Sök i Ratio Lex

Angående anslag till svenska akademiens Nobelbibliotek

1920-03-12 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:251, Angående anslag till svenska akademiens Nobelbibliotek

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

I

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

svenska akademiens Nobelbibliotek; given Stockholms slott

den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid svenska

akademiens Nobelbibliotek anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olssoni.

Bihang till riksdagens protokoll 1920 1 samt.. 209 höft. (Nr 251—252.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anslag till

svenska akademiens

Nobelbibliotek.

2

i

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 251.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 mars 1920.

\fÅ härvarande:

Hans excellens herr statsministern BräNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PALMSTIERNA,

Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler, .

NOTHIN,

, Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter :

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse den 16 februari 1920 har

svenska akademien anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till 1920 års riksdag

göra framställning om ett årligt anslag av 20,000 kronor för upprätthållande

av akademiens s. k. Nobelbibliotek. Till stöd härför har akademien

anfört följande:

När genom Alfred Nobels testamente åt akademien anförtrotts att utdela

det s. k. litteraturpriset, vidtogos för detta ändamål vissa organisatoriska anordningar.

I enlighet med de av Kungl. Maj:t för Nobelstiftelsen utfärdade grundstadgar,

§ 6, utsågs en »Nobelkommitté», bestående av 5 ledamöter, för avgivande

av utlåtande beträffande prisutdelningen. I § 11 av samma grundstadgar heter

det vidare: »till biträde vid den för prisbedömandet erforderliga utredning samt

främjande i övrigt av stiftelsens ändamål äga prisutdelarna inrätta vetenskapliga

institutioner och andra anstalter. Dessa stiftelsen tillhöriga institutioner och anstalter

kallas Nobelinstitut». I enlighet härmed inrättade akademien såsom prisutdelare

ett Nobelinstitut, bestående av vetenskapsmän på olika språkområden,

för avgivande av förberedande utlåtanden till Nobelkommittén. De vid institutet

anställda vetenskapsmännen äro för närvarande fyra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''Proposition Nr 251.

I samband med detta institut upprättades ett bibliotek, enligt stadga den

29 juni 1900 »med särskilda bestämmelser angående utdelning genom svenska

akademien av pris från Nobelstiftelsen», § 2. Denna § lyder: »Vid sitt Nobelinstitut,

med vilket ett större bibliotek, huvudsakligen i modem litteratur, skall

vara förenat, anställer akademien, förutom bibliotekarie och en eller flera amanuenser,

i män av behov litterärt bildade tjänstemän och biträden». Detta biblioteks

närmaste uppgift var uppenbarligen att utgöra ett hjälpmedel för kommittén

och institutet vid dessas verksamhet för prisutdelningsfrågomas beredning,

men det ligger i sakens natur, att ett sådant bibliotek icke borde hållas slutet

för enskilda forskare eller eljest litterärt intresserade personer, vilka önskade begagna

detsamma. Genom reglemente för biblioteket bestämde också akademien

redan år 1901, att biblioteket skulle vara öppet för begagnande i och för studier

på stället eller för hemlån av

1) ledamöter av akademier och lärda samfund;

2) lärare och lärarinnor vid högre och lägre läroanstalter;

3) studerande vid universitet eller högskola och elever vid lärarseminarier;

4) andra vetenskapsidkare, författare och tidningsmän; samt

5) andra personer, som önska begagna biblioteket för upplysning i litterär

eller vetenskaplig angelägenhet.

Biblioteket, som numera omfattar några och fyrtiotusen volymer, innehåller:

1) en nästan fullständig samling av de nyare västerländska (germanska, romanska

och slaviska) folkens klassiska och litteraturhistoriskt märkliga vitterhet;

2) eu rikhaltig och omfattande samling av all sådan skönlitteratur från de

senare årtiondena, som i något avseende kan anses äga litterärt intresse;

3) en omfattande samling av bibliografiska och litteraturhistoriska verk, författarbiografier

och litteraturkritiska arbeten;

4) en rikhaltig samling av olika lands encyklopediska uppslagsverk, biografiska

lexika, ordböcker i moderna språk och andra uppslagsverk;

5) en samling av viktigare litterära och kritiska tidskrifter; samt

6) ett handbibliotek i andra humanistiska ämnen: historia, konstvetenskap,

språkvetenskap, filosofi samt antik, österländsk och fornnordisk vitterhet.

