Sök i Ratio Lex

Angående lån åt Svenska lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm

1920-03-12 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:285, Angående lån åt Svenska lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 285.

i

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån åt Svenska

lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation

i Stockholm; given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, för beredande åt Svenska lufttrafikaktiebolaget av ett lån för

anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm, under de i statsrådsprotokollet

angivna villkor och de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt meddela, under utgifter för kapitalökning för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,750,000 kronor, ävensom, under förutsättning

av bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1921 års riksstat

bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel

skola höjas med motsvarande belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 241 Käft. (Nr 285.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.~t» proposition nr 286.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Majä

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden Unken,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Svensson anförde:

Svenska Hos Kungl. Maj:t har Svenska lufttrafikaktiebolaget anhållit om ett

aktiebolaget statslån å 2,000,000 kronor för att bolaget måtte sättas i stånd att medelst

regelbunden luftskeppstrafik förbinda Sverige med kontinenten. Bolaget

har därvid anfört följande:

»Bolaget, som stiftades den 5 februari 1919 med ett numera till fullo inbetalt

aktiekapital av 1,000,000 kronor, har till ändamål att efter erforderliga förberedande

åtgärder idka lufttrafik såväl inom landet som mellan Sverige och utlandet. 1

överensstämmelse med detta program har bolagets verksamhet hittills ägnats åt

sådana förberedande arbeten, som måste anses nödvändiga för inaugurerande av

ett nytt kommunikationsmedel i samfärdselns tjänst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

3

Det vid starten tecknade aktiekapitalet avsågs också huvudsakligen att i

män av behov användas för studier och försök i fråga om möjligheterna för reguljär

trafik. Dessa försök ämnade man företrädesvis anordna med aeroplan av såväl

land- som sjötyp, då försök med luftskepp ansågos för dyrbara för att iscensättas.

Bolagets studier hava bland annat givit vid handen följande:

Erfarenheter från utlandet.

De länder, där stor tillgång på från kriget kvarvarande flygmaskiner finnes,

hava i viss utsträckning igångsatt flygplan trafik med användande av dylika

typer, lätt förändrade för transportbruk. Så hava i såväl Amerika som Tyskland

reguljär flygplantrafik drivits med jämförelsevis goda resultat ur tekniskt hänseende.

Mellan England och Frankrike har härjämte öppnats internationell trafik

med dylika maskiner, med vilken på sista månaderna förenats flygpostbefordran.

De kostnader, som äro förenade med drivande av denna trafik, äro emellertid

högst avsevärda, och höga biljettpriser krävas för befordran med densamma.

Den engelska luftfartsministern anför också i sin rapport över 6 månaders

flygning i England från den 1 maj, att någon fullgod typ för kommersiell flygning

förefinnes ännu icke. Man torde kunna säga, att den fördel framför

andra kommunikationsmedel, som flygplanen ansetts medföra, nämligen stor tidsbesparing,

i stort sett ännu icke på ett tillfredsställande sätt kunnat påvisas.

Driftsäkerheten är på grund av motorernas relativt låga utvecklingsgrad ännu

icke fullt betryggande, varjämte deras livslängd är för kort i förhållande till

kostnaden. Energiskt arbete nedlägges emellertid för närvarande på att frambringa

konstruktiva förändringar, varvid högre hastighet samt större driftsäkerhet

och större livslängd böra kunna uppnås.

Under krigets första år användes i flera länder, speciellt i Tyskland, luftskepp^

för spaningsuppdrag och långa luftraider. På grund av svårigheter att

undgå anfall från de mera lättmanövrerade flygplanen visade sig emellertid luftskeppen

mindre lämpliga för krigsändamål, varför också deras användning blev

av underordnad betydelse under kriget. Undantag härifrån må dock göras för

det särskilda område för luftfartyg, som omfattade spaningstjänst över haven.

