Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer

1920-03-12 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:238, Angående anvisande av medel till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 238.

1

Nr 238.

Kung!. Maj.ts proposition till riksdagen angående anvisande av medel

till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader

och reparationer; given Stockholms slott den 12 mars

1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag, högst, 338,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 199 höft. (Nr 238.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung! Maj:ts -proposition Nr 238.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BRANTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

I den till riksdagen avlåtna propositionen om tilläggsstat till riksstaten

för år 1920 har under sjunde huvudtiteln till förstärkning av det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer m. m. beräknats ett

förslagsanslag, högst, å 520,000 kronor. Av den vid punkten 26 i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 7 januari 1920 anförda motiveringen

härtill framgår, att av det beräknade anslaget 250,000 kronor avsetts

till förstärkning av nyssnämnda ordinarie anslag, under det återstoden

ansetts böra finnas tillgänglig för andra ändamål, om vilka nu icke är fråga.

Sedan utredningen angående förenämnda förstärkningsanslag numera

är fullbordad, torde jag få förelägga Kungl. Maj:t förslag till

proposition i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

Det under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer höjdes av 1914 års

senare riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 300,000 till 370,000 kronor

och har sedermera varje år uppförts i riksstaten med enahanda belopp.

Därjämte har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för åren 1918

och 1919 anvisat särskilda medel till anslagets förstärkning. Förstärk - ningsanslagen hava beviljats såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstaten

för år 1918 till belopp av 230,000 kronor och å tilläggsstaten för

år 1919 till belopp av 555,000 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen hemställt, att hos riksdagen måtte begäras

sådant förstärkningsanslag även för år 1920.

Innan jag närmare redogör för vad byggnadsstyrelsen i sådant

hänseende anfört, torde jag få erinra i korthet om vad till stöd för

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet till 1918 och 1919 års lagtima riksdagar

åberopats och anförts samt i samband därmed om vad riksdagen

vid tillkännagivandet av sina beslut uttalat.

I skrivelse den 11 september 1917 meddelade överintendentsämbetet

först en del uppgifter, avsedda att visa, hurusom anslaget till

underhåll och reparationer av kronans under ämbetets vård ställda byggnader

även under normala förhållanden visat sig otillräckligt. Med den

inträdda våldsamma prisstegringen hade, anförde ämbetet vidare, det

sålunda även tidigare konstaterade behovet av en förhöjning av tillgängliga

medel blivit än mera oavvisligt. Till bestyrkande härav meddelade

ämbetet åtskilliga sifferuppgifter, bland annat en tablå utvisande

prisökning i procent å materialier och arbete under åren 1914—1917

för kronans hus i Stockholm och i landsorten. Av nämnda tablå framgick,

att prisstegringen under den nämnda tiden — uppgifterna syntes

Lava i allmänhet avgivits i juli eller augusti månad 1917 — i genomsnitt

uppgått till för materialier 131 procent, för arbetslöner 36 procent

och för körningar 88 procent. Med stöd av dessa siffror begärde över

intendentsämbetet, att framställning måtte göras hos riksdagen om extra

anslag å 230,000 kronor att stå till förfogande under vartdera av åren

1918 och 1919, varigenom det för underhåll och reparationer av offentliga

byggnader tillgängliga anslagsbeloppet skulle under vartdera av

sistnämnda båda år uppgå till 600,000 kronor.

Då jag vid föredragning av sjunde huvudtiteln i förslaget till tilJ1

äggs sta t för år 1918 anmälde överintendentsämbetets nyssuämnda framställning

av den 11 september 1917, uppvisade jag först, att, när det

ordinarie anslaget till byggnader och reparationer år 1913 — efter det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition Nr 238.

överintendentsämbetet ifrågasatt dess höjning tran dåvarande 300,000

kronor till 400,000 kronor — på Kungl. Maj:ts förslag bestämdes till

370.000 kronor, därmed icke avsågs mera än att tillmäta anslaget så,

att det nätt och jämnt skulle förslå till täckande av kostnader för nödvändiga

och val avvägda underhålls- och reparationsarbeten, sådana

dessa kostnader kunde med stöd av dittills vunnen erfarenhet beräknas.