Av de littérärt intresserade personer, för vilka biblioteket står öppet, har

det använts i alltjämt ökad grad, och det ej blott i huvudstaden utan även i ej

rin^a utsträckning genom utlåning till landsorten, förmedlad av universitets- och

stadsbiblioteken samt läroverkens bibliotek, liksom också Nobelbiblioteket å sin

sida förmedlat lån från dessa bibliotek till låntagare i Stockholm.

Utvecklingen av Nobelbibliotekets lånerörelse under den tid av 18 år, som

förflutit, sedan det trädde i verksamhet (november 1901), framgår av följande uppgifter

å antalet utlånade volymer:

; 1002

1903

1904

1905

1900

1907

1908

1909

1910

1,695

2,134

2,636

3,111

2,760

2,466

2,937

3,097

4,113

loa

1012

lön

1014

1916

1910

loa

1918

1919

'' 4,294

4,461)

4,531

3,456

3,985

4,257

5,467

7,706

6,123

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

Det torde med all sannolikhet kunna antagas, att bibliotekets användning

för litterära och filologiska studier även i framtiden kommer att ökas. Att dess

verksamhet emellertid redan nu är av verklig betydelse torde tydligt framgå vid

en jämförelse av dess utlåningssiffror med motsvarande uppgifter för kungl.

biblioteket och två av Stockholms likaledes med statsmedel bekostade, mest betydande

vetenskapliga specialbibliotek: vetenskapsakademiens bibliotek och karolinska

institutets bibliotek under de senaste fem år, för vilka uppgifter föreligga:
-

Utlånta volymer från

1914

1916

1916

1917

1918

Kungl. biblioteket.......................

.... 15,r»96

14.890

16,312

18,832

20,698

Vetenskapsakademiens bibliotek......

.... 3,774

3,417

4,713

3,536

3,880

Karolinska institutets bibliotek......

.... 2.365

2,660

2,639

3,106

2,484

Nobelbiblioteket ........................

... 3,456

3,985

4,257

5,467

7,706

Utlåningen var således år 1918 mer än en tredjedel av kungl. bibliotekets

och större än vetenskapsakademiens och karolinska institutets tillsammans.

Ovanstående uppgifter ge vid banden, att Nobelbiblioteket bar en viktig

uppgift att fylla inom vårt biblioteksväsen och att det utgör ett väl behövligt

komplement till övriga bibliotek i huvudstaden. Detta bar också på annat sätt

från sakkunnigt båll intygats. Utom de yttranden, som härom tid efter annan

förekommit i pressen och i utgivna skrifter, vilkas författare haft nytta av biblioteket,

må i sådant avseende anföras den bestämmelse rörande omfånget av kungl.

bibliotekets bokanskaffning, som tinnes i § 3 av Kungl. Maj:ts instruktion för

kungl. biblioteket den 30 december 1910. Det heter där, att för den utländska

tryckavdelningen »må i allmänhet ej anskaffas specialarbeten inom de litteraturområden,

för vilka finnas särskilda offentliga boksamlingar i huvudstaden, såsom

naturvetenskap, medicin, officiell statistik, numismatik, agrikultur, teknologi, krigsvetenskap

och modern skönlitteratur». Med avseende å sistnämnda litteraturområde

bar med denna bestämmelse hänvisats till Nobelbiblioteket, vars tillvaro och

verksamhet sålunda, i likhet med övriga specialbibliotek, vilka alla äro statsunderstödda,

innebär en minskning i kungl. bibliotekets anslagsbehov för personal och

bokanskaffning.

Betydelsen av detta bibliotek såsom en allmän bildningsanstalt torde härmed

vara till fullo ådagalagd. Det tillgodoser ett allmänt intresse av stor vikt.

