Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 18 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor

1920-03-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:268, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 18 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts ''proposition Nr 268.

1

Nr 268.

Knnffl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 18 mom. 1 i förordningen den 9

juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor: given

Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med

tulltaxa för inkommande varor.

Den till ärendet börande handling skall tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

liilutny till riksdagens protokoll 1920. 1 sond. 225 höft. (Nr 268—269.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts proposition Nr 268.

F ö p s 1 a g

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 (nr SO)

med tulltaxa för inkommande varor.

Härigenom förordnas, att § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911

med tulltaxa för inkommande varor skall i nedan angiven del erhålla följande

ändrade lydelse:

Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande, utav utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis av tullmedlen:

för 1 kilogram kaffe, bränt eller rostat, icke malet.............................. 14,4 öre

» 1 » risstärkelse av vanlig vattenhalt (13 procent)............ 7 »

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1920 och gäller till och

med den 31 maj 1922.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 268.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

I utlåtande den 12 maj 1919 över det av särskilda sakkunniga avgivna

förslaget angående spannmålsregleringens avveckling, vari förordats införandet

av glidande tullsatser för vissa slag av spannmål, har generaltullstyrelsen

anfört, bland annat, att viss av styrelsen i utlåtandet föreslagen förändring

med avseende å nyssnämnda tullsatser påkallade omredigering av mom. 1

i § 13 av tulltaxeförordningen, i vad momentet avsåge rätt till dråback

för bröd, i sammanhang varmed styrelsen uttalat, att sagda omredigering

syntes kunna ske sålunda, att bestämmelserna för bröd i nämnda moment

helt uteslötes.

I skrivelse den 21 augusti 1919, nr 3, vari riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 2 augusti 1919, nr 2, angående

glidande tullsatser för vissa slag av spannmål in. m., har riksdagen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 268.

Generaltull
styrelsen.

under hänvisning till generaltullstyrelsens nyss oraförmälda uttalande, anfört,

att det kunde ifrågasättas, om icke eu närmare utredning i det ämne, berörda

uttalande avser, jämväl borde omfatta frågan, huruvida och i så fall under

vilken form den i förenärnnda moment medgivna rätt till dråback för makaroner

eller vermiceller av malet eller krossat vete borde bibehållas.

Sedan Kung! Maj:t den 21 augusti 1919 utfärdat förordning angående

glidande tullsatser för vissa slag av spannmål m. m. (nr 567), har Kungl.

Maj:t den 26 september 1919 anbefallt generaltullstyrelsen att till Kungi.

Maj:t inkomma med yttrande och förslag i fråga om de ändringar i gällande

bestämmelser om rätt till dråback, som därvid borde föranledas.

I skrivelse den 21 februari 1920 har nu generaltullstyrelsen avgivit det

begärda yttrandet och därvid anfört följande:

»Såsom i styrelsens ovan åberopade utlåtande framhållits, har ifrågavarande rätt

till dråback för bröd endast sällan och i ringa utsträckning utnyttjats. Under åren

1909—1914 hava sålunda, enligt hos styrelsen verkställda uträkningar, i allt till

tre personer vid sammanlagt tio tillfällen utbetalats tillhopa 1,169 kronor 70 öre såsom

dråbacksbelopp för bröd. Dråbacksbeloppet, för år räknat, var under angivna sexårsperiod

lägst år 1909 och högst år 1911.

För makaroner eller vermiceller av malet eller krossat vete tillkom dråbaeksrätt

genom tulltaxeförordningen den 4 juli 1910, som var ämnad att träda i kraft den 1

december 1911 men dessförinnan ersattes med den nu gällande, som tillämpas från

och med sistnämnda dag. Såsom dråback för makaroner eller vermiceller av angiven

beskaffenhet hava, enligt hos Generaltullstyrelsen verkställda uträkningar, utbetalats i

allt, under år 1912 sammanlagt 774 kronor 14 öre, under år 1918 sammanlagt 1,679

kronor 92 öre och under år 1914 i endast en post 811 kronor 68 öre. Av sistnämnda

dråbaeksrätt har under nyss uppgivna år uteslutande aktiebolaget Stockholms maccaronifabrik

i Sundbyberg begagnat sig.

Efter år 1914 har utbetalning av dråback för bröd, makaroner eller vermiceller

icke förekommit,

Hos cheferna dels för kommanditbolaget Spis- &-knäokebrödsfabriken Kronan i

Sundbyberg, vilket under år 1914 erhållit dråback för bröd med 106 kronor 2 öre,

dels för aktiebolaget Stockholms maccaronifabrik hava under hand gjorts förfrågningar

om deras uppfattning rörande möjligheten att inom deras respektive verksamhetsgrenar

utnyttja en restitutionsrätt, som vore grundad enbart på medgivande enligt § 13

mom. 5 tulltaxeförordningen, i sammanhang varmed uppgift i allmänna drag lämnats

angående de villkor, som kunde tänkas bliva förbundna med eu restitutionsrätt enligt

denna typ.

