Sök i Ratio Lex

Med förslag till särskilt avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg till avlöning svillkoren för hovrättsråd

1920-03-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:247, Med förslag till särskilt avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg till avlöning svillkoren för hovrättsråd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts ‘proposition Nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till särskilt

avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg

till avlöning svillkoren för hovrättsråd; given Stockholms

slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen att besluta,

dels att för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt gällande stat

för nedre .justitierevisionen skall, utöver eljest fastställda villkor och

bestämmelser, gälla, att den, som med eller efter ingången av år 1920

tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare, är

pliktig att, utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner,

övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida

indragning av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation

av domstolsväsendet kan varda i laga ordning stadgat,

dock, därest förflyttning till annan ort ifrågakommer, utan rätt till ortstillägg,

om sådant icke gäller för den ort, dit flyttningen sker, men

mot ersättning för flyttningskostnad samt med iakttagande därav, att

skyldigheten att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i

tjänsten yngre framför de äldre;

dels ock att, utöver de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande

av avlöningsförmåner enligt gällande stater för rikets hovrätter

äro fastställda, skall i fråga om stadgad skyldighet för hovrättsråd att

låta sig förflytta till annan ort gälla, att sådan skyldighet väl åligger

de i tjänsten yngre framför de äldre, men att, om hovrättsråd, som före

utnämningen till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare,

icke tidigare innehaft hovrättsrådsämbete, han må för bestämmandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 206 höft. (Nr 247.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition Nr 247.

den ordning, i vilken skyldighet i berörda hänseende skall för honom

inträda, tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft revisionssekreterarbefattningen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:t$ proposition Nr 247.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1920.

N ä r v ar a n d e:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PäLMSTIERNA,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren, anhöll att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om meddelande av särskilt

avlöningsvillkor för revisionssekreterare och om visst tillägg till avlöningsvillkoren

för hovrättsråd. Därvid anförde föredraganden:

Enligt därom efter Kungl. Maj:ts förslag av 1919 års lagtima riksdag

fattat beslut har beträffande nedre justitierevisionen genomförts en lönereglering,

som trätt i tillämpning med ingången av innevarande år.

Berörda lönereglering innebär huvudsakligast, att vissa förut medelst

konstitutorial eller förordnande att förestå egen rotel tillsatta revisionssekreterarbefattningar

förändrats till ordinarie ämbeten samt att revisionssekreterares

avlöningsförhållanden på visst sätt förbättrats.

Då omförmälda ärende, däri 1902 års löneregleringskommitté

avgivit yttrande, för propositions avlåtande av mig i statsrådet föredrogs

1919 års lönereglering

för

nedre justitierevisionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Förslag av

processkommissionen

7/2

1917.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

inför Ivungl. Maj:t den 18 mars 1919, anförde jag — i anslutning till

behandlingen av frågan om angivna icke ordinarie revisionssekreterartjänsters

förändring till ordinarie — bland annat följande:

»Att genom en blivande allmän rättegångsreform revisionssekreterartjänsterna

kunna komma att indragas eller i allt fall till antalet reduceras, anser jag vara

ett förhållande, som icke bör få inverka på den föreliggande frågan, huruvida icke

statstjänster, av vilka det allmänna ofrånkomligt nu är i konstant behov, böra besättas

med ordinarie innehavare. Förutom att det till undvikande av ordinarie

revisionssekreterares överflyttande å indragningsstat lärer givas tillräckligt rådrum

för erforderliga åtgärders vidtagande, innan en ny rättegångsreform träder i tilllämpning,

torde för sådant ändamål tjäna dels stadganden om rätt till viss tjänstårsberäkning,

dels ock ett intagande bland ordinarie revisionssekreterares avlöningsvillkor

av föreskrift om skyldighet för honom att underkasta sig förflyttning till

ledamotsbefattning i överrätt. En föreskrift av sistnämnda slag, som av löneregleringskommittén

uppställts såsom villkor för dess tillstyrkande av utökningen på

angivet sätt av de ordinarie revisionssekreterarnas antal, finner nämligen även jag