Det visade sig emellertid efter några år, att upprätthållande av ett sådant

bibliotek var förenat med kostnader av den betydenhet, att de för ändamålet

tillgängliga hjälpmedel kunde bliva otillräckliga, och inom akademien ifrågasattes

därför att inskränka bibliotekets uppgift till att vara allenast ett handbibliotek

för prisutdelningens förberedande och därigenom nedbringa utgifterna för detsamma.

Akademien fann det emellertid motbjudande att avstänga allmänheten

från en kunskapskälla, som den visade sig så livligt anlita; då tillfälle därtill

erbjöd sig, anslog akademien år 1916 ett icke utdelat pris till en särskild fond,

vars årliga avkastning skulle användas för bibliotekets utveckling, och till samma

fond lades nästlidna år det icke utdelade prisbeloppet för år 1918. Emellertid hava

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251. 5

övriga inkomster minskats och genom den inträffade dyrtiden kostnaderna i sådan

grad stegrats, att dessa åtgärder till stärkande av tillgångarna visat sig alldeles

otillräckliga, och för möjliggörande av bibliotekets fortsatta verksamhet är

statens understödjande mellankomst nu med nödvändighet påkallad.

Till ådagaläggande härav anhåller akademien att få närmare utveckla, huru

den ekonomiska ställningen för biblioteket för närvarande visar sig.

Till bestridande av utgifterna för Nobelkommittén. Nobelinstitutet och

biblioteket är främst att tillgå avkastning från Nobelstiftelsens huvudfond. § 13

i grundstadgarna bestämmer: »Av den andel i huvudfondens avkastning, varöver

varje prisgrupp årligen äger förfoga, avtages en fjärdedel från prisutdelningen.

Sedan de omedelbara utgifterna för prisutdelningen avgått, användes det avtagna

beloppet i övrigt till bestridande av prisgruppens omkostnader för dess Nobelinstitut.

Vad som ej åtgår till årets utgifter besparas för institutets framtida

behov.» Den avkastning, som år 1 k* 19 utgick till varje prisutdelare och som skall

användas att betäcka 1920 års utgifter, var 44,700 kronor 9 öre. Härav skola

i första band bestridas kostnaden för Nobelkommittén och Nobelinstitutet samt

de omedelbara utgifterna för prisutdelningen. Sammanlagda beloppet av dessa

utgifter är i 1920 års stat upptaget till 34,950 kronor 1 öre. Till biblioteket

återstår alltså 9,750 kronor 8 öre.

Därutöver är, ensamt för biblioteket, att tillgå avkastningen av den s. k.

organisationsfonden. Om denna fond stadgas i § 4 av »Övergående stadganden»:

»Av stiftelsens tillgångar avtages för varje prisgrupp ett belopp av 300,000 kronor

eller tillhopa 1,500,000 kronor att jämte ränta från den 1 januari 1900 i

mån av behov utanordnas till bestridande av organisationskostnader för Nobelinstituten.

» Av dessa 300,000 kronor användes 100,000 till organisation av Nobelbiblioteket,

d. v. s. till den första bokuppsättningen, och av återstoden, 200,000

kronor, åtnjuter Nobelbiblioteket räntan. Denna ränta, som för år 1919 steg till

6.039 kronor 18 öre, skall användas för 1920 års utgifter för Nobelbiblioteket. Att

denna ränta ställer sig så anmärkningsvärt låg beror därav, att av den influtna

räntan avgår — väsentligen till skatter — mer än en fjärdedel, innan utbetalning

till vederbörande prisutdelare sker.

