Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering

1920-03-12 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:225, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition Nr 225.

1

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 11 oktober

1912 om skogsaccis och om virkestaxering; given Stockholms

slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§

i lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. 1 horsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

1 samt

187 käft. (Nr 225.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kufigl. Maj:ts proposition Nr 225.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 11 oktober 1912 om skogsapel*

och om virkestaxering (nr 274).

Härigenom förorduas, att 1 och 3 §§ i lageu den 11 oktober 1912

om skogsaccis och om virkestaxering skola, 3 § i nedan angivna delar,

erhålla följande ändrade lydelse:

1 §''

För avverkat virke skall till den kommun, där skogen är belägen,

i den ordning, här nedan sägs, i allmänhet erläggas en avgift benämnd

skogsaccis.

Har avverkningen ägt rum på grund av upplåtelse, som skett iöre

den 1 juli 1920, utgår skogsaccis, räknat för etthundra kronor av virkets

taxerade värde, med hälften av det belopp, vilket under det år, taxeringen

sker, på grund av kommunal- och kyrkostämmors beslut sammanlagt

utgörés inom kommunen för varje skattekrona, dock icke med mera

än två för hundra av det taxerade värdet.

Vid annan avverkning än i nästföregående stycke avses skall, om

avverkningen företagits inom Västerbottens eller Norrbottens län, inom

Sårna socken av Kopparbergs län eller inom området för städer, som

icke tillhöra landstingsområde, någon accis icke utgöras, samt, därest

avverkningen ägt rum inom övriga delar av riket, accis utgå med eu

tiondel av det belopp, vartill densamma skolat beräknas vid tillämpningav

bestämmelserna i nästföregående stycke.

För avverkat virke, som taxeras i den ordning, denna lag föreskriver,

skall, enligt vad därom är särskilt stadgat, dessutom erläggas

skogsvårdsavgift. ,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majds proposition Nr 225.

3

3 §•

Kommunalnämnden åligger — — — utgående skogsaccisen.

Av sålunda tillgängliga medel må enligt kommunalstämmans beslut

såsom tillskott till täckande av sådana utgifter för nästföljande år för

kommunala och kyrkliga ändamål, till vilka enligt gällande kommunalförfattningar

medel eljest skulle beredas genom utdebitering på samtliga

skattskyldiga, användas högst så stort belopp, att utdebiteringen för

varje skattekrona under nästföljande år kommer att med en fjärdedel

understiga utdebiteringen för varje skattekrona under löpande året.

Detta tillskott — — — nästföljande året.

Denna lag träder i kraft, vad angår 1 § den 1 januari 1922 och

i fråga om 3 § den 1 januari 1921, med iakttagande av att utdebiteringen

för varje skattekrona skall vid jämförelse med den på taxeringen

till bevillning grundade utdebitering anses motsvara utdebiteringen för

etthundra kronor till kommunen skattepliktig inkomst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mafits proposition Nr 225.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Brakting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmsteerna,

Statsråden: UNDÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin.

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

I det förslag till kommunalskattelag, som Kungl. Maj:t i dag

beslutat att förelägga riksdagen, ingår eu beskattning av växande skog

genom fastighetsskatt och en beskattning av inkomst av skog genom

kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt. En förutsättning

för detta förslag är, att för framtiden någon verklig beskattning genom

skogsaccis icke skall äga rum. Av övergångsbestämmelserna till förslaget

framgår emellertid, att skogsaccis allt fortfarande skall utgå för virke,

som avverkats före den 1 januari 1921, eller vartill avverkningsrätt

upplåtits före den 1 juli 1920. För skälen till denna övergångsbestämmelse

har jag i sammanhang med förslaget till kommunalskattelag

redogjort. Det är emellertid tydligt, att med hänsyn till de fall, då

skogsaccis skall utgå även för framtiden, lagen om skogsaccis och om

opaginerad Kontrollera mot PDF

i>

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

virkeBtaxering den 11 oktober 1912 (nr 274) alltjämt måste kvarstå.

1 skogsaccislagen synes mig emellertid i detta sammanhang en ändring

erforderlig med hänsyn därtill, att den för skogsaceisen skeende virkestaxeringen

även ligger till grund för beräkningen av de så kallade

skogsvårdsavgifterna. I fråga om dessa avgifter torde jag här böra

framhålla följande.

Enligt förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsavgifter

skulle dylika avgifter från och med år 1905 erläggas för trävaror och

trämassa, som från riket utfördes, dock att vissa delar av landet voro

från tillämpningen av denna förordnings föreskrifter undantagna. Den

4 juli 1910 utfärdades ny förordning angående skogsvårdsavgifter, varigenom

bestämdes i fråga om trämassa, att avgifterna skulle utgå för

all trämassa, som här i landet tillverkades, dock att vissa delar av landet

fortfarande undantogos från tillämpning av berörda föreskrifter.

I proposition (nr 208) till 1912 års riksdag föreslogs därefter, att

skogsvårdsavgifterna skulle utgå efter taxeringen till skogsaccis. Detta

förslag vann riksdagens bifall, och förordning om skogsvårdsavgift utfärdades

den 11 oktober 1912 (nr 275).