erforderlig. Emellertid är med avseende å det sålunda uppställda villkoret att uppmärksamma,

hurusom en motsvarande bestämmelse i fråga om rätten att åtnjuta avlöningsförmåner

enligt gällande avlöningsstater för hovrätterna innebär, att hovrättsråd

är underkastad den förflyttning till annan ort, varom vid möjligen inträdande förändringar

i avseende å hovrätternas organisation eller förläggningsorter eller eljest

i allmänhet kan varda stadgat, med iakttagande, bland annat, därav att skyldighet

uti berörda hänseende åligger de i tjänstegraden yngre framför de äldre. Givetvis

bör i fråga om förflyttning av yngre befattningshavare framför äldre enahanda ordninggälla

beträffande revisionssekreterares förflyttning till ledamotsbefattning i överrätt,

och detta icke blott mellan revisionssekreterarna inbördes utan ock i förhållandet

mellan revisionssekreterare, å ena, och hovi ättsledamöter, å andra sidan. Den

knappa tid, som förflutit sedan löneregleringskommittens utlåtande avgavs, har

emellertid icke tillåtit utarbetandet av ett detaljerat förslag i förevarande hänseende.

Åt ifrågakomna avlöningsvillkor torde därför tillsvidare böra givas sådan avfattning,

att den, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie befattning som

revisionssekreterare, skall vara underkastad de bestämmelser i fråga om skyldighet

att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som under år 1920 kunna

varda meddelade.»

I överensstämmelse härmed blev ock i propositionen, som härutinnan

oförändrad bifölls av riksdagen, såsom avlöningsvillkor för

revisionssekreterare intagen föreskrift därom att den, som med eller efter

ingången av år 1920 tillträdde ordinarie befattning som revisionssekreterare,

skulle vara underkastad de bestämmelser i fråga om skyldighet

att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som under år

1920 kunde varda meddelade.

1 detta sammanhang må beröras eu av processkommissionen den

7 februari 1917 gjord framställning rörande skyldighet för innehavare

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KungI. Maj:ts proposition Nr 247.

av domarämbeten och andra befattningar vid domstolarna att under

vissa förutsättningar övertaga befattningar inom en ny domstolsorganisation.

Berörda framställning hade föranletts av en skrivelse den 14

oktober 1912 från dåvarande chefen för justitiedepartementet, i vilken

skrivelse framhölls, hurusom det syntes angeläget, att genomförandet av

en blivande rättegångsreform icke fördröjdes därigenom, att ärnbetsoch

tjänstemän inom justitiestaten vägrade att underkasta sig de förändringar,

som reformen ifråga om deras befattningar kunde komma

att medföra; och infordrades förty yttrande, huruvida beträffande några

av ifrågavarande befattningar redan borde vidtagas åtgärder, varigenom

de, som hädanefter utnämndes till innehavare av desamma, tillförbundes

att underkasta sig förändringar i angivna hänseendet.

Efter att hava uppdragit vissa grunddrag för en blivande ny

domstolsorganisation, sådan densamma då tänkts inom processkommissionen,

anförde kommissionen i förenämnda framställning, såvitt angår

revisionssekreterarna, att det i fråga om dessa befattningshavare syntes

böra stadgas, att de skulle vara pliktiga att, utan minskning i dem tillförsäkrade

avlöningsförmåner, övertaga ledamotstjänst i överrätt enligt

vad därom vid en framtida indragning av revisionssekreterartjänster

kunde varda i laga ordning stadgat; dock, om förflyttning till annan

ort ifrågakomme, utan rätt till ortstillägg, om sådant icke gällde för

den ort, dit flyttningen skedde, men mot ersättning för flyttningskostnad

samt med iakttagande, att skyldigheten att underkasta sig förflyttning

till annan befattning ålåge de i tjänsten yngre framför de äldre.