Slutligen tillfaller biblioteket avkastningen av den särskilda fond, om vilken

ovan nämnts och »om tillkommit enligt § 5 grundstadgarna. Denna § lyder:

»Anses ej något av de arbeten, som kommit under bedömande, vara av den beskaffenhet

nu är sagd, reserveras prisbeloppet till nästföljande år. Kan priset

ej heller då utdelas, lägges prisbeloppet till huvudfonden, där ej tre fjärdedelar

av de i avgörandet deltagande besluta, att det skall avsättas till en särskild fond

för prisgruppen.» Före år 1919 hade den av svenska akademien representerade

prisgruppen haft blott ett dylikt avsatt pris. Kapitalbeloppet å detta var vid

1919 års början 146,900 kronor 40 öre, och räntan härå, 5,131 kronor 36 öre,

skall användas att bestrida 1920 års utgifter. 1919 avsattes ännu ett Nobelpris,

så att den »särskilda fonden» vid ingången av 1920 utgjorde 285,097 kronor 92 öre.

Räntan härå, som skall användas för 1921 års utgifter, kan beräknas till omkring

9,120 kronor. Dessutom äger Nobelinstitutet en reservfond, som uppstått genom

besparingar under gynnsammare år, då utgifterna varit mindre (lägre skatter och

opaginerad Kontrollera mot PDF

t) Kung!. Maj:ts Proposition Nr 251.

ingå dyrtidstillägg). På senare tid tiar emellertid denna fond måst allt mer och

mer anlitas för att betacka den årliga, allt större bristen i staten. Vid ingången

av år 1919 utgjorde denna fond 59,468 kronor 44 öre. Men genom den brist,

som uppstod under år 1919, har fonden vid årets slut sjunkit till 48,323 kronor

87 öre.

Nobelbibliotekets inkomststat för 1920 visar således:

1) Från huvudfonden......................................................... kronor 9,750:08

2) » organisation sfonden................................................ >! 6,639:18

3) » särskilda fonden ............................................. » 5,131:36

Kronor 21,520: 62

Utgiftsstaten ter sig på följande sätt:

Anslaget till bokinköp och bindning var år 1903 6,500 kronor; år 1907

ökades det till 7,600 kronor, men måste år 1915 nedsättas till 4,900 kronor;

år 1918 höjdes det åter till 6,400 kronor, emedan under det föregående året på

sätt förut nämnts ett Nobelpris indragits och avkastningen därav anslagits till

biblioteket,

Emellertid har bibliotekarien framhållit nödvändigheten av ett väsentligt

ökat anslag och anfört:

»Under de senare åren ha bokprisen i alla länder undergått en betydlig

höjning, som åtminstone delvis lärer bli permanent; likaså har bindningskostnaden

på grund av ökade materialpriser och arbetslöner väsentligen stegrats. Redan

för att uppväga denna kostnadsökning, d. v. s. förekomma en minskning av bokinköpen,

så att biblioteket i sin bokanskaffning må någorlunda kunna följa med

den litterära produktionen på de områden, som här komma i fråga, erfordras

alltså en avsevärd höjning av detta anslag. Dessutom erfordras ökade medel för

prenumeration och bindning av litterära tidskrifter i större omfattning än de

nuvarande inkomsterna medgiva. En rikligare tillgång på sådana tidskrifter är

i själva verket oumbärlig för vinnande av en översikt över den samtida litterära

och vetenskapliga utvecklingen i olika länder; men av brist på medel har antalet

här hållna tidskrifter måst betydligt inskränkas emot vad fallet var i början av

bibliotekets verksamhet. Av samma skäl har biblioteket ej haft råd att binda

mer än eu mindre del av sina tidskrifter; till större delen stå de tills vidare

obundna, vilket givetvis i längden innebär en svår olägenhet för ett offentligt

bibliotek.»

t Bibliotekarien hemställer därför, att anslaget måtte höjas till 15,000 kronor.

Denna behjärtansvärda hemställan har akademien icke kunnat tillmötesgå i 1920

urs stat, utan har posten där upptagits till oförändrat belopp, 6,400 kronor.