England, som före kriget i begränsad omfattning begagnade sig av tyska eller

franska luftskepp, igångsatte under kriget tillverkning av luftskepp och hade vid

vapenstilleståndets inträdande flera dylika under arbete. De större typerna, som

England sålunda byggt, voro i stort sett grundade på de erfarenheter Tyskland

vunnit vid byggande av sina zeppelinare.

Som bekant utförde redan år 1912—13 Deutsche Luftschiffahrts A. G.

passagerarefärder inom landet med stor framgång ur såväl teknisk som ekonomisk

synpunkt. De luftskepp, som då användes, voro emellertid tekniskt sett ofantligt

mycket mindre utvecklade än de, som tillkommit under kriget. Det stora antal

luftskeppsfärder, som zeppelinare gjort under kriget, har skaffat desammas konstruktörer

eu fond av erfarenheter, som sedermera tillämpats, varigenom luftskepp

numera kunna anses tämligen oberoende av flera av de svårigheter, som

förr voro hindrande för desammas användande i civil trafik. Beträffande dylika

luftfartygs användbarhet kan hänvisas till såväl den av engelsmännen utförda

R. 34, vars färd över Atlanten måste betecknas som en succés som den av Zeppe[inverket

i Tyskland konstruerade och i Deutsche Luftschifiährts A. G:s ägo be
-

Flygplan
trafik.

Luftskepps
trafik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 285.

fintliga Bodensee. Den senare har från den 25 augusti till den 1 december förra

året utfört regelbundna färder mellan Friedrichshafen vid Bodensjön^och Berlin

med avgång varannan dag från] vardera^ platsen. Det tyska bolaget har meddelat,

att färderna endast i ett par fall måst inställas, och kan man anse, att

denna försökstrafik faktiskt påvisat luftskeppens tekniska möjligheter till reguljär

drift. Från den 1 december har fartyget lagts upp för att såtillvida ombyggas,

att det skall kunna rymmajökat antal passagerare, vilket i betraktande av den

stora resandefrekvensen visat sig1, erforderligt. Därjämte är i dagarna ännu ett

fartyg av samma storlek färdigt att lämna varvet.

Den för alla välbekanta Bodensees‘färd Berlin — Stockholm — Berlin,

som kom till stånd på initiativ av Svenska lufttrafikaktiebolaget, är världshistoriens

första exempel på internationell'' lufttrafik med typen lättare än luft för

befordring av passagerare och post mot erläggande av avgifter.

Italienska luftskepp hava efter kriget använts till rundturer inom landet

och med god framgång. Deras konstruktion måste betraktas som god.

Erfarenheter inom Sverige.

Av redogörelser i pressen"''har framgått, att såväl svenska som utländska

flygplan företagit ett avsevärt antal intressanta färder inom Sverige. Nästan

utan undantag hava dessa färder varit tillfällighetsflygningar utan någon som

helst avsikt att därigenom bevisa möjligheten för en regelbunden trafik på bestämda

tider och med bestämda mål. Bolaget har likväl uppmuntrat flygare av

olika nationaliteter att besöka^ Sverige för att så småningom därigenom vinna

erfarenhet om vilka slags''typer, sonflbäst lämpa sig för Sveriges" klimatiska och

terrängförhållanden. Vi hava sålunda varit i tillfälle att under sommaren 1919

studera såväl landflygplan''som vattenflygplan, men återstår att under innevarande

vinter prova vad som kan lämpa sig för våra snö- och isförhållanden. Det

allra allvarligaste hindret för upprättandet av lufttrafik hos oss ligger i svårigheten

att anskaffa flygmateriel, som lämpar”sig för alla årstider. På grund av

rikedom på sjöar, vattendrag och kuster och å andra sidan den hart när oöverstigliga

svårigheten att i närhetenyav större trafikcentra*finna tillräckligt rymliga

och jämna landningsplatser, förefaller det ganska naturligt, att vattenflygplanet

skulle lämpa sig bäst för oss. Detta gäller dock endast för vår relativt

korta sommar. Så snart isbildningen börjar på hösten, måste landningen ske på

isen eller de snötäckta fälten, varvid helt naturligt skidor under den vanliga

landflygmaskinen måste tillgripas. Denna typ för vinterflygplan har med framgång

använts inom svenska arméns och flottans flygväsende, men hava vi icke

fått några utländska erfarenheter på detta område.