Under framhållande vidare, bland annat, att grundvalen för beloppets

fastställande blivit genom den allmänna och oerhörda prisstegring, som

kriget medfört, väsentligt rubbad, förklarade jag, att jag ansett mig

icke kunna ifrågasätta någon nedsättning av det belopp, vartill överintendentsämbetet

föreslagit att de tillgängliga medlen skulle höjas för

år 1918. Däremot fann jag mig icke böra biträda ämbetets förslag, i

vad det avsåg att anslag för ändamålet då skulle begäras även för

1919 års behov. I sådant hänseende framhöll jag först, att tilläggsanslaget

påkallades av prisförhållanden, vilkas varaktighet undandroge

sig varje noggrannare beräkning, och jag anförde vidare, att, även om jag

i likhet med ämbetet måste finna sannolikt, att bygguadskostnaderna

jämväl under sistnämnda år skulle komma att vara mycket höga, och

även med beaktande av önskvärdheten att så mycket som möjligt för

framtiden begränsa tilläggsstaterna, hade jag icke ansett tillräckligt

underlag för det dåvarande finnas för att beräkna det belopp, som utöver

det ordinarie anslaget kunde komma att tarvas under år 1919.

Då jag sålunda ifrågasatte ett extra byggnadsanslag endast på tilläggsstaten

för år 1918, ville jag därigenom även uttryckligen betona vad

även överintendentsämbetet framhållit, nämligen att fråga var om ett tillfälligt,

av extraordinära förhållanden framtvingat anslagsäskande. 1

överensstämmelse med vad jag sålunda anfört upptog Kungl. Maj:t i

förslaget till tilläggsstat för år 1918, under punkt 10 av sjunde huvudtiteln,

till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer ett förslagsanslag, högst, å ovannämnda belopp,

230.000 kronor.

Med förmälan att riksdagen ansett adagalagt, att behov av anslagets

förstärkning med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet förelåge,

tillkännagav riksdagen i skrivelse den 22 juni 1918 angående

regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1918 sjunde huvudtitel,

punkt 12, sitt redan förut av mig omnämnda beslut att anvisa

det av Kungl. Maj:t begärda anslaget.

I den skrivelse från byggnadsstyrelsen, som låg till grund för

Kung]. Maj:ts framställning till 1919 års riksdag och vilken var dag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds ''proposition Nr 238.

tecknad den 30 september 1918, åberopade styrelsen en vid skrivelsen

fogad prisuppgift, utvisande prisstegringen för olika slag av materialier

och arbete inom byggnadsfacket från 1914 till den 1 september 1918.

Nämnda prisuppgift, i vilken såsom sammanfattning meddelades, att

prisökningen under den tid, uppgiften omfattade, utgjort i medeltal för

materialier 250 procent och å arbetslöner 150 procent, finnes återgiven

i det anförande till statsrådsprotokollet i detta ämne den 9 januari 1919,

som jag kommer att strax närmare beröra. I fråga om prisuppgiften

framhöll byggnadsstyrelsen i nyssnämnda skrivelse den 30 september

1918, att de angivna procentsiffrorna för kostnadsökningen icke

fullt motsvarade de vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande rådande

förhållandena. Siffrorna grundade sig nämligen på anbud, som av styrelsen

antagits under våren 1918, och i de anbud, som avgivits av

byggmästare och snickarmästare, både reservation intagits lör eventuella

höjningar i arbetslönerna; nämnda hantverksmästare hade alltså

kunnat komma i åtnjutande av ersättning för den sedermera under

augusti månad 1918 genom avtal mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer

inträffade ökningen av lönerna. Då inom vissa fack löneökningarna

varit högst avsevärda, kunde procentsiffrorna för år 1919

antagas komma att avsevärt stegras. I vilken grad detta komme att

ske, undandroge sig dock varje tillförlitlig beräkning. Efter att hava

framhållit, att nu berörda förhållanden nödvändiggjorde en väsentlig

höjning av ifrågavarande anslagsmedel, omnämnde byggnadsstyrelsen

åtskilliga nya fastigheter, vilka under den närmast förflutna tiden lagts

under styrelsens vård, och påpekade styrelsen, hurusom därmed kraven

på tillgängliga medel för underhåll och reparationer ökats. I sistberörda

hänseende erinrade byggnadsstyrelsen vidare om Kungl. Maj:ts

beslut den 26 september 1918 att under förutsättning av riksdagens

bifall inköpa för statsverkets räkning Skandinaviska kreditaktiebolagets

fastigheter i kvarteret Mercurius vid Västerlånggatan och Storkyrkobrinken

samt egendomen nr 6 i kvarteret Rosenbad. Slutligen betonades,

att då styrelsen beslutat att inskränka sin begäran om ytterligare

anslagsmedel för ifrågavarande ändamål till 150 procent av det ordinarie

anslaget, styrelsen stannat vid de lägsta belopp, som styrelsen

oundgängligen ansett sig böra hava till sitt förfogande för att styrelsens

ämbetsplikt att vårda de styrelsen anförtrodda statsegendomarna

icke måtte eftersättas. På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställde

styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska till förstärkning

av reservationsanslaget till byggnader och reparationer ett reser
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

vationsanslag å 555,000 kronor såväl å tilläggsstaten för år 1919 som

å extra stat för år 1920.

