Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

1920-01-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:23, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom.

samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker; given Stockholms

slott den 7 januari 1920.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen antaga bilagda förslag till förordning om ändrad lydelse av

5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i förordningen den 7 augusti

1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 18 käft. (Nr 23.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt

35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skola erhålla följande ändrade lydelse:

5 §•

Skatt skall erläggas med minst åtta kronor i medeltal för varje

helgfritt dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av tillståndsbevis

må äga rum.

25 §.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden av staten dagarvode,

som av kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arvode ej utgå med

högre belopp än fem kronor för tillsyn å ett skattepliktigt bryggeri och

en krona 50 öre för varje ytterligare bryggeri, över vilket han har tillsyn.

32 §.

1. Före den femtonde dagen i månaden efter utgången av varje

kvartal skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshavande avlämna

ett av vederbörande kontroll tjänsteman bestyrkt utdrag av bryggjournalen,

upptagande vikten av det malt, som under kvartalet avverkats, och samtidigt

härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 23.

3

ett belopp, motsvarande femtio öre för varje helgfritt dygn av den tid,

varunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet varit gällande.

Uppgår maltavverkningen under omförmälda tid i medeltal till mera än

sextio kilogram malt för varje helgfritt dygn, skall tillverkaren dessutom

erlägga ett halvt öre för varje kilogram av den maltmängd, varmed avverkningen

överstiger en efter sextio kilogram om dygnet beräknad avverkning.

35 §.

Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri, som ej samtidigt tjänstgör

såsom kontrollör, erhåller av statsmedel den ersättning, som av kontrollstyrelsen

bestämmes; dock må denna ersättning ej utan Kungl. Maj:ts

tillstånd utgå med högre belopp än en krona för dag för varje dylikt

bryggeri.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:tå proposition nr 23.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter

följande:

Med skrivelse den 21 maj 1919 har kontrollstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat förslag till ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 §

1 mom. samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker. De sålunda föreslagna författningsändringarna

avse viss höjning av arvodena till kontrollörerna och

tillsyningsmännen vid maltdryckstillverkningen ävensom av tillverkningsskatten

vid de skattepliktiga bryggerierna samt det bidrag till kostnaderna

för kontrollen vid de skattefria bryggerierna, vilket det åligger

tillverkarne att lämna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta proposition nr 2U.

5

L omförmälda skrivelsen lämnar kontrollstyrelsen till eu början

följande redogörelse för tidigare och nu gällande bestämmelser rörande

arvodena till kontrollörer och tillsyningsman:

»Då genom förordningen den 17 juni 1903 (n:r 64) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skyldighet inträdde för tillverkare att erlägga

skatt för använt malt, anordnades den för tillsyn å förordningens efterlevnad

nödvändiggjorda lokala kontrollen så, att densamma vid skattepliktiga bryggerier

utövades av kontrollörer. Under tjänstgöringstiden erhöll kontrollören av staten

enligt 25 § dagarvode med 3 kronor för tillsyn å skattepliktigt bryggeri. Uti

maltdryckslörordningen var emellertid även förutsatt det fall, att åt där omförmäld

kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vid mer än ett skattepliktigt

bryggeri. Vid sålunda förenad tjäustgöring ägde kontrollören uppbära icke dubbelt

arvode utan endast ett enligt vissa grunder förhöjt arvode (t. ex. för tillsyn

å två skattepliktiga bryggerier uppbar kontrollören ett tilläggsarvode av 1

krona). Arvodets storlek var till beloppet fixt bestämt i förordningen men hade

redan av kommittén för förnyad utredning av frågan om lämpligaste sättet för

anordnande av en maltdrycksbeskattning i betänkande den 15 oktober 19U2 (sid.

76) betecknats såsom lågt. Orsaken till att arvodet icke föreslogs högre var

förutom den lindrigare tjänstgöring, som skulle åligga bryggerikontrollör i jämförelse

med brännerikontrollör, den omständigheten att samtliga ölbryggerierna

voro belägna å mera befolkade orter och det därigenom icke behövde möta någon

svårighet att till kontrollör erhålla en person, boende å den ort, där bryggeriet

var beläget. För den händelse dock att någon till kontrollör lämplig person,

som vore villig åtaga sig dylikt uppdrag, icke funnes i bryggeriets närhet, och

således såsom kontrollör måste anlitas person från annan ort, skulle Kung!. Maj:ts

befallningshavande äga att efter vederbörande överkontrollörs hörande antingen

höja arvodet till högst 5 kronor om dagen eller ock, om bryggeriet vore så avsides

beläget, att tillfälle ej funnes för kontrollör att i dess närhet skaffa sig

bostad, ålägga tillverkaren att mot ersättning av statsmedel lämna kontrollören

bostad och kost.