Löneregleringskommittén, som den 5 juni 1919 avgav infordrat

utlåtande över processkommissionens framställning, erinrade — i nu

förevarande del — om den vid samma års lagtima riksdag genomförda

lönereglering för nedre justitierevisionen och om den därvid, på sätt förut

sagts, såsom avlöningsvillkor meddelade föreskrift om skyldighet för

den, som med eller efter ingången av år 1920 tillträdde ordinarie befattning

som revisionssekreterare, att vara underkastad de bestämmelser

i fråga om skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i

överrätt, som under år 1920 kunde varda meddelade. Löneregleringskommittén

yttrade härefter vidare: Vid den komplettering av ifrågavarande

avlöningsvillkor, som alltså avsåges att äga rum under år 1920,

torde den förestående omorganisationen av domstolsväsendet böra angivas

såsom en förutsättning för inträdandet av revisionssekreterares

flyttningsskyldighet; och syntes därvid liknande föreskrifter, som gällde

Löneregleringskommittén

5/6 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

för hovrätterna, böra meddelas, varjämte det av processkommissionen

ifrågasatta förbehållet i fråga om rätt till ortstillägg syntes lämpligen

böra stadgas.

Då det nu gäller att meddela bestämmelser till reglerande av den

skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som

i samband med 1919 års lönereglering ålagts den, som med eller efter

ingången av år 1920 tillträtt eller tillträdde ordinarie befattning som

revisionssekreterare, är uppenbarligen — såsom framgår redan av mitt

förut återgivna anförande till statsrådsprotokollet den 18 mars 1919 —

förutsättningen för berörda skyldighets inträdande den, att till följd av eu

blivande allmän rättegångsreform nuvarande revisionssekreterartjänster

komma att indragas och att beslut därom varder i laga ordning meddelat.

Likaså torde vara klart, att skyldighet i omförmälda hänseende

icke bör kunna av vederbörande utkrävas utan att han ej mindre bibehålies

vid de löneförmåner, som dittills varit honom tillförsäkrade, än

även i händelse av förflyttning till annan ort erhåller ersättning för

sin flyttningskostnad. Därvid är emellertid att märka, att principen om

vederbörandes bibehållande vid honom tillförsäkrade löneförmåner icke

rimligen kan givas den innebörd, att han — oavsett huruvida ortstillägg

till avlöningen finnes medgivet för den ort, dit en eventuell förflyttningsker

— skulle äga rätt att fortfarande uppbära det ortstillägg, som

tillkommit honom såsom bosatt i huvudstaden. Fastmer bör, såsom av

såväl processkommissionen som löneregleringskommittén anmärkts, en

sådan rätt icke varda honom tillagd.

Vad härefter angår den inbördes ordning mellan revision ssekreterarna,

efter vilken en framdeles eventuellt skeende förflyttning till

ledamotsbefattning i överrätt må äga rum, bör — på sätt jag vid föredragningen

av ärendet rörande lönereglering för ifrågavarande ämbetsverk

erinrat — i analogi med vad som stadgats beträffande hovrättsråds

skyldighet att vara underkastad förflyttning till annan ort gälla, att

skyldigheten att låta sig förflytta till dylik befattning åligger de i tjänsten

yngre framför de äldre. Denna regel tarvar ingen modifikation så länge

fråga är allenast om bestämmande av ordningen för omförmälda skyldighets

tillämpning revisionssekreterare emellan. Väl kan tänkas, att

vid ikraftträdandet av en ny domstolsorganisation ifrågakommer icke

blott revisionssekreterares förflyttning till ledamotsbefattning i någon

överrätt, utan 1 illika hovrättsledamöters förflyttning från den överrätt,

de dittills tillhört, till en annan. Att därvid intressekollisioner kunna

uppstå mellan hovrättsråd å ena samt revisionssekreterare å andra sidan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ta proposition Nr 247.

torde likväl icke böra förutsättas. Vederbörande hovrätt och nedre

justitierevisionen lära även i förevarande hänseende komma att utgöra

ett verk vart för sig, vars befattningshavare icke rimligen kunna i det

avseende, varom nu är fråga, åberopa någon på anciennitet grundad rätt

i förhållande till det andras. Dessutom är att förvänta, att vid tillämpning

av framtida beslut om eu dylik allmän förflyttning av såväl

hovrättsledamoter som revisionssekreterare all möjlig hänsyn tages till

de olika befattningshavarnas särskilda förhållanden och intressen.

