Sök i Ratio Lex

Angående beredande av kostnadsfri ledighet åt vissa extra ordinarie befattningshavare i tullverket

1920-03-12 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:279, Angående beredande av kostnadsfri ledighet åt vissa extra ordinarie befattningshavare i tullverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 27!).

1

Nr 279.

Kunyl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beredande av kostnadsfri

ledighet åt vissa extra ordinarie befattningshavare

i tullverket; given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att, räknat från och med år 1920, befrielse från tjänstgöringsskyldighet

med bibehållet arvode eller dagavlöning må åtnjutas av e. o. notarier å generaltullstyrelsens

kansli, e. o. kammarskrivare i generaltullstyrelsens byråer

och e. o. vaktmästare hos generaltullstyrelsen och dess avdelningar ävensom e. o.

tjänstemän av högre eller lägre grad vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning under femton dagar årligen, i den mån sådant

prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under förutsättning

att vederbörande under hela närmast föregående kalenderår bestritt avlönad

tjänstgöring i tullverket, dock att den tid, varunder befrielse från tjänstgöringsskyldighet

åtnjutits på grund av sjukdom, militär tjänstgöring, offentligt

uppdrag eller — under "eu tid av sammanlagt en vecka — enskilda angelägenheters

ombesörjande icke skall räknas någon till last i och för erhållande

av ifrågavarande förmån.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 285 höft- (Nr 279.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is proposition Nr 279.

Föreningen

av Sveriges

extra ordinarie

kammarskrivare.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans MajU

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1:1 mars 19.20.

När varan de:

Hans excellens herr statsministern Bbanting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palm sti ernå,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Notion,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartemetet, statsrådet Thorsson anförde:

I en den 2 september 1916 dagtecknad, till Kung! Maj:t ställd skrift

liar verkställande utskottet inom föreningen av Sveriges extra ordinarie kammarskrivare

gjort framställning därom, att extra ordinarie kammarskrivare

vid tullverkets lokalförvaltning måtte, i den mån sådant prövades kunna ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, efter tre års effektiv tjänstgöring

komma i åtnjutande av femton dagars årlig ledighet med bibehållen avlöning.

Sökandena anföra, bland annat, hurusom inom tullverket de extra ordinarie

kammarskrivarna förr hade till uppgift att avhjälpa personalbristen vid

en årligen återkommande begränsad period av betydligt ökad arbetsmängd,

men att de numera hade att fylla det ständigt växande behovet av större

personal; numera vore det regeln, att de extra ordinarie kammarskrivarna

tjänstgjorde året om utan avbrott,

Till belysande av tjänstgöringsförhållandena under de senare åren för de

extra ordinarie kammarskrivarna vid tullverkets lokalförvaltning åberopa sökandena

eu del sifferuppgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj tfa proposition Nr 279. o

Sökandena framhålla att, när extratiden, såsom fallet vore i tullverket,

utsträcktes över åtta och flera år, det syntes obestridligt, att frånvaron

av kostnadsfri ledighet så småningom måste menligt inverka även på

en eljest god hälsa. Oavsett förhållandena under kristiden, vore ock de extra

ordinarie kammarskrivarnas tjänstgöring inom tullverket i regel av den trägna

och maktpåliggande natur, att de skäl, som i allmänhet kunde göras gällande

till förmån för i övrigt jämställda löntagares semester, ägde full tillämpning

på nämnda tjänstemän.

Det vore visserligen sökandena bekant, att de extra ordinarie inom

statens verk ditintills blott i begränsad utsträckning officiellt tillerkänts

semester, men det syntes dem dock självfallet, att de extra ordinarie

kammarskrivarna inom tullverket, vilka hade att emotse en extratid av minst

åtta eller nio år, icke kunde i berörda avseende fullt likställas med de extra

ordinarie tjänstemännen inom de verk, där extratiden vore endast fyra till

fem år.

Sökandena erinra slutligen om avlöningsbestämmelser i ämnet vid statens

järnvägar ävensom om vad i förevarande hänseende medgivits amanuenser å

generaltullstyrelsens byråer.

G-enom remiss den 9 september 1916 överlämnades förenämnda framställning

till 1915 års kommission för uppgörande av gemensamma avlöningsbestämmelser

för tjänstemännen vid statens järnvägar in. fl. verk, för att tagas

i övervägande vid fullgörande av kommissionens uppdrag.

Till samma kommission ingick centralstyrelsen för Sveriges tullmaunaförening

med en den 10 januari 1917 daterad framställning, att kommissionen

måtte framlägga förslag om femton dagars årlig semester för de extra

ordinarie tulltjänstemän av lägre grad, vilka vore i mera stadigvarande tjänstgöring

inkallade.

