Sök i Ratio Lex

Angående merkostnad för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott

1920-03-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:220, Angående merkostnad för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Malis proposition Nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:is proposition till riksdagen angående merkostnad för

vissa ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås

slott; given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,

att till bestridande av merkostnad för de i berörda statsrådsprotokoll

omförmälda ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott å

till äggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 133,500 kronor.

Den till ärendet hörande handling skall tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 182 käft. (Nr 220.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BraNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Stensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

1818 & rs riksdag.

Med bifall till Knngl. Maj:ts den 5 april 1918 aylåtna proposition (nr

250) angående anvisande av medel för vissa ombyggnads- och inredningsarbeten

inom Västerås slott anvisade 1918 års lagtima riksdag (skrivelsen

nr 7 B, sid. 75),

dels för utvidgning av länsstyrelsens i Västmanlands län ärnbetslokaler

i Västerås slott samt för anordnande av en ny trappuppgång

till desamma ett reservationsanslag av 48,500 kronor,

dels för återställande av slottets forna rikssal till sessionssal för

länsstyrelsen och Västmanlands läns landsting samt för ändringsarbeten

i en del till rikssalen anslutna utrymmen ett reservationsanslag av 80,000

kronor, att utgå under. villkor, att Västmanlands läns landsting för

ändamålet ställde till förfogande ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för inredande i slottet, enligt i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 5 april 1918 angiven plan, av lokaler dels åt lånt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 220. 3

mäterikontoret, dels åt Västmanlands fornminnesförening ett reservationsanslag

av 45,000 kronor under villkor, beträffande kostnader, föranledda

av lokalers beredande åt fornminnesföreningen, att sagda förening för

ändamålet ställde till förfogande ett belopp av 15,000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 anbefalldes härefter

byggnadsstyrelsen att låta utföra omförmälda arbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid

föredragning av berörda proposition tillstyrkt.

Arbetena hava emellertid av vissa skäl ännu icke blivit utförda

och under tiden hava byggnadskostnaderna stigit så, att de tillgängliga

anslagen visat sig för knappa. Byggnadsstyrelsen har därför i skrivelse

den 24 februari 1920 gjort framställning om anvisande av ytterligare

medel för ifrågavarande arbeten. Styrelsen har härutinnan anfört följande:

Styrelsen hade redan den 14 maj 1918 givit arkitekten E. Hahr i uppdrag

att utföra och till styrelsen inkomma med fullständiga ritningar och entreprenadhandlingar

beträffande de föreslagna åtgärderna. Den 3 december 1918 hade arkitekten

Hahr avlämnat av honom uppgjorda ritningar. Med hänsyn till det kulturhistoriska

intresse, som vore förenat med slottsbyggnaden i fråga, och då vissa

föreslagna åtgärder innebure mera betydande ingrepp i det ålderdomliga murverket,

hade byggnadsstyrelsen ansett sig böra underställa förslaget riksantikvariens bedömande,

varför styrelsen i skrivelse den 28 januari 1919 anhållit om riksantikvariens

yttrande i ärendet.

I skrivelse den 21 maj 1919 hade med anledning härav t. f. riksantikvarien

T. J. Arne förklarat sin anslutning till ett av doktor O. Janse i en vid skrivelsen

fogad skrift i frågan gjort uttalande, däri denne framhållit, bland annat, att Västerås

slott syntes, ehuru någon kulturhistorisk, ingående och systematisk undersökning

av slottet ännu ej funnes, dock höra till vårt lands kulturhistoriskt taget mest betydande

äldre byggnadsverk. På grund härav borde enligt doktor Janses mening

såsom ledande princip gälla, att inga förändringar gjordes, som kunde förrycka de

olika byggnadsepokernas olika karaktär eller tillintetgöra under arbetets gång möjligen

anträffade kulturhistoriskt betydelsefulla partier. Till det förra slaget hade

doktor Janse förklarat sig i första hand räkna den del av slottet, där en föreslagen

trappuppgång skulle anordnas. Då detta parti syntes utgöra slottets äldsta del,

den gamla kärnan, skulle helt naturligt dess gamla karaktär av slutenhet och otillgänglighet

förryckas av en stor, bred trappuppgång. På grund härav hade doktor

danse velat föreslå, att byggnadsstyrelsen ville, låta utarbeta förslag till en yttre

trappa i borggårdens sydvästra hörn, vilken i största möjliga mån lämnade sagda

gamla del av slottet orubbad.

