Sök i Ratio Lex

Om beviljande av medel till en extra division i Svea hovrätt

1920-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:282, Om beviljande av medel till en extra division i Svea hovrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj.ls proposition till riksdagen om beviljande av medel

till en extra division i Svea hovrätt: given Stockholms

slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen att

för beredande under år 1921 av tillfällig förstärkning av Svea

hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling av vädjade

mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag, högst .............................................. kronor 40,070.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Östen Vndén.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 238 käft. fNr 282.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung! Majits proposition Nr 282.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållit inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans exellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UNDÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Undén anmälde ärende

rörande avlåtande till riksdagen av proposition om beviljande av medel

till beredande under år 1921 av tillfällig förstärkning av Svea hovrätt

med en extra division. Därvid anförde föredraganden:

Sedan Svea hovrätt från och med den 1 oktober 1896 förstärkts

med en division, som överflyttades från Göta hovrätt, bestod Svea hovrätt

till den 1 september 1904 av sju divisioner. Från och ined sist

nämnda dag har hovrätten arbetat på åtta divisioner, ehuru den åttonde

divisionen först från och med år 1918 varit uppförd å ordinarie stat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 282. 3

Redan vid behandlingen av frågan om åttonde divisionens uppförande

på ordinarie stat var uppmärksamheten fäst å angelägenheten av

att hovrätten därutöver förstärktes med tillfälliga arbetskrafter för avarbetande

av den då förekommande balansen av instämda och vädjade

mål. I det yttrande till statsrådsprotokollet, som åtföljde propositionen

till 1917 års riksdag i nämnda ämne, hänvisade dåvarande

chefen för justitiedepartementet därtill, att balansen å mål av

nämnda art från den 1 januari 1905, eller från årsskiftet näst efter det

den extra divisionen började sin verksamhet, till den 1 januari 1917,

ingalunda minskats utan i stället stigit från 1,292 till 1,567 eller med

omkring 21,3 procent. Denna omständighet syntes, anförde departementschefen,

med full tydlighet giva vid handen, att hovrätten hade

ett fullt konstant behov av den förstärkning av arbetskrafterna, som

åttonde divisionen utgjorde. För att lätta det tryck, som den dåvarande

balansen utövade på arbetet i hovrätten och som i hög grad fördröjde

rättskipningen därstädes, syntes det till och med bliva nödvändigt att i

en nära framtid, när det ekonomiska läget bättre tilläte det, tillfälligtvis

insätta eu extra division utöver de då arbetande divisionerna. Under

förutsättning att tillströmningen av instämda och vädjade mål ej komme

att under de närmaste åren förete en avsevärdare stegring, skulle balansen

av dylika mål kunna genom eu djdik åtgärd på en tidrymd av

cirka tre år nedbringas till ungefär normalt omfång.

Någon dylik förstärkning av hovrättens arbetskrafter har dock

ej kommit till stånd.

Emellertid har Svea hovrätt nu i eu till Kungl. Maj:t ingiven, den Svea

9 mars 1920 dagtecknad skrivelse framhållit, att, sedan nyssnämnda

yttrande fälldes, förhållandena i hovrätten väsentligen försämrats, och

att, enligt vad arbetsredogörelsen för år 1919 utvisade, ställningen nu

vore sådan, att hovrätten ansett sig icke längre kunna uppskjuta att fästa

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på saken.

Till utredning angående ställningen åberopar hovrätten till en

början följande tablåer:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition Nr 282.

Tablå över instämda och vädjade mål aren 1905—1919.

Å r

Från före- gående år

balanserade

Under året

inkomna !

1

Summa

i Under året

avgjorda

Till nästa

år balan- serade

1905

1,292

1,438

2,730

|

1,502

1,228

1906

1,228

1,547 i

2,775

1,498

1,277

1907

1,277

1,434

2,711

1,543

1,168

1908

1,168

1,528

2.696

1,511

1,185

1909

1,185

1,680

2,865

1,531

1,334

1910

1,334

1,678

3,012

1,620

1,392

1911

1,392

1,801 1

3,193

1.770

1,423

1912

1,423

1,762 1

3,185

! 1,762

1,423

1913

1,423

1,778 ''

3,201

1,541

1,660

1914

1,660

1.753 j

3,413

1 1,813

1.600

1915

1,600

1,676

3,276

I 1,699

1,577

1916

1,577

1,761

3,338

1,771

1,567

1917

1,567

1,723 1

3,290

1,755

1,535

1918

1,535

1,899

3,434

1 1,609

1,825

1919

1,825

1,909

3,734

1,648

2,086

Tablå över övriga mål 1913—1919.