Vid föredragning den 9 januari 1919 av sjunde huvudtiteln i förslaget

till tilläggsstat för samma år hänvisade jag under punkt 14 till

den ytterligare prisstegring, som de av byggnadsstyrelsen i dess sistnämnda

skrivelse meddelade siffrorna angåvo, under uttalande att det

sålunda läge i öppen dag, att även för år 1919 måste till underhåll

och reparationer av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda byggnader

anvisas ett extra anslag ävensom att detta anslag måste bliva

väsentligt större än det för år 1918 anvisade. I fråga om styrelsens

framställning, i vad den avsåg tilläggsanslag å 1920 års riksstat, hävdade

jag däremot samma ståndpunkt som året förut i fråga om överintendentsämbetets

anspråk för år 1919. Vidare yttrade jag mig närmare

om de ökade underhållskostnader, som föranleddes av att nya

byggnader kunde väntas bliva under den närmaste framtiden ställda

under byggnadsstyrelsens vård. Med särskilt betonande att byggnadsstyrelsen

med bestämdhet förklarat, att styrelsen i sitt förslag stannat

vid de lägsta belopp, som oundgängligen borde stå till styrelsens förfogande,

förklarade jag mig icke kunna ifrågasätta någon nedsättning

av beloppet av det för år 1919 begärda tilläggsanslaget.

I skrivelse den 12 juni 1919 angående regleringen av utgifterna

under tilläggsstatens för år 1919 sjunde huvudtitel anförde riksdagen

under punkt 18 följande.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

hade riksdagen visserligen funnit de till stöd för detsamma anförda

materialberäkningarna väl höga, men hade riksdagen, då behov av anslagets

förstärkning uppenbarligen förelåge samt riksdagen icke vore i

tillfälle att uttala något bestämt omdöme om det belopp, varmed den

av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman eventuellt skulle kunna nedsättas,

ansett sig böra bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit. Riksdagen

både alltså till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och x*eparationer å tilläggsstat för år 1919 anvisat, på sätt

jag redan erinrat, ett förslagsanslag, högst, å 555,000 kronor.

1 skrivelse den 23 september 1919 har byggnadsstyrelsen gjort

framställning, i syfte att även å tilläggsstat för innevarande år måtte

anvisas förstärkning av ifrågavarande ordinarie anslag, och har styrelsen

åberopat följande vid skrivelsen fogade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 238.

i

é

Prisuppgift

å materialier och arbete under åren 1914—1919 för kronans hus i Stockholm.

| nr i

j avtal

Enhet

1014

kronor

1919

kronor

Ökning i

%

Byggmästarearbeten.

1

Murtegel............................................................

1,000

50.—

220.— ''

340

! 9

Murbruk..........................................................

hl.

* 1.04

6.70

544

i ]5

Cement ............................................................

fat

8.2 5

27.—

227

35

Järnbalkar .........................................................

kg-

0.19

0.73

295

i 47

Räls..................................................................

y>

0.13

0.75 .

477

i ^

Golvbräder, 38 x 112 m/m helrent trä ..................

m.

0.29

O.so

176

i51

Utskottsbräder, 25 x 100 m/m ..............................

»

0.0 7

0.24

243

j 86

Vattrivning och avfärgning ................................

nr

1.80

4.—

208

i 101

Cloisonväggar ...................................................

y>

6.—

22.—

267

1 115

Inläggning av golv, 38 m/m trä ...........................

»

4.—

11.—

175

i 147

4" klippt spik ...................................................

ioo .

0.28

1.02

264

Arbetslöner.

j 63

Murare...............................................................

tim.

0.7 2

1.73

140

64

Timmermän ......................................................

»

0.C 2

1.73

179

I 65

Hantlangare ......................................................

0.53

1.52

187

! 67

Häst och karl ..................................................

1.10

3.70

236

j

Snickeriarbeten

55

Nya bågar intill 2.20 x 1.20 .................................

luft

5.75

10.- |

74 ,

87

Enkeldörrar 2.10 x O.so.......................................

st.