Den förstnämnde svarade, att enligt hans förmenande det endast vore i sällsynta

undantagsfall, som restitutionsrätt vid utförsel av bröd kunde av brödfabrikanter utnyttjas

vare sig enligt dråbacksystemet eller enligt systemet med särskilt medgivande;

och antoge han, att för det bolag han representerade frågan om tullrestitution ej skulle

bliva aktuell åtminstone under de närmaste åren. Den sistnämnde meddelade, att enligt

hans uppfattning de fordringar, som kunde komma att uppställas för ett med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majds proposition Nr 268. 5

givande av restitution srätt enligt § 13 inom. 5 tulltaxefordningen vid utförsel av makaroner,

skulle kunna uppfyllas av aktiebolaget Stockholms maccaronifabrik.

Under åberopande av de skäl, som av Generaltullstyrelsen anförts i förenämnda

utlåtande, och som enligt vad av ovanstående lärer framgå, äga giltighet jämväl beträffande

dråbacksrätten för makaroner eller vermiceller, finner sig styrelsen böra ej

mindre ånyo upptaga och förorda det i utlåtandet framförda förslaget om uteslutande

ur § 13 mom. 1 tulltaxeförordningen av bestämmelserna angående dråback för bröd

än även utsträcka förslaget att omfatta jämväl bestämmelserna i samma moment angående

makaroner eller vermiceller.

Det sålunda föreslagna upphävandet av ifrågavarande restitutionsrätt torde enligt

styrelsens förmenande böra så mycket mindre möta betänkligheter som den Kungl.

Maj:t enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen tillkommande befogenheten att för införda

tullpliktiga, här i landet förädlade varor i allmänhet bevilja rätt till tullrestitution

och fastställa villkor därför omfattar — såsom i sistberörda författningsrum för

närvarande är uttryckligen stadgat — jämväl nu ifrågakomna varor och, enligt vad

styrelsen förutsätter, kommer att beträffande dessa varor kvarstå oförändrad utan hinder

av införandet av glidande tullsatser för vissa slag av spannmål».

Enligt vad styrelsen vidare anfört, förutsatte styrelsen, att ifrågavarande

förändring i § 13 mom. 1 tulltaxeförordningen erhölle liknande begränsningav

giltighetstiden till och med den 31 maj 1922, som bestämts beträffande

Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 augusti 1919 (nr 568) angående vissa ändringar

i tulltaxeförordningen. Med hänsyn härtill ansåge styrelsen sig emellertid

böra fästa uppmärksamheten därå, att, därest nuvarande bestämmelser

rörande dråback för bröd, makaroner och vermiceller efter den 31 maj 1922

åter skulle oförändrade träda i kraft, detta under vissa förutsättningar skulle

kunna leda till förlust för statsverket, om icke inskränkande bestämmelser

utfärdades med avseende å restitutionsbeloppets förhållande till tullsatsen.

Detsamma gällde bestämmelserna i § 13 mom. 3 tulltaxeförordningen.

1 samband med införande av s. k. glidande tullsatser för vissa slag av

spannmål beslöto Kungl. Maj:t och riksdagen föregående år en sådan ändringav

§ 13 mom. 3 i tulltaxeförordningen, att restitution av tull vid utförsel av

mjöl, som framställts av importerad råg eller vete, icke må tillgodonjutas

efter högre belopp än som motsvarar den lägsta tullsats, vilken varit gällande

under de näst före varans utförsel förflutna sex månaderna. Härigenom ville

man undvika den förlust, som eljest skulle drabba statsverket vid utförsel

av mjöl framställt av spannmål med lägre tullsats än den, som vid utförseltillfället

skulle beräknats för det restitutionsberättigade mjölpartiet.

Det nu föreliggande förslaget avser att förebygga på motsvarande sätt

uppkommande förluster, som med nuvarande bestämmelser eljest skulle kunna

drabba statsverket vid utförsel av bröd och makaroner in. m., sedan glid

tullarna införts. Den lösning av detta spörsmål, som förslaget innebär, med
-

Deparlc
menis
cltefcn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:tv proposition Nr 268.

för visserligen, att all rätt till dråback för bröd samt makaroner och vermiceller

av malet eller krossat vete upphör, men i betraktande av den synnerligen

obetydliga roll, som denna rätt synes spela i praktiken, och med hänsyn till

svårigheten att med bibehållande av sagda rätt åstadkomma en fullt tillfredsställande

lösning av frågan, anser jag mig böra förorda förslaget.

Vad beträffar den av generaltullstyrelsen berörda frågan om restitution

av tull vid utförsel av mjöl, bröd och vermiceller efter den 31 maj 1922,

då de redan antagna och de nu föreslagna bestämmelserna om inskränkning

i restitutionsrätten skulle upphöra, torde densamma icke i detta sammanhang

böra föranleda någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att tull- och traktatkommitténs

uppmärksamhet fästes å de av generaltullstyrelsen antydda förhållanden,

vilket lämpligen torde böra ske genom utdrag av detta protokoll.

Departementschefen uppläste härefter ett inom departementet uppgjort

förslag till förordning om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den

9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor samt hemställde, att Kungl.

Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen att antaga sagda förslag,

dels ock förordna, att utdrag av detta protokoll skulle

tillställas tull- och traktatkommittén för kännedom.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bil. ... vid detta protokoll

utvisar.

Vid protokollet:

Nils Hellenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med s. 6 i texten
  2. BevU 1920:21 Betänkande, i anledning av Kungl. .Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa f s. 4 i texten