Detta förslag både av byggnadsstyrelsen undersökts men icke kunnat godtagas.

Byggnadsstyrelsen tilläte sig vidare erinra, att Kungl. Maj:t genom remiss

den 31 maj 1919 anbefallt byggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande med anledning

av vissa av förste lantmätaren i Västmanlands län och lantmäteristyrelsen framhållna

olägenheter, som vore förenade med den föreslagna lokalanordningen för

Byggnads
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Kr 220.

lantmäterikontoret, varefter Kungl. Maj:t med remiss den 5 juli 1919 till byggnadsstyrelsen

överlämnat två ytterligare framställningar i ämnet från lantmäteristyrelsen.

I utlåtande den 7 oktober 1919 både byggnadsstyrelsen erinrat, att förevarande

inredningsförslag på sin tid endast med tvekan tillstyrkts från såväl byggnadsstyrelsen

som lantmäteristyrelsens sida och att jämväl föredragande departementschefen

framhållit, att lokalerna ej bleve fullt tillfredsställande. Efter de många och vägande

anmärkningar, som sedermera från lantmäteristyrelsens och förste lantmätarens

sida ytterligare mot den avsedda lokalanordningen anförts och varemot byggnadsstyrelsen

i det stora hela icke hade något att invända, hade enligt byggnadsstyrelsens

förmenande bort anses ådagalagt, att inredningsarbetena för lantmäterilokalerna

m. in. lämpligen icke borde komma till utförande och hade byggnadsstyrelsen därför

hemställt bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att arbetena med iordningsställande

av lantmäterilokal och lokal åt Västmanlands fornminnesförening

samt därmed sammanhängande arbeten icke skulle komma till utförande.

I brev till länsstyrelsen i Västmanlands län den 24 oktober 1919, varav avskrift

den 27 november 1919 kommit byggnadsstyrelsen till hända, hade emellertid

Kungl. Maj:t förklarat att, enär, såsom vid avlåtande av ovanberörda proposition

med stöd av då föreliggande utredning förutsatts, omförmälda av förste lantmätaren

framhållna olägenheter borde kunna vid inredningsarbetenas utförande avhjälpas, så

att för lantmäterikontoret fullt användbara lokaler åstadkommes, Kungl. Maj:t

funnit vad lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen anfört icke föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd i syfte att åstadkomma ändring av Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut i frågan om anordnande av lokaler i V österås slott åt lantmäterikontoret

och berörda fornminnesförening.

Då byggnadsstyrelsen alltså på grund av nu anförda omständigheter nödgats

uppskjuta igångsättande av arbetena med anordnande av en ny trappuppgång för

länsstyrelsen samt lokaler för lantmäterikontoret och fornminnesföreningen och därmed

sammanhängande anordningar, hade byggnadsstyrelsen jämväl sett sig förhindrad

att påbörja arbetena för utvidgning av länsstyrelsens ämbetslokaler ävensom för

återställande av slottets forna rikssal samt för vissa ändringar i en del till rikssalen

anslutna utrymmen, då ju givetvis det vore förenat med de största olägenheter,

att icke på en gång igångsätta de olika arbetena efter en gemensam entreprenad.

Byggnadsstyrelsen ville emellertid meddela, att länsstyrelsen redan tagit i

bruk de enligt förslaget för länsstyrelsen avsedda lokalerna i det skick de befunne

sig.

Till följd av det inträffade uppskovet med arbetenas utförande, hade det ej

heller kunnat undvikas, att de i slutet av år 1917 och början av år 1918 beräknade

kostnaderna avsevärt ökats. Sedan arkitekten Halm med skrivelse den 26 juni

1919 avlämnat förslag till fullständiga entreprenadhandlingar i ärendet, hade länsstyrelsen

på anmodan av byggnadsstyrelsen infordrat och i mitten av november

månad 1919 till byggnadsstyrelsen inkommit med anbud å utförande av arbetena

inom länsstyrelsens lokaler och rikssalen med angränsande utrymmen; och hade de

lägsta anbuden beträffande nu nämnda arbeten slutat å ett sammanlagt belopp av

206,980 kronor. Då emellertid detta belopp betydligt överstigit de för samma arbeten

beräknade kostnaderna, hade byggnadsstyrelsen ansett sig icke kunna antaga

anbuden. Sedan dessas giltighetstid utgått den 31 december 1919, hade nya anbud

infordrats, vilka visade ytterligare någon höjning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Muj:ts proposition Nr 220.