Under erinran om bestämmelser i ämnet vid statens järnvägar, framhölls,

att extra ordinarietiden för ifrågavarande tullpersonal i regel varierade

mellan tolv och femton år, samt att — även med bortseende frän krigstidsförhällandena

— det syntes som om allt större och större del av den permanenta

tjänstgöringen inom tullverket tenderade att överflyttas på extra

ordinarie befattningshavare.

Sedermera iugingo centralstyrelsen för föreningen av Sveriges e. o.

kammarskrivare och centralstyrelsen för Sveriges tullmannaförening till generaltullstyrelsen

med eu den 1 februari 1918 daterad framställning, vari

hemställdes om vidtagande av sådana åtgärder,

att e. o. kammarskrivare vid tullverkets lokalförvaltning och general
-

Sveriges

tullmanna

förening.

Föreningen

av Sveriges

e. o. kammarskrivare

och

Sveriges tullmannaförening.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•i

Kungl. Majtts proposition Nr 279.

LVU års

i ullkommission.

tullstyrelsens byråer måtte, i (ten mån sådant prövades kunna ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, efter tre och åtta års sådan tjänstgöring, som

berättigade till avlöningsförhöjning, komma i åtnjutande av femton respektive

trettio dagars årlig ledighet med bibehållen avlöning, och

att e. o. tjänsteman av lägre grad vid tullverkets lokalförvaltning,

kust- och gränsbevakning samt generaltullstyrelsens byråer måtte med förenämnda

inskränkning efter två och fem års sådan tjänstgöring, som berättigade

till avlöningsförhöjning, komma i åtnjutande av femton respektive trettio dagars

årlig ledighet med bibehållen avlöning.

Sökandena framhålla, att inom tullverket minimiåldern för befordran till

ordinarie grad i regeln varit tio å tolv års anställning; och åberopas bestämmelserna

angående kostnadsfri ledighet vid statens järnvägar ävensom förhållandet

med amanuenserna vid generaltullstyrelsens byråer.

Generaltullstyrelsen beslöt den 3 april 1919 att överlämna sistnämnda

framställning till 1914 års tullkommission.

Efter 1915 års kommissions upplösning blevo, enligt Kung!. Maj:ts

beslut den 15 november 1918, jämväl de båda i det föregående först omförmälda

två framställningarna överlämnade till 1914 års tullkommission för att

tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.

1914 års tullkommission, som funnit den fråga, som avses i förenämnda

tre skrifter, böra göras till föremål för särskild framställning till Kungl. Maj:t,

har i skrivelse den 3 april 1919 anfört, att behovet av någon årlig semester

för de befattningshavare, varom nu vore fråga, syntes kommissionen tillfullo

styrkt genom de skäl, som anförts till stöd för petitionerna. Annan begränsning

för semesterrättens åtnjutande syntes ej böra stadgas än att vederbörandes

tjänstgöring skulle hava varit av mera stadigvarande beskaffenhet.

Härmed vunnes överensstämmelse med vad som enligt kungörelsen den

11 juni 1915 angående ändrad lydelse av § 15 i tullverkets avlöningsreglemente

gällde i fråga om viss sjukhjälps erhållande. Semestertidens längd

syntes lämpligen kunna för e. o. tjänstemän av såväl högre som lägre grad

sättas till femton dagar.

Under åberopande av vad sålunda anförts har 1914 års tullkommission

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte meddela föreskrift därom, att e. o. tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning ävensom

inom generaltullstyrelsens kansli och byråer skulle, i den mån sådant prövades

kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång, komma i åtnjutande

av femton dagars årlig semester, dock under förutsättning att vederbörandes

tjänstgöring varit av mera stadigvarande beskaffenhet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf; proposition Nr 279.

I ett den 24 april 1019 avgivet utlåtande förklarade generaltullstyrelsen

sig icke liava något att erinra mot meddelande av sådan föreskrift, som av

1914 års tullkommission ifrågasatts, men med avsseende å de för tullverket

i vissa fall säregna tjänstgöringsförhållanden, hemställde styrelsen, i händelse

av bifall till kommissionens framställning, om bemyndigande för styrelsen att

utfärda närmare föreskrifter om vad med stadigvarande tjänstgöring i och

för rätt till semester i varje fall skulle avses.

Genom remiss den 19 juni 1919 anbefalldes generaltullstyrelsen dels att

verkställa utredning om de kostnader, som ett medgivande åt e. o. befattningshavare

i tullverket av semesterförmån, på sätt av 1914 års tullkommission

ifrågasatts, kunde antagas komma att medföra, dels att avgiva förslag

till erforderliga bestämmelser i ämnet.