Ett mycket viktigt led i våra studier utgjorde det''förut omnämnda besöket

av det tyska luftskeppet Bodensee. Som en följd utav detta besök har

lufttrafikaktiebolaget trätt i närmare förbindelse med det tyska bolaget för erhållande

av tekniska och''ekonomiska uppgifter rörande luftskeppens användbarhet

till civil trafik.

Tyskarnas uppfattning är i stort sett följande:

Till skillnad från flygplanen, vilkas aktionsradie är inskränkt till cirka

800 km.,1 böra luftskepp användas på långa distanser, och torde ett avstånd av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

5

800 km. vara ett minimum. Ju längre distanserna intill en viss gräns äro, desto

bättre kan man ekonomiskt utnyttja luftskeppens användning, enär omkostnaderna

för landning då fördelas på längre färdsträcka.

En gång i luften, kunna luftskepp numera motstå nästan varje slag av

väderlek, men i fråga om luftskeppstrafik är fortfarande landningsproblemet det

svåraste. Engelsmännen hava utfört flera experiment och försök med ordnande

av landning vid torn eller i marken. Huruvida detta är möjligt även med luftskepp

av större dimensioner|torde för närvarande vara svårt att avgöra. Tyskarna

förklara sig icke tro på denna metod för landningars anordnande, utan anse

det nödvändigt, att åtminstone på varje ändpunkt luftskeppshallar finnas uppförda.

Ju mera gynnsamt med nänsyn till vindförhållandena en luftskeppshall

är belägen, desto större antal dagar på året kunna färder anordnas. Tyskarna

vilja därför endast anlöpa sådana platser, där välbelägna lufthallar finnas att

tillgå, och där fartygen vid ankomsten kunna omhändertagas av landningsmanskap.

Utan att vilja påstå, att utvecklingen av luftskeppen avslutats och framför

allt med klar uppfattning om att bl. a. frågan om luftskeppens förankringsmöjligheter

måste lösas på ett annat sätt än det av tyskarna hittills brukade,

har bolaget emellertid kommit till den uppfattningen, att luftskepp numera tekniskt

sett äro så fulländade, att trafik med desamma kan bliva ekonomiskt

givande.

Bolagets egna åtgärder.

Under den tid, då de förut nämnda studierna pågått, har bolaget vidtagit

vissa åtgärder för att vid lämplig tidpunkt självt kunna praktiskt pröva lufttrafik

medelst flygmaskiner. Som bolaget ansett det ändamålsenligt att först

skaffa sig byggnader för förvaring av flygmateriel har ett hangar uppförts på

Lindarängen vid Stockholm, varjämte plats för dylikt arrenderats i närheten av

Göteborg, med avsikt att därstädes likaledes uppföra ett hangar. Samtidigt hava

landningsplatser och bensindepåer ordnats utefter vägarna Stockholm—Göteborg,

Stockholm—Malmö—Trelleborg, Stockholm—Sundsvall, Stockholm—Karlstad (Kristiania)

samt Göteborg—Malmö. För att under vinterförhållanden pröva möjligheterna

att trafikera nämnda sträckor har bolaget inköpt ett antal flygplan, vilka

komma att av bolaget utrustas på ett för vinterförhållandena på de olika linjerna

mest passande sätt. Det bör anmärkas, att bolaget icke avser att utlova regelbunden

trafik utan endast att försöksvis pröva möjligheten därtill. För nästkommande

års sommartrafik dryftas just i dessa dagar avtal om inköp av ytterligare

10 st. maskiner. Slutligen bör tilläggas, att bolaget på uppdrag av vattenfallsstyrelsen

uppgjort ett fullständigt förslag till trafik med flygplan mellan

Porjus och Lilla Sjöfallet; på grundval av detta förslag har Kungl. Maj:t på

vattenfallsstyrelsens framställning till innevarande riksdag inlämnat proposition

om anvisande av vissa medel till genomförande av denna trafik.