Å r

Från före- gående år

balanserade

Under året

inkomna

Summa

Under året

avgjorda

Till nästa

år balan- serade

1913

313

1,657

1,970

1,561

409

1914

409

1,516

1,925

1,535

390

1915

390

1,497

1,887

1,456

431

1916

431

1,506

1,937

1,543

394

1917

394

1,731

2,125

1,521

604

1918

604

2,400

3,004

2,097

907

1919

907

1.943

2.850

2,061

789

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 282. 5

Till vattenöverdomstolen hava under år 1919 inkommit 8 vädjade mål, vilka

alla blivit balanserade till följande år, och 2 besvärsmål, vilka under året avgjorts.

I anslutning till sålunda lämnade uppgifter anför hovrätten i sin

nu ifrågavarande skrivelse följande:

Balansen å instämda och vädjade mål hade sålunda stigit från 1,292 vid

ingången av år 1905 till 2,086 vid ingången av år 1920. Anledningen till ökningen

vore framför allt att söka däri, att antalet inkomna mål väsentligen stigit eller

från 1,438 år 1905 till 1,909 är 1919. Förhållandet mellan antalet avgjorda och

antalet inkomna mål hade varit växlande. Under åren närmast före de bägge

senaste hade avgjorts något flera mål än de som inkommit. Men under åren 1918

och 1919, då nya mål till osedvanligt stort antal inkommit, hade antalet avgjorda

mål ej väsentligt understigit antalet inkomna mål. Antalet avgjorda mål hade ock

understigit under nämnda år det antal sådana mål, som under de närmast föregående

åren avgjorts. Anledningen därtill vore tydligen den väsentliga ökningen i

antalet övriga mål, som dessa år krävt behandling. Antalet inkomna sådana mål,

vilket år 1913 varit 1,657 hade nämligen år 1918 belöpt sig till 2,400 och 1919

till 1,943; och de avgjorda målen av denna art hade år 1918 uppgått till 2,097

och år 1919 till 2,061 eller för vartdera året över 500 mera än de närmast föregående

åren. Icke desto mindre hade balansen av sådana mål nämnda år blivit

vida större än den någonsin förut varit. Sedan de så kallade kristidsmålen numera

avsevärt minskats, vore det emellertid att antaga att dessa mål skulle nedgå till

förut vanligt antal.

Största vikten läge alltså på frågan om nedbringande av balansen å instämda

och vädjade mål. Även om till följd av minskning i antalet övriga mål

det kunde förväntas, att instämda och vädjade mål hädanefter kunde komma att

avgöras till något större antal än under de bägge senaste åren, torde dock ökningen

icke bliva så stor, att något avsevärt antal mål utöver det, som årligen inkomme,

skulle kunna avgöras. Därest nya mål inkomme till lika stort antal som de bägge

senaste åren, torde de avgjorda målen icke komma att uppgå till lika högt antal

som de inkomna. Härvid vore ock att märka att, sedan vattenmål, såsom nu

kunde förväntas, började i något större antal inkomma till vattenöverdomstolen,

åttonde divisionen, som tjänstgjorde i sådan egenskap, icke kunde medhinna lika

många andra instämda och vädjade mål som förut. Under förutsättning att hovrättens

arbetskrafter icke förstärktes, vore det således att förvänta, att balansen å

instämda och vädjade mål icke kunde nedbringas utan förr komme att ökas. Detta

vållade naturligtvis en avsevärd försening av rättsskipningen. Sådan ställningen

nu vore kunde det beräknas, att instämda eller vädjade mål, som ej hade förtursrätt,

i allmänhet ej kunde komma till avgörande förr än ej så litet mera än ett år

efter det målen inkommit. Hovrätten behövde icke närmare utveckla, vilka olägenheter

följde av en sådan försening.