1 utlåtande den 21 augusti 1919 har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Till en början tillåter sig styrelsen då erinra, att för närvarande e. o. tjänsteman i

tullverket vid antagningen icke tillförsäkras permanent d. v. s. hela året omfattande

tjänstgöring och på grund därav ej heller en för året på förhand bestämd avlöning.

1 vederbörlig tur, beräknad efter tjänsteåldern, inkallas den e. o. tulltjänstemannen

i tjänstgöring endast vid sådana tillfällen, då behov av personalförstärkning föreligger

antingen på grund av trafikens omfattning eller ledighet av en eller annan

anledning för ordinarie tjänsteman, och erhåller han för sålunda bestridd tjänstgöring

dagavlöning, vilken utbetalas å sista helgfria dagen i varje månad med ett

belopp, uppkommet genom multiplicering av det i varje fall fastställda dagarvodesbeloppet

och antalet tjänstgöringsdagar. Då behovet av extra arbetskraft vid

olika tullplatser och under olika årstider växlar högst betydligt följer därav, att vederbörandes

utsikter för erhållande av tjänstgöring i många fall icke ens för den allra

närmaste framtiden kunna på förhand med säkerhet bestämmas. Vid ett mycket

stort antal tullplatser, framför allt vid sådana, där seglation pågår under hela året,

har behovet av extra arbetskraft visat sig vara konstant, och därigenom har även

tjänstgöringen för det stora flertalet där anställda e. o. tulltjänstemän kommit att

sträcka sig över hela året. För en del e. o. tjänsteniän åter, som antingen tjänstgöra

vid tullplatser, där seglation pågår under endast en del av året, såsom exempelvis är

fallet vid de norrländska tullpiatserna, eller äro anställda vid kustbevakningen i rikets

nordligare delar, där tjänstgöringen med tulljakterna aybrytes av den inträdande vintern,

omfattar tjänstgöringen nästan undantagslöst aldrig mer än viss del av året.

Styrelsen har låtit verkställa en undersökning angående samtliga e. o. tulltjänstemäns

mot ersättning av tullmedel bestridda tjänstgöring under år 1918, av vilken

framgår,

beträffande den kos styrelsen anställda personal,

att under hela året tjänstgjort å styrelsens kansli fyra e. o. notarier, å styrelsens

kameral byrå nio e. o. kammarskrivare, å styrelsens revisionsbyrå eu e. o. kammarskrivare

och hos styrelsen och dess avdelningar tio e. o. vaktmästare samt

att under mindre del än hela året tjänstgjort å styrelsens kansli fem e. o. notarier.

Vid tullverkets lokalförvältning samt kust- och gränsbevakning anställda personals

tjänstgöring under samma år framgår av nedanstående tabell:

Generaltullstyrelsens

utlåtande

den 24 april

1919.

Generaltullstyrelsen»

utlåtande

den 21 augusti

1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 279.

B

Tjänstgöring under är 1918.

Befattningshavare.

Under hela

året.

Över 6

månader men

mindre än

hela året.

Mindre än ti

månader.

E. o. kammarskrivare.............................;..................

217

20

22

E. o. vaktmästare vid tullplats, där vaktmästare av

klass I äro anställda.............................................

273

72

34

E. o. vaktmästare vid tullplats, där vaktmästare av

klass It äro anställda ..........................................

«,

58

49

E. o. vaktmästare vid tullplats, där vaktmästare av

klass III äro anställda.........................................

4

10

19

E. o. gränsridare ..........................................:...........

45

8

20

E. o. kustroddare......................................................

9

20

28 1

Av den verkställda undersökningen framgår, att ett betydligt antal e. o. tulltjänstemän

icke bestritt avlönad tjänstgöring under hela året 1918. Den av dessa

personer bestridda tjänstgöringen måste emellertid i regel anses vara av stadigvarande

beskaffenhet, enär tjänstgöring för det allra största flertalet av ifrågavarande tjänstemän

återkommer år efter år i ungefär samma omfattning och det ytterst icke berott på

dessa tjänstemän själva, som i de allra flesta fall på grund av anspråken från tullverket

å deras arbetskraft i allmänhet icke kunna ägna sig åt annan verksamhet, att

avlönad tjänstgöring i tullverket icke kunnat under hela året erhållas. Då semester

måste anses utgöra en vilotid i ett sammanhängande längre arbete och rätt till semester

således bör tillkomma endast de personer, som fullgöra dylikt arbete, lärer enligt styrelsens

mening sådan förmån icke böra medgivas de e. o. tulltjänstemän, vilkas tjänstgöring

icke sträcker sig över hela kalenderåret. I sådant avseende torde likväl icke

böra räknas vederbörande till last den tid, varunder någon icke tjänstgjort i tullverket

på grund av sjukdom, militär tjänstgöring eller offentligt uppdrag. Icke heller synes

en kortare tids ledighet, exempelvis en månad, för egna angelägenheters ombesörjande

böra utgöra hinder för nu ifrågasatt förmån.

