om köp^ eller byte av fondpapper i utlandet. Vid ärendets

föredragning lör Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 åberopade jag till

stöd för förslaget särskilt angelägenheten av att under rådande förhållanden

genom höjning av londstämpeln i större utsträckning än nu

skedde i statsfinansiellt syfte utnyttja denna skattekälla, vars betydelse

ej finge underskattas.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition

med endast den ändring, alt författningen på grund av'' den framskridna

tiden förklarades skola gälla från och med den 1 december 1918, utfärdades

i enlighet härmed den 29 november samma år förordning- i

ämnet (nr 911).

Med proposition den 18 februari 1919, ur 98, föreläde Kungl. Maj:t

riksdagen förslag avseende förhöjning av fondstämpelavgiften under

ytterligare ett år eller till den 1 juli 1920. Berörda förslag skilde sig

i sak från bestämmelserna i förordningen den 29 november 1918 allenast

därutinnan, att förslaget icke upptog någon ändring med avseende å

den i 3 § 2 mom. i 1908 års förordning stadgade minimiavgiften av

5 öre vid avtal om köp eller byte av fondpapper i utlandet. Denna

skiljaktighet sammanhängde därmed, att fondstämpelavgiften, för att

lättare kunna uträknas, enligt förslaget ställdes i relation till jämna

hundratal i stället för, såsom förut, två hundratal av de överlåtna fondpapperens

värde.

I skrivelse den 18 mars 1919, nr 56, anmälde riksdagen, att

riksdagen antagit berörda förslag, varefter Kungl. Maj:t den 26 i samma

månad utfärdade förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper (nr 120).

Sedau jag i skrivelse den 21 sistlidoe november anmodat bankinspektionen

att inkomma med yttrande, huruvida och i så fall för

vilken tid bestämmelserna uti sist omförmälda förordning borde utsträckas

att gälla efter nästkommande juni månads utgång, har nämnda

myndighet den 13 februari 1920 avgivit sådant yttrande, därvid fogats

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majte proposition AV 216. 7

ett den 16 januari 1920 av svenska fondhandlareföreningens styrelse i

ämnet avgivet yttrande.

Sistnämnda yttrande innehåller, bland annat, följande:

Att de synnerligen höga stämpelavgifter, som enligt nu gällande provisoriska

bestämmelser utgå, visat sig inverka i hög grad menligt på såväl fondbörsomsättningen

som fondhandeln i sin helhet torde väl knappast kunna förnekas, om

ock givetvis många orsaker samverkat till den under år 1919 avsevärt minskade

fondbörsomsättningen och det därunder mycket ringa intresset för aktiespekulationer.

Särskilt vill styrelsen för Svenska fondhandlareföreningen framhålla, huru

ogynnsamt de nu utgående höga stämpelavgifterna inverkat och inverka på den

sunda aktiespekulationen, vilkens vidmakthållande är ett livsintresse icke blott för

den svenska fondhandlarekåren utan för hela landet och dess näringsliv. Utan att

kunna förhindra de osunda affärerna och dem, vilka endast bedriva fondspekulationen

såsom spel, har den nuvarande höga stämpelavgiften visat sig vara en direkt hämsko

för kapitalplaceraren och den försiktige spekulanten, liksom den ock till stor del

omöjliggjort alla transaktioner med sådana företags aktier, beträffande vilka kursfiuktuationerna

varit synnerligen ringa, d. v. s. aktierna ofta just i de sundaste

och mest solida företagen.

Även för statsverket torde, såsom av bifogade tablå rörande beloppen av

trån postverket under åren 1918—1919 utlämnade fondstämplar framgår, den höjda

stämpelavgiften näppeligen hava medfört den ökade inkomst, som säkerligen vid

lagbestämmelsernas tillkomst förmodats, och att befara torde det nog vara, att ett.

bibehållande alltjämt av den nuvarande stämpelavgiften skulle komma att än mera

minska ifrågavarande skattebelopp.

