Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning inom riket av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår

12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:26, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning inom riket av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 26.

I

Nr 26.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 30 mars 1900

angående förbud mot försäljning inom riket av tändstickor,

i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår;

given Stockholms slott den 10 oktober 1919.

«

Med överlämnande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta riksdagens

yttrande över härvid fogade förslag till förordning om ändring i förordningen

den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning inom riket

av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår;

och vill Kungl. Maj:t, efter mottagande av riksdagens svar, företaga den

slutliga prövningen av samma förslag och förordna om författnings utfärdande

i ämnet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml, 21 käft. (Nr 26.)

2841 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kmugl. Maj:ts Proposition Nr 26

Förslag

till

förordning

om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning

inom riket av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller

gul) fosfor ingår.

Härigenom förordnas, att 1—3 §§ i förordningen den 30 mars 1900

angående förbud mot försäljning inom riket av tändstickor, i vilkas tändmassa

vanlig (vit eller gul) fosfor ingår, skola erhålla nedan angivna

lydelse och att i följd härav förordningens överskrift skall lyda som följer:

Förordning angående förbud mot tillverkning, införsel och försäljning av tändstickor,

i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår.

1 §•

Tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår,

må icke inom riket tillverkas, till salu hållas eller utbjudas.

Tändstickor, som här avses, må ej heller till riket införas.

2 §•

Bryter någon emot det i 1 § första stycket stadgade förbud, böte från

och med fem kronor till och med femhundra kronor; och vare det gods

av ifrågavarande slag, som av honom innehaves, förbrutet.

Den, som i strid mot vad i 1 § andra stycket stadgas till riket inför

eller söker införa tändstickor, som där avses, böte på sätt i nästföregående

stycke sägs. och hare förbrutit varan.

3 §•

Allmän — — — — — — förbrutet.

Tullmyndighet i införselort åligger att övervaka efterlevnaden av vad

i 1 § andra stycket är stadgat samt att, där förseelse, som omförmäles i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20. 3

2 § andra stycket, finnes hava ägt rum, ofördröjligen anmäla förseelsen

till åtal.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Genom förordningen upphäves förordningen den 9 december 1896

angående försiktighetsmått till förekommande av käkbensbrand (fosfornekros)

bland arbetare i tändsticksfabriker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 26.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

oktober 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

T. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Löfgren anförde:

Genom remiss den 20 augusti 1919 har Kungl. Maj:t infordrat yttranden

från medicinalstyrelsen och kommerskollegium öven en av den

svenska delegationen av den nordiska kommissionen för det internationella

socialpolitiska samarbetet till Kungl. Maj:t ingiven, den 14 juli

1919 dagtecknad skrivelse, däri hemställts om åtgärders vidtagande för

Sveriges biträdande av den internationella överenskommelsen i Bern av

år 1906 angående förbud mot användandet av vit (gul) fosfor inom tändsticksindustrien.

Sedan dessa yttranden numera inkommit, får jag ånyo

anmäla detta ärende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj sts Proposition Nr 2 ti.

Farorna av fosfors användande inom tändsticksindustrien hava länge

varit föremål för uppmärksamhet från statsmakternas sida. I anledningav

en redan år 1863 av ständerna gjord framställning utfärdade Kungl.

Maja den 18 februari 1870 en förordning med föreskrifter till förekommande

av käkbensbrand (fosfornekros) bland arbetarna inom fosfortändsticksindusfrien.

Denna förordning torde ej hava varit av åsyftad effektivitet,

vilket föranledde upprepade motioner inom riksdagen med förslag

om förbud mot tillverkning och försäljning av fosfortändstickor, men

dessa motioner vunno icke riksdagens bifall.

1870 års förordning ersattes emellertid av den ännu gällande förordningen

den 9 december 1896 (nr 93) angående försiktighetsmått till

förekommande av käkbensbrand (fosfornekros) bland arbetare i tändsticksfabriker.