13.—

25.—

92 |

162

Plank 50 x 100 m/m helrent hyvl......................

in.

0.4 8

0.34

95

162

Bräder 25 x 100 m/m .» » .....................

>

0.18

0.41

128

Arbetslön

tim.

0.7 0

1.75

150

Glaamästarearbeten.

Insättning av fönsterglas 0.65 x 0.50 .....................

ruta

O.so

4.—

567 j

Dubbeltjoekt glas i järnbågar ...........................

m8

8.— i

35.—

338

Arbetslön

tim.

0.7 5

1.96

160

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition Nr 238.

Nr i

avtal

Snhet

1914

kronor

1919 (ökning i

kronor |

nr

0.25

1

i

0.60

1

140

0.20

0.58

190

O.io

0.22

120 !

>

0.90

2.80

211 j

tim.

O.so

2.io

163 |

nr

2.25

8.30

269 |

st.

1.50

5.25

250 j

nr

0.14

0.48

243

in.

0.55

1.25

127

tim.

O.so

2.35

181

0.70

O_

186

st.

32.—

so.

150 j

>

42.-

j 120.—

; 186 i

9.—

18.—

100 !

tim.

0.75

I 2.35

200

4

54

78

97

10

56

109

168

280

9

90

214

Måleriarbeten.

Strykning med limfärg .......................................

Uppsättning av tapet.........................................i

Tvättning för oljefärg..........................................j

2 ggr strykning jämte bredspackling å gammal mur|

Arbetslön

Plåtslageriarbeten.

Omtäckning av gamla tak med ny svartplåt, 48

plåtar per klove .............................................

Intagning av 0.60 x 0.90.......................................

Skrapning och målning av tak..............................

Stuprör nedtagna och målade ut- och invändigt......

Snöskottning ......................................................

Arbetslön

Kakehignsmakeriarbeten.

Omsättning av rund kakelugn 8 skifts med 5 kakel

i skiftet .........................................................

Omsättning av flat kakelugn 8 skifts 5 l/a kakel bred

och 21/i kakel djup..........................................

Ram med järn och mässingsluckor.

Arbetslön

Ökade priser å byggnadsmateriel utgör i medeltal 233 procent.

» » » arbetslöner » » » 178 »

Om den no återgivna sammanställningen har byggnadsstyrelsen i

sistnämnda skrivelse meddelat, att densamma vore uppgjord på grundval

av de för år 1919 antagna hantverksmästarnes anbudssiffror beträffande

kronans bus i Stockholm; och har byggnadsstyrelsen vidare anfört följande.

»Av uppgiften inhämtas, att den genomsnittliga prisstegringen efter år 1914

för närvarande kan beräknas till 280 procent för materialier och 178 procent för

arbetslöner. I jämförelse med föregående år har alltså en mindre sänkning i materialpriserna

ägt rum, medan däremot beträffande arbetslönerna en proportionsvis

större ökning inträffat. Denna sistnämnda ökning är i förevarande avseende att i

första rummet taga hänsyn till, då ju kostnaderna för det slag av arbeten, varom

här huvudsakligen är fråga, nämligen reparations- och ombyggnadsarbeten, röna

det största inflytandet av förändringar i själva arbetskostnaderna. Då emellertid å

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 238-

andra sidan materialpriserna torde kunna antagas komma att sjunka ännu något,

skulle samma förstärkningsanslag vara erforderligt för nästkommande som innevarande

år och någon nedsättning därå så mycket mindre kunna beräknas som

8-timmarsarbetsdagens genomförande säkerligen kommer att medföra höjda timpenningar.

Vid förstärkningsanslagets beräknande har byggnadsstyrelsen emellertid

tagit hänsyn jämväl därtill, att statsverkets inkomst av hyresmedel

från byggnader, ställda under byggnadsstyrelsens förvaltning och

vård, vilken inkomst vid uppgörandet och fastställandet av generalförslagen

för år 1919 beräknats till 60,000 kronor, dåmera kunde beräknas

inflyta med väsentligt högre belopp. I fråga härom bär byggnadsstyrelsen

i sin nämnda skrivelse den 23 september 1919 åberopat en del av innehållet

i en av styrelsen samma dag till chefen för finansdepartementet

avlåten skrivelse, i vilken styrelsen begärt föreskrift beträffande disponerandet

av hyresmedel från nämnda fastigheter.