På grund av en motion vid 1906 års riksdag om avlåtande av en skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran om revision av då gällande bestämmelser rörande

kontrollen vid såväl malt- som även socker- och brännvinstillverkningen anförde

riksdagen i skrivelse den 12 maj 1906 (n:r 132), bland annat, att enligt gällande

praxis överkontrollörerna kunde betraktas såsom anställda för kontroll över tillverkningsavgifterna

i allmänhet, varemot särskilda lägre kontrolltjänstemän funnes

för var och en av brännvins-, socker och maltdryckstillverkningarna. I maitdryckstillverkningsförordningen

vore emellertid förutsatt det fall, att åt där omförmäld

kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vare sig vid mer än ett

skattepliktigt bryggeri eller ock vid brännvinsbränneri och skattepliktigt bryggeri,

liksom ock i brännvinstillverkningsförordningen att kontrollör kunde utöva tillsyn

å två brännerier. Vid sålunda förenad tjänstgöring ägde kontrollör att uppbära

icke dubbelt utan endast ett enligt vissa angivna grunder förhöjt arvode.

En dylik anordning av kontrollen vore, därest den bleve i vidsträcktare mån

tillämpad, naturligen ägnad att medföra besparing i statens kontrollkostnader.

Enligt vad riksdagen inhämtat, hade emellertid dittills endast undantagsvis sådan

Kontroll
styrelsen.

Tidigare, och

nu gällande

bestämmelser

rörande

kontrolltjänstemännens

arvoden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

förening av kontrollörstjänster ifrågakommit. På vad sätt större enhetlighet och

besparing med avseende å kontrollen över de särskild beskattning underkastade

tillverkningarna skulle kunna vinnas, kunde givetvis icke avgöras utan föregående

undersökning, med beaktande därvid av lokala, kontrolltekniska och

andra på frågan inverkande förhållanden. Särskilt med hänsyn till de betydande

belopp, vartill kostnaden för denna kontroll årligen uppginge, syntes det riksdagen

vara av vikt, att närmare utredning härom bleve verkställd.

Då jämväl med den dåvarande organisationen av kontrollen bristande enhetlighet

i vissa avseenden syntes råda inom kontrollväsendet, hemställde därför

riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes utarbeta och för riksdagen framlägga förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid maltdrycks-, brännvins- och

sockertillverkningen i syfte att, med bibehållande av nödig effektivitet, åstadkomma

större enhetlighet i kontrollens organisation och minskade kostnader.

Sedan de i anledning av riksdagens berörda skrivelse tillsatta sakkunnige

avgivit förslag samt riksdagen efter nådig proposition godkänt förslag om, blaod

annat, en ny maltskatteförordning, utfärdades den 7 augusti 1907 en ny förordning

om tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Genom den nya, ännu gällande förordningen, 25 §, jämförd med förordningen

den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin, 19 och 20 §§,

skedde en omdaning av den lokala kontrollens anordnande. Enligt den nya organisationen

indelades riket i smärre distrikt och för vart och ett av dessa utsågs

en kontrollör, vilken skulle utöva tillsynen över samtliga inom distriktet befintliga

brännvinsbrännerier samt bryggerier. Olikheten i tjäristgöringsdistriktens

storlek och den därav följande olikheten i kontrollörernas arbete hade emellertid

gjort det omöjligt att fortfarande hava kontrollörernas arvoden i vederbörande tillverkningsförordningar

fastställda till fixa belopp. Därför utgår nu arvodesersättningen

i direkt förhållande till det arbete, kontrollen inom tjänstgöringsdistriktet

kräver. På det att anordningen ur denna synpunkt samt i enlighet med av

riksdagen givna direktiv rörande minskning i kontrollkostDaderna skulle medföra

avsett resultat, ävensom för erhållande av likformighet i avlöningsförhållandena

inom landets olika delar, överlämnades såväl distriktsindelningen som bestämmandet