Återstår hyra för bibliotekets lokaler; denna utgår enligt ett 10-årigt kontrakt

för närvarande med 5,500 kronor. Skulle vid kontrakttidens utgång den 1

april 1921 hyresavtalet hava förnyats, hade hyresbeloppet förvisso blivit ett helt

Unnat. Men akademien avser att, när akademien på grund av fröken M. Sunmerdahls

donation under år 1920 kommer att tillträda övre våningen i Börshuset,

dit överflytta biblioteket. Då emellertid akademien för att komma i besittning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

av dessa lokaler har att själv, utöver donationsmedlen, till Stockholms stad erlägga

ett belopp av 100,000 kronor, lärer det icke kunna anses vara annat än

tillbörligt, om akademien, som har att tillgodose egna utgifter, för ränta och

amortering av detta belopp från Nobelstiftelsen, som ju ekonomiskt är en från

akademien alldeles fristående institution, bekommer ett efter nuvarande hyresförhållanden

så blygsamt hyresbelopp som 7,500 kronor. Detta belopp torde böra

upptagas i 1921 års stat, men då lokalerna hållas uppvärmda utan kostnad för

biblioteket, torde posten: expenser kunna i samma stat nedsättas med 1,000 kronor.

Utgiftsstaten för år 1920 ställer sig alltså på följande sätt:

Bokinköp och bindning

Löner .......................

Expenser.....................

Hyra .......L...............

6,400: —

20,719: —

3,700: t

5,500: —t

Kronor

36,319: —

Då inkomsterna under samma år endast stiga till 21,520 kronor 62 öre,

uppstår således en brist av 14,798 kronor 38 öre, som måste betäckas från den

nyss omtalade reservfonden, vilken i följd därav kommer att minskas från 48,323

kronor 87 öre till 33,525 kronor 49 öre.

För år 1921 kan utgiftsstaten beräknas bliva:

8,000: —

20,719: —

2,700: —

7,500: —

Kronor

38,919: —

gefär följande belopp:

9,750: 08

6,639: 18

9,120: —

Kronor

25,509: 26

Löner ____

Expenser.

Hyra ....

2) » organisationsf onden

3) » särskilda fonden......

Bristen kan då beräknas till 13,409 kronor 74 öre, och reservfondens medel,

33,523 kronor 35 öre, torde i följd därav komma att nedgå till 20,115 kronor

61 öre. Men i verkligheten torde bristen komma att bliva betydligt större. Under

år 1920 skall nämligen Nobelstiftelsen erlägga skatten för år 1919, och denna

kan i runt tal beräknas bliva 60,000 kronor större än föregående år. Då prisutdelarna

tillsammans erhålla en fjärdedel av huvudfondens avkastning, betyder

denna merutgift, att de fem prisutdelarna för att möta 1921 års utgifter fä

en minskad utdelning från huvudfonden av tillsammans 15,0U0 kronor, vilket för

akademiens Nobelinstitut och bibliotek gör 3,000 kronor. Vidare komma kostnaderna

för bibliotekets förflyttning och anordnande i de nya lokalerna med nuvarande

arbetspris att bliva rätt betydande. Bristen torde därför i verkligheten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mctj:ts Proposition Nr 251.

stiga till ungefär 20,000 kronor, varefter av reservfonden icke skulle återstå 15,000

kronor — ett belopp, som skulle vara otillräckligt att täcka den brist, som med

visshet kan beräknas uppstå under år 1922.

Med städ av vad sålunda anförts och då för Nobelbiblioteket inträtt ett

ekonomiskt nödläge, vars avhjälpande icke kan uppskjutss, om verksamheten i

dess nuvarande omfattning skall kunna fortsättas, har akademien ansett sig böra

nu underställa Kungl. Maj:t detta ärende.

Över denna framställning har riksbibliotekarien den 2 mars 1920 avgivit

infordrat utlåtande, däri anföres följande:

