Sök i Ratio Lex

Angående anslag till sjökant, ev er ket och till utförande av sjömätningar m. ra

1920-02-20 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:218, Angående anslag till sjökant, ev er ket och till utförande av sjömätningar m. ra

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till sjökant, ev er ket och till utförande av sjömätningar

m. ra.; given Stockholms slott den 20 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels godkänna följande avlöningsstat för den civila personalen vid

sjökarteverket, att gälla från och med år 1921:

Tjänst-

Lön.

gormgs-

Orts-

Summa.

penning-

ar.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I. Bestämt anslag.

[Efter 5 år kan lönen

5,800

1 höjas med 500 kronor

1 förste aktuarie.................................

3,600

1,800

400

j och efter 10 år med y t- ( terligare 500 kronor.

[Efter 5 år kan lönen

2,600

300

4,500

höjas med 500 kronor,

1 aktuarie ........................................

1,600

efter 10 år med yt

1 kartograf .......................................

2,200

1,500

300

4,000

terligaro 500 kronor

och efter 15 år med än

ytterligareöOOkronor.

Efter 5 år kan lönen

1 manlig ritare eller gravör .................

1,700

1,000

300

3,000

höjasmed 400 kronor,

11 manliga ritare eller gravörer............

18,700

11,000

3,300

33,000

> efter 10 år med yt- [ terligare 400 kronor

1 redogörare ......................................

1,700

1,000

300

3,000

och efter 15 år med än

J ytterligare400 kronor.

Transport kronor

—

—

—

53,300

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 180 höft. (Nr 218.)

696 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa.

penning-

tillägg.

ar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport kronor

—

—

—

53,300

Efter 5 år kan lö-

1 kvinnligt biträde av andra graden......

1,300

500

200

2,000

nen höjas med 200

kronor, efter 10 år

1 » » » » »» ......

1,300

500

200

2,000

med ytterligare 200

il» » » första graden......

1,100

300

200

1,600

kronor och efter 15

år med än ytterligare

200 kronor.

Efter 3 år kan lönen

höjas med 100kronor,

1 vaktmästare....................................

i

900

550

150

1,600

efter 6 år med ytter- ligare 100 kronor och''

efter 9 år med än yt-j

Till arvode åt den, som förordnas att leda

terligare 100 kronor. 1

och övervaka rit- och gravyrarbetena

—

—

—

600

1

Till arvoden åt extra personal, gratifika-

tioner åt ritar- och gravörelever samt

vikariatsersättningar.....................

_

17,100

Säger

—

—

_

78,200

II. Förslagsanslag.

Till ålderstillägg..............................

5,000

Summa kronor

—

- 1 -

83,200

Anm. 1. Den för förste aktuarien upptagna avlöningen utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren

icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall han endast

äger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt efter som ban är militär i flottans stam eller

reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm. 2. Av vaije ålderstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och 100

kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 3. Därest åt vaktmästaren anvisas bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, skola

med avsende härå gälla i kungörelsen den 1 november 1918, angående avlöningsförbättring från och med år

1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, meddelade bestämmelser.

dels i riksstaten för år 1921 böja det ordinarie anslaget till sjö
-

karteverket

nu........................................................

...................................... kronor 127,900: —

med.....................................................

....................................... » 4,300: —

till.......................................................

....................................... kronor 132,200: —

dels på extra stat för år 1921 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 233,200

kronor; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»

ett förslagsanslag av 38,000 kronor;

dels ock på tilläggsstat för år 1920 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000

kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»

ett förslagsanslag av 24,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Etik Palmstierna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218,

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 februari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Olsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna

följande.

Sjökarteverkets

uppgift.

Anslag och

stater för sjökarteverket.

Enligt gällande instruktion har sjökarteverket till huvudsaklig uppgift

att genom mätningar och undersökningar inhämta så noggrann

kännedom om riket omgivande farvatten och dess segelbara inlandsfarvatten,

som sjöfartens och försvarsväsendets behov fordra, samt att med

stöd av vunna mätningsresultat utarbeta och utgiva geodetiskt grundade

sjökort. Vid kartverket tjänstgör såväl därtill beordrad militär personal

från flottan (officerare, underofficerare och manskap) som ock civil personal.

För den civila personalen genomfördes vid 1918 års lagtima

riksdag ny lönereglering, därvid för nämnda personal fastställdes ny avlöningsstat,

att gälla från och med år 1919.

Till bestridande av sjökarteverkets utgifter, vilka äro fördelade i

två huvudgrupper, nämligen avlöningar m. m. till den civila personalen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

5

samt verkets allmänna utgifter, har i riksstaten för år 1920 uppförts

dels ett ordinarie anslag och dels ett extra anslag, varjämte för ändamålet

beräknats bidrag från handels- och sjöfartsfonden ävensom behållning

av sjökortsförsälj ningen år 1919.

Det ordinarie anslaget är i riksstaten för år 1920 upptaget med

sammanlagt 127,900 kronor, sålunda fördelat:

bestämt anslag.....

förslagsanslag........

reservationsanslag

............... kronor

73,900: —

............... )>

5,000: —

............... »

49,000: —

Summa kronor

127,900: —

På extra stat för år 1920 har riksdagen till utförande av sjömätningar

beviljat ett reservationsanslag av 173,200 kronor.

Från handels- och sjöfartsfonden har beräknats ett bidrag för år

1920 av 21,000 kronor, och behållningen av sjökortsförsälj ningen år

1919 har uppskattats till 40,000 kronor.

Det sammanlagda till bestridande av sjökarteverkets utgifter år

1920 tillgängliga beloppet utgör alltså 362,100 kronor, vilket belopp

är fördelat på följande sätt:

Ordinarie anslag:

bestämt anslag.....

förslagsanslag........

reservationsanslag

kronor 73,900: —

» 5,000: —

» 49,000: — pronor 127,900: —

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar .......................................... kronor 173,200: —

kronor 301,100: —

bidrag från handels- och sjöfartsfonden ........................ » 21,000: —

beräknad behållning av sjökortsförsäljningen år 1919 )) 40,000: —

Summa kronor 362,100: —

Av detta belopp, 362,100 kronor, äro det bestämda anslaget, 73,900

kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 78,900 kronor,

avsedda till avlöningar åt sjökarteverkets civila personal och återstoden,

283,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.

För sjökarteverkets allmänna utgifter fastställes årligen stat av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Chefens för

sjökart everket

skrivelse

i

augusti 1919.

6 Kungi. Maj:ts Proposition Nr 218.

Kungl. Maj:t. Den för år 1920 i sådant hänseende gällande staten är

av följande innehåll:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader............ 155,000: —

Rustning och underhåll av fartyg, båtar och

annan mätningsmateriel ................................... 75,000: —

Komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument.........

Tryckningskostnader, inbegripet tryckningsma
terialier.

.................................................................. 28,700: —

Underhåll av kartverkets fastighet samt anskaffning

och underhåll av byråinventarier......... 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser .........................................................

230,000:

14,500:

31,700

7,000

Summa kronor 283,200: —

Anmärkningar:

Do) Såsom tillgångar för bestridande av ovan beräknade kostnader beräknas

:

ordinarie anslag, reservationsanslag...................................... 49,000: —

extra anslag ............................................................................. 173,200: —

försäljningsmedel år 1919....................................................... 40,000: —

bidrag från handels- och sjöfartsfonden............................. 21,000: —

Summa kronor 283,200: —

2:o) Därest behållningen av influtna försälj ningsmedel skulle komma att

överstiga det ovan beräknade beloppet, må överskottet användas till

främjande av kartverkets verksamhet.

3:o) Besparing å viss anvisning till »allmänna utgifter» må under kommande

år användas för det med anvisningen avsedda ändamålet

eller under samma år användas till bestridande av annan allmän utgift.

Med en i augusti 1919 avlåten skrivelse har chefen för sjökarteverket

överlämnat förslag till beräknande av utgifterna för verket under

år 1921 och därvid hemställt, dels att den i avlöningsstaten för den

civila personalen vid sjökarteverket ingående anvisningen å 12,800

kronor till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och gravörelever

samt vikariatsersättningar måtte för år 1921 höjas med 4,300

kronor till 17,100 kronor, dels ock att till utförande av sjömätningar

måtte för år 1921 äskas ett extra anslag av 275,000 kronor. Sistnämnda

anslag skulle alltså, i jämförelse med det till utförande av sjömätningar

för år 1920 beviljade anslagsbeloppet av 173,200 kronor,

innebära en ökning av 101,800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Beträffande den föreslagna höjningen av omförmälda anvisning till

arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m. har kartverkschefen i

berörda skrivelse anfört huvudsakligen följande.

I det betänkande rörande sjökarteverket, som den 14 december

1911 avgivits av 1902 års löneregleringskommitté, hade kommittén

hemställt, att i avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket

måtte till arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m. uppföras

en anvisning av 12,800 kronor, vilket belopp jämlikt riksdagsbeslut

år 1912 även upptagits i nämnda stat. Då genom beslut vid

1918 års lagtima riksdag nya ordinarie tjänster uppfördes på sjökarteverkets

stat, undergick denna anvisning icke någon förändring. Vid frågans

förberedande behandling hade kartverkschefen icke heller ansett någon

ökning av denna anvisning behövlig. Emellertid hade frågan nu kommit

i förändrat läge dels därigenom att begynnelselönerna för den ordinarie

personalen blivit höjda, vilket ökat fordringarna även hos den extra

personalen, dels därigenom att under senare tid lämpliga anställningssökande

till extra tjänster uteblivit, efter vad kartverkschefen antoge

på grund av att arbetet vid sjökarteverket icke betalades enligt nutida

anspråk.