av kontrollörernas arvode inom gränser, som bestämdes av riksdagen, åt

den centrala kontrollmyndigheten. Det dagarvode, som sålunda bestämdes av

riksdagen, utgjorde högst 3 kronor för tillsyn å ett skattepliktigt bryggeri och

högst 1 krona för varje ytterligare sådant, varöver tillsyn övades. Avsikten med

detta rörliga arvode framhölls också tydligt i propositionen till 1907 års riksdag

n:r 80, där det å sid. 30 heter: »Därigenom att i 25 § kontrollörsarvodet föreslagits

skola utgå med högst 3 kronor om dagen har möjlighet beretts att nedbringa

kostnaderna för kontrollen över de skattepliktiga bryggerierna». Såsom

en följd därav uteslöts jämväl bestämmelsen i 1903 års förordning, att kontrollör

under vissa förhållanden kunde erhålla ett tilläggsarvode med 2 kronor om

dagen.

I enlighet med den befogenhet, som genom 1907 års maltskatteförordning,

25 § 2 mom., givits den centrala kontrollmyndigheten, tillkännagav denna, till

åtlydnad av de givna direktiven rörande kontrollkostnadens minskning, uti ett

till överkontrollörerna utsänt cirkulär den 21 april 1908, att dagarvodesersättningen

till kontrollörerna lämpligen borde utgå med 2 kronor 50 öre för tillsyn

å ett skattepliktigt bryggeri, med 3 kronor 50 öre (2:50+ 1:—) för tillsyn å 2

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. MajUa proposition nr 23.

skattepliktiga bryggerier samt med 3 kronor (2:50 + 0:50) för tillsyn ä ett

skattepliktigt och ett skattefritt bryggeri. Särskilda föreskrifter lämnades i detta

sammanhang jämväl rörande kontrollörernas tjänstgöringstider. Att bemärka är

även den omständigheten, att någon särskild ersättning för tjänsteresor inom distriktet

icke förekommer.

Vidkommande de skattefria bryggerierna utövades tillsynen vid desamma

såväl enligt 1903 som 1907 års förordning utav särskilda av den centrala myndigheten

förordnade tillsyningsman, för vilka arvodet, enligt 35 § i sistberörda

förordning, bestämdes till högst 20 kronor i månaden. Därest sådant av särskilda

förhållanden påkallades, kunde dock arvodet för visst fall med Kungl. Maj ts

medgivande höjas utöver detta belopp. Så har skett allenast j ett enda och övergående

fall. jämväl beträffande tillsyningsmäns arvoden gjorde sig emellertid

om än av särskilda skäl, varom nedan närmare förmäles, gällande samma tendens

att nedbringa kostnaderna för kontrollen och blevo arvodena åt tillsyningsmännen

i allmänhet från och med 1905—1906 av kontrollmyndigheten fastställda till 15

kronor i månaden.»

Efter nu återgivna redogörelse ingår kontrollstyrelsen på frågan

om en höjning av arvodena till kontrollörer och tillsyningsman samt anför

härutinnan ävensom beträffande kontrolltjänstemännens åligganden

följande:

»Att de vanligen utgående låga arvodena under nu rådande tryckande

dyrtid med därav följande svårighet för kontrolltjänstemännen att därmed bestrida

vad till livets nödtorft kräves måste undergå en revision står ju klart. För att

inom de gränser författningen medgiver råda bot mot dessa svårigheter har kontroll

styrelsen nyligen funnit sig nödsakad att höja samtliga arvoden till de uti

förordningen fastställda maximibelopp och detta såväl beträffande de skattepliktiga

som de skattefria bryggerierna.

Frånsett den tillfälliga dyrtiden hava emellertid de under senare åren

konstant stegrade levnadskostnaderna jämte en viss svårighet att på ogynnsamt

belägna tjänstgöringsställen för kontrolltjänstemannabefattningarna förvärva tillräckligt

kvalificerade och intresserade personer gjort det tydligt för kontrollstyrelsen

att en höjning av arvodenas maximum är lika nödvändig som väl

motiverad. Gränsen uppåt bör emellertid sättas så hög, att det göres kontrollstyrelsen

möjligt att utan medgivande av högsta arvode, vilket endast bör förekomma

i särskilda undantagsfall, tillerkänna kontrolltjänstemännen skäligt arvode.