Jag erinrar här om att, enligt nämnda förordning, för avverkat

virke, som taxeras jämlikt lagen om skogsaccis och om virkestaxering,

skall erläggas skogsvårdsavgift med eu och tre tiondels procent av virkets

taxerade värde, och att denna avgift skall fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna

i riket. Förordningen gäller icke virke, som avverkats inom

Västerbottens eller Norrbottens län, inom Särna socken av Kopparbergs

län eller inom området för städer, som icke tillhöra landstingsområde.

Om kostnaden för virkestaxeringen gäller för närvarande enligt

skogsaccislagens 44 § följande:

Av skogsaccismedlen skall, där sådana för året utgå, efter kommunalstämmans

prövning bestridas skälig ersättning till kommunalnämndens

ordförande för hans besvär med taxeringsarbetet. Kostnad

för blankettryck, postavgifter och andra nödiga utgifter skola ock av

dessa medel gäldas. Dock skall, i händelse jämväl skogsvårdsavgift på

grund av taxeringen utgått, vederbörande skogsvårdsstyrelse till bestridande

av nämnda kostnader lämna bidrag av skogsvårdsmedel dels med

ett belopp, motsvarande två procent av belöpande skogsvårdsavgift enligt

den av kommunalnämnden verkställda taxering intill högst fyra tiondelar

av det kommunalnämndens ordförande tillerkända arvode för taxeringsarbetet,

dels ock med kostnadsbeloppet för blanketter till skogsvårdsavgiftslängd.

Därest för avverkat virke inom kommun utgått allenast

skogsvårdsavgift, skall arvode åt kommunalnämndens ordförande för

s. 6 Kontrollera mot PDF

Btpariemtntsektfen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

taxeringsarbetet fastställas av prövningsnämnden. I sådant fall skola

såväl detta arvode som ock ersättning för kostnader för blankettryck,

postavgifter och andra nödiga utgifter utgå av skogsvård smedel och

betalas av vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Det är uppenbart, att, när fråga är om skogsaecisens avskaffande,

det spörsmålet jämväl uppställer sig, dels huruvida skäl förefinnes att

för skogsvårdsavgifternas vidkommande bibehålla den grund, som nu

gäller även för skogsaccisen, eller huruvida man möjligen bör söka

utfinna någon annan utväg att bestämma skogsvårdsavgiftema, dels

även huruvida i förra fallet någon ändring i själva taxeringsförfarandet

bör vidtagas.

Ehuruväl frågan om skogsvårdsavgift^^ rätteligen ej ankommer

på min föredragning, vill jag här — då även skogsaccislagen därav

beröres — framhålla, att andra former än den nu gällande för skogsvårdsavgifternas

bestämmande säkerligen kunna utletas. En utväg vore

att låta skogsvårdsavgiftema utgå i förhållande till den del av fastighets

taxeringsvärde, som enligt förslaget till kommunalskattelag benämnes

skogsvärde, det vill säga värde av växande skog utöver husbehov — ej

att förblanda med det skogsvärde, som definieras i skogsaccislagens 4 §.

En annan möjlighet vore att låta skogsvårdsavgiftema bestämmas efter

bruttobeloppen av till kommunal inkomstskatt uppskattad inkomst a\

skogsbruk. Måhända låta sig även andra möjligheter finna — jag har

bär blott velat antyda, att utvägar ej torde saknas.

Vad den närmaste framtiden beträffar, synes det emellertid ej

lämpligt att på grund av den föreslagna kommunalskattereformen vidtaga

någon ändring i nu gällande grund för skogsvårdsavgifternas utgående,

innan erfarenhet vunnits angående det nya kommunala skattesystemets

verkningar. För övrigt skall ju skogsaccislagen fortfarande i

sin helhet äga bestånd, om ock med inskränkt giltighet, och de fall,

där densamma under de närmaste åren kommer att tillämpas, torde ej

vara alltför få. Virkestaxering måste alltså i varje fall i viss utsträckning

äga rum, och det synes mig därför lämpligt, att sådan taxering

tills vidare sker även i övriga fall, där skogsvårdsavgift skall utgå.

Emellertid kan det ej begäras, att kommunerna skola genom sina

organ utan ersättning verkställa taxering allenast för skogsvårdsavgifternas

utgörande. En lämplig anordning, varigenom gottgörelse beredes

vederbörande kommuner, synes mig vara att i de fall, där visserligen

skogsvårdsavgift men icke accis skall utgå, låta kommunerna

debitera en tiondel av det belopp, varmed accisen med tillämpning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

hittills gällande bestämmelser skolat utgöras. Där ej skogsvårdsavgift

skall erläggas, erfordras naturligtvis ingen taxering i annat fall, än då

avverkningen skett på grund av upplåtelse före den 1 juli 1920. Bestämmelser

i förevarande avseende torde böra inflyta i 1 § av skogsaccislagen.

I 3 § torde böra vidtagas en redaktionell ändring, vilken ej erfordrar

någon motivering.

De nya stadgandena i 1 § torde böra träda i kraft först den 1

januari 1922 för att tillämpas vid de samma år skeende taxeringarna

till skogsaccis för virke, som avverkats under år 1921.

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med vad av honom

sålunda anförts uppgjort förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§

i lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering

samt ‘ hemställde, att detta förslag måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och

skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils ffellenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.