I nyssnämnda betänkande hade löneregleringskommittén förutsatt,

att utöver den ordinarie personalen skulle finnas extra civil personal

såväl för arbetets behöriga gång som för rekrytering av den ordinarie

personalen. Denna extra personal beräknades komma att utgöras av en

aktuarieaspirant med en avlöning av högst 2,000 kronor, tre ritare eller

gravörer med en avlöning av högst 1,800 kronor för en var av dem

samt två kvinnliga biträden med en avlöning av högst 1,200 kronor

för varje. Detta antal extra tjänstemän vore fortfarande tillräckligt.

Emellertid hade Kungl. Maj:t genom brev den 31 december 1918

medgivit, att arvodet till aspirant till aktuarie- eller kartografbeställning

finge från och med 1919 års ingång utgå med högst 250 kronor för månad

och till extra ritare eller gravör med högst 225 kronor för månad.

Sedan beslut numera fattats därom, att avlöningsförmånerna till de ordinarie

kvinnliga biträdena från och med år 1920 skulle höjas, syntes

jämväl för de extra biträdena någon ökning bliva behövlig.

Med anledning härav borde numera avlöningen till en aktuarieaspirant

beräknas till högst 3,000 kronor för år, till tre extra ritare

eller gravörer till högst 2,700 kronor för år för en var av dem och

till vartdera av två extra kvinnliga biträden till högst 1,500 kronor för

år, vilket skulle utgöra en ökning i anvisningen till arvoden åt extra

personal, gratifikationer in. m. med (1,000 + 2,700 + 600) 4,300 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 218.

Chefen för sjökarteverket har på grund härav hemställt, att anvisningen

till arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m., nu 12,800

kronor, måtte från och med år 1921 ökas till 17,100 kronor; och har

bemälde chef tillika överlämnat ett i anslutning härtill uppgjort förslag

till ny avlöningsstat för den civila personalen vid sj ökarteverket, slutande

å ett belopp av 83,200 kronor.

Vidare har kartverkschefen i fråga om den föreslagna ökningen av

det extra anslaget till utförande av sjömätningar erinrat, att anvisningen

till sjömätningsexpeditioner och resekostnader i 1920 års stat för sjökarteverkets

allmänna utgifter vore upptagen till 155,000 kronor. Under

förutsättning att tidpunkten nu vore inne för sj ökarteverket att återgå

till normala arbetsförhållanden och bedriva sjömätningsarbetena med

samma arbetsstyrka och kraft som före världskriget, erfordrades — enligt

vad kartverkschefen vidare anfört — en ökning av den årliga sjömätningsstyrkan

med omkring fem mätningsförrättare och ett mätningsfartyg,

till följd varav eu höjning av nämnda anvisning för år 1921

med 40,000 kronor vore nödvändig. Hela anvisningen till sjömätningsexpeditioner

och resekostnader borde alltså för år 1921 beräknas till

195,000 kronor.

Kunde bemanningen till sjömätningsfartygen icke påräknas från

flottan, utan densamma måste anskaffas genom förhyrning, förutsattes

en ytterligare ökning i omförmälda anvisning med ett belopp av omkring

158,000 kronor. Då emellertid detta belopp, i händelse bemanningen

rekryterades helt eller delvis från flottan, bortfölle eller minskades

i samma proportion, hade kartverkschefen icke inräknat detsamma

i förevarande anvisning.

I det förslag till beräknande av utgifterna för sj ökarteverket under

år 1920, som av kartverkschefen avgivits år 1918, hade sjökarteverkets

utgifter icke ansetts böra i allmänhet höjas, oaktat utgifterna då ännu

varit under stegring. Världskriget förmodades nämligen snart bliva avslutat,

varefter fallande pris beräknades inträda. Emellertid hade prissänkning

visserligen inträtt, men icke i den omfattning, som förväntats.

Anvisningen i staten för år 1920 å 75,000 kronor till rustning och

underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel kunde redan nu

förutses komma att visa sig otillräcklig, såsom framginge av verkställda

utredningar vid varvets i Stockholm ingenjör- och ekipagedepartement.

Enligt nämnda utredningar hade kostnaderna vid ingenjördepartementet

från och med september år 1918 till och med den 17 juni 1919 uppgått

till 117,690 kronor 18 öre och vid ekipagedepartementet från och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

med den 1 oktober 1918 till och med den 31 juli 1919 till 8,355 kronor

37 öre. Då häri icke inräknats kanonbåten Rota (eller Disa eller Alfhild),

som eljest beräknats tillhöra mätningsstyrka av normal omfattning, och

ej heller alla mätningsbåtarna, enär under år 1919 alla sådana båtar ej

kunnat rustas av brist på medel och personal, syntes förevarande anvisning

för år 1921 behöva ökas med minst 60,000 kronor, eller till

135.000 kronor.

Anvisningen till komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument

borde av enahanda orsak för år 1921 höjas med 5,500 kronor till

20.000 kronor, vilket belopp funnits upptaget redan i staten för år

1913, men sedermera på grund av dåtida förhållanden på kartverkschefens

förslag nedsatts till 14,500 kronor.

Den i staten upptagna anvisningen å 28,700 kronor till tryckningskostnader,

å vilken anvisning utgifterna år 1918 uppgått till 29,000

kronor och under år 1919 beräknades komma att uppgå till 35,000

kronor, borde för år 1921 upptagas till sistnämnda belopp, 35,000 kronor,

vilket utgjorde en ökning av anvisningen med 6,300 kronor.

Å övriga i staten upptagna anvisningar torde någon höjning icke

behöva ifrågakomma, under förutsättning att nu föreslagna ökningar

bleve godkända. Anvisningen till skrivmaterialier och expenser torde

dock enligt kartverkschefens mening komma att visa sig otillräcklig

för att motsvara behovet, särskilt med hänsyn till de stigande bränsleprisen.

Från handels- och sjöfartsfonden har av chefen för sjökarteverket

för år 1921 beräknats samma bidrag som för år 1920, eller 21,000

kronor, och nettobehållningen av sjökortsförsäljningen år 1920 har förutsatts

skola uppgå till 50,000 kronor, eller 10,000 kronor mera än det

belopp, 40,000 kronor, som beräknats inflyta av denna försäljning år

1919.

I enlighet med vad av kartverkschefen sålunda anförts borde sjökarteverkets

medelsbehov för år 1921 beräknas på följande sätt:

till bestridande av avlöningar (78,900 + 4,300) kronor 83,200: —

» » » allmänna utgifter (283,200 +

40,000 + 60,000 + 5,500 + 6,300) ..................... » 395,000: —

Summa kronor 478,200: —

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 180 höft. (Nr 218.) 695 ao 9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Chefens för

sjökarteverket

skrivelser

den 23

oktober och

den 18 november

1919.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Om härifrån droges vad som beräknats kunna täckas genom bidrag"

från handels- och sjöfartsfonden och behållning av sjökortsförsäljningen

år 1920 eller (2i,000 + 50,000) 71,000 kronor, återstode sålunda

att täcka ett belopp av 407,200 kronor genom anslagsmedel. Enligt

hittills tillämpad fördelningsgrund borde dessa medel utgå på följande

sätt:

bestämt anslag.....

förslagsanslag .....

reservationsanslag

Ordinarie anslag:

.......................... 78,200: —

......................... 5,000: —

........................ 49,000:— kronor l:}2,200: —

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar ........................................ kronor 275,000: —

Summa kronor 407,200: —

Sedan chefen för sjökarteverket i skrivelse den 23 oktober 1919

meddelat, att vid tiden för avlåtandet av skrivelsen i augusti samma år

tillfälle saknats att fullt överblicka kostnaderna för nämnda års sjömätningsexpeditioner

samt att det syntes bliva nödvändigt att begära

ytterligare medel för såväl 1920 som 1921 års sjömätningsexpeditioner,

har kartverkschefen i skrivelse den 18 november 1919 hemställt,

att det av honom i augustiskrivelsen för år 1921 begärda anslaget av

275,000 kronor till utförande av sjömätningar måtte höjas med 31,000

kronor till 306,000 kronor. Tillika har kartverkschefen anhållit att, utöver

det för år 1920 till utförande av sjömätningar beviljade anslaget

av 173,200 kronor måtte på tilläggsstat för samma år till omförmälda

ändamål äskas ett anslag av 60,000 kronor.

Vidare har kartverkschefen i berörda skrivelse den 18 november

1919 anfört bland annat följande.

Sjökarteverkets normala mätningsverksamhet hade under krigsåren

lidit betydande avbräck av olika anledningar, bland andra penningvärdets

fall. Inskränkning i arbetsutvecklingen hade därav blivit en följd, och

i kartverkets förvaltning hade tillämpats en långt driven sparsamhet för

att undvika eller i möjligaste mån tillbakahålla framställningar om anslagshöjningar,

allt i förhoppning att prisnivån åter skulle närma sig

läget år 1914. Då den förhoppningen nu icke längre kunde vidhållas och

den njugghet med avseende på anskaffningar, som under senare år av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

11

•sparsamhetsskäl vid kartverket tillämpats i avvaktan på att gynnsammare

förhållanden skulle inträda, icke kunde utan skada för verket fortsättas

samt de hittills anvisade medlen nu konstaterats vara otillräckliga,

syntes endast två vägar vara att välja på, nämligen antingen att än mera

inskränka verkets mätningsverksamhet eller att anvisa ytterligare medel

till verksamhetens bedrivande.