Då svenska akademiens Nobelbibliotek i november 1901 kunde träda i

verksamhet, tillfördes de svenska allmännyttiga biblioteken ett värdefullt tillskott,

och en förut kännbar lucka i icke blott huvudstadens utan även hela vårt binds

bibliotekväsen fylldes. Ett inom området modern vitterhet synnerligen rikhaltigt

specialbibliotek, som torde sakna sin motsvarighet i något annat land, ställdes

med ens till förfogande icke blott åt de institutioner, svenska akademiens Nobelkommitté

och Nobelinstitut, åt vilka det maktpåliggande uppdraget att utdela

det litterära Nobelpriset var anförtrott, utan även åt den litterärt intresserade

allmänheten. De kategorier av personer, åt vilka bibliotekets begagnande i främsta

rummet var tillåtet, voro enligt biblioteksreglementet redan från början synnerligen

liberalt angivna; praktiskt taget har rätten att begagna Nobelbiblioteket

nu utsträckts till varje litterärt och vetenskapligt intresserad person icke blott i

huvudstaden utan genom bibliotekets förbindelser med universitets-, läroverksoch

stadsbiblioteken även i övriga delar av landet. Den vidsynthet, som präglade

svenska akademiens tolkning av bestämmelsen i Nobelstiftelsens grundstadgar,

att akademiens Nobelinstitut också skulle vara eu härd för forskning inom

det litterära området, skapade utan kostnader för staten eu storartad allmän

bildningsanstalt i vårt land och synes mig därför förtjäna det största erkännande

även från statsmakternas sida.

För Nobelbibliotekets innehåll redogöres i akademiens skrivelse. Biblioteket

omfattar dels en nästan fullständig samling av de nyare västerländska (germanska,

romanska och slaviska) folkens klassiska litteraturer samt det viktigaste av

de senare årens skönlitterära produktion inom samma språkområden, dels en

mycket stor litteraturhistorisk, bibliografisk och encyklopedisk avdelning; vidare

bör framhållas bibliotekets storartade samling av litterära och kritiska tidskrifter,

som i alldeles särskild grad tjänar bibliotekets speciella uppgift, .lag vill i detta

sammanhang blott tillägga, att den stora sakkunskap, varmed biblioteket från

början anlades, under de nu gångna snart tjugu åren av dess tillvaro fortfarande

gjort sig gällande vid samlingarnas ökande och tillväxt, naturligtvis i man av

de relativt begränsade medel, som kunnat ställas till biblioteksförvaltningens förfogande

och varom akademiens skrivelse i detalj upplyser. På grund särskilt av

penningvärdets fall och de alltjämt stegrade bokprisen och kostnaderna för bokbindningen

äro dessa medel nu. trots på andra håll gjorda besparingar, otillräckliga

för att upprätthålla bibliotekets verksamhet i samma riktning som hittills.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

Av de i skrivelsen lämnade uppgifterna om Nobelbibliotekets ekonomiska ställning

framgår också, att andra fonder i Nobelstiftelsen icke kunna anlitas för

bibliotekets underhåll. Då jag därför anser, att en stor, om icke obotlig skada

skulle tillfogas svenskt bibliotekväsen i allmänhet, om akademien icke skulle vara

i stånd att fullfölja bibliotekets accession i samma skala som hittills eller genom

indragning i personalen skulle nödsakas att undandraga allmänheten detsammas

begagnande helt eller delvis, anser jag mig böra tillstyrka den gjorda framställningen

enbart ur den nu framhävda synpunkten av Nobelbiblioteket som central

för litterära studier och litteraturhistorisk forskning.

Men härtill kommer en annan synpunkt, som särskilt för kungl. bibliotekets

vidkommande är av stor betydelse och som jag därför anser mig böra här framlägga

för Kungl. Maj:t. Under det att kungl. bibliotekets samlingar av äldre,

klassisk vitterhet äro synnerligen fullständiga, är däremot den moderna skönlitteraturen

mindre väl, ja, svagt företrädd. Så är även förhållandet i de andra

offentliga biblioteken i vårt land även vad universitetsbiblioteken beträffar. Vid