I denna författning stadgas, att tillverkning av tändstickor, i

vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår, icke må äga rum

utom i därför inrättad fabrik. Vidare meddelas föreskrifter om kompetensfordringar

å den, som skall förestå sådan fabrik, om lokalernas

beskaffenhet, sättet för fosforns förvaring, besiktning av lokaler och arbetare,

minimiålder för arbetare, deras beklädnad och hygieniska förhållanden,

sättet for lokalernas rengöring, förande av särskild bok överarbetare

samt läkarvård, varjämte meddelats bestämmelser till befordrande

av förordningens efterlevande samt straffbestämmelser m. m.

Samma år, som denna förordning utkom, 1896, hade inom riksdagens

andra kammare väckts en motion (nr 102) med anhållan dels

om övervägande, huruvida icke tillverkning här i riket av fosfortändstickor

skulle kunna alldeles förbjudas, dels ock om meddelande av föreskrift

därom, att dylika tändstickor ej finge till riket införas eller här

hållas till salu eller utbjudas.

Andra kammarens tillfälliga utskott nr 3, till vilket motionen remitterades,

avstyrkte emellertid förslaget i vad det avsåg förbud mot

tillverkning. Ett sådant kunde ej påkallas av yrkesfaran för arbetarna.

Vad som erfordrades vore icke tillverkningsförbud utan kontroll å att

gällande föreskrifter bleve iakttagna. I detta hänseende erinrades om

lagen om skydd mot yrkesfara samt yrkesinspektionens verksamhet.

Men därjämte ansåg utskottet, att ett tillverkningsförbud skulle vara

olämpligt och skadligt, vilket motiverades med det stora antal arbetare,

som vore sysselsatt med tillverkning av fosfortändstickor, och det betydande

värdet av de tillverkade tändstickorna (omkring 2 V* miljoner

kronor) och av det därav utskeppade (omkring 2 1 4 miljoner kronor).

Ett förbud skulle sålunda hava synnerligen menliga följder såväl för

arbetarna som för industrien. Därjämte framhölls, att denna tillverk
-

Hittills väckta

förslag och

vidtagna

lagstiftningsåtgärder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konventionen

i Bern 190G.

Kungl. May.ts Proposition Nr 26.

ning vore en för Sverige viktig exportindustri; endast en ringa del

därav såldes inom landet. Om förbud komme till stånd, komme skadeståndsanspråk

sannolikt att av fabriksägarne resas mot staten.

Utskottets utlåtande, i den del det avsåg ett avstyrkande av förslaget

om förbud mot tillverkning av fosfortändstickor, bifölls av riksdagen.

I avseende å det i motionen ifrågasatta förbudet mot införsel, tillsaluhållande

och utbjudande av fosfortändstickor hemställde utskottet,

att Kungl. Maj:t måtte taga denna fråga under övervägande samt eventuellt

framlägga förslag till lag i ämnet. Andra kammaren biföll men

första kammaren avslog denna hemställan.

Vid 1897 års riksdag återupptogs förslaget i en inom andra kammaren

väckt motion, som bifölls av båda kamrarna, varefter riksdagen

i skrivelse den 8 maj 1897 nr 81 anhöll, att Kungl. Maj:t måtte taga

under övervägande, huruvida ej föreskrift kunde meddelas därom, att

tändstickor, i vilkas massa vanlig (vit eller gul) fosfor inginge, icke finge

till riket införas eller där utbjudas eller hållas till salu, samt, därest

dylik föreskrift prövades erforderlig, för riksdagen framlägga förslag till

lag i ämnet.

Kungl. Maj:t utfärdade härefter den 30 mars 1900 (nr 17) förordning

angående förbud mot försäljning inom riket av tändstickor, i vilkas

tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår. Enligt denna förordningmå

dylika tändstickor icke inom riket till salu hållas eller utbjudas.

Tillverkning av sådana tändstickor kan efter förordningens tillkomst

alltså endast ske för export.

Då för införsel av tändstickor till Amerikas förenta stater erfordras

intyg angående tändstickornas frihet från giftig fosfor, har genom förordningen

den 12 februari 1915 (nr 31) angående undersökning i vissa

fall av tändstickor, avsedda att utföras ur riket, lämnats föreskrifter

angående undersökning av tändstickor för export till Amerika. Undersökningen

utföres av särskilda av kommerskollegium förordnade kontrollanter

samt enligt av kollegium genom kungörelse den 26 maj 1915

(nr 148) fastställd metod.