Beträffande den först antydda utvägen hade kartverkschefen vid så

många tidigare tillfällen framhållit sjömätningarnas efterblivenhet i

Sverige, att särskilda skäl för att avråda från densamma icke syntes behöva

anföras. Det syntes vara nog att erinra därom, att bristerna beträffande

sjökartläggningens ståndpunkt utretts och påvisats av de sakkunniga,

som av dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallats

år 1906, men att chefen för sjökarteverket aldrig blivit satt i tillfälle

•att fullfölja mätningsarbetena med den kraft, som av dessa sakkunniga

förordats, samt att omfattningen av de mätningar, som planlagts för år

1920, understege mätningsprogrammen för år 1913 eller år 1914, alltså

före världskriget.

Vid beräkning av det belopp, varmed det anvisade anslaget för år

1920 borde ökas, syntes man höra utgå från de verkliga kostnaderna

för år 1919. Kostnaden för mätningsexpeditioner och resekostnader hade

intill den 1 november 1919 uppgått till 171,942 kronor 86 öre, under

det att 155,000 kronor varit anvisade för hela året. Med skillnaden

mellan dessa båda belopp, 16,942 kronor 86 öre, eller i runt tal 17,000

kronor, borde sålunda nämnda anslag för år 1920 ökas för att mätningsexpeditionerna

skulle kunna bedrivas i samma utsträckning som under

år 1919 och under förutsättning att ingen ökning i den allmänna prisnivån

under år 1920 komme att inträda. Nu vore emellertid att märka,

att halva mätningsstyrkan på grund av det hårt anlitade anslaget måst

hemkallas redan i början av september månad år 1919 i stället för, såsom

beräknats, i slutet av samma månad. Utgående från att mätningskostnaderna

för månad under år 1919 uppgått till omkring 34,000 kronor för

hela mätningsstyrkan, skulle kostnaden för halva mätningsstyrkan under

halva september månad samma år hava varit omkring 8,000 kronor, med

vilket belopp sålunda den ovannämnda skillnaden mellan de verkliga kostnaderna

och de anvisade medlen borde ökas. Under förutsättning att sjömätningarna

under år 1920 bedreves i den utsträckning, som planlagts

■och som understege mätningsarbetenas omfattning under åren närmast

före världskrigets utbrott, skulle alltså det sammanlagda belopp, varmed

ifrågavarande anslag borde ökas, utgöra (17,000 + 8,000) 25,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Beträffande kostnaderna för rustning och underhåll av fartyg, båtar

och annan mätningsmateriel hade kartverkschefen i sitt i augusti år

1919 avgivna förslag till beräknande av utgifterna för sjökarteverket

under år 1921 på skäl, som grundats på beräkningar vid flottans varv

i Stockholm, anfört, att man torde för framtiden få räkna med en betydande

ökning i dessa kostnader. För år 1919 hade, såvitt vid tidpunkten

för avlåtandet av kartverkschefens förevarande skrivelse vore känt,

av sjökarteverkets medel utbetalts till rustning och underhåll av sjökarteverkets

fartyg m. m. 97,463 kronor 70 öre. På grund av att en

del av dessa fartyg stått till förfogande för användning till neutralitetens

upprätthållande, hade under den tidigare delen av år 1919 även andra

anslagsmedel i icke obetydlig omfattning bidragit till bekostande av fartygens

underhåll. Skillnaden mellan ovan angivna belopp, 97,463 kronor

70 öre, och det i sjökarteverkets stat för år 1919 till underhåll anvisade

beloppet, 75,000 kronor, eller (97,463: 70—75,000) 22,463 kronor 70 öre,,

angåve sålunda endast en del av det belopp, varmed under år 1919 den

verkliga underhållskostnaden överskjutit det för ändamålet anvisade beloppet.

För år 1920, då sjökarteverket icke hade att påräkna bidrag

till underhållet från annat anslag, vore enligt kartverkschefens mening

nödvändigt att räkna med ett belopp, som med omkring 50 % överstege

den nyssnämnda skillnaden (22,464 + V* X 22,464) 33,696 kronor,

eller i avrundat tal 35,000 kronor, varigenom hela medelsbehovet till

rustning och underhåll av fartyg in. m. för år 1920 skulle komma att

uppgå till 110,000 kronor.

Kartverkschefen kunde icke täcka denna brist med anlitande av

omhänderhavande andra medel. Med anledning av att medel icke begärdes

till täckande av den brist, som enligt vad förut nämnts uppstått

å samma anvisningar även för år 1919, ville kartverkschefen nämna, att

han under år 1919 varit i stånd att möta bristen med ett uppkommet

överskott i 1918 års sjökortförsäljningsmedel ävensom en mindre reservation

från år 1918. Aven för år 1919 torde ett överskott å dessa försäljningsmedel

komma att uppstå; men den del av överskottet för år 1919, som

kunde beräknas tillgänglig för täckande av brist under år 1920, bleve, såvitt

vid tiden för avlåtandet av kartverkschefens förevarande skrivelse kunde

beräknas, av ringa omfattning och kunde endast till någon mindre de!

täcka den brist, som enligt vad förut nämnts beräknades komma att

uppstå under år 1920 i de båda anvisningarna till sjömätningsexpeditioner

och resekostnader samt till rustning och underhåll av fart}^g m. m.

Då sålunda för år 1920 skulle för sjökarteverket erfordras medelsförstärkningar

dels av 25,000 kronor i anvisningen till sjömätnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

expeditioner och resekostnader, dels av 35,000 kronor i anvisningen till

rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel,

eller sammanlagt 60,000 kronor, har chefen för sjökarteverket hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1920 års riksdag att till förstärkning av det

extra reservationsanslaget till sjömätningar på tilläggsstat för samma år

bevilja ett reservationsanslag å 60,000 kronor.

Uti sitt i augusti år 1919 avgivna förslag till beräkning av sjökarteverkets

allmänna utgifter under år 1921 hade kartverkschelen föreslagit,

att anvisningen till sjömätningsexpeditioner och resekostnader

måtte upptagas till 195,000 kronor samt anvisningen till rustning och

underhåll av fartyg m. m. till 135,000 kronor. Anledning förelåge för

närvarande ej att beträffande sistnämnda anvisning föreslå någon ändring

i det sålunda föreslagna beloppets storlek. Vad nu anförts såsom

skäl till förstärkande av anvisningen till sjömätningsexpeditioner och

resekostnader för år 1920 vore emellertid i lika grad tillämpligt jämväl

beträffande motsvarande kostnader för år 1921, varför det iöreslagna

beloppet av 195,000 kronor — vilket, innan tillfälle yppats att överblicka

kostnaderna för 1919 års mätningsexpeditioner, beräknats på

grundvalen av att år 1921 skulle komma att rustas ett sjömätningsfartyg

mera än år 1920 — borde höjas i samma förhållande, som nu föreslagits

beträffande motsvarande anvisning för år 1920, eller med ett belopp

av 31,000 kronor till 226,000 kronor. Det extra anslaget till sjömätningar,

som i augustiförslaget år 1919 för år 1921 upptagits till

275,000 kronor, borde sålunda ökas till 306,000 kronor; och har kartverkschefen

på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till sjömätningar för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

av 306,000 kronor.

Med anledning av chefens för sjökarteverket i förutnämnda skrivelse

i augusti år 1919 gjorda uttalande därom att, därest bemanningen till

sjömätningsfartygen icke kunde påräknas från flottan, en ytterligare ökning

av anvisningen till sjömätningsexpeditioner och resekostnader för

år 1921 måste förutsättas med ett belopp av omkring 158,000 kronor,

har chefen för marinstaben genom remiss den 5 november 1919 anbefallts

att inkomma med utlåtande i ärendet, såvitt anginge frågan om

den bemanning av sjömätningsfartygen, som för år 1921 kunde från

flottan påräknas.

Till svar härå har chefen för marinstaben i yttrande den 12 november

1919 anfört bland annat att, enär genom rekryteringssvårigheter

och tendens till ökad avgång bland militärpersonalen — särskilt inom

Chefens för

marinstaben

yttrande den

12 november

1919.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.is Proposition Nr 218.

Löneregleringskommitténs

utlåtande

den 14

januari 1920.

Fråga om

sjökarteverkets

övertagande

av bestyret

med

redigering och

utgivning av

tidskriften

» Underrättelser

för sjöfarande».

officers- och sjömanskårerna — ovisshet rådde beträffande flottans personaltillgång

år 1921 samt med hänsyn till den inverkan på förevarande

fråga, som en revision av försvarsväsendet kunde hava, någon tillförlitlig

uppgift å den personal, som kunde påräknas för bemanning1 av

sjömätningsfartygen under nämnda år, icke för det dåvarande syntes

kunna avgivas, men att fortfarande såsom dittills flottans militära myndigheter

komme att göra vad på dem ankomme för att tillgodose även

sjökarteverkets behov av militär personal.

Härefter har 1902 års löneregleringskommitté, till följd av remiss,

den 14 januari 1920 avgivit utlåtande beträffande den av chefen för

sjökarteverket i skrivelsen i augusti år 1919 gjorda framställningen om

ökning med 4,300 kronor eller från 12,800 kronor till 17,100 kronor

av den i avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket upptagna

anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och

gravörelever samt vikariatsersättningar och därvid anmält, att från kommitténs

sida intet vore att erinra mot bifall till berörda framställning.