Jag torde här böra erinra om vad sistnämnda skrivelse, vilken jag

den 16 januari detta år föredragit för Kungl. Maj:t, innehöll, i den mån

detta är av betydelse i förevarande sammanhang. I fråga om dylika

hyreSmedél ävensom tomtören erinrade styrelsen, att desamma betraktats

som en förstärkning av det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer

och hade av byggnadsstyrelsen, liksom på sin tid av överintendentsämbetet,

vid uppgörandet, av de årliga general förslagen tagits med

vid beräknandet av de för vården av kronans fastigheter för året i fråga

tillgängliga medlen. I de skrivelser, med vilka de årliga generalförslagen

överlämnats till Kungl. Maj:ts fastställelse, hade sålunda angivits

dels det belopp, vartill »tomtören och hyresmedel» uppgått under nästföregående

år, dels ock det belopp, vartill samma inkomster beräknats

komma att uppgå under det år, general förslaget gällde. Vidare anförde

byggnadsstyrelsen i nu ifrågavarande skrivelse, bland annat, följande.

Under det »tomtören och hyresmedel» år 1900 uppgått till omkring

9,000 kronor, hade desamma de fem sista åren av överintendentsämbetets

verksamhet uppgått till kronor 15.738:68 år 1913, 15,767:— år 1914,

17,743: 25 år 1915, 18,385: — år 1916 samt 26,075: 69 år 1917. Hyresmedlen,

som i förening med den obetydliga posten »tomtören» för år 1918

uppgått till 55,270 kronor 23 öre, hade emellertid under år 1919 sprungit

upp till ett vida högre belopp och väntade-* i enlighet med då gällande

kontrakt vid årets slut komma att uppgå till omkring 280,000 kronor.

Till denna ökning bidroge huvudsakligast hyresinkomster från fastigheten

nr 6 i kvarteret Rosenbad.

Jag erinrar här, att riksdagen till inköp av sistnämnda fastighet,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. / samt,. 199 höft. (Nr 238.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

liksom ock till förvärvande av de förut nämnda fastigheterna i kvarteret

Mercurius, på 1919 års tilläggsstat anvisat förslagsanslag att utgå av

tillfälliga lånemedel, ävensom att samtliga dessa fastigheter numera

för statsverket inköpts.

Med förmälan att fastigheten nr 6 Rosenbad av statsverket tillträtts

den 1 april 1919, anförde byggnadsstyrelsen vidare, att hyresmedlen

från denna fastighet komme att vid årets slut uppgå enligt då

gällande kontrakt till omkring 130,000 kronor, men, såvitt en av styrelsen

hos hyresnämnden gjord framställning om hyresreglering bifölles,

till än högre belopp. Å andra sidan framhöll byggnadsstyrelsen, hurusom

hyresinkomsterna från kronans fastigheter givetvis komme att åter

nedgå, allteftersom det bleve för styrelsen möjligt att uppsäga enskilda

hyresgäster och förändra de uthyrda lägenheterna till ämbetslokaler för

statsverkets behov.

Av skäl, på vilka jag nu icke har anledning att ingå, begärde nu

byggnadsstyrelsen föreskrift, huru med kronans ifrågavarande hyresmedel

för framtiden borde förfaras. Vad i detta sammanhang har

omedelbart intresse är, att byggnadsstyrelsen därjämte, under åberopande

av nyssnämnda förhållande att köpeskillingen för fastigheten

Rosenbad gäldats av lånemedel, ifrågasatte, huruvida icke från denna

fastighet inflytande hyresmedel borde av styrelsen redovisas till statsverket,

sedan likväl styrelsen därav gjort sig betäckt för gjorda utgifter

till fastighetens underhåll och andra omkostnader för densamma.

Den skrivelse från byggnadsstyrelsen, för vilken jag nu i viss del

redogjort, remitterades till statskontoret och statsbokföringskommittén.

I utlåtande den 28 november 1919 förklarade statskontoret, att, då för

gäldande av köpeskillingen för fastigheten Rosenbad på tilläggsstaten

till riksstaten för år 1919 uppförts ett förslagsanslag att utgå av tillfälliga

lånemedel, statskontoret delade den av byggnadsstyrelsen uttalade

uppfattningen, att de från fastigheten inflytande hyresmedlen

borde redovisas till statsverket; och borde dessa medel i sådant avseende

i räkenskapen uppdebiteras under titeln »diverse inkomster». I detta

sammanhang erinrade statskontoret, att jämväl för inköp av förutnämnda

fastigheter i kvarteret Mercurius å ovannämnda tilläggsstat uppförts ett

anslag att utgå av tillfälliga lånemedel. Ehuru, enligt vad statskontoret

inhämtat, hyrorna från sistnämnda fastigheter uppginge till jämförelsevis

obetydliga belopp, ansåge statskontoret, att, för den händelse nyss återgivna

uppfattning godkändes, i konsekvens därmed även i avseende å

sistberörda hyror borde förordnas, att desamma skulle till statsverket

redovisas samt uppdebiteras bland diverse inkomster.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