På framställning av den internationella föreningen för lagstadgat

arbetarskydd inbjöd schweiziska förbundsrådet under år 1904 flertalet

av Europas stater, bland dem Sverige, till deltagande i en internationell

konferens för överläggning angående väckt fråga om åstadkommande

av internationell överenskommelse rörande dels förbud mot användande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kinujl. May.ts Proposition Nr 2li.

av vit fosfor inom tändsticksindustrien dela ock förbud mot industriellt

nattarbete lör kvinnor. Vid konferensen, som sammanträdde den 8 maj

11305 i Bern och vid vilken kommerserådet J. Pihlgren var Sveriges ombud,

antogos ock »grundlinjer» till en konvention beträffande dessa tvenne

frågor. Konferensen uttryckte därjämte eu önskan, att förbundsrådet

ville söka förmå de intresserade makterna att upptaga dessa frågor till

diplomatisk behandling.

Med anledning härav framställde förbundsrådet hos de regeringar,

som varit företrädda vid nyssnämnda konferens, förslag om sammankallande

av en ny, diplomatisk konferens. Under förhandlingarna härom

förklarade, efter kommerskollegii hörande, svenska regeringen, att den

ansåge sig ej böra ingå överenskommelse om förbud mot användande

av vit fosfor inom tändsticksindustrien, men däremot vore benägen att

biträda en konvention om förbud mot industriellt nattarbete för kvinnor.

I enlighet med förbundsrådets förslag sammanträdde sedermera eu

diplomatisk konferens i Bern, därvid samtliga europeiska stater med

undantag av Ryssland, Norge och Balkanstaterna voro representerade.

Såsom Sveriges ombud vid denna konferens fungerade generaldirektören

A. Lagerheim. A konferensen undertecknades en konvention om förbud

mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta inom industrien, vilken konvention

biträddes av samtliga vid konferensen företrädda stater och sedermera

ratificerades av bland andra Sverige. Därjämte undertecknades den

26 september 1906 en konvention angående förbud mot användande av

vit (gul) fosfor inom tändsticksindustrien. Denna konvention biträddes

av tyskland, Danmark, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna

och Schweiz.

Sedermera har ytterligare ett antal stater anslutit sig till konventionen,

bland andra Storbrittannien, Norge och Spanien.

Konventionen, vilken torde få i översättning biläggas dagens protokoll,

går i huvudsak ut därpå, att tillverkning, införsel och försäljning

av tändstickor, innehållande vit (gul) fosfor, skall vara förbjuden. I

I sin nu ifrågavarande skrivelse har den svenska delegationen

av den nordiska kommissionen för det internationella socialpolitiska samarbetet

anfört huvudsakligen följande:

Delegationen hade funnit det vara av vikt, att Sverige snarast biträdde

konventionen angående förbud mot användande av vit (gul) fosfor

inom tändsticksindustrien. Frågan om utsträckning och tillämpning

av sagda överenskommelse vore avsedd att behandlas vid den tillämnade

Delegationens

framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yttranden

över delegationens

framställning.

Departe
ments
chefen.

,3 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 26.

socialpolitiska konferensen i Washington i oktober 1919, därvid även

med största sannolikhet från åtskilliga håll komme att uttalas krav på

att jämväl de länder, som ännu ej biträtt överenskommelsen, måtte göra

det. Delegationen erinrade om att saluhållandet och utbjudandet inom

riket av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor inginge,

förbjudits genom förordningen den 30 mars 1900, men framhölle,

att orsaken, varför Sverige icke biträtt konventionen, torde vara, att de

svenska tändsticksfabrikerna för sina exportmarknader tillverkat tändstickor,

innehållande vit (gul) fosfor, vilken tillverkning på grund av

bestämmelserna i förutnämnda förordning den 9 december 1896 angående

försiktighetsmått till förekommande av käkbensbrand (fosfornekros)

bland arbetare i tändsticksfabriker ansetts kunna ske under för arbetarnas

hälsa fullt betryggande former. Emellertid torde tillverkningen av

tändstickor, i vilkas tändmassa vit eller gul fosfor inginge, åtminstone

för närvarande, såvitt delegationen vore bekant, vara nedlagd. På

grund av vad sålunda anförts och då det måste anses önskvärt, att

Sverige så snart ske kunde biträdde den ifrågavarande internationella

konventionen, hemställde delegationen, att Kungl. Maj: t måtte vidtaga

åtgärder för Sveriges biträdande av nämnda konvention.