Emellertid kan, om icke särskild bestämmelse finnes meddelad,

tveksamhet antagas uppstå rörande utkrävandet av ifrågavarande skyldighet

för den, som, efter att hava blivit ordinarie revisionssekreterare

utan att hava dessförinnan varit hovrättsråd, utnämnts till ledamot i

hovrätt. En sådan befattningshavare skulle på grund av det senare

datum för hans utnämnande till hovrättsledamot kunna anses yngre i

sin innehavande tjänst än samtliga kamrater med äldre fullmakt, oavsett

-att han förut må hava ägnat sig åt hovrätt stjänstgöring och, därest

han kvarstått i hovrätten i stället för att mottaga förordnande och därefter

befordran inom nedre justitierevisionen, skulle vunnit utnämning

till hovrättsråd tidigare än åtskilliga av hans förenämnda kamrater.

Obilligheten härav torde vara uppenbar och skulle vara föga ägnad att

förmå kvalificerade personer att, med övergivande — åtminstone tills

vidare — av hovrättsbanan, mottaga förordnande i nedre justitierevisionen.

I anslutning härtill vill jag erinra, hurusom genom en — i

enlighet med riksdagens i samband med 1919 års lönereglering för

hovrätterna och nedre justitierevisionen fattade beslut— den 19 juni 1919

utfärdad kungörelse (nr 632) stadgats att, om revisionssekreterare, som vid

utnämningen till ämbetet var fiskal eller assessor i någon av hovrätterna,

utnämnes till ledamot i hovrätt, han må för erhållande av ålderstillägg

å hovrättsrådslönen tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft

revisionssekreterarämbetet. Det synes mig såväl ligga nära till hands

som ock vara lämpligt, att förberörda fråga löses i överensstämmelse

med grunderna för omförmälda stadgande, och att alltså den, som varit

ordinarie revisionssekreterare, men utnämnts till hovrättsråd utan att

tidigare hava innehaft sådant ämbete, berättigas att, då det gäller bestämmandet

av hans skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning

i annan överrätt, såsom tjänsteår i hovrätten räkna sig till godo

den tid han varit revisionssekreterare. För detta ändamål erfordras

tillägg av angivet innehåll till de nu för hovrättsråd gällande allmänna

avlöningsvillkor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att besluta

dels att för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt gällande stat

för nedre justitierevisionen skall, utöver eljest fastställda villkor och

bestämmelser, gälla, att den, som med eller efter ingången av år 1920

tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare, är

pliktig att, utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner,

övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida

indragning av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation

av domstolsväsendet kan varda i laga ordning stadgat,

dock, därest förflyttning till annan ort ifrågakommer, utan rätt till ortstillägg,

om sådant icke gäller för den ort, dit flyttningen sker, men

mot ersättning för flyttningskostnad samt med iakttagande därav, att

skyldigheten att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i

tjänsten yngre framför de äldre;

dels ock att, utöver de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande

av avlöningsförmåner enligt gällande stater för rikets hovrätter äro

fastställda, skall i fråga om stadgad skyldighet för hovrättsråd att låta

sig förflytta till annan ort gälla, att sådan skyldighet väl åligger de i

tjänsten yngre framför de äldre, men att, om hovrättsråd, som före utnämningen

till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare,

icke tidigare innehaft hovrättsrådsämbete, han må för bestämmandet av

den ordning, i vilken skyldighet i berörda hänseende skall för honom

inträda, tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft revisionssekreterarbefattningen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1920-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till särskilt avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg till avl s. 1 i texten
  2. SU 1920:125 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till särskilt avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg till avlöning svillkor a1 i texten