Med hänsyn härtill hemställer kontrollstyrelsen, att det dagarvode, som kontrollör

av staten erhåller, bör utgå med högst 5 kronor för tillsyn i ett skattepliktigt

bryggeri samt med högst 1 krona 50 öre för varje ytterligare bryggeri, varöver

han övar tillsyn, och har kontrollstyrelsen tänkt, att dagarvodet för vanligt fall

borde utgå med respektive 4 kronor och 1 krona. Vidkommande arvodet åt tillsyningsmännen

vid de skattefria bryggerierna har kontrollstyrelsen funnit, att

detta bör höjas att utgå med högst 1 krona per dag. Här torde den för normala

fall lämpliga ersättningen kunna stanna vid 75 öre.

Angående kontrolltjänstemännens åligganden får styrelsen i korthet meddela

följande:

Höjning av

kontrolltjänstemännens

arvoden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

Den för tillsynen å skattepliktigt bryggeri anställde kontrollören har till

uppgift att i enlighet med de detaljerade föreskrifter, som finnas intagna i ordningsstadgan

och de av kontrollstyrelsen utfärdade särskilda kontrollföreskrifterna,

avläsa den självregistrerande vågens räkneverk, granska tillverkarens bryggjournal,

tillse, att de för maltkrossen och vågen anbragta låsen och förseglingarna

äro i ordning, samt med uppmärksamhet följa tillverkningen, så att han må

kunna bedöma, om olaglig tillverkning äger ram. Dagliga besök i bryggeriet

hava ej ansetts erforderliga, utan ligger större vikt på besökens riktiga anordnande.

Omförmälda detaljerade föreskrifter kunna sammanfattas sålunda:

Kontrollör skall besöka det under hans tillsyn stående bryggeri minst tre

dagar i varje vecka, varvid granskning av såväl krossnings- som brygg- och

sockerjournalerna skall äga rum. Uträkning av extraktutbytet för pågående

brygd skall av kontrollören verkställas minst en gång i varje vecka. Tillika

skall kontrollören en gång i veckan avprova stamvörtstyrkan hos en brygd. Senast

å andra helgfria hägra i varje månad skall kontrollören ur bryggjournalen

göra utdrag, som sändes till Kungl. Maj:ts befallningshavande, kontrollstyrelsen

och överkontrollören. Yppas misstanke, att den självregistrerande vågens utslag

icke är riktigt, skall kontrollören söka att genom provvägning utröna, huruvida

missvisning äger rum. Över sin tjänstgöring vid bryggeriet skall kontrollören

föra dagbok.

Den huvudsakliga uppgift, som tillsyningsmännen hava att utföra vid

kontrollen över de skattefria bryggerierna, är att tillse, att tillverkarna icke överskrida

förbudet att tillsätta jäst till vört av högre extrakthalt än sex procent.

För sådant ändamål skola de minst två gånger i veckan besöka de bryggerier,

där de äro anställda, och med areometer undersöka extrakthalten hos vörten.

Dessutom skola tillsyningsmännen hava att uttaga prov å färdiga maltdrycker

och föranstalta om undersökning av deras alkoholhalt, varigenom kontroll kan

vinnas därå, att svagdrickstillverkarna icke efter jästens tillsättning bereda vörten

högre extrakthalt än sex procent eller uti sina bryggerier införa eller förvara

andra maltdrycker än svagdricka eller använda dessa till att blanda upp sin

tillverkning för att göra den starkare. Tillika skall tillsyningsmännen vid sina

besök i bryggeriet granska den av tillverkaren förda bryggjournalen, över sin

tjänstgöring i bryggeriet föra dagbok samt uträkna extraktutbytet för varje

brygd och anteckna resultatet i bryggjournal och dagbok.»