Vid kommerskollegii utlåtande över delegationens ifrågavarande framställning

har fogats en av svenska tänd sticksaktieb olag et till kollegium

ställd, den 28 augusti 1919 dagtecknad skrivelse, däri bolaget på begäran

av kollegium meddelat, att vid tillverkning av tändstickor inom landet

vit (gul) fosfor numera ej användes, att därför tändstickor, innehållande

nyssnämnda ämne, numera ej exporteras, samt att bolaget ej hade

något att erinra mot att Sverige anslöte sig till den ifrågavarande internationella

konventionen.

För egen del förklarar kommerskollegium sig icke hava något att erinra

mot Sveriges biträdande av konventionen.

Jämväl medicinalstyrelsen tillstyrker delegationens framställning.

Frågan om förbud mot tillverkning inom riket av tändstickor, innehållande

vit (gul) fosfor, befinner sig numera i ett väsentligen olika läge,

än då samma fråga i slutet av 1890-talet var föremål för förslag inom

riksdagen. Under det att då den årliga tillverkningen av dylika tändstickor

hade ett värde av omkring 2 1/s miljoner kronor och exportens

värde uppskattades till omkring 2 ‘A miljoner kronor, har tillverkningen

av dylika tändstickor inom landet numera fullständigt upphört. Därmed

har uppenbarligen den på ekonomiska synpunkter grundade invändningen

mot förbudets genomförande bortfallit.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 26. 9

Å andra sidan synes det visserligen kunna sägas, att något behov

icke för närvarande föreligger av. förbudets genomförande. Starka skäl

tala dock, enligt min mening, för att nu, då inga ekonomiska hinder

härför föreligga, Sverige ansluter sig till den ifrågavarande konventionen,

som biträtts av ett betydande antal stater. Åven om, med noggrant

iakttagande av givna säkerhetsföreskrifter, faran för de svenska

arbetarna av tillverkningen ifråga må vara väsentligen reducerad, torde

det dock vara stötande och ingalunda vårt land värdigt, att möjlighet

skall föreligga att i Sverige tillverka och därifrån till andra länder exportera

en vara, som på grand av sin hälsofarliga beskaffenhet icke får

inom vårt eget land försäljas. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att

tillverkning och införsel förbjudas, liksom redan är förhållandet med

saluhållande och utbjudande.

Förbudet torde lämpligen böra genomföras på sådant sätt, att förordningen

den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning inom riket

av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor ingår,

utvidgas till att avse förbud jämväl mot tillverkning och införsel

av dylika tändstickor. I sammanhang härmed synes förordningen den

9 december 1896 angående försiktighetsmått till förekommande av käkbensbrand

(fosfornekros) bland arbetare i tändsticksfabriker böra upphävas.

1 enlighet med nu angivna grunder har jag låtit inom civildepartementet

uppgöra förslag till ändring av förordningen den 30 mars 1900.

Då denna, på sätt av det föregående framgår, tillkommit efter framställning

av riksdagen, torde riksdagens yttrande böra inhämtas över förslaget;

och lärer, med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden, beslut

redan nu böra fattas om sådant yttrandes inhämtande. Därest, efter

slutlig prövning av förslaget, författning i ämnet varder utfärdad, lärer

den ifrågavarande konventionen böra på diplomatisk väg av Sverige biträdas.

Departementschefen uppläste härefter det ifrågavarande förslaget till

förordning om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud

mot försäljning inom riket av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig

(vit eller gul) fosfor ingår, samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

besluta att inhämta riksdagens yttrande över ifrågavarande författningsförslag,

med förklarande därvid, att Kungl. Maj:t ville, efter mottagande

av riksdagens svar, företaga den slutliga prövningen av samma förslag

och förordna om författnings utfärdande i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 21 käft. (N:r 26.)