Nobelbibliotekets upprättande fylldes därför eu viktig lucka i landets bokbestånd,

samtidigt som kungl. biblioteket kunde besparas inköp i större utsträckning av

just sådan litteratur, som är föremål för Nobelbibliotekets verksamhet. 1 akademiens

skrivelse framhålles också med rätta, att enligt § 3 av instruktionen

för kungl. biblioteket den HO december 1910 för detta bibliotek ej må anskalfas

specialarbeten inom de litteraturområden, för vilka finnas särskilda offentliga boksamlingar

i huvudstaden, däribland även modern skönlitteratur, detta med särskild

tanke på Nobelbiblioteket. En blick på de i kungl. bibliotekets årsberättelser

offentliggjorda statistiska uppgifterna angående bokförvärv visar, att under

femårsperioden 1897—1901, alltså närmast före Nobelbibliotekets trädande i verksamhet,

förvärvades med de till kungl. bibliotekets förfogande då stående knappa

tillgångarna 4f>9 verk utländsk skönlitteratur i 1,023 band; för den följande

femårsperioden 1902—1906 äro dessa siffror respektive 282 och 373, för perioden

191-! —1918 362 och 713 Av princip inköpas numera för kungl. biblioteket

verk av moderna skönlitterära författare endast, när sådana föreligga i samlade

upplagor.

Det är vidai’e klart, att i den mån Nobelbiblioteket alltmera börjat anlitas

av den litterärt intresserade allmänheten, en icke obetydlig arbetsbörda i övrigt

avlastats frän kungl. biblioteket. De i akademiens skrivelse anförda siffrorna

för utlåning, jämförda med motsvarande siffror i kungl. biblioteket och i vetenskapsakademiens

och karolinska institutets biblioti k, tala härom ett övertygande

språk. Enligt dessa utgjorde hemlånens antal i Nobelbiblioteket år 191» 7,706

volymer, i kungl. biblioteket samma år 20,698, i vetenskapsakademiens bibliotek

3.880 och i karolinska institutets bibliotek 2,482. Nobelbibliotekets utlåning är

således mer än tre gånger så stor som det sistnämnda bibliotekets och ungefär

dubbelt så stor som vetenskapsakademiens. 1 förhållande till kungl. biblioteket

utgör Nobelbibliotekets utlåning över eu tredjedel av samtliga hemlåu i

kungl. biblioteket. Av dessa siffror framgår klart och tydligt, dels vilken roll

Nobelbiblioteket spelar i huvudstadens litterära och vetenskapliga liv, dels vilken

betydelse dess samlingar hava som komplement till det svenska nationalbibliote
B

i käng till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 209 käft. (Nr 251—252.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

10 Kungl. Maj ds Proposition Nr 251.

ket på ett mycket vidsträckt område, den moderna utländska vitterheten, dels

slutligen på vilket förträffligt sätt Nobelbiblioteket sekundera!’ kungl. biblioteket

i dess uppgifter gent emot en bildningssökande allmänhet.

Med stöd av vad jag ovan anfört om Nobelbibliotekets betydelse dels i allmänhet

som litterär forskningscentral, dels särskilt för kungl. bibliotekets vidkommande,

anser jag mig böra på det livligaste förorda den gjorda framställningen

om ett årligt statsanslag i och för vidmakthållande av Nobelbibliotekets

verksamhet i samma riktning som hittills. Vad beträffar det begärda anslagets

storlek, 20,000 kronor, har jag på grund av den av akademien lämnade utredningen

intet att erinra häremot, utan finner detta belopp icke blott skäligt utan

även för ändamålet erforderligt.

Vidare har på grund av remiss Nobelstiftelsens styrelse den 4 mars

1920 yttrat sig över framställningen och därvid, med vitsordande av de

uppgifter, som akademien lämnat angående de medel, vilka stå till akademiens

förfogande för dess Nobelbibliotek, tillstyrkt bifall till densamma.

Uppenbarligen kunna vissa principiella betänkligheter anföras mot bifall

till en framställning av den art som den nu föreliggande. Jag väntar

mig också den gensagan, att det skulle betyda ett inslående på den för

statsverket ekonomiskt vittutseende vägen att förmedelst allmänna medel

understödja eu sådan verksamhet som den, vilken bedrives av Nobelinstituten,

och att därmed vägen skulle stå öppen för en utveckling, som kan

befaras medföra konsekvenser av en nu oöverskådlig räckvidd.