I samband med den föreliggande frågan rörande anslag till sjökarteverkets

verksamhet anhåller jag att få till behandling upptaga spörsmålet

om sjökarteverkets övertagande av bestyret med redigering och

utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande)) samt därmed

sammanhängande anslagskrav.

Nämnda tidskrift, som nu utgives av lotsstyrelsen, skall enligt instruktionen

för nämnda styrelse innehålla redogörelse för ändringar och

förbättringar av säkerhetsanstalterna samt hinder för sjöfarten vid rikets

kuster ävensom, så fullständigt ske kan, vid andra länders kuster; och

skola exemplar av tidskriften dels tillställas vederbörande in- och

utländska myndigheter, dels ock utan annan kostnad än postbefordringsavgift,

när sådan ifrågakommer, tillhandahållas enskilda, som

därtill anmäla sig. För närvarande intagas i tidskriften meddelanden

rörande ändringar i säkerhetsanstalterna in. m. vid rikets kuster

ävensom utländska kungörelser beträffande säkerhetsanstalterna m. m.

vid Östersjön, Öresund, Balterna, Kattegatt, Skagerack och Nordsjön

samt vid Island, Färöarna, Shetlandsöarna och Norge vid nordliga

Atlanten och Norra Ishavet. Under de senare åren har härtill kommit

eu del kungörelser beträffande lotsverket och tullverket, vilka kungörelser

förut intagits i Svensk Författningssamling. Tidskriften utkommer

med ett — i allmänhet minst 16-sidigt nummer — varje helgfri torsdag.

Dess redaktion och utgivning ombesörjes närmast av en därtill utsedd

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts Proposition Nr 218.

tjänsteman i lotsstyrelsen jämte erforderligt biträde mot ersättning, som

under år 1919 uppgått till sammanlagt omkring 3,000 kronor. Såväl denna

ersättning som kostnaderna för tidskriftens tryckning utgå för närvarande

från det i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

uppförda anslaget till extra utgifter.

Med anledning av en utav avdelningschefen för den under flottans

mobilisering sammandragna Öresundsavdelningen i avgiven generalrapport

gjord erinran i fråga om ifrågavarande tidskrifts uppställning och då

under den senare tiden åtskilliga synpunkter bragts till offentligheten i

fråga om förbättring av tidskriftens redigering, har jag i skrivelse den

17 februari 1919 anmodat lotsstyrelsen att inkomma med förslag till en

mera överskådlig uppställning av tidskriften samt sådana åtgärder, varigenom

snabbast möjliga meddelanden om ändring av säkerhetsanstalter

m. m. kunde lämnas, varvid tillika skulle angivas, i vad mån ökade

kostnader i anledning härav kunde föranledas.

Till svar härå har lotsstyrelsen i skrivelse den 19 mars 1919 avgivit

två alternativa förslag till en mera överskådlig uppställning av

ifrågavarande tidskrift. Därvid har styrelsen tillika hemställt, att tidskriften

måtte från och med år 1920 utgivas efter vidgad plan och

innehålla utländska kungörelser i ungefär samma utsträckning som motsvarande

danska publikationer. Till befordrande av större snabbhet vid

spridandet av de meddelanden, tidskriften innehölle, borde densamma

enligt lotsstyrelsens åsikt antingen utkomma med ett nummer varje

helgfri dag eller ock med två munmer i veckan (tisdag och fredag).

Kostnaderna för redaktionsbestyr och korrekturläsning m. m. hava upptagits

till minst 7,000 kronor för år och utgifterna för tryckningen av

ett 16-sidigt nummer i veckan till 19,770 kronor 40 öre. I

I häröver den 31 mars 1919 avgivet yttrande har chefen för sjökarteverket,

som uttalat vissa önskemål i fråga om tidskriftens uppställning,

vidare anfört, att han ansåge lämpligt att, på sätt lotsstyrelsen

föreslagit, ifrågavarande tidskrift komme att innehålla meddelanden beträffande

även längre bort belägna farvatten än dem, som för närvarande

vore föremål för behandling i tidskriften. Med avseende å tiden för utgivningen

förefölle det kartverkschefen, som om det vore tillräckligt, att

såsom regel ett häfte i veckan utgåves, men borde brådskande underrättelser,

svenska eller utländska, spridas genom extranummer. Kart
-

Chefens för

sjöförsvarsdepartementet

ämbetsskrivelse

den

17 februari

1919.

Lotsstyrelsens

skrivelse den

19 mars 1919.

Chefens för

sjökarteverket

yttrande

den

31 mars 1919.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Chefens för

marinstaben

yttrande den

16 april 1919.

Lotsstyrel:sens

utlåtande

den 20 juni

1919.

16 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 218.

verkschefen har därjämte beträffande frågan, vilken myndighet borde

ombesörja redigeringen och utgivningen av tidskriften, uttalat, att enligt

hans mening sakliga skäl talade för att sjökarteverket övertoge detta bestyr

samt att både tidskriften och sjöfarten skulle vinna därpå. \ isserligen

hade lotsstyrelsen ostridigt särskilda förutsättningar såsom tidskriftens

utgivare, såvitt anginge ett snabbt meddelande av de underrättelser,

som rörde det egna landets säkerhetsanstalter för sjöfarten,

men å andrå sidan vore att märka, att dessa underrättelser nästan

undantagslöst utgjorde ett komplement till sjökort eller seglingsbeskrivning,

vilkas utgivande ombesörjdes av sjökarteverket. Beträffande uppgifterna

från främmande farvatten, vilka uppgifter redan för närvarande

vore betydligt mera omfattande än de, som rörde inhemska förhållanden,

och nu förutsattes komma att ytterligare utvidgas, hade sjökarteverket,

som ägde tillgång till utländska sjökort, för dessa uppgifters publicerande

särskild lämplighet, varav lotsstyrelsen vore i saknad. I flertalet

utländska stater utgåves även motsvarande publikationer icke av myndigheter,

som representerade lots- och fyrväsendet, utan av sådana, som

företrädde sjökarteväsendet.

Chefen för marinstaben har därefter i ett i ärendet den 16 april

1919 avgivet yttrande uttalat den uppfattningen, att omförmälda tidskrift

framdeles borde redigeras och utgivas av sjökarteverket samt utkomma

med ett ordinarie nummer varje vecka och dessutom extranummer, då

förhållandena så påfordrade, ävensom att uppställningen av tidskriften

borde ändras i enlighet med vad chefen för sjökarteverket i sådant hänseende

framhållit såsom önskvärt.

Sedan lotsstyrelsen genom remiss den 14 maj 1919 anbefallts att

avgiva utlåtande i anledning av vad chefen för sjökarteverket och chefen

för marinstaben anfört i ärendet och därvid tillika meddela, i vad mån

styrelsens anslagsbehov sk;ulle röna inflytande av det ifrågasatta överflyttandet

till sjökarteverket av bestyret med utgivandet av omförmälda

tidskrift, har styrelsen i utlåtande den 20 juni samma år anfört, att styrelsen

icke hade något att erinra mot vare sig den av chefen för sjökarteverket

ifrågasatta uppställningen eller sättet för utgivandet av ifrågavarande

tidskrift och ej heller mot överflyttandet från styrelsen till sjökarteverket

av bestyret med tidskriftens utgivande. Härvid förutsatte

emellertid styrelsen, att något försenande beträffande publicerandet av i

tidskriften ingående meddelanden icke komme att genom överflyttningen

förorsakas. Då samtliga kostnader för tidskriften vid den tid, då an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

slaget till extra utgifter, från vilket anslag kostnaderna för tidskriften,

såsom -förut nämnts, utginge, bestämdes till nuvarande belopp, 35,000

kronor, uppgått endast till omkring 4,000 kronor för år, och övriga utgifter,

som bestredes av nämnda anslag, numera väsentligt ökats, syntes

enligt lotsstyrelsens mening någon nedsättning av ifrågavarande anslag

icke böra ske, därest tidskriftens utgivande överflyttades från lotsstyrelsen

till annan myndighet.

Härefter anmodades chefen för sjökarteverket genom remiss den 25

juni 1919 att inkomma med uppgift, i vad mån sjökarteverkets anslagsbehov

skulle röna inflytande av det ifrågasatta överflyttandet till sjökarteverket

av bestyret med utgivandet av ifrågavarande tidskrift, och i

samband därmed avgiva det förnyade utlåtande, vartill anledning kunde

förekomma.

Med anledning härav har chefen för sjökarteverket i ''Utlåtande den

30 juli 1919 på anförda skäl anhållit, att medel måtte ställas till förfogande

för bestridande dels under hösten år 1919 av extra kostnader

till belopp av 7,650 kronor för anordnande av den avdelning inom sjökarteverket,

som skulle omhänderhava bestyret med tidskriftens utgivande,

och dels från och med år 1920 av årliga kostnader till belopp

av 41,300 kronor för verksamhetens bedrivande. Till en närmare redogörelse

för dessa kostnader återkommer jag i det följande.

Vidare har kommerskollegium den 30 augusti 1919 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet samt därvid anfört bland annat följande.