Enligt de sålunda föreliggande anbuden kunde kostnaderna för ifrågavarande

arbeten inom Västerås slott numera beräknas sålunda:

Arbeten för utvidgning av länsstyrelsens lokaler, återställandet av rikssalen

samt inredning av rum till landstingets sekreterare, kapprum m. m.

byggnadsarbeten ........................................................................................ kronor 156,930

värmeledning ............................................................................................ * 30,650

gas-, vatten- och avlopp ........................................................................ » 12,050

elektriska ledningar ............. » 1,500

tak i rikssalen, spisar, dekorering m. in............................................. » 30,000

arvoden, oförutsedda utgifter.......................................... » 38,870

Summa kronor 270,000

Arbeten för inredning av lokaler till lantmäterikontoret och fornminnesföreningen.

byggnadsarbeten....................................................................................... kronor 37,950

värmeledning ........................................................................................... * 7,805

vatten- och avloppsledningar.................................................................... ''» 395

elektriska anläggningar .............................. » 2,500

arvoden, oförutsedda utgifter in. m............................... » 13,350

Summa kronor 62,000.

Då frågan om den nya trappuppgången vore föremål för utredning, hade anbud

å anordningens utförande ännu icke införskaffats, men ansåge byggnadsstyrelsen,

att härför borde beräknas ett belopp av 25,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten, för vilkas utförande 1918 års riksdag anvisat ett

sammanlagt belopp av 173,500 kronor — under villkor, att landstinget och fornminnesföreningen

bidroge med sammanlagt 50,000 kronor — syntes sålunda numera

komma att draga eu kostnad av 357,000 kronor. Då landstinget och fornminnesföreningen

för ändamålet anvisat det av statsmakterna begärda beloppet, 50,000

kronor, skulle alltså för utförande av det 1918 års riksdag förelagda ändringsförslaget

erfordras ett tilläggsanslag av 133,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen ville slutligen meddela, att de föreliggande anbuden å utförandet

av byggnadsarbetena icke gällde längre än till och med den 31 mars 1920.

På grund av vad sålunda förekommit finge byggnadsstyrelsen hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition om anvisande till bestridande

av merkostnader för ifrågavarande ändringsarbeten inom Västerås slott av ett anslag

å 133,500 kronor att upptagas å tilläggsstat för innevarande år.

Av vad jag nu återgivit framgår, att de av 1918 års riksdag för

ifrågavarande arbeten å Västerås slott anvisade medlen numera på grund

av byggnadskostnadernas stegring visat sig alldeles otillräckliga.

Beklagligtvis torde detta, om ej helt och hållet så åtminstone till

eu väsentlig del, bero på det uppskov med arbetenas påbörjande, som

ägt rum.

Merkostnaden för arbetena i fråga har beräknats till 133,500 kronor.

Denna beräkning grundar sig å ett anbud, vars giltighetstid utgår med

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 182 höft. (Nr 220.) 2

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

denna månad. Då jag är övertygad, att eventuellt infordrade nya anbud

ej skulle upptaga lägre belopp än de nu föreliggande samt jag fortfarande

anser, att arbetena böra komma till utförande, har jag intet att erinra

mot byggnadsstyrelsens föreliggande förslag. Med hänsyn till ärendets

brådskande beskaffenhet hoppas jag, att riksdagens beslut i ärendet kan

föreligga vid sådan tidpunkt, att risken för ytterligare kostnadsökning

undanröjes.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till bestridande av merkostnad för ifrågavarande

ombyggnads- och inredningsarbeten inom

Västerås slott å tilläggsstat för år 1920 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 133,500

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj: t Konungen gilla; och skulle till

riksdagen proposition avlåtas av den lydelse bil. litt. . . .

utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående merkostnad för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott. a1 i texten
  2. SU 1920:44 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående merkostnad för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott. a1 i texten