Sök i Ratio Lex

Angående ortstillägg till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län in. fl

1920-03-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:280, Angående ortstillägg till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län in. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1

Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ortstillägg till

tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län in. fl.; given Stockholms slott den 12 mars

1920.

Under åberopande av Inlagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän

och betjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för

samma år under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,750

kronor,

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta sådan ändring

i anmärkningen 2) under de av 1918 års lagtima riksdag enligt skrivelse

nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden m. m. för vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg till

avlöningsstaterna för vissa angivna verk och institutioner, att, därest bostad

med bränsle anvisas åt vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län, han för sådan förmån skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av

lönen avstå 225 kronor för år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 206 käft. (Nr 280.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Svensson anförde:

Genom beslut av 1908 års riksdag infördes vid landsstaten en ny

avlöningsform, ortstillägg, och fastställdes ortstillägg att utgå, förutom till

en del befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län, till vissa angivna

tjänstemän och betjänte vid såväl länsstyrelserna som fögderiförvaltningarna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I den i samband med omorganisationen av fögderiförvaltningen av

1917 års riksdag godkända, av Kungl. Maj:t den 14 juni 1917 fastställda

avlöningsstaten för landsstaten upptogos ortstillägg med oförändrade belopp

och efter oförändrade grunder. Enligt berörda avlöningsstat utgick ortstillägg

med följande belopp, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 280.

3

Stockholms

De tre norr-

län

landslänen

Kronor

Kronor

till landssekreterare och landskamrerare med vardera.........

. . 600

300

>

länsassessor med.......................

. . 400

200

>

länsnotarie och länsbokhållare av första eller andra lönegraden med vardera 300

150

»

landskanslist och landskontorist med vardera...........

. . 200

100

>

skrivbiträde och vaktmästare med vardera............

. . 150

75

>

landsfogde...........................

. . 400

200

>

häradsskrivarc och landsfiskal..................

200

1919 års lagtima riksdag beslöt i samband med regleringen av de

kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner, att ortstillägg till skrivbiträden

vid nämnda länsstyrelser skulle från och med år 1920 utgöra för Stockholms

län 200 kronor och för övriga län 100 kronor för år.

Samma riksdag medgav vidare, i enlighet med Kung]. Maj:ts i statsverkspropositionen

därom gjorda framställning, att ortstillägg finge från och

med år 1920 utgå jämväl till tjänstemän och betjänte vid landsstaten i

Västernorrlands län i samma utsträckning och efter enahanda grunder som

beträffande omförmälda tre norrlandslän.

I innevarande års statsverksproposition (femte huvudtiteln punkt 85)

har framlagts förslag om inrättande vid vissa länsstyrelser av kvinnliga

biträden av andra lönegraden, i samband varmed de förutvarande skrivbiträdena

skulle benämnas kvinnliga biträden av första graden. Till biträdena

av andra graden i de fyra norrlandslänen skulle utgå ortstillägg

med samma belopp som till (je förutvarande kvinnliga skrivbiträdena.

I 1919 års statsverksproposition omförmäldes, att jämväl länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län gjort framställning om ortstillägg till

tjänstemännen vid länsstyrelsen. Föredragande departementschefen ansåg

sig likväl på anförda skäl icke kunna för det dåvarande framlägga något

förslag för riksdagen i detta avseende, men framhöll samtidigt, att en snar

lösning av länsstyrelsens i Göteborg ortstilläggsfråga syntes av behovet

påkallad. I årets statsverksproposition omförmäldes under femte huvudtiteln

(sid. 263), att länsstyrelsen förnyat nämnda framställning och framhölls

därvid, att frågan möjligen kunde inom kort ånyo anmälas. Sedan

socialstyrelsen numera inkommit med för frågans bedömande erforderliga

uppgifter, anhåller jag att få åter upptaga ärendet till behandling.

I sina framställningar i ämnet har länsstyrelsen huvudsakligen framhållit,

att redan vid den år 1916 företagna levnadskostnadsundersökningen

Fråga om

ortstillägg

till tjänstemän

vid

länsstyrelsen

i Göteborg.