Statsbokföringskommittén uttalade i sitt deri 16 december 1919

avgivna utlåtande en från vad byggnadsstyrelsen och statskontoret sålunda

anfört avvikande mening. Efter att hava erinrat om den gällande

regeln, att till byggnadsstyrelsen inflytande tomtören och hyresmedel

för de under styrelsens vård och förvaltning stående, kronan tillhöriga

fastigheter tillgodoföras sjunde huvudtitelns reservationsanslag till byggnader

och reparationer, anförde statsbokföringskommittén vidare. Med

hänsyn därtill att de under år 1919 så kraftigt stegrade hyresinkomsterna

av fastigheten Rosenbad uppenbarligen vore av helt och hållet

övergående natur, sjmtes det icke vara påkallat att nu bryta mot ifrågavarande

regel beträffande sistnämnda hyresbelopp. Genom att desamma

tillfördes anslaget lomme dettas reservationer att i motsvarande grad

stegras; och därest reservationerna alltjämt utvisade höga belopp, kunde

desamma lämpligen tagas i anspråk vid kommande statsregleringar. Att

nu draga dessa hyresinkomster till någon annan titel än den för sådana

inkomster hittills vanliga, skulle föranleda en rubbning i bokföring och

statistik, som icke borde ifrågasättas utan verkliga skäl. Något direkt

samband med statens upplåning kunde dessa hyresinkomster icke anses

äga; om desamma inlevererades till riksgäldskontoret, skulle de komma

att där bokföras under statsverkets inkomsttitel »Diverse inkomster»,

men de komme icke därigenom i någon närmare relation till statsskulden

än varje annan inkomst.

Under framhållande tillika, att dessa medel »redovisas till statsverket»

lika väl om de bokfördes å utgiftstiteln »Byggnader och reparationer»

som då de bokfördes å inkomsttiteln »Diverse inkomster» eller

annan riksstatens inkomsttitel, ävensom att Kungl. Maj:t hade i sin

hand att reglera utgifterna från anslaget till »Byggnader och reparationer»

vid fastställande av generalförslaget samt att därifrån överföra dess

reservationer såsom en tillgång vid statsregleringen, när helst de visade

sig bliva så stora att de icke vore erforderliga för anslagets ändamål,

hemställde statsbokföringskommittén, att Kungl. Maj: t måtte finna byggnadsstyrelsens

ifrågavarande framställning icke föranleda vidare åtgärd.

Då jag, såsom nyss erinrats, den 16 januari 1920 för Kungl. Maj:t

anmälde det ärende, för vilket jag nu redogjort, fann Kungl. Maj:t hyresmedel

från kronans under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning

ställda fastigheter böra fortfarande tillsvidare, på sätt dittills ägt rum,

tillgodoföras reservationsanslaget till byggnader och reparationer. Under

uttalande härav förklarade Kungl. Magt byggnadsstyrelsens framställning,

i vilken, som ovan nämnts, bland annat ifrågasatts särskild ord
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:t* proposition Nr 438.

ning beträffande redovisningen av hyresmedel från fastigheten nr 6 i

kvarteret Rosenbad, icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Jag återupptager nu min redogörelse för byggnadsstyrelsens skrivelse

till Kungl. Maj:t den 23 september 1919 angående förstärkning

för år 1920 av anslaget till byggnader och reparationer.

Styrelsen anmärkte vidare, att styrelsen vid årets början beräknar,

att åtskilliga för det dåvarande till enskilda uthyrda lägenheter skulle

under året bliva för statsverket tillgängliga, men att till följd av hyresnämndernas

beslut denna beräkning slagit fel. Den på grund härav

inträdda ökningen i hyresinkomsterna både jämte kronans förvärv av

nya fastigheter, särskilt egendomen i kvarteret Rosenbad, föranlett, att

hyresinkomsterna för år 1919 syntes komma att, som ovan är nämnt, stiga,

från beräknade 60,000 kronor till omkring 280,000 kronor. Från

sistnämnda belopp ansåg sig nu styrelsen böra, i enlighet med styrelsens

nyss återgivna framställning, avdraga det i hyresinkomst för egendomen

Rosenbad beräknade nettobeloppet, 130,000 kronor, vadan styrelsen

hade att räkna med en hyresinkomst av 150,000 kronor eller 90,000

kronor mera än det vid generalförslagens uppgörande och fastställande

beräknade beloppet. Med 90,000 kronor minskade byggnadsstyrelsen

följaktligen det belopp av 555,000 kronor, som enligt styrelsens förut

av mig återgivna beräkningar eljest ansågs erforderligt till förstärkning

av reservationsanslaget till byggnader och reparationer.