^runderna Härefter upptager kontrollstyrelsen spörsmålet om ändring av grun
/(''"kontroll-

derna för kontrollkostnadernas betäckande samt yttrar i detta avseende:

nas^båäc- »En höjn''Dg av arvodena till kontrollörerna och tillsyningsmännen vid

kände, maltdryckst ill verkningen måste emellertid föranleda en ändring av grunderna

för kontrollkostnadernas betäckande. Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 52 är 1903

uttalades å sid. 69 följande: »Då staten för varje skattepliktigt bryggeri får vidkännas

kostnad i och för utövande av nödig kontroll, följer härav, att staten

måste fordra, att den skatt, som av bryggeriet erlägges, först och främst tillfullo

betäcker kontrollkostnaden och därjämte lämnar ett ej alltför obetydligt överskott.

» 1903 års förordning stadgade därför i 5 §, att skatt skulle erläggas för

minst V0 kilogram malt i medeltal för varje helgfritt dygn av den tid, under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition nr 23.

vilken maltkrossning på grund av tillståndsbevis må äga rum. En enligt beslut

vid 1907 års riksdag vidtagen förböjning av den lägsta maltskattesatsen föranledde

en förändring i detta minsta medeltal till ISO kilogram. Ändamålet med denna

samtidiga höjning av minimum och lägsta skattesatsen var tvåfaldigt, dels ville

man därigenom försvåra uppkomsten av nya småbryggerier, och dels ville man

tillförsäkra statsverket en viss inkomst utöver kontrollkostnaden för varje skattepliktigt

bryggeri. Uti propositionen nr 80 till 1907 års riksdag uttalades därom,

bland°annat, följande (å siu 21): »Enligt dessa bestämmelser skulle vid varje bryggeri

erläggas skatt med minst 6 kronor om dagen, vilket belopp lämnar siaten en

behållning av 2 kronor 50 öre för varje helgfri dag utöver det vanliga kontrollörsarvodet.

Denna beskattning synes även vara tillräckligt avsevärd för att hindra

uppkomsten av nya småbryggerier. Skulle detta visa sig icke vara förhållandet,

torde framdeles en ny förhöjning kunna vidtagas.» Den år 1909 genomförda ändringen

av skatteskalan gjorde nödvändigt att omredigera bestämmelsen i 5 §

sålunda, att däri angavs det minsta penningbelopp (samma sex kronor), som skall

i medeltal erläggas (propositionen nr 18 år 1909 sid. 23).

Under förutsättning sålunda att kontrollörsarvodet nu förhöjes, måste den

i förordningens 5 § stadgade minimiskatten jämväl undergå en sådan höjning, att

det för staten beräknade överskottet utöver det vanliga kontrollörsarvodet lämnas

fullt ograverat.

Därest nu kontrollörsarvodet bestämmes att utgå med högst 5 kronor för

tillsy ii å ett skattepliktigt bryggeri och med högst 1 krona 50 öre för varje ytterligare

bryggeri, varöver tillsyn övas, därvid kontrollstyrelsen beräknat, att dagarvodet

för normala fall utgår med resp. 4 kronor och 1 krona, måste minimiskatten

enligt § 5 höjas till 8 kronor för att dels täcka kontrollkostnaderna och

dels proportionsvis lämna ungefär lika stort överskott som förut.

Beträffande kostnaden för kontrollen över de skattefria bryggerierna hade

1902 års maltskattekommitté i sitt förslag utgått från, att tillverkarna skulle

bidraga med omkring hälften därav, och blev i sådant syfte i 1903 års förordning

viss avgift för dem föreskriven (‘/a öre per kilogram). Ifrågavarande avgift,

som var beräknad på en kontroll kostnad för varje bryggeri av 20 kronor i månaden,

visade sig dock genast för låg, och väcktes redan i början av år 1904 av den

centrala kontrollmyndigheten ett förslag att pålägga tillverkarna ett månadsbelopp

av 10 kronor eller 40 öre för varje helgfritt dygn.

Två års erfarenhet rörande tillsynens omfattning föranledde därefter kontrollmyndigheten

att från och med tillverkningsåret 1905—1906 endast undantagsvis

medgiva utbetalning av det högsta arvodet. Arvodena åt tillsyningsmännen utgingo

i allmänhet med 15 kronor i månaden.