Länsstyrel
sen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klent/!. Maj:ts proposition nr 280.

Socialstyrel
sen.

hade Göteborg i dyrhetshänseende, jämfört med Stockholm och länsresidensstäderna

i de norrländska länen, kommit närmast Stockholm och

Östersund. Enligt de av socialstyrelsen publicerade sammanställningarna

av levnadskostnaderna å olika orter inom riket för t. ex. lista kvartalet

1919 intog Göteborg jämte Östersund med indextalet 108 i dyrhetshänseende

bland de undersökta residensstäderna platsen närmast efter Stockholm

med indextalet 117. Motsvarande tal för Umeå och Luleå utgjorde

respektive 101 och 106. De undersökningar, som verkställts rörande levnadskostnaderna

i samband med genomförandet av ny lönereglering för de

affärsdrivande verken — i vilken fråga en översikt lämnats i det av kommunikationsverkens

lönekommitté avgivna betänkandet å sid. 297 — lämnade

jämväl stöd åt uppfattningen, att Göteborg i dyrhetshänseende närmade

sig Stockholm. Tydligt torde sålunda vara, anser länsstyrelsen, att levnadskostnaderna

i Göteborg sedan åtskilliga år i varje fall ställa sig högre

än i vissa norrländska residensstäder, där ortstillägg utgår. Under sådana

förhållanden kunde länsstyrelsen icke finna annat än billighet och rättvisa

kräva, att länsstyrelsens tjänstemän snarast möjligt komme i åtnjutande

av ortstillägg. Aven om någon skillnad skulle göras mellan Stockholm

och Göteborg vid bestämmandet av ortstilläggen, syntes det länsstyrelsen

under alla förhållanden möjligt att. med ledning av tillgängligt utredningsmaterial

så avväga beloppen, att de komme att motsvara vad förhållandena

å de olika orterna krävde.

På grund härav har länsstyrelsen hemställt, att ortstillägg måtte

beredas tjänstemännen vid länsstyrelsen i Göteborg, landsfogden därvid

inbegripen.

Till följd av remiss har socialstyrelsen den 17 september 1919 }dtrat

sig i ärendet och därvid för sin del vitsordat riktigheten av de utav länsstyrelsen

meddelade uppgifterna ifråga om livsmedelskostnadernas storlek.

Styrelsen har därvid tillika meddelat, att enligt livsmedelskostnadsberäkningar,

avseende andra kvartalet 1919, indextalen för nyssnämnda residensstäder

voro följande: Stockholm 116, Göteborg 108, Östersund 106, Umeå

101 och Luleå 105. För såvitt man får döma av dessa siffror skulle

alltså, framhåller styrelsen, Göteborg i dyrhetshänseende numera stå något

före de anförda norrländska residensstäderna och ej komma synnerligen

långt efter Stockholm. Styrelsen fäster emellertid samtidigt uppmärksamheten

på att nämnda beräkningar omfatta endast utgifterna för livsmedel,

lyse och bränsle samt följaktligen icke kunna anses giva ett fullt säkert

uttryck för orternas dyrhetsförhållande. Intill dess den genom kungl.

brev den 19 juni 1919 anbefallda nya dyrortsgrupperingen, i vilken hän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

5

syn tagits jämväl till hyresnivåns och skattesatsernas höjd, blivit färdig,

saknades sålunda ett tillräckligt uttömmande prisstatistiskt material för

säkert bedömande av föreliggande spörsmål.

Sedermera har socialstyrelsen till mig överlämnat en på grundval

av det för nämnda dyrortsgruppering erhållna materialet verkställd preliminär

sammanställning av uppgifterna för samtliga residensstäder. De för

Stockholm beräknade utgifterna hava därvid satts lika med 1,000 och indextalen

för de övriga orterna beräknats i proportion härtill. Sammanställningen

visar, att efter Stockholm kommer i dyrhetshänseende närmast

Luleå med jämförelsetalet 956 och i tredje rummet Göteborg med jämförelsetalet

947. De tre övriga förut omförmälda norrländska residensstäderna

intaga däremot Härnösand sjätte rummet med jämförelsetalet 922,

Östersund nionde rummet med jämförelsetalet 916 och Umeå trettonde

rummet med jämförelsetalet 901.