Det vore otvivelaktigt av den största betydelse för de sjöfarande att

ständigt hava tillgång till en publikation, som innehölle såvitt möjligt

färska och fullständiga underrättelser angående de nog så ofta inträffande

förändringarna rörande säkerhetsanstalter lör sjöfarten samt förekomsten av

minor m. m. i de farvatten, som skulle befaras. Givetvis vore det mest

angeläget, att noggrann kännedom om förhållandena vid det egna landets

kuster och närbelägna farvatten kunde på dylikt sätt vinnas, men

det vore även önskvärt att kunna erhålla underrättelser om förhållandena

i mera avjägsna farvatten. Med hänsyn härtill både ock i 102 §

av förordningen angående fartygs byggnad och utrustning den 23 december

1915 föreskrivits, att fartyg med eget framdrivningsmedel skulle,

bland annat, hava ombord i yttre kustfart eller vidsträcktare fart den av

lotsstyrelsen utgivna publikationen »Underrättelser för sjöfarande» för

löpande och nästföregående år eller ock motsvarande utländska publikationer

samt i Nordsjö- eller vidsträcktare fart dessutom för resan erforBiliang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. ISO höft. (Nr 218) gm 20 .{

Chefens för

sjökarteverket

utlåtande

den

30 juli 1919.

Kommerskollegii

utlåtande

den

30 augusti

1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Löneregleringskommitténs

utlåtande

den

14 januari

1920.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

d erliga officiella publikationer rörande det farvatten, som resan omfattade.

För att en sådan tidskrift skulle vara till verklig nytta för handelssjöfarten

erfordrades emellertid framför allt, att de däri intagna underrättelserna

förmedlades till de sjöfarande med största möjliga snabbhet,

att underrättelserna vore så fullständiga som möjligt samt att uppställningen

av desamma vore klar och överskådlig. Ifrågavarande tidskrift

hade från flera håll varit föremål för anmärkningar i berörda hänseenden.

I handelssjöfartens intresse vore det synnerligen önskvärt, att i avseende

å redigeringen och utgivandet av tidskriften i fråga sådana ändringar

bleve vidtagna, att den komme att på ett bättre sätt fylla sitt

ändamål. Enligt kollega mening skulle det ifrågasatta överflyttandet av

tidskriftens utgivning till sjökar te verket verka fördelaktigt i sådant

syfte.

På grund härav ville kollegium ansluta sig till den av chefen för

sjökarteverket och chefen för marinstaben uttalade mening, att tidskriftens

redigering och utgivande borde övertagas av sjökarteverket.

I fråga om tiden för utgivningen ansåge kollegium det vara tillräckligt

att, på sätt chefen för sjökarteverket föreslagit, tidskriften utkomma

med ett ordinarie nummer i veckan, men att brådskande underrättelser

kungjordes genom extranummer, så ofta omständigheterna sådant

påkallade.

Beträffande uppställningen av tidskriften hade kollegium intet att

erinra mot vad av chefen för sjökarteverket härutinnan ifrågasatts.

I detta sammanhang ville kollegium framhålla lämpligheten av att

tidskriften utvidgades till att omfatta uppgifter rörande ändringar i

säkerhetsanstalterna in. m. jämväl vid mera avlägsna farvatten, ävensom

att däri, såsom ock tidigare skett, intoges, i erforderliga delar, kollegii

kungörelser rörande pest, kolera, gula febern, fläckfeber, smittosamma

husdjurssjukdomar, karantäns- och observationsplatser o. d. Jämväl ansåge

kollegium önskvärt, att uppgifter om eller hänvisningar till sådana

nya författningar rörande sjöfarten, varom det kunde vara av vikt för

sjöfarande att erhålla kännedom, inflöte i förevarande publikation.

Slutligen har löneregleringskommittén, efter remiss, den 14 januari

1920 yttrat sig i ärendet, därvid kommittén anfört följande.

Under förhandenvarande förhållanden syntes utgivandet av den

ifrågavarande publikationen icke kunna övertagas av sjökarteverket

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 218.

19

förrän någon gång i mitten eller under senare delen av år 1920. Till

bestridande av sådana extra kostnader, som avsåges i kartverkscbefens

den 30 juli 1919 avgivna framställning, skulle sålunda medel böra ställas

till förfogande under år 1920. Vad anginge de årliga kostnaderna ansåge

sig kommittén kunna räkna med, att anslag för ifrågavarande ändamål

borde vara tillgängligt från ingången av juli månad år 1920.

För bestridande av extra kostnader (engångskostnader) hade chefen

för sjökarteverket äskat ett belopp av 7,650 kronor enligt följande beräkning

:

inredning av lokal i sjökarteverkets hus (enligt vid

flottans varv i Stockholm uppgjord kostnadsberäkning)

.............................................................................

anskaffning av litteratur (uppslagsböcker av olika slag,

nautiska publikationer, utöver i sjökarteverket tillgängliga,

samt geografisk, geologisk, oceanografi

och annan litteratur) ..................................................

upphandling av möbler m. m.............................................

anordnande av lokaltelefon ..................................................

inköp av velociped (för möjliggörande av snabb förbindelse

med vederbörande myndigheter och

tryckeri) .............................................................................

anskaffning av skrifmaterialier, däribland en skrivmaskin

................................................................................

kronor 1,000:—

» 1,000: —

» 3,000: —

» 300: —

» 350: —

» 2,000: —

Summa kronor 7,650: —

Beträffande dessa anslagskrav ville löneregleringskommittén erinra,

att en avsevärd del av erforderliga möbler och andra inventarier säkerligen

kunde tillhandahållas sjökarteverket från statens centrala möbelförråd.

På liknande sätt torde en skrivmaskin kunna anskaffas utan

särskild kostnad. Vid sådant förhållande syntes nyssnämnda anslagssumma,

7,650 kronor, böra nedsättas med förslagsvis 3,000 kronor.

Kostnadsbeloppet skulle sålunda komma att utgöra 4,650 kronor.

De ordinarie (årliga) kostnaderna hade av chefen för sjökarteverket

beräknats sålunda:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

avlöning av redaktionspersonal, nämligen

en redaktör å 350 kronor för

månad .......................................... kronor 4,200: —

en assistent å 250 kronor för

månad ....................................... » 3,000: —

ett kvinnligt biträde..................... » 1,600: —

ett vaktmästarbiträde.................... » 1,200:— kronor 10 000-_

skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering

av litteratur....................................................................... » 1,300: —

tryckningskostnader................................................................. » 30,000: —

Summa kronor 41,300: —

Till de för redaktören och assistenten angivna avlöningsbeloppen

skulle komma därå belöpande dyrtidstillägg. Däremot framginge ej tydligt

av kartverkschefens framställning, huruvida dyrtidstillägg skulle tillkomma

jämväl det kvinnliga biträdet och vaktmästarbiträdet.

Beträffande avlöningen till redaktören hade chefen för sjökarteverket

framhållit att, därest en civil person behövde såsom redaktör anställas,

det på grund av gällande höga lönesatser inom affärslivet icke

syntes bliva möjligt att erhålla någon för tjänsten kvalificerad person

för ett arvode, understigande det av kartverkschefen föreslagna, och

detta så mycket mindre, som det med tjänsten förenade arbetet helt

visst komme att bliva särdeles krävande. Härjämte vore att märka, att

på den person, vilken avsåges att bekläda platsen såsom redaktör, måste

ställas ganska höga fordringar på såväl kunskap i främmande språk,

svensk språkbehandling, ingående nautisk bildning samt framför allt ett

vaket och målmedvetet intresse för tidskriftens smidiga anpassning till

de uppgifter, som den speciellt ur nautisk synpunkt hade att fylla.

Redaktörens tjänstgöring syntes kartverkschefen huvudsakligen böra omfatta

dels att ombesörja tidskriftens utgivande, tryckning och distribution,

dels att insamla och bearbeta de nautiska och andra meddelanden, som

vore avsedda att inflyta i tidskriften, dels att utarbeta månads- och årsregister

över de i tidskriften lämnade notiserna och dels att katalogisera

redaktionens nautiska och övriga litteratur.

Ett arvode av 250 kronor för månad jämte dyrtidstillägg borde enligt

kartverkschefens mening beräknas för assistenten av liknande skäl som dem,

vilka anförts beträffande redaktören. Assistenten skulle biträda redaktören i

honom åliggande tjänsteplikter enligt de direktiv, som av redaktören meddelades.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Vad till en början anginge det av kartverkschefen äskade beloppet

av 10,000 kronor till avlöning av redaktionspersonal ville löneregleringskommittén

giva uttryck åt den meningen, att det för närvarande

torde vara förenat med betydande svårigheter att på ett tillförlitligt

sätt bedöma, vilka arbetskrafter kunde vara erforderliga för ifrågavarande

ändamål. Särskilt hade kommittén fäst sin uppmärksamhet därvid, att

det numera efter världskrigets avslutande knappast torde vara behövligt

att i samma utsträckning, som tillförene varit önskligt, låta den ifrågavarande

publikationen meddela uppgifter rörande förhållandena i främmande

farvatten. Skulle denna synpunkt vinna beaktande, syntes därav

kunna föranledas en rätt väsentlig minskning i redaktionsarbetet.

Det syntes jämväl böra uppmärksammas, att vid sjökarteverket vore

tjänstgörande icke blott civila befattningshavare, utan även från flottan

beordrade officerare och underofficerare. Vid redaktionsarbetets organiserande

kunde det måhända befinnas lämpligt att för detta arbete i viss

utsträckning anlita även sådan militär personal, som nu nämnts. Skulle

vidare, vilket kommittén förutsatte som möjligt, en väsentligare del av

detsamma kunna anförtros åt någon pensionerad officer vid flottan,

syntes även detta i viss mån kunna inverka på anslagsbehovet.