Planer för framtiden.

Som av föregående redogörelse framgår, är bolaget ganska väl rustat att

genom praktiska försök pröva möjligheterna för regelbunden trafik med flygmaskiner.

Däremot föreligga synnerligen stora svårigheter att med de nu tillgäng
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

liga penningmedlen åstadkomma försök med systemet lättare än luft, d. v. s.

luftskepp.

Enligt vår mening giva särskilt de på sista tiden gjorda erfarenheterna i

utlandet grundad anledning till den förmodan, att luftskeppen komma att spela

en övervägande betydelse för lufttrafik. Det gäller då för Sverige att vara

rustat att med framgång kunna träda i underhandlingar med utländska företag

om samarbete för trafiken mellan Sverige och främmande länder.

Ett oundgängligt nödvändigt villkor för att få igång och driva dylik trafik

är emellertid att kunna disponera över en luftskeppshall, i vilken fartygen kunna

förvaras. Bolaget har under samarbete med experter undersökt, var man lämpligen

bör förlägga en dylik lufthall. Med tanke på att den framtida trafiken

med sannolikhet kommer att huvudsakligen läggas å ena sidan i riktning Stockholm—Göteborg—London,

och Stockholm—Petrograd, varvid anordningar för landning

skulle bliva nödvändiga i såväl Göteborg som Stockholm samt å andra

sidan linjen Stockholm—Berlin—Eriedrichshafen, vid schweiziska gränsen, där

luftskeppsstation vore nödvändig i Stockholm, bör således den första stationen

uppföras i Stockholms närhet.

Utvecklingen skulle då tänkas på följande sätt, och böra samtliga åtgärderna

snarast sättas i gång.

1) Avtal träffas med stat eller kommun om upplåtelse av markområde i

Stockholms närhet.

2) En luftskeppshall uppföres av bolaget.

3) Ett luftskepp beställes.

4) Avtal träffas med tyska och engelska bolag att insätta luftskepp på

routen Stockholm—Berlin respektive Stockholm—Berlin—Friedrichshafen samt

Stockholm—Göteborg—London. I detta avtal skulle bolaget förbehålla sig rätten att

med bolagets eget eller egna luftskepp gå i samtrafik med de utländska företagens.

I betraktande av de större svårigheter av meteorologisk art, som äro förknippade

med routen Stockholm—Göteborg—London, synes denna böra komma i andra

hand, medan de första försöken företagas på lättare sträckan Stockholm—Berlin

för att med vunnen erfarenhet utsträckas till schweiziska gränsen.

Till bedömande av kostnaderna för åtminstone programmets första del vill

bolaget anföra, att, förutsatt att mark icke behövde inköpas, en luftskeppshall

jämte dithörande nödiga anläggningar skulle betinga en summa av cirka kronor

2,000,000; ett luftskepp av Bodensees storlek kostar approximativt kronor 1,000,000.

Med tillhjälp av ett luftskepp kan sträckan Stockholm—Berlin befaras med

avgång från Stockholm varannan dag. Om det tyska bolaget likaledes insätter

ett luftskepp, kan man uppnå daglig förbindelse. I händelse i medeltal 17 personer

och 1,000 kg. post och varor medtagas per resa samt dessutom vissa inkomster

för reklam m. m. beräknas, skulle ett biljettpris av minst 350 kronor per

person Stockholm—Berlin erfordras för att täcka omkostnaderna och amortering

å luftskeppet.

Det kan icke förnekas, att luftfartyg av denna typ vidlådas av en viss

ofullkomlighet, som medför avsevärd ekonomisk risk. Inom de närmaste åren har

man emellertid att emotse tekniska förbättringar, som avsevärt komma att förminska

riskerna. Frågan uppstår då, huruvida bolaget bör ställa sig avvaktande,