Till åstadkommande av bättring i förhållandena torde icke finnas annan utväg

än att hovrätten för någon tid framåt förstärktes med en extra division för avarbetande

av balansen å instämda och vädjade mål. På sätt förut nämnts, hade

det vid avgivande av 1917 års proposition beräknats, att den dåvarande balansen

skulle med en extra division kunna på tre år nedbringas till normal storlek. Med

avseende å den väsentliga försämring i ställningen, som sedan dess inträtt, måste

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2S2.

något längre tid nu åtgå innan förhållandena kunde bliva normala. Beslut om inrättande

av en extra division torde emellertid, såsom tidigare varit fallet, höra

fattas allenast för ett år i sänder.

Hovrätten förbisåge icke, att det med avseende å den rådande personalbristen,

vilken medfört avsevärd svårighet att upprätthålla tjänstgöringen på åtta

divisioner i hovrätten och än mer att tillgodose behovet av vikarier och biträden

åt häradshövdingarna under hovrätten, kunde vara ganska ovisst, om tillräckligt

kvalificerade personer att därmed besätta de erforderliga nya befattningarna konnne

att stå till buds; och det vore väsentligen hänsyn härtill, som föranlett att framställning

i förevarande hänseende icke tidigare gjorts. Det torde dock vara att

hoppas, att svårigheterna skulle kunna övervinnas. 1 varje fall syntes ett försök

böra göras. Lättnad därvid skulle vinnas, om Kungl. Maj:t i möjligaste mån begränsade

användningen av hovrättens ledamöter och under hovrätten lydande

häradshövdingar för andra offentliga uppdrag, särskilt sådana som icke avsåge

rättsskipningen eller den allmänna lagstiftningen. A angelägenheten därav både

hovrätten redan förut fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Ytterst berodde emellertid

möjligheten att få den nuvarande personalbristen avhjälpt på att tillfredsställande

avlöningsförmåner tillerkändes befattningshavare i hovrätten och därunder

lydande domstolar.

Den personal, som för den extra divisionens inrättande erfordrades, vore fem

assessorer och en notarie.

Ordföranden å den extra divisionen borde erhålla arvode lika med övriga ordförande

eller med 500 kronor. Arvodena till de extra ordinarie assessorerna torde

höra bestämmas enligt samma grunder, som gällde för övriga assessorer, det ville säga

att en var av dem skulle erhålla tjänstgöringspenningar såsom ledamot med 2,500

kronor och avlöningstillägg enligt nådiga brevet den 12 november 1919 med 4,500

eller 3,500 kronor, vartill "borde komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

på sätt därom kunde varda för övriga assesorer stadgat. Till den extra notarien

syntes böra anvisas tjänstgöringspenningar såsom notarie med 1,600 kronor och

avlöningstillägg enligt nådiga brevet den 12 november 1919 med högst 2,000

kronor, vartill borde komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt särskilda

bestämmelser.

Nödigt vaktmästarebiträde syntes lämpligen kunna erhållas sålunda, att den

extra vaktmästare, som tillkommit, när åttonde divisionen inrättades och som med

allenast halv tjänstgöringsskyldighet uppbure 600 kronor i arvode, finge full tjänstgöringsskyldighet

och avlönades på samma sätt som den med anledning av krigshovrättens

inflytande i hovrätten anställde extra vaktmästaren eller med 1,570

kronor, vartill borde komma dyrtidstillägg.

På grund av vad sålunda blivit autor! hemställde hovrätten,

att en extra division måtte få hos hovrätten bildas och med instundande

höstsessions början den 10 nästkommande september träda i

verksamhet för att, till en början under ett år, handlägga uteslutande

instämda och vädjade mål;

att avlöningen till den ökade personalen vid hovrätten, som i

följd härav erfordrades, måtte få utgå enligt vad förut förordats; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 282.

att vissa närmare angivna avvikelser från den för hovrätten gällande

arbetsordningen måtte medgivas.

På sätt förut omnämnts, har redan vid avlåtandet av 1917 års

statsverksproposition, i vilken föreslogs uppförande av åttonde divisionen

i Svea hovrätt på ordinarie stat, dåvarande chefen för justitiedepartementet

gjort gällande, att för avarbetandet av den i hovrätten då förefintliga

balansen å oavgjorda mål och ärenden erfordrades, att i hovrätten

tillfälligtvis inrättades en extra division, den nionde, vilken beräknades

behöva vara i verksamhet under tre år. Att förslag därom dock ej redan

då framställdes berodde därpå, att man ansåg, att härför borde avvaktas

statsfinansiellt sett bättre tider.