2841 19 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 - Kungl. Maj:ts Proposition Nr 26.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj :t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition avlåtas till riksdagen av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Proposition Nr Ni.

11

Bilaga.

Översättning (i transumt).

Internationell konvention

angående förbud mot användande av vit (gul) fosfor inom tändsticksindustrien.

Hans Majestät Kejsaren av Tyskland, Konung av Preussen; Hans

Majestät Konungen av Danmark; Franska Pepublikens President; Hans

Majestät Konungen av Italien; Hans Kungliga Höghet Storhertigen av

Luxemburg, hertig av Nassau; Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna;

samt Schweiziska Förbundsrådet,

vilka önska underlätta utvecklingen av arbetarskyddsväsendet genom

antagandet av gemensamma bestämmelser,

hava i detta syfte beslutit att avsluta en konvention angående användandet

av vit (gul) fosfor inom tändsticksindustrien, och hava till

sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava meddelat varandra sina fullmakter, som befunnits

i god och behörig form, hava överenskommit om följande bestämmelser:
Art.

1. De höga kontraherande parterna förbinda sig att inom sitt

område förbjuda tillverkning, införsel och försäljning av tändstickor, innehållande

vit (gul) fosfor.

Art. 2. Det tillhör var och en av de kontraherande staterna att

vidtaga de administrativa åtgärder, som äro nödvändiga för att å dess

område trygga en noggrann tillämpning av förevarande konvention.

Regeringarna skola på diplomatisk väg meddela varandra de lagar

och författningar, som nu gälla eller framdeles kunna utfärdas rörande

det ämne, konventionen avser, ävensom rapporter angående tillämpningen

av dessa lagar och författningar.

Art. 3. Bestämmelserna i denna konvention skola icke äga tillämpning

i avseende å en koloni, besittning eller protektorat, med mindre

meddelande härom i dess namn genom moderlandets regering lämnats

till Schweiziska förbundsrådet.

Art. 4. Denna konvention skall ratificeras och ratifikationshand
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 26.

lingarna deponeras hos Schweiziska förbundsrådet senast den 31 december

1908,

Över depositionen skall upprättas protokoll, varav bestyrkt avskrift

skall på diplomatisk väg tillställas var och en av de kontraherande staterna.

Denna konvention skall träda i kraft tre år efter avslutandet av

protokollet över depositionen.

Art. 5. De stater, som icke undertecknat denna konvention, kunna

förklara sin anslutning genom framställning till Schweiziska förbundsrådet,

vilket skall lämna meddelande om framställningen till var och en

av de kontraherande parterna.

Den i art. 4 angivna tiden för ikraftträdandet av denna konvention

är för de stater, som icke undertecknat konventionen, ävensom för

kolonier, besittningar eller protektorat bestämd till fem år, räknat från

tiden för meddelandet om deras anslutning.

Art. 6. Denna konvention kan icke uppsägas vare sig av de stater,

som undertecknat densamma, eller av sådana stater, kolonier, besittningar

eller protektorat, vilka efteråt biträtt densamma, före utgången

av en tidrymd av fem år, räknat från avslutandet av protokollet över

ratifikationshandlingarnas deposition.

Därefter kan konventionen uppsägas från år till år.

Uppsägningen har icke verkan förrän ett år, efter det den skriftligen

tillställts Schweiziska förbundsrådet av vederbörande regering

eller, i fråga om en koloni, besittning eller protektorat, av. moderlandets

regering; förbundsrådet skall omedelbart giva regeringen i

var och en av de övriga kontraherande staterna del av uppsägningen.

Uppsägningen har endast verkan i avseende a den stat, koloni,

besittning eller protektorat, i vars namn den gjorts.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat

förevarande konvention.

Som skedde i Bern den 26 september 1906, i ett enda exemplar,

som skall förvaras i Schweiziska edsförbundets arkiv och varav en till

riktigheten bestyrkt avskrift skall på diplomatisk väg tillställas en varav

de kontraherande staterna.

(Underskrifter.)

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:15 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud mot förs a1 i texten
  2. 2LU 1920:1 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 30 mars 1900 angående förbud mot försäljning inom s. 1 i texten