Under förutsättning att beträffande disponerandet av till byggnadsstyrelsen

från kronans fastigheter inflytande hyresmedel finge förfaras

i enlighet med vad styrelsen ifrågasatt, hemställde styrelsen, att

till 1920 års riksdag måtte avlåtas proposition om anvisande å tilläggsstat

för sistnämnda år av ett belopp å 465,000 kronor till förstärkning

av det nyssnämnda ordinarie anslaget.

Då den förutsättning, från vilken byggnadsstyrelsen i sistnämnda

hemställan utgick, såtillvida blivit rubbad som hyresmedlen från egendomen

i kvarteret Rosenbad komma att lör tid, som nu är i fråga, stå

till byggnadsstyrelsens förfogande, blev en förnyad beräkning av det såsom

förstärkningsanslag behövliga beloppet erforderlig. Vid sådant förhållande

anmodade jag genom remiss den 20 januari 1920 byggnadsstyrelsen att

verkställa och inkomma med den omräkning av för ändamålet behövligt

belopp, som påkallades av nyssberörda förhållande ävensom av andra

på bedömandet inverkande förhållanden, vilka kunde till äventyrs dåmera

hava inträtt eller blivit kända.

Med anledning av nämnda anmodan har jag från byggnadsstyrel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj;ts proposition Nr 238.

sen mottagit eu den 3 februari 1920 dagtecknad skrivelse, i vilken

styrelsen beträffande hyresinkomsterna från fastigheten nr 6 i kvarteret

Rosenbad meddelat, att efter fyra under år 1919 gjorda kvartalsinbetalningar,

av vilka den sista avsett första kvartalet under år 1920, bruttoinkomsten

från fastigheten utgjorde 172,286 kronor 91 öre, samt att, sedan

värme- och underhållskostnader m. m. för tiden 1 april—31 december

1919 avdragits, nettobehållningen utgjorde 127,249 kronor 8 7 öre. Med

detta belopp eller i runt tal 127,000 kronor har nu styrelsen ansett sig

kunna ytterligare minska det lör år 1920 erforderliga förstärkningsanslaget.

Följdriktigheten skulle, har styrelsen vidare anfört, givetvis

bjuda att avdrag å anslagsbeloppet jämväl gjordes med 1920 års motsvarande

nettoinkomster från ifrågavarande fastighet, vilka inkomster

styrelsen, på grund av att uppvärmnings- och underhållskostnader vore

att räkna för hela året, icke ansett kunna väntas bliva högre än omkring

112,000 kronor. Styrelsen har emellertid funnit sig böra på det livligaste

framhålla nödvändigheten av att sistnämnda beräknade nettobehållning

icke måtte föranleda ytterligare minskning av det belopp, som

komme att äskas såsom förstärkningsanslag för innevarande år. Såsom

stöd för den sålunda uttalade uppfattningen har byggnadsstyrelsen hänvisat

dels till de enligt styrelsens uppfattning synnerligen svåra och i

alla avseenden oberäkneliga förhållandena inom byggnadsindustrien,

vilka, anför styrelsen, ytterligare förvärrats sedan den första framställningen

i ämnet den 23 september 1919 gjordes, dels ock till möjligheten

av att hyresinkomsterna under året komme att minskas genom

uppsägning av hyresgäster.

1 det föregående har jag omnämnt, att byggnadsstyrelsen i sin

skrivelse den 30 september 1918 på anförda skäl uttalat, att de i skrivelsen

åberopade procentsiffrorna för år 1919 kunde komma att avsevärt

stegras. Detta styrelsens uttalande synes hava avsett procentsiffrorna

för arbetslönerna. Att en av styrelsen sålunda förutsedd prisstegring

under år 1919 inträtt, framgår av den av mig återgivna prisuppgiften.

Ökningen av arbetslönerna från år 1914, vilken ökning av byggnadsstyrelsen

år 1918 upptogs till 150 procent, beräknas nämligen enligt de

nu åberopade uppgifterna för år 1919 till 178 procent. Å andra

sidan hava materialpriserna något sjunkit, i det att ökningen för dessa,

i jämförelse med priserna 1914 i nyss återgivna prisuppgift upptages til!