På nu angivna grunder syntes det löneregleringskommittén lämpligast

att avvakta någon tids erfarenhet, innan några mera definitiva

förfoganden vidtoges i fråga om den personalbesättning, som för redaktionsarbetet

skulle avses, och beloppen av de avlöningar, som skulle

utgå till personalen. Kommittén både tänkt sig, att det för närvarande

skulle vara tillräckligt, om två personer, en manlig jämte ett kvinnligt

biträde, finge mera uteslutande användas för redaktionsarbetet. Till ersättning

åt dessa personer samt erforderliga tillfälliga biträden torde,

efter vad det ville synas kommittén, ett årsbelopp av 8,800 kronor för

närvarande vara tillräckligt. Kommittén förutsatte härvid, att dyrtidstillägg

icke skulle utgå på de avlöningsbelopp, som komme att anvisas

för ifrågavarande personal.

Mot det av kartverkschefen äskade beloppet av 1,300 kronor till

skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering av litteratur vore

från kommitténs sida intet att erinra.

Det beräknade beloppet till tryckningskostnader vore grundat på

den förutsättningen, att tidskriften skulle utgivas såsom hittills eu gång

i veckan med ett sidantal av 16 sidor eller, där så av förhållandena påkallades,

ett större antal sidor, varjämte extranummer skulle utsändas

för spridande av vissa brådskande meddelanden. För ett 16-sidigt nummer

i veckan hade kart verkschefen beräknat eu kostnad av 21,700 kronor.

Därtill skulle komma kostnaden för eventuellt ökat sidantal och för extra
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 21S.

nummer, approximativt 4,000 kronor, samt för reproduktion och tryckning

av sådana kartskisser, som bleve erforderliga till textens förtydligande,

omkring 3,500 kronor. Summan av dessa belopp, 29,200 kronor,

hade i beräkningen avrundats till 30,000 kronor. Då emellertid enligt

lotsstyrelsens i ärendet lämnade uppgift kostnaden för ett 16-sidigt

nummer skulle utgöra 19,770 kronor 40 öre, icke 21,700 kronor, syntes

den av kartverkschefen beräknade summan för tryckningskostnader

kunna nedsättas med i runt tal 2,000 kronor till 28,000 kronor.

De årliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål borde alltså enligt

kommitténs mening beräknas sålunda:

avlöning av redaktionspersonal ............................................ kronor 8,800: —

skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering

av litteratur m. m............................................................ » 1,300:_

tryckningskostnader ................................................................ » 28,000:_

Summa kronor 38,100: —

Såsom i det föregående anförts, hade kommittén ansett sig kunna

räkna med att anslag till bestridande av de årliga kostnaderna borde vara

tillgängligt från ingången av juli månad år 1920. För år 1920 torde sålunda

böra beräknas: till avlöning av redaktionspersonal 5,000 kronor

— kommittén förutsatte härvid, att vissa förberedande arbeten borde utföras

redan före den 1 juli år 1920 och att alltså anslaget till detta ändamål

borde sättas något högre än hälften av nyss anförda belopp, 8,800

kronor — samt till tryckningskostnader 14,000 kronor eller tillhopa

19,000 kronor. Några särskilda medel till skrivmaterialier m. m. utöver

vad som inginge i det för engångskostnader beräknade beloppet

syntes däremot icke vara erforderliga för år 1920.

Lades till nyssnämnda 19,000 kronor beloppet av de beräknade engångskostnaderna,

4,650 kronor, komme summan 23,650 kronor, eller i

avrundat tal 24,000 kronor, att angiva beloppet av det anslag, som enligt

kommitténs förslag skulle för ifrågavarande ändamål vara erforderligt

för år 1920.

För år 1921 skulle enligt förut meddelade beräkningar kostnadssumman

utgöra 38,100 kronor eller i avjämnat tal 38,000 kronor.

De anslag, om vilka nu vore fråga, syntes lämpligen böra erhålla

karaktären av reservationsanslag och äskas på tilläggsstat för år 1920r

resp. extra stat för år 1921.

Kommittén ville slutligen anmärka att, därest avgiften för postabonnemang

å ifrågavarande publikation skulle fastställas till högre belopp

än som motsvarade stadgad postavgift för abonnemanget, den så
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 218.

lunda uppkommande behållningen syntes böra inräknas bland tillgångarna

till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter.

Under förutsättning att den ifrågasatta överflyttningen till sjökarteverket

av bestyret med utgivandet av publikationen »Underrättelser för

sjöfarande» ansåges böra komma till stånd — varemot från löneregleringskommitténs

sida intet vore att erinra — har kommittén på grund

härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till utgivande

genom sjökarteverkets försorg av nämnda publikation anvisa dels

på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 24,000 kronor, dels

ock på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 38,000 kronor.

Vid tiden för avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande Departementaårs

riksdag hade de i det föregående omnämnda, från lönereglerings- /töande

kommittén i ärendet infordrade utlåtandena ännu icke inkommit till Kungl.

Maj:t. Dessa utlåtanden avsågo dels av chefen för sjökarteverket föreslagen

höjning av den i avlöningsstaten för sjökarteverkets civila personal

ingående anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer

åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar och dels de anslagsbehov,

som kunde föranledas av förslaget om överflyttande från lotsstyrelsen

till sj ökarteverket av bestyret med redigeringen och utgivningen

av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande». Omförmälda frågor

kunde följaktligen — enligt vad jag tillkännagav i berörda statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, avdelningen Sjöförsvaret, punkt 72) — för

det dåvarande icke underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare anförde jag under nämnda punkt i statsverkspropositionen

följande.

Då nyssnämnda frågor sammanhängde med spörsmålet rörande storleken

av de belopp, vartill anslagen för sjökarteverkets ändamål i det

hela borde bestämmas, syntes i statsverkspropositionen medel allenast

böra tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven

för sjökarteverket. Enligt vad jag av löneregleringskommittén

då inhämtade, hade kommittén icke någon erinran att framställa

mot kartverkschefens förslag i fråga om höjning av avlöningsstaten för

den civila personalen vid sjökarteverket med angivet belopp, 4,300 kronor.

Beträffande kostnaderna för sjökarteverkets övertagande av redigeringen

och utgivningen av nyssnämnda tidskrift hade kommittén beräknat

erforderliga dels ett auslag av i avrundat tal 38,000 kronor å

extra stat för år 1921 och dels ett anslag på tilläggsstat för år 1920 av

i runt tal 24,000 kronor, vilka anslag syntes mig böra upptagas såsom

förslagsanslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Jag ansåg mig vid beräkningen av här ifrågavarande anslag böra

följa detta kommittéus preliminära förslag.

Kartverkschefen hade vidare hemställt om anvisande på tilläggsstat

för år 1920 av ett anslag av 60,000 kronor till utförande av sjömätningar

utöver det på extra stat för samma år till nämnda ändamål beviljade

anslaget av 173,200 kronor. Detta tilläggsanslag vore avsett för

bestridande av ökade kostnader under de i staten för sjökarte verkets allmänna

utgifter ingående posterna dels till sjömätningsexpeditioner och

resekostnader och dels till rustning och underhåll av fartyg, båtar och

annan mätningsmateriel. Med hänsyn till den väsentliga prisstegring på

materialier och arbete, som efter hand inträtt, syntes det mig, för att de

för år 1920 planerade sjömätningsarbetena skulle kunna i avsedd utsträckning

fullföljas, vara erforderligt, att ett tilläggsanslag bereddes för

samma år; och hade jag, såvitt i frågans dåvarande läge kunde bedömas,

icke något att erinra mot det i sådant avseende föreslagna beloppet.

Jag ansåg mig alltså böra förorda, att ett tilläggsanslag å 60,000 kronor

— vilket anslag syntes böra givas karaktären av reservationsanslag —

måtte beräknas på tilläggsstat för år 1920.

Vad kartverkschefens anslagskrav till sjömätningarna för år 1921

beträffade, vilket krav avsåge ett belopp av 306,000 kronor samt innebure

en ökning av icke mindre än 132,800 kronor i förhållande till det

för år 1920 beviljade anslaget, 173,200 kronor, syntes mig detsamma vara

alltför högt. I betraktande särskilt av ovissheten därom, huru prisförhållandena

i framtiden kunde gestalta sig, syntes det enligt min mening

icke vara lämpligt att för det dåvarande beräkna större anslagsbelopp

för ifrågavarande ändamål för år 1921 än som motsvarades av det för år

1920 beviljade anslaget jämte det tilläggsanslag för sistnämnda år, som

jag, enligt vad nyss nämnts, ansett böra upptagas. Anslaget för år

1921 skulle alltså beräknas till (173,200 + 60,000) 233,200 kronor.

På grund härav har Kungl. Maj:t, på min hemställan, i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag och propositionen om tilläggsstat

till riksstaten för år 1920 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på

blivande proposition i ämnet,

dels i det till sjökarteverket uppförda ordinarie anslaget, nu 127,900

kronor, för år 1921 beräkna en förhöjning av 4,300 kronor, varigenom

detta anslag i sin helhet skulle uppgå till 132,200 kronor,

dels under fjärde huvudtiteln, avdelningen Sjöförsvaret, för år 1921

beräkna bland de extra reservationsanslagen ett belopp av 233,200 kronor

till utförande av sjömätningar och bland de extra förslagsanslagen

ett belopp av 38,000 kronor för redigering och utgivning av tidskriften

»Underrättelser för sjöfarande»,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

dels ock på tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna,

för utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000

kronor samt för redigering och utgivning av berörda tidskrift ett förslagsanslag

av 24,000 kronor.