Sedan nu nämnda tidpunkt har, såsom hovrätten framhållit, balansen

på oavgjorda mål och ärenden stigit än ytterligare. Medan balanserna

å instämda och vädjade mål, å ena, samt å övriga mål, å andra sidan, vid

1916 års utgång voro respektive 1,567 och 394, voro motsvarande siffror

vid 1919 års slut ej mindre än 2,086 och 789. Att en balans av denna

storlek innebär ett för den rättssökande allmänheten ytterst kännbart

missförhållande, ligger i öppen dag. Såsom belysande i detta avseende må

omnämnas, att 1902 års löneregleringskommitté i det betänkande, som den

år 1908 avgav rörande reglering av löneförhållanden in. m. vid rikets hovrätter,

i överensstämmelse med vad Svea hovrätt själv tidigare anfört, såsom

en normal balans i hovrätten å instämda och vädjade mål angivit allenast 500.

Den sålunda hopade mängden av mål medför givetvis, att, därest

ej särskilda åtgärder vidtagas, snabbheten i rättsskipningen kommer att

i hög grad äventyras, och detta icke blott tillfälligtvis utan för lång tid

framåt. För avhjälpande härav synes det mig nödvändigt att tillgripa

den utväg, som hovrätten föreslagit, eller att förstärka hovrättens arbetskrafter

med en extra, nionde division. En viss betänklighet mot denna

utväg möter visserligen, på sätt hovrätten också framhållit, i den brist,

som för närvarande råder på yngre fullt kvalificerade jurister, vilka ägna

sig åt domarbanan. Om emellertid de förslag till bättre avlöningsförhållanden

för, bland andra, den vid lantdomstolarna tjänstgörande extra

personalen, varom redan beslutits att till riksdagen avlåta proposition,

bliva i huvudsak bifallna, synes förhoppning kunna hysas om att berörda

brist skall så småningom bliva väsentligen avhjälpt och att rekryteringen

av den extra divisionen med kompetent personal icke skall stöta

på oöverkomliga svårigheter.

Hovrätten har begärt, att den extra divisionen måtte få inrättas

redan med början av innevarande års höstsession eller den 10 september

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 '' Kung!. Maj:ts proposition Nr 282.

1920, för att därefter vara i verksamhet tillsvidare under ett år. Detta

förslag, som skalle påkalla att medel för ändamålet äskades även på 1920

års tilläggsstat, anser jag mig icke kunna förorda, utan tillåter jag mig

i stället föreslå, att ifrågavarande förstärkning av arbetskrafterna tillföres

hovrätten först med ingången av år 1921 och att den tillsvidare

beräknas att komma hovrätten till del under sistnämnda kalenderår i

dess helhet.

Kostnaderna för den extra divisionens verksamhet under år 1921

skulle enligt hovrättens framställning och med huvudsaklig ledning av

de grunder, som kommit till användning vid äskandet av medel till de

nuvarande extra divisionerna vid rikets båda övriga hovrätter, belöpa

sig till 40,070 kronor enligt följande sammanställning:

5 adjungerade ledamöter å högst 7,000 kronor .............. kronor 35,000

Ordförandearvode......................................................................... )) 500

1 t. f. notarie ............................................................................. » 3,600

Ökad vaktmästareälp.............................................................. » 970

Summa kronor 40,070.

Medel för nu ifrågavarande ändamål äro icke beräknade i innevarande

års statsverksproposition. Denna omständighet torde dock,

då här är fråga om ett trängande behov och det för ändamålet

erforderliga anslaget ej är av den storlek, att det kan hava någon större

betydelse från budgetssynpunkt, icke böra hindra, att proposition i ämnet

avlåtes till riksdagen, och kommer chefen för finansdepartementet att

sedermera framställa förslag angående beredande av medel härför.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande under år 1921 av tillfällig förstärkning av Svea

hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling av vädjade

mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag, högst................................................. kronor 40,070.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan fann Hans Maj:t Konungen gott

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om beviljande av medel till en extra division i Svea hovrätt. s. 1 i texten