Jag vill då till en början framhålla, att den föreliggande frågan enligt,

min mening varken får eller bör betraktas som ett krav på statens bidrag

till svenska akademiens Nobelinstitut för att sätta detta institut i stånd

att fullgöra de åligganden, som tillkomma detsamma i avseende å dess bibliotek.

Ett direkt understödjande av statsmedel till Nobelinstitutens verksamhet är

en fråga av betydligt större dimensioner och bör ej sammanblandas med

det nu föreliggande spörsmålet.

Enligt min uppfattning gäller det att understödja ett bibliotek, som

spelar en betydande roll och fyller en viktig uppgift i vårt biblioteksväsen.

Man bör enligt min mening taga sikte på detta biblioteks ställning och

den verksamhet, det hittills utövat, då man går att pröva ifrågavarande

framställning. Såsom framgår av akademiens skrivelse och jämväl torde

vara för var och en bekant, är svenska akademiens Nobelbibliotek inriktat

på det litterära och litteraturhistoriska området, det utgör ett slags humanistiskt

specialbibliotek, en motsvarighet till de naturvetenskapliga biblioteken

vi hava, t. ex. hos vetenskapsakademien, karolinska institutet och tekniska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

högskolan, på samma gång det liksom dessa bildar ett komplement till

kungl. bibliotekets samlingar. Sistnämnda omständighet bör man givetvis

ägna vederbörligt beaktande; den har, såsom erinrats, fått uttryck i den för

kungl. biblioteket gällande instruktionen, och riksbibliotekarien har i sitt

utlåtande särskilt framhållit den betydelse, som ligger häri. Akademien

har vidare framhållit, hurusom utlåningsfrekvensen vid dess Nobelbibliotek

stigit avsevärt och överträffar motsvarande siffror vid andra specialbibliotek

i huvudstaden. Det fyller uppenbarligen en lucka i vårt biblioteksväsen

och har utvecklats till en centralhärd för litterära studier och litteraturhistoriska

forskningar. Jag anser sålunda, att i detta fall lika fullt som i

fråga om andra specialbibliotek goda skäl finnas för staten att tillvarataga

det obestridliga statsintresse, som här föreligger. Skulle av brist på medel

akademien se sig nödsakad att inskränka bibliotekets verksamhet — exempelvis

genom minskning av bokinköp — torde härigenom en avsevärd förlust

för forskningen vara att befara, och det kan ifrågasättas, huruvida icke

i sådant fall kungl. biblioteket genom ökade anslag måste sättas i

tillfälle att förvärva vad akademiens Nobelbibliotek ej ser sig i stånd att

anskaffa.

Såsom framgår av akademiens skrivelse, te sig de ekonomiska förhållandena

för akademiens Nobelinstitut för närvarande allt annat än gynnsamma.

Det är det sjunkande penningvärdet eller, om man hellre så vill

säga, dyrtiden och dess verkningar, som här liksom i så många andra fall

åstadkommit, att gamla beräkningar ej längre stå sig. Det belopp, som nu

från akademiens sida ifrågasatts skola utgå av statsmedel, utgör 20,000 kronor.

Jag har däremot intet att erinra. Akademien hemställer om ett

årligt anslag; under nuvarande förhållanden måste jag inskränka mig att

föreslå ett anslag å nämnda belopp på extra stat för år 1921; givetvis

bör man någon tid avvakta, huru de ekonomiska förhållandena komma att

för den närmaste tiden te sig för Nobelbiblioteket, innan man binder sig

vid ett mera definitivt anslag.

Medel för ändamålet äro icke i statsverkspropositionen beräknade men

torde kunna beredas å riksstaten genom besparingar å andra håll under

åttonde huvudtiteln därigenom, att framställningar, för vilka medel i statsverkspropositionen

tagits i beräkning, antingen icke komma att avlåtas till

riksdagen eller ock innebära anslagskrav till lägre belopp än som för ändamålet

reserverats.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 251.

att såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid svenska akademiens Nobelbibliotek anvisa på extra

stat för år 1921 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustav Floren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:83 Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående anslag till svenska akademiens Nobelbibliotek. s. 9 i texten