Under förutsättning att semester under innevarande år tillerkänts samtliga de

e. o. tjänstemän, som mot ersättning tjänstgjort under hela året 1918, att i varje semesterledigs

ställe beordrats till tjänstgöring eu tjänsteman av samma grad som den

lediga samt att varje dylik ställföreträdare tagits från personer, som inom varje grupp

åtnjuta lägsta dagavlöning, skulle kostnaderna för semester åt ifrågavarande personal

hava uppgått, vad hos styrelsen anställd personal beträffar, till 1,798 kronor och, vad

övrig personal angår, till 47,805 kronor eller i runt tal till cirka 50,000 kronor. Med

hänsyn till att, därest styrelsens förslag att ledighet för sjukdom, enskilda angelägenheters

ombesörjande, militär tjänstgöring eller offentligt uppdrag icke skulle utgöra

hinder för semesterrätt, vinner beaktande, ett ytterligare antal e. o. tulltjänsteman

skulle ägt under innevarande år åtnjuta semester, torde kostnaden ökas med ett eller

annat tusental kronor. Å andra sidan lärer man kunna räkna med att i många fall

ställföreträdare att inkalla i de lediges ställe icke finnas att tillgå, eller, därest semestern

beviljas å tider, då trafiken är mindre livlig, att ställföreträdare icke behöva inkallas.

Sistnämnda omständigheter äro givetvis ägnade att nedbringa kostnaden för tullverket,

Med hänsyn till de ovan anförda,för tullverket egenartade tjänstgöringsförhållandena kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t,9 proposition Nr 270. 7

en bestämd kostnadssumma icke på förhand exakt uppgivas, men torde det ovan angivna

beloppet av 50,000 kronor någorlunda motsvara den verkliga kostnaden.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört, får styrelsen i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes förklara, att, räknat från och med år 1920, befrielse

från tjänstgöringsskyldighet med bibehållet arvode eller dagavlöning må åtnjutas

av e. o. notarier å styrelsens kansli, e. o. kammarskrivare i styrelsens byråer

och e. o. vaktmästare hos styrelsen och dess avdelningar ävensom e. o. tjänstemän av

högre eller lägre grad vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

under femton dagar årligen, i den mån sådant prövas kunna ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, under förutsättning att vederbörande under hela närmast föregående

år bestritt avlönad tjänstgöring i tullverket, dock att den tid, varunder befrielse

från tjänstgöringsskyldighet åtnjutits på grund av sjukdom, militär tjänstgöring,

''offentligt uppdrag eller — under en tid av sammanlagt en månad — enskilda angelägenheters

ombesörjande icke skall räknas någon till last i och för erhållande av nu

medgiven förmån.»

Efter erhållen remiss har statskontoret den 31 december 1919 avgivit statsutlåtande

i ärendet. kontoret.

Under förklarande att statskontoret funne billigt, att semester bereddes

vissa av de till tjänstgöring vid generaltullstyrelsen och i tullverket inkallade

extra ordinarie tjänstemän, och att statskontoret icke hade något att

erinra mot de villkor, under vilka enligt generaltullstyrelsens förslag semester

skulle få åtnjutas av dessa extra ordinarie tjänstemän, har statskontoret

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vid framläggande för riksdagen av tullverkets

anslagsbehov föreslå höjning i det i tullverkets stat uppförda, för

närvarande till 750,000 kronor bestämda förslagsanslaget till vikariatsersättning,

extra biträden, flyttningshjälp, m. m. med det belopp, som kunde

varda erforderligt för beredande åt tullverkets extra ordinarie tjänstemän av

semester på sätt generaltullstyrelsen föreslagit.

Löneregleringskommittén har den 5 innevarande mars avgivit infordrat Löne
mlåtande

och därvid anfört. reglerings•

Kommitén.