Under förutsättning att tillverkaren alltjämt skulle bidraga med hälften

av kostnaden föreslogs i propositionen till 1907 års riksdag (nr 80, sid. 35) att

bestämma hans bidrag till 30 öre för varje helgfritt dygn under den tid, tillståndsbeviset

gällde; tillverkaren komme då att, under antagande av 25 helgfria dygn

i månaden, erlägga 7 kronor 50 öre i månaden. Detta bidrag blev av riksdagen

fastställt.

Därest nu arvodet åt tillsyningsman vid skattefritt bryggeri höjs till högst

1 krona per dag, vartill tillverkaren torde alltjämt höra bidraga med ungefär

hälften, erfordras jämväl i proportion till ovannämnda höjning av arvodet åt ti 11 -

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 18 käft. (AV 23) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kostnadsökningen

för

staten i händelse

av arvodesliöjningarnas

genomförande.

Statskon
toret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

synirgsmannen en förhöjning av det enligt 32 § 1 mom. i förordningen utgående

bidraget till 50 öre för varje helgfritt dygn.»

Slutligen giver kontrollstyrelsen en framställning rörande de ökade

kostnaderna för staten i händelse av de ifrågasatta arvodeshöjningarnas

genomförande och anför härom:

»Vid de skattepliktiga bryggerierna har under de tio åren 1908—1917 arvodena

för kontrollöi ernå uppgått till i medeltal 146,850 kronor per år. Kontrollörerna

hava under nämnda tid i allmänhet, såsom härovan meddelats, innehaft ett

arvode av kronor 2: 50 för ett skattepliktigt bryggeri och kronor 3: 50 för två

skattepliktiga bryggerier. Med nu förslagen höjning av maximigränsen har kontrollstyrelsen

tänkt sig ett dagarvode i vanliga fall av kronor 4: — och 5: — för

resp. ett och två skattepliktiga bryggerier. Arvodena för kontrollörerna under

angivna tio år skulle med sistnämnda dagarvoden i medeltal uppgått till cirka

230.000 kronor. Merkostnaden för staten med nu föreslagna maximigränser för

kontrollörernas arvoden kommer alltså att utgöra i runt tal 85,000 kronor.

Tillsyningsmännen vid de skattefria bryggerierna hava under samma tio år

i medeltal uppburit 107,810 kronor per år. Dagarvodet har i allmänhet utgjort

50 öre per dag. Med nu föreslagen höjning av maximigränsen har kontrollstyrelsen

tänkt sig ett dagarvode i vanliga fall av 75 öre per dag. Arvodena för tillsyningsmännen

skulle med sistnämnda dagarvode i medeltal uppgått till cirka

160.000 kronor. Merkostnaden för staten med nu föreslagen maximigräns för tillsyningsman

nens arvoden kommer alltså att utgöra i runt tal 50,000 kronor, varav

ungefär hälften ersättes av tillverkarna på grund av ovannämnda ökning av tillveikarnes

bidrag till kostnaden för kontrollen från 30 öre till 50 öre för varje

tillverkningsdygn.

Kostnaden för kontrollen vid tillverkningen av maltdrycker bestrides av

sjunde huvudtitelns anslag för »kontroll å tillverkningsavgifter», vilket anslag

från och med år 1917 uppförts i riksstaten med ett till 800,000 kronor nedsatt

belopp. Budgetredovisningen för år 1917 utvisar en behållning å anslaget av i

runt tal 149,000 kronor. Under detta år inträdde (den 1 augusti) en förhöjning

av dagarvodet till sockerkontrollör från sex till åtta kronor, men uppgingo kostnaderna

för brännerikontrollörerna till ett vida lägre belopp än vanligt, beroende

på att brännvinstillverkning under året pågick i ringa omfattning.»

Statskontoret anför i infordrat utlåtande följande:

»Vad först vidkommer kontrollstyrelsens föreliggande förslag till ändrad

lydelse av vissa paragrafer i nådiga förordningen den 7 augusti 1907 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker har detsamma icke givit anledning

till erinran från statskontorets sida.

Vad sedan angår den verkan, ett bifall till berörda förslag skulle få på

belastningen av förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter, skulle enligt

kontrollstyrelsens beräkning ett bifall till förslaget ifråga komma att medföra

en årlig merutgift för sagda anslag av i runt tal 135,000 kronor.