Den senast utförda dyrortsgrupperingen, vid vilken för vinnande av

största möjliga noggrannhet hänsyn tagits till utgifterna icke allenast för

livsmedel, lyse och bränsle utan även för hyra och skatter, giver sålunda

vid handen, att Göteborg i dyrhetshänseende intager tredje rummet bland

rikets länsresidensstäder och kommer före Härnösand, Östersund och Umeå,

i vilka städer landsstatstjänstemännen redan tillerkänts ortstillägg. I samband

med blivande nya löneregleringar torde väl vara att förvänta, att en

mera genomgående och riktig dyrortsgruppering för ett flertal tjänstemannagrupper

kommer att, liksom för kommunikationsverkens personal

redan skeft, bliva genomförd. Med hänsyn till de nyss lämnade uppgifterna

synes emellertid billigheten kräva, att, i enlighet med vad länsstyrelsen

hemställt, ortstillägg redan nu tillerkännas tjänstemännen vid Göteborgs

länsstyrelse, landsfogden däri inbegripen. Ortstilläggets belopp

synes därvid böra bestämmas i överensstämmelse med vad för de tre

Nordandslänen gäller. Den ekonomiska innebörden av detta förslag — om

hänsyn jämväl tages till den i statsverkspropositionen gjorda framställningen

om inrättande vid länsstyrelserna av kvinnliga biträden av andra

lönegraden — framgår av följande tablå:

1 landssekreterare'' .....

1 landskamrerarc . .

2 länsaBsessorer .......

1 länsnotarie av l:a lönegraden

1 > > 2:a »

Belopp för varje

befattningshavare

Samma

Kronor

Kronor

. . . 300

300

... 300

300

... 200

400

... 150

150

... 150

150

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Belopp för varje

befattningshavare

Kronor

1 länsbokhållare av l:a lönegraden................150

1 > > 2:a > ................150

6 landskanslister........................100

5 landskontorister........................100

2 kvinnliga biträden av 2:a lönegraden............. 100

5 > > > l:a > ..............100

2 vaktmästare.......................... 75

1 landsfogde...........................200

Samma —

Summa

Kronor

150

150

600

500

200

500

150

200

3,750

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kräves sålunda ett anslag

av 3,750 kronor, vilket, på sätt i årets statsverksproposition antytts, synes

kunna lämpligen anvisas å extra stat. Ehuru i statsverkspropositionen

nämnda anslagsbelopp icke beräknats, lär, enligt vad jag inhämtat, tillgång

härtill kunna beredas å budgeten.

I samband härmed nödvändiggöres emellertid en ändring av de utav

1918 års riksdag vid regleringen utav löneförhållanden m. m. för vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg till

avlöningsstaterna för länsstyrelserna, i vad angår Göteborgs och Bohus län.

Därest nämligen vaktmästare vid länsstyrelsen i nämnda län erhåller ortstillägg,

torde han, för det fall att bostad och bränsle anvisas honom, böra

i likhet med vaktmästarna vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län av lönen avstå 225 kronor för år. Jag

tillstyrker därför, att i anmärkningen 2) under omförmälda tillägg till

avlöningsstaterna för, bland annat, länsstyrelserna göres sådan ändring,

att vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborg blir likställd med vaktmästare

vid länsstyrelserna i Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till

vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs

och Bohus län, på extra stat för samma år under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor,

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta

sådan ändring i anmärkningen 2) under de av 1918 års

lagtima riksdag enligt skrivelse nr 415 i samband med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

7

regleringen av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg

till avlöningsstaterna för vissa angivna verk och institutioner,

att, därest bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare

vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,

han för sådan förmån skall, så länge ortstillägg till

honom utgår, av lönen avstå 225 kronor för år.

Till denna departementschefens, av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans

Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1920:145 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om ortstillägg till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län m. fl. s. 1 i texten
  2. SU 1920:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ortstillägg till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län m. fl. s. 24 i texten