233 procent mot 250 procent förra året. Sedan år 1918 har sålunda

respektive procenttal i förra fallet ökats med 18.66 procent och i senare

fallet minskats med 6.8 procent. 1 fråga om materialpriserna anser sig bygg
-

Departement - chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition Nr 238.

nadsstvrelsen kunna antaga någon ytterligare nedgång. Med förmälan

att emellertid kostnaderna för de arbeten, om vilka bär är fråga, såsom

huvudsakligen avseende reparationer och ombyggnader, i främsta rummet

påverkas av arbetspriserna, har byggnadsstyrelsen ansett de prislägen,

som med stöd av nu tillgängliga siffror och beräknelig förhållanden

kunna för år 1920 antagas, icke giva stöd för beräkning av

erforderligt förstärkningsanslag till lägre belopp än det för år 1919

anvisade eller 555,000 kronor.

Emellertid har byggnadsstyrelsen på grund av beräknad ökning

av hyresinkomsterna sänkt anspråken på förstärkningsanslag redan i

skrivelsen den 23 september 1919 med 90,000 kronor och numera i

skrivelsen den 3 februari 1920 med ytterligare 127,000 kronor. Styrelsen

begär sålunda nu 338,000 kronor till förstärkning av det ordinarie anslaget.

Det torde vara påtagligt, att även för år 1920 eu förstärkning'' av

sjunde huvudtitelns reservationsanslag till byggnader och reparationer

är av behovet påkallad. I fråga om beräknandet av förstärkningsanslagets

belopp torde böra till en början erinras, att, sedan egendomarna

i kvarteret Mercurius ävensom fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad

inköpts och numera stå under byggnadsstyrelsens vård, underhålls- och

reparationskostnaderna för samtliga de nya fastigheter, vilka jag, på sätt

förut erinrats, i mitt anförande i ämnet förra året omnämnde, böra beaktas

vid fastställandet av anslagsbehovet även för år 1920.

Vid övervägande därefter av de beträffande årets byggnadskostnader

meddelade procentsiffror, vilka jag nyss sammanfattat, finner jag

i likhet med byggnadsstyrelsen, att desamma svårligen kunna åberopas

såsom anledning att antaga någon minskning av dessa kostnader under

år 1920.

Då jag vid föredragning av förslag till proposition angående tilliäggsstat

för innevarande år, på sätt förut erinrats, beräknade ett belopp

av 250,000 kronor såsom erforderligt till förstärkning av det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer, utgick jag från antagandet att

även innevarande års beräknade inkomst från egendomen nr 6 i kvarteret

Rosenbad skulle åtminstone till någon del tagas med i beräkningen

av de avdrag, som kunde göras från det såsom erforderligt uppgivna

förstärkningsbeloppet. Byggnadsstyrelsen har nu i sin senaste skrivelse

i ämnet med synnerlig styrka framhållit angelägenheten av att någon

sådan ytterligare nedsättning icke företoges. På grund härav och då

prisförhållandena på byggnadsmarknaden alltjämt synas mycket osäkra

och oberäkneliga, har jag icke ansett inig kunna ifrågasätta någon ned
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.is proposition Nr 238.

sättning av det belopp, som byggnadsstyrelsen i sin skrivelse den 3

februari 1920 begärt till förstärkning av det ordinarie anslaget.

Emellertid anser jag mig icke kunna underlåta att framhålla såsom

en brist i den av byggnadsstyrelsen förebragta utredningen, att den icke

innehåller någon redovisning beträffande användningen av de under

åren 1918 och 1919, då förstärkningsanslag stått till förfogande, för

ändamålet tillgängliga medlen. Jag anser därför, att byggnadsstyrelsen

bör anmodas att, därest tilläggsanslag blir erforderligt för nästkommande

är, vid framställning härom lämna redogörelse i berörda hänseende.

Därjämte torde böra träffas den anordning, att de förstärkningsanslag,

som för innevarande år och framdeles kunna komma att anvisas, av

byggnadsstyrelsen tagas i anspråk först sedan det ordinarie anslaget

beräknats vara till fullo förbrukat.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer å tilläggsstat för år

1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 338,000

kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifölls av Hans Maj:t Konungen; och skulle

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Héllenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds under tillägg sstatens för år 1920 sjunde huvudtitel gjorda -• ■ 4-1 1 -1 i > ii;; . 11 • i r-- i do -• iai s. 11 i texten