»Vad generaltullstyrelsen i sitt utlåtande den 21 augusti 1919 hemställt i ärendet

anser löneregleringskommittén ej böra föranleda annan erinran från kommittén än

att, om överhuvudtaget, såsom generaltullstyrelsen tänkt sig, åtnjuten befrielse från

tjänstgöringsskyldighet under viss sammanlagd tid för enskilda angelägenheters ombesörjande

icke skall räknas någon till last i och för erhållande av kostnadsfri ledighet

under föreslagen tid, befrielsen från tjänstgöringsskyldighet av nämnda anledning

bör hava omfattat allenast några få dagar, sammanlagt, förslagsvis, en vecka.

Beträffande vad statskontoret i sitt utlåtande den 31 december 1919 hemställt,

finner kommittén sig böra erinra, att å utgiftsstater för tullverket att tillämpas under

år 1920 äro uppförda under A. avlönings staten ej blott å avdelningen II lokalförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen till vikariatsersättning, extra biträden, flyttningshjälp

m. in. ett förslagsanslag å 750,000 kronor, utan ock å avdelningen / geni''-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
cliefen.

8 Kungl. May.ts proposition Nr 279.

raltullstyrelsen ett förslagsanslag å 125,000 kronor till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt extra biträden ävensom till renskrivningskostnad. Enahanda är

förhållandet i det vid statsverkspropositionen till 1920 års riksdag (sjunde huvudtiteln)

fogade förslag till utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1921.

I händelse av huvudsakligt bifall till general tullstyrelsens föreliggande hemställan

torde alltså utgifter för ifrågavarande ändamål komma att utgå under bägge nämnda

anslagstitlar.»

På framställning av generaltullstyrelsen har Kung! Maj:t den 21 maj

1915 bemyndigat generaltullstyrelsen, att, där så lämpligen kan ske, meddela

amanuens med fast arvode ledighet under högst tre veckor om året utan

skyldighet för honom att därunder avstå någon del av amanuensarvodet.

Det synes mig billigt, att semesterförmån jämväl beredes nu ifrågavarande

e. o. tulltjänstemän, nämligen e. o. notarier å generaltullstyrelsens kansli,

e. o. kammarskrivare i styrelsens byråer och e. o. vaktmästare hos st}rrelsen

och dess avdelningar ävensom e. o. tjänstemän av högre eller lägre

grad vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning; ochlinner

jag mig kunna i huvudsak biträda generaltullstyrelsens förslag i ämnet. Dock

anser jag, i likhet med löneregleringskommittén, att, därest e. o. tulltjänsteman

under näst föregående kalenderår åtnjutit tjänstledighet för enskilda angelägenheters

vårdande, dylik ledighet, för att densamma icke skall räknas vederbörande

till last, allenast må hava omfattat en tid av sammanlagt en vecka.

Enligt vad generaltullstyrelsen approximativt beräknat, skulle de kostnader,

som ett medgivande av semesterförmån åt nu avsedda e. o. befattningshavare

i tullverket skulle komma att medföra, uppgå till, beträffande

hos styrelsen anställd personal, 1,793 kronor och beträffande övrig personal,

47,805 kronor. De för ändamålet erforderliga beloppen torde få utgå från

respektive å tullverkets stater uppförda förslagsanslag till vikariatsersättning

in. in. Med hänsyn till de relativt låga belopp, varom här är fråga, lärer

någon framställning hos riksdagen om höjning av nämnda anslag för närvarande

ej vara av behovet påkallad.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kung!

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, räknat från och med år 1920, befrielse från tjänstgöringsskyldighet

med bibehållet arvode eller dagavlöning

må åtnjutas av e. o. notarier å generaltullstyrelsens kansli,

e. o. kammarskrivare i generaltullstyrelsens byråer

och e. o. vaktmästare hos generaltullstyrelsen och dess

avdelningar ävensom e. o. tjänstemän av högre eller lägre

grad vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gräns
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Kungl. Maj.ts proposition Nr 279.

bevakning under femton dagar årligen, i den mån sådant

prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, under förutsättning att vederbörande under hela närmast

föregående kalenderår bestritt avlönad tjänstgöring i

tullverket, dock att den tid, varunder befrielse från tjänstgöringsskyldighet

åtnjutits på grund av sjukdom, militär

tjänstgöring, offentligt uppdrag eller — under en tid av

sammanlagt en vecka — enskilda angelägenheters ombesörjande

icke skall räknas någon till last i och för erhållande

av ifrågavarande förmån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bil. litt. . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenins.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 235 käft. (Nr 279.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av kostnadsfri ledighet åt vissa extra ordinarie befattningshavare i tullver s. 15 i texten
  2. SU 1920:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av kostnadsfri ledighet åt vissa extra ordinarie befattningshavare i tullverket jämte en i s. 8 i texten