Då emellertid å meranämnda anslag, vilket från och med år 1917 är uppfört

i riksstaten med ett belopp av 800,000 kronor, enligt rikshuvudboken för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungt. Maj:t» proposition nr 23.

nämnda år och en å statskontorets riksbokslutsbyrå verkställd approximativ beräkning

av anslagets ställning år 1918, uppstått behållning, som lör ar 1917 uppgått

till 149,148 kronor 70 öre och för ar 1918 belöpt sig till omkring 126,(JOO

kronor, och då därtill kommer, att en avsevärd ökning av de anslaget tillhörande

särskilda uppbördsmedel givetvis kommer att följa av den föreslagna höjningen

av de enligt S 32 i ovannämnda förordning utgående kontrollkostnadsbidrag från

maltdryckstillverkare, synes, med hänsyn jämväl till anslagets natur av förslagsanslag,

någon höjning av detsamma i samband med vidtagande av de nu föreslagna

ändringarna uti ifrågavarande förordning icke vara av behovet påkallad.»

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, syftar kontrollstyrelsens

framställning i första hand till en höj'' ilig av maximibeloppet

dels för kontrollörs dagarvode från nuvarande tre kronor för tillsyn å

ett skattepliktigt bryggeri och en krona för varje ytterligare bryggeri,

varöver han har tillsyn, till respektive fem kronor och en krona 50 öre,

dels ock för ersättningen till tillsyningsman vid skattefritt bryggeri från

nuvarande tjugo kronor i månaden till en krona för dag för varje sådant

bryggeri.

De skäl, kontrollstyrelsen till stöd härför åberopat, synas mig vara

av beskaffenhet att väl motivera ett bifall till styrelsens framställning i

denna del.

Härav betingas emellertid, på sätt kontrollstyrelsen vidare gjort

gällande, jämväl en ändring av grunderna för kontrollkostnadernas betäckande.

I sådant hänseende föreslår kontrollstyrelsen en, som det synes

mig, riktigt avvägd förhöjning av det i 5 § föreskrivna minimiskattebeloppet

från sex till åtta kronor ävensom av det bidrag till kontrollkostnaderna

vid de skattefria bryggerierna, vilket det jämlikt 32 § 1 mom.

första punkten åligger tillverkarna att erlägga, från nu stadgade 30 öre

till 50 öre för varje helgfritt dygn. Däremot ifrågasätter kontrollstyrelsen

icke någon förändring med avseende å storleken av den tilläggsavgift,

som jämlikt andra punkten i nämnda moment av 32 § skall utgå

under förutsättning att maltavverkningen överstiger visst angivet medeltal.

Då emellertid, efter vad jag från kontrollstyrelsen erfarit, under

tillverkningsåret 1918—1919 maltavverkningen endast vid 18 av de inalles

till ungefär 400 uppgående skattefria bryggerierna belöpt sig till

mera än berörda medeltal samt allenast i 2 av nämnda bryggerier i avsevärdare

mån överstigit samma medeltal, skulle en höjning av ifrågavarande

tilläggsavgift vara av föga praktisk betydelse och torde fördenskull

skäl icke föreligga till ändring av grunderna för denna avgifts utgörande.

Depnrto
menis
cliefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majxts proposition nr 23.

De av kontrollstyrelsen i ovannämnda hänseenden föreslagna ändrade

bestämmelserna torde sålunda, med en mindre redaktionell ändring,

böra föreläggas riksdagen. De synas lämpligen böra vinna tillämpning från

och med ingången av nästa tillverkningsår eller den 1 oktober 1920.

I likhet med statskontoret anser jag författningsändringarna i fråga

icke påkalla någon höjning av förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter.

Även för år 1919 bar ett avsevärt överskott uppstått å

nämnda anslag. Beloppet härav är jag nu icke i tillfälle exakt angiva.

Vid sistlidna november månads utgång uppgick emellertid behållningen

till 118,973 kronor 44 öre.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förslag

till förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom.

samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker, hemställde departementschefen, att Kungl.

Maj:t ville i proposition till riksdagen föreslå riksdagen att antaga berörda

förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

194581

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:17 Skrivelse till Konungen i anledning av KungL Maj:ts proposition med. förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i föro s. 11 i texten
  2. BevU 1920:1 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 mom., 32 § 1 mom. samt 35 § i förordningen den s. 1 i texten