Redan 1908 års riksdag uttalade, hurusom införandet av en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper »självfallet måste verka hämmande på den

allmänna rörelsen» ooh hurusom »då transaktioner av ifrågavarande slag med

varje dag intoge ett allt betydelsefullare rum i det ekonomiska livet, en åtgärd,

som verkade såsom hämsko på denna rörelsegren, mer eller mindre ofördelaktigt

återverkade på andra grenar av näringslivet», vadan redan på grund av angivna

förhållanden och än mer av hänsyn bl. a. till skattens natur »synnerlig försiktighet

borde iakttagas» vid bestämmandet av skattens belopp.

Slutligen torde icke böra förglömmas dels vad redan uti nyssberörda riksdagsuttalande

med skärpa iramhölls, nämligen den lockelse till kringgående av skattebestämmelserna

som högre skattesatser i allmänhet innebure, dels ock att alltför

höga skattesatser mycket lätt leda till att spekulationen allenast söker sig andra,

för tillfället mera lämpliga objekt för sin verksamhet. Sålunda iorde det nu vara

ett. allbekant faktum, att en avsevärd del av de personer, som förut sysslat med

aktiespekulationer, pa grund av den under de senare åren oupphörligt ökade

stämpelavgiften å sådana transaktioner funnit det förmånligt att övergiva dessa för

att i stället ägna sig åt de sannerligen icke mera sunda eller riskfria valuta- och

varutransaktionerna.

Pa grund av vad härovan anförts får Svenska tondhandlareföreningens styrelse

såsom sin åsikt framhålla, att det synes högeligen önskvärt, att bestämmelserna i

kungl. förordningen den 26 Mars 1919 om ändrad lydelse av g 8 mom. 1 av för
-

Svenska

fondhandlareföreningen*

.it yr eif.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition Nr Xlö.

ordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper icke utsträckes att gälla efter den 1 juli 1920 utan att, såvitt

möjligt, de stämpelavgifter, som enligt förordningen den 15 augusti 1913 infördes,

komma att från och med nyssberörda den 1 juli istället gälla.

Den i styrelsens yttrande åberopade tablån är av följande innehåll:

Månad

1 9

1 8

19

1 9

Utlämnade

stämplar

Börsomsättning

Utlämnade

stämplar

Bör.somsättning

1

Januari ...............

1,900,422.7 0

123,188,176.—

1,391,702.50

i

97,712,509.— j

Februari ..........j

1,123,041.75

109,652,108.50

1,105,505.—

69,504,499,7 5

( Mars .................|

1,543,896.90

118,011,350.—

1,131,456.50

77,435,864.— !

April ..................I

1,086,421.25

138,661,838.r,o

509,826.25

43,519,677.50 ;

Maj.....................J

878,431.—

113,717,347.50

809,940.—

40,922,832.50

Juni ..................

545,867.50

59,675,792.—

519,851.50

32,910,303.50 j

Juli.....................

729,762.—

122,012,664.—

- 509,876.25

34,202,459,50 i

Augusti...............

1,044,300.75

123,051.032.50

323,975.—

21,552,761.— i

September .........

1,293,531.40

183,268,309.50

568,404.3 0

23,030,280.—

Oktober...............j

2,011,188.70

254,044.522.—

440,427.—

3 31,959,639.—

November............

1,314,920.60

175,606,173.50

631,535.—

31,028,093.—

December ............

1 1,043.348.—

65.199,871.50

378.575.—

28,520,215.—

Summa,

14,514,132.55

1,586,089,185.50

4 8,321.074.30

526,308,133.75

Försålda stämplar 14,144,867.7 5.

1 Från och med den 1 december 1918 höjdes stämpeln från 60 öre till 1 krona 20 öre per

påbörjat belopp av 200 kronor vid överlåtelse av aktier, lolter, andelsbevis och delaktighetsbevis.

2 Från och med den 1 juli 1919 utgår stämpeln med 60 öre per påbörjat belopp av 100 kronor.

3 Omsättningssumman å officiella kurslistan 14,000 kronor för liten, beroende på tryckfel.

1 Siffran för 1919 är ännu ej klar, enligt uppgift från poststyrelsens stämpelexpedition.

Bank- och

fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen yttrar i huvudsak följande:

Alltsedan slutet av år 1918 befinner sig vår fondmarknad i en depressionsperiod,

vilken särskilt under 1919 års senare hälft antagit en mycket betänklig

karaktär. Denna depression fortfar i stort sett, även om någon förbättring i det

allmänna marknadsläget kunnat förmärkas under den tilländagängna delen av innevarande

år.

Följande uppgifter i fråga om omsättningen å Stockholms fondbörs under

åren 1917—1919 torde i detta sammanhang vara belysande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Mnj:ts proposition Nr ''ilo

1917

1918

1919

Antal aktier

2,712,750 1

4,097,860 1

1.877.941

Omsättningssuinma

1,320,838,417.

1,586,059,195.—

OAO 1 QQ -T r

Deu nuvarande ltöga omsättningsstämpeln t orde hava i viss man bidragit till

minskningen av penningplaceringen i fondpapper samt särskilt utgjort en hämmande

faktor för en sund spekulation i dylika värdepapper. Såsom svenska fondhandlareföreningens

styrelse i sitt yttrande framhållit, torde densamma även hava bidragit

till att spekulationen överflyttats från fondmarknaden till andra till spekulation

inbjudande områden, särskilt valutahandeln, där en osund, för näringslivet skadlig

spekulation under senare tider lär hava bedrivits i stor omfattning.

De förhållanden, som, enligt vad de för utarbetande av förslag till borslagstiftning

m. in. tillkallade sakkunniga framhöllo, borde påkalla ett upphävande

aiT den provisoriska förhöjningen av fondstämpelavgiften, föreligga alltså sedan en

lähgre tid tillbaka. Från näringslivets synpunkt måste det också anses vara önskvärt,

att en återgång måtte ske till de skattesatser, som gällde före 1911 års ändring

i förevarande stämpelförordning, eller att i varje fall beträffande^ andra fondpapper

än obligationer eu sänkning av den nu gällande skattenormen måtte äga rum.

Huruvida det statsfinansiella läget kan medgiva en dylik återgång, saknar

bank- och fondinspektionen emellertid möjlighet att bedöma. Bank- och fondmspektionen

tillåter sig emellertid ifrågasätta, huruvida fondstämpelavgiften numera efter

den avsevärda nedgången i värdepappersomsättningen har sådan betydelse ur statstinansiell

synpunkt, att icke hänsyn väsentligen kan tagas till näringslivets intressen

i denna del. Därvid synes böra framhållas, att genom en nedsättning av stämpelavgiften

en stegring kan tänkas komma att inträda i omsättningen å fondmarknaden,

varigenom i inkomstavseende en kompensation skulle i viss mån beredas för

de sänkta skattesatserna. Man torde icke heller böra bortse från att eu alltför hög

stämpelavgift lätt kan föranleda frestelse för dem, som skulle drabbas av avgiften,

att på ett eller annat sätt söka undandraga sig densamma......

1 detta sammanhang torde böra nämnas, att i Norge, där iondstämpelavgiften

sedan är 1917 utgått med sammanlagt i fråga om aktier en procent och beträffande

obligationer en halv procent av det belopp, till vilket fondpapper omsatts, den

meningen gjort sig gällande, att den höga stämpelavgiften till viss del föranlett den

stagnation inom det norska börslivet, som för närvarande är rådande. Enligt \ad

det uppgivits, skulle också förslag om en nedsättning av den norska fondstämpelavgiften

vara att förvänta.

På grund av vad sålunda anförts hemställer bank- och fbndinspektionen, att

herr statsrådet behagade föranstalta därom, att fondstämpelavgiften sfi snart ske

kan nedsättas om möjligt till belopp, varmed densamma utgick före ikraftträdandet

av förordningen den 30 mars 1917 eller i varje fall beträffande andrafond papper

än obligationer till belopp, varmed avgiften utgick före tillkomsten av förordningen

den 29 november 1918.