Vad först beträffar av chefen för sjökarteverket föreslagen höjning

för år 1921 från nuvarande belopp, 12,800 kronor, med 4,300 kronor till

17,100 kronor av den i avlöningsstaten för den civila personalen vid

verket upptagna anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer

åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar, avser denna höjning,

såsom förut nämnts, att bereda ökade arvoden åt följande extra

ordinarie personal inom verket, nämligen en aktuarieaspirant, tre ritare

eller gravörer samt två kvinnliga biträden. För aktuarieaspiranten skulle

arvodet höjas från 2,000 kronor till 3,000 kronor, för en var av de tre

ritarna eller gravörerna från 1,800 kronor till 2,700 kronor samt för

vartdera av de kvinnliga biträdena från 1,200 kronor till 1,500 kronor,

allt för år räknat.

Då jag finner de sålunda föreslagna arvodesförhöjningarna med hänsyn

till den inträdda prisstegringen vara skäliga och dessa arvodesförhöjningar

jämväl måste anses påkallade av angelägenheten att sjökarteverket

må kunna förvärva och bibehålla fullt kompetenta extra arbetskrafter,

har jag, i likhet med löneregleringskommittén, ansett mig böra biträda

den av kartverkschefen i förevarande avseende gjorda framställningen.

På grund härav skulle avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket,

nu 78,900 kronor, för år 1921 ökas till 83,200 kronor samt

det ordinarie anslaget till sjökarteverket, som i 1920 års riksstat är upptaget

till sammanlagt 127,900 kronor, i staten för år 1921 höjas till

132,200 kronor.

Den av Kungl. Maj:t för år 1920 fastställda staten för sjökarteverkets

allmänna utgifter, vilken finnes upptagen å sid. 6 här ovan, slutar å ett

sammanlagt belopp av 283,200 kronor. Då utgifterna å de i nämnda

stat ingående posterna till sjömätningsexpeditioner och resekostnader

samt till rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel

under år 1919 beräknats uppgå till 25,000, resp. 35,000 kronor,

eller tillhopa 60,000 kronor, utöver de i staten upptagna beloppen för

sagda ändamål och någon minskning av dessa utgifter icke ansetts

kunna förutsättas för år 1920, har chefen för sjökarteverket anhållit, att

sistnämnda belopp måtte äskas å tilläggsstat för år 1920 för att utfylla

det till ^utförande av sjömätningar för samma år beviljade extra anslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. ISO häft. (Nr 218.) cm so 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 218.

Att tilläggsanslag icke begärts till täckande av uppkommen brist i det

för år 1919 beviljade anslaget, har, enligt vad kartverkschefen meddelat,

berott på, att denna brist kunnat utjämnas genom anlitande av överskott

i 1918 års sjökortförsäljningsmedel jämte en mindre reservation från

år 1918.

Det är enligt min mening av stor betydelse, att erforderliga medel

finnas tillgängliga för bedrivande i avsedd omfattning av innevarande

års sjömätningar. De för såväl handelssjöfarten som sjöförsvaret synnerligen

viktiga sjömätningarna hava, såsom av chefen för sjökarteverket

framhållits, måst under krigsåren i viss mån eftersättas, och jag finner

med hänsyn härtill så mycket mera angeläget, att de nu återupptagas i

den omfattning, som tillgången på personal och båtmateriel medgiver.

På sätt jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag anfört,

synes mig därför det av kartverkschefen begärda tilläggsanslaget av

60,000 kronor, mot vars belopp jag icke finner anledning till erinran,

böra såsom reservationsanslag äskas på tilläggsstat för år 1920.

Övergår jag härefter till frågan om det anslag till utförande av sjömätningar,

som må finnas erforderligt för år 1921, vill jag erinra, att

kartverkschefen i sådant avseende anhållit om äskande av ett extra anslag

av 306,000 kronor. Detta anslagskrav överstiger med 132,800

kronor det för år 1920 för ändamålet anvisade anslaget av 173,200 kronor;

och fördelar sig den ifrågasatta anslagshöjningen, 132,800 kronor,

jämte beräknad merinkomst av sjökortsförsäljningen år 1920, 10,000

kronor, eller tillhopa 142,800 kronor, på nedannämnda poster i staten

för sjökarteverkets allmänna utgifter med följande belopp, nämligen:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader................. kronor 71,000: —

Rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan

mätningsmateriel........................................................... » 60,000: —

Komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument )) 5,500: —

Tryckningskostnader, inbegripet tryckningsmaterialier » 6,300: —

Summa kronor 142,800: —

Såsom skäl för ifrågavarande anslagshöjning har av kartverkschefen

anförts, att det, om sjömätningsarbetena nu skulle återupptagas i samma

omfattning som före världskriget, vore erforderligt att öka den årliga

sjömätningsstyrkan med omkring fem mätningsförrättare och ett sjömätningsfartyg.

Vidare har kartverkschefen hänvisat till den inträdda

prisstegringen och dess inverkan på kostnaderna för bestridandet av sjökarteverkets

verksamhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts Proposition AV 218.

27

Då jag i statsverkspropositionen till innevarande ,års riksdag Tittande,

att det icke syntes vara lämpligt att för ifrågavarande ändamål

beräkna större anslagsbelopp för år 1921 än som motsvarades av det

för år 1920 beviljade anslaget jämte det i det föregående tillstyrkta

tilläggsanslaget, eller tillhopa (173,200 + 60,000) 233,200 kronor, var

detta närmast föranlett av ovissheten om, huru prisförhållandena i framtiden

kunde komma att gestalta sig. Jag vill härvid även erinra därom,

att anslaget till sjömätningar, som för år 1918 utgjorde 108,200 kronor,

för år 1919 ökats med 65,000 kronor till 173,200 kronor, vilket sistnämnda

belopp även anvisats för år 1920. Därest nu, på sätt förut

förordats, ett ytterligare belopp av 60,000 kronor för ändamålet ställes

till förfogande för år 1920 samt anslaget för år 1921 höjes med motsvarande

belopp till 233,200 kronor, synes mig, såvitt nu kan bedömas,

medel komma att bliva tillgängliga för bedrivande i erforderlig omfattning

av sjömätningsarbetena under nämnda båda år. Härvid torde ock

böra uppmärksammas, att kartverkschefen av tidigare uppkomna behållningar

kunnat täcka brist i anslaget för år- 1919 samt att bemälde chef

utgått från, att ett överskott å sjökortsförsäljningsmedel skulle komma

att uppstå även för nämnda år. Ett sådant överskott torde på grund av

handelssjöfartens allt livligare uppsving efter kriget kunna förväntas

uppkomma jämväl för år 1920; och få sådana överskott enligt anmärkning

2:o) till staten för sjökarteverkets allmänna utgifter användas till

främjande av kartverkets verksamhet. Skulle det emellertid visa sig, att

sjömätningsarbetena för år 1921 icke kunna med anlitande av för samma

år tillgängliga medel bedrivas i önskvärd utsträckning, lärer hinder icke

möta att å tilläggsstat för samma år äska det ytterligare belopp, som

för ändamålet må finnas oundgängligen erforderligt. I

I samband med frågan om anslag för sjökarteverkets verksamhet har

i det föregående till behandling upptagits spörsmålet om överflyttande

från lotsstyrelsen till sj ökarteverket av bestyret med utgivning av tidskriften

»Underrättelser för sjöfarande» samt därmed sammanhängande

anslagskrav; och har jag i det föregående (sid. 15—23) redogjort för

innehållet av de yttranden, som härutinnan avgivits.

Av dessa yttranden framgår, att samtliga i ärendet hörda myndigheter

varit ense om lämpligheten av att åt sj ökarteverket uppdraga

ifrågavarande bestyr. För egen del finner jag ock, att sj ökarteverket

till -följd av hela sin verksamhet och särskilt genom sin förbindelse med

utländska anstalter, som företräda sjökarteväsendet, äger större förutsättningar

än lotsstyrelsen att på ett fullt tillfredsställande sätt om
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 218.

besörja utgivningen av denna för sjöfarten synnerligen viktiga publikation.

Med avseende å kostnaderna för tidskriftens utgivning hava

dessa, såvitt angår ersättningen till de personer, som inom lotsstyrelsen

haft uppdraget därmed sig anförtrott, för år 1919 uppgått till ett belopp

av allenast omkring 3,000 kronor. Under förutsättning att tidskriftens

utgivning överflyttas till sjökarteverket, är vid beräknandet av kostnaderna

i förevarande hänseende att taga hänsyn dels därtill, att gjorda

erinringar i fråga om tidskriftens innehåll, uppställning och tiden för

publicerandet av däri ingående meddelanden bliva behörigen beaktade

och dels att tidskriftens ekonomi lägges på en så bred bas, att därigenom

möjliggöres en fullt sakkunnig ledning och skötsel av redaktionsarbetet

samt beredes tillfälle att följa motsvarande utländska publikationers

utveckling och vid arbetet utnyttja egna erfarenheter. Beträffande

särskilt omfattningen av tidskriftens innehåll synes visserligen

någon minskning därav efter världskrigets slut småningom komma att

inträda genom att upplysningar rörande minfara efter hand bortfalla, men

å andra sidan lärer det enligt min mening vara synnerligen önskvärt,

att tidskriftens innehåll vidgas genom meddelanden rörande säkerhetsanstalter

m. m. å en del främmande hav, som mera regelbundet besökas

av svenska fartyg, genom införande i tidskriften i de fall, där sådant

erfordras till förtydligande av innehållet, av smärre kartskisser m. m.