Statskontoret, soni därefter hörts i ärendet, anför, bland annat: stat$kout«r

Under förutsättning att fondstämpelavgiften kom me att under åt 1921 bibehållas

vid sitt nuvarande belopp, har statskontoret, i sitt förslag till inkomsroeräkllihwq

till riksdagens protokoll 192<K I sand. 11 < käft. (Nr ''11H.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

bepartements

chiffer).

Kanyl. Mapts proposition Nr :ilö.

tung för nämnda är uppskattat utbytet av denna skatt till 8 miljoner kronor, vilken

beräkning i årets statsverksproposition godtagits. Då härav givetvis blott en obetydlig

del hänför sig till obligationer, är det huvudsakligen stämpelsatsen för andra

fondpapper, som har avgörande betydelse för beräkningen av skatteresultatet. Med

hänsyn härtill och da statskontoret för sin del ej blivit övertygat om att den under

år 1919 inträdda minskningen i omsättning ä fondpapper i någon nämnvärd mån

varit föranledd av stämpelavgiftens höjning och följaktligen anser fondpappershandelns

omfattning icke heller kunna avsevärt påverkas av en nedsättning i avgiften,

kan det enligt statskontorets mening antagas, att fondstämpelskattens avkastning

skulle, minskas med inemot 4 miljoner kronor för år, om stämpelavgiften

nedsättes till belopp, varmed den utgick före tillkomsten av förordningen den 29

november 1918, och med inemot 6 miljoner kronor för år, om nedsättning sker till

de skattesatser, som gällde före tillkomsten av förordningen den 30 mars 1917.

Då det alltså här är fråga om en ingalunda betydelselös minskning i de beräknade

skatteinkomsterna, samt det utan tvivel torde möta svårighet att på något

lämpligt sätt motväga denna minskning genom höjning av någon annan post i

inkomstbudgeten, anser sig statskontoret ur statsfinansiell synpunkt icke för närvarande

böra biträda den av bank- och fondinspektionen gjorda hemställan, utan

föreslår alltså, att nuvarande stämpel satser måtte få gälla ytterligare ett år. räknat

från den 1 juli 1920.;

Då jag un övergår till att redogöra lör min egen ståndpunkt i

förevarande fråga, tillåter jag mig till en början erinra därom, att jagvid

framläggandet av finansplan för statsregleringen vid årets riksdag

den 7 sistlidne januari förklarade mig förutsätta, att bestämmelserna i

förordningen den 26 mars 1919 om böjd fondstämpel komme att gälla

även under år 1921. T anslutning härtill beräknades också, på sätt

statskontoret omnämnt, utbytet av ifrågavarande stämpelavgift i statsverkspropositionen

till 8 miljoner kronor.

Av utredningen i förevarande ärende framgår nu visserligen, att

under år 1919 en avsevärd minskning inträtt i omsättningen av fondpapper,

men däremot icke, i vad man denna minskning i omsättningen

föranletts av stämpelavgiftens höjning. I likhet med statskontoret känner

icke heller jag mig övertygad därom, att en höjning eller sänkning avberörda

avgift är av beskaffenhet att avsevärt inverka på fondpappershandelns

omfattning. Jag är fördenskull också ense med statskontoret

därom, att den av bank- och fondinspektionen ifrågasatta nedsättningen

i fondstämpelavgiften måste antagas komma att medföra en betydande

minskning av den från ifrågavarande skattekälla härflytande statsinkomsten.

Med hänsyn härtill och då bank- och fondinspektionen sålunda icke

synes mig hava anfört tillräckliga skäl för avgiftens nedsättande, anser

jag mig böra förorda, att enahanda stämpelsatser som de för närvarande

gällande måtte fastställas att tillämpas under ytterligare ett år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 215.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet

med vad han sålunda anfört upprättat förslag till förordning om

ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, hemställde

departementschefen, att berörda förslag matte föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna sitt bifall, och skulle till riksdagen avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 s. 4 i texten
  2. BevU 1920:28 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en s. 9 i texten