Chefen för sjökarteverket har — med den fördelning, som förut

(sid. 19) angivits — upptagit de erforderliga engångskostnaderna för

tidskriften till 7,650 kronor. Från nämnda belopp har löneregleringskommittén

ansett kunna avdragas en summa av 3,000 kronor, utgörande

kostnaderna för en del erforderliga möbler och andra inventarier

samt en skrivmaskin, som enligt kommitténs mening kunde tillhandahållas

från statens centrala möbelförråd. Jag delar löneregleringskommitténs

mening härutinnan; och torde alltså det i förevarande avseende

behövliga kostnadsbeloppet böra nedsättas till (7,650 — 3,000) 4,650

kronor.

De årliga kostnaderna för tidskriften hava av kartverkschefen beräknats

till 41,300 kronor, under det att motsvarande utgifter av löneregleringskommittén

upptagits till 38,100 kronor, av kommittén avjämnat

till 38,000 kronor. Skillnaden mellan dessa belopp beror därpå, att avlöningen

till redaktionspersonal, som av kartverkschefen beräknats till

10,000 kronor, av kommittén ansetts böra för närvarande inskränkas till

8,800 kronor, samt att tryckningskostnaderna av kartverkschefen upptagits

till 30,000 kronor, men av kommittén till 28,000 kronor. Då kommittén

utgått från, att utgivandet av ifrågavarande tidskrift kunde av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Proposition Nr 218.

29

sjökarteverket övertagas i mitten eller under senare delen av år 1920,

har kommittén räknat med, att anslag till bestridande av de årliga kostnaderna

borde vara tillgängligt från och med juli månad sagda år.

Anslaget har för denna tid av kommittén beräknats till 19,000 kronor.

Det årliga anslaget till utgivande av ifrågavarande tidskrift har av

löneregleringskommittén ansetts lämpligen böra erhålla karaktären av

reservationsanslag. Då emellertid utgifterna för avlöning av redaktionspersonal

torde i väsentlig mån bliva beroende av huruvida till redaktör

kan förvärvas en pensionerad sjöofficer eller en civil person samt särskilt

tryckningskostnaderna kunna antagas komma att år från år variera

och möjligen bliva underkastade ytterligare stegring, synes det mig

vara mest ändamålsenligt, att omförmälda anslag gives natur av förslagsanslag

samt att Kungl. Maj:t för varje år — eller vid förefallande

behov oftare — bestämmer de avlöningar, som skola utgå till

redaktionspersonalen. Härigenom beredes möjlighet att efter förhandenvarande

omständigheter på lämpligaste sätt ordna tidskriftens redigering.

Under förutsättning av bifall härtill har jag icke något att erinra mot,

att de årliga kostnaderna upptagas till det av löneregleringskommittén

föreslagna lägre beloppet, 38,000 kronor, eller samma belopp, som i

statsverkspropositionen till innevarande års riksdag för ändamålet beräknats

bland de extra förslagsanslagen för år 1921.

Det medelsbelopp, 19,000 kronor, vilket av löneregleringskommittén

ansetts erforderligt för bestridande av motsvarande kostnader för senare

halvåret 1920, har av kommittén sammanförts med den summa, 4,650

kronor, som enligt kommitténs mening skulle vara tillräcklig för

täckande av engångskostnaderna i samband med tidskriftens överflyttande

till sjökarteverket, till ett gemensamt anslag av tillhopa i runt tal

24,000 kronor. Sistnämnda belopp har av kommittén föreslagits att

såsom reservationsanslag äskas på tilläggsstat för år 1920. Av förut

nämnda skäl anser jag, att jämväl detta anslag, vars belopp icke givit

mig anledning till anmärkning, bör givas karaktär av förslagsanslag.

Såsom sådant är även anslaget — med nyssnämnda belopp — upptaget

vid beräkningen av utgifterna under femte huvudtitelns tillläggsstat

för år 1920.

Återstår frågan huruvida, under förutsättning att omförmälda tidskrift

kommer att övertagas av sjökarteverket, minskning bör vidtagas

i det å omkostuadsstaten för lots- och fyrinrättningen med livrädduingsanstalterna

uppförda anslaget, nu 35,000 kronor, till extra utgifter, från

vilket anslag kostnaderna för tidskriftens redigering och utgivning nu

utgå. I sådant avseende har lotsstyrelsen, såsom förut nämnts, i ytt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

rande den 20 juni 1919 anfört att, då samtliga kostnader för tidskriften

vid den tid, då anslaget bestämdes till nuvarande belopp, 35,000 kronor,

uppgått endast till omkring 4,000 kronor för år och övriga utgifter,

som bestredes av nämnda anslag, numera väsentligt ökats, någon nedsättning

av ifrågavarande anslag icke av omförmäld anledning borde

äga rum. Denna lotsstyrelsens mening anser jag mig bbra biträda, och

vill jag till belysande av den inträdda ökningen av utgifterna å berörda

anslag nämna, att dessa utgifter, som år 1915 utgjort 17,351 kronor 35

öre, år 1919 uppgått till icke mindre än 58,649 kronor 60 öre.

"Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit lärer Kungl. Maj:t vilja

framdeles meddela erforderliga bestämmelser rörande uppställningen och

omfattningen av ifrågavarande tidskrift samt sättet för dess utgivande m. in.;

och torde i samband därmed böra vidtagas de ändringar i gällande instruktioner

för sjökarteverket och lotsstyrelsen, som av sjökarteverkets

övertagande av bestyret med tidskriftens redigering och utgivning föranledas.

I anslutning till den uppställning av sjökarteverkets ordinarie och

extra anslag, som återfinnes å sid. 10, skulle dessa anslag för år 1921

alltså komma att utgöras av:

Ordinarie anslag:

bestämt anslag............................................... 78,200

förslagsanslag .............................................. 5,000

reservationsanslag........................................ 49,000

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar ........................................ kronor 233,200: —

Summa kronor 365,400: —

Av detta belopp, 365,400 kronor, äro det bestämda anslaget, 78,200

kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 83,200 kronor

avsedda till avlöningar m. m. till sjökarteverkets civila personal och

återstoden, 282,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för den civila personalen vid

sjökarteverket, att gälla från och med år 1921:

kronor 132,200:

*) Desså belopp återfinnas i staten å sid. 31.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

31

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa.

i

'' 1

penning-

tillägg.

ar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I. Bestämt anslag.

[Efter 5 år kan lönen!

j 1 förste aktuarie................................

3,600

1,800

400

5,800

I höjas med 500 kronor i

| och efter 10 år med

[ ytterligareöOOkronor. j

Efter 5 år kan lönen!

1 aktuarie ........................................

3,600

1,600

300

4,500

höj as med 500 kronor, j

efter 10 år med ytter-

1 kartograf .......................................

2,200

1,500

300

4,000

likare 500 kronor och

efter 15 år med än

ytterligare500kronor.

J Efter 5 år kan lönen

1 manlig ritare eller gravör..................

1,700

1,000

300

3,000

höjas med 400 kronor,

111 manliga ritare eller gravörer............

18,700

11,000

3,300

33,000

( efter 10 år med ytter- ( ligare 400 kronor och i

1 redogörare ......................................

1,700

1,000

300

3,000

I efter 15 år med än

J ytterligare 400kronor.;

Efter 5 år kan lönen1

j 1 kvinnligt biträde av andra graden......

1,300

500

200

2,000

höjas med 200 kronor.

il » » ») » » ......

1,300

500

200

2,000

efter 10 år med ytter- ligare 200 kronor och i

; 1 » » » första graden......

1,100

300

200

1,600

efter 15 år med änl

ytterligare 200kronor.

/''Efter 3 år kan lönen

höjas med 10< > kronor,

i

i 1 vaktmästare....................................

O

o

o

550

150

1,600

efter 6 år med ytterli- gare 100 kronor och

efter 9 år med än ytter-

Till arvode åt den, som förordnas att ledji

1 i gare 100 kronor.

ocli övervaka rit- och. gravyrarbetena

—

—

—

600

Till arvoden åt extra personal, gratifika-

tioner åt ritar- och gravörelever samt

vikariatsersättningar.....................

_

17,100

Säger

—

—

—

78,200

IL Förslagsanslag.

Till äldorstillägg................................

—

—

—

5,000

Summa kronor

—

-

—

83,200

Anm. 1. Den för förste aktuarien upptagna avlöningen utgär endast under förutsättning, att befattningshavaren

icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å roservstat, i vilket fall han endast

tiger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt efter som han Kr militär i flottans stam eller

reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm. 2. Av värjo äldorstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och 109

kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. !!. Därest ät vaktmästaren anvisas bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, skola

med avseende härå gälla i kungörelsen den 1 november 1918, angående avlöningsförbättring frän och med är

1919 för vissa vaktmästare och mod dem jämförliga befattningshavare, mcddoladc bestämmelser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

dels i riksstaten för år 1921 höja det ordinarie anslaget till sjökarteverket
-

dels på extra stat för år 1921 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 233,200

kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»

ett förslagsanslag av 38,000 kronor;

dels ock på tilläggsstat för år 1920 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000

kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»

ett förslagsanslag av 24,000 kronor.

nu

med

till

. kronor 127,900: —

»_4,300: —

kronor 132,200: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Henning öhman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående anslag till sjökarteverket och till utförande av sjömätningar m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1920:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till sjökar teverket och till utförande av sjömätningar m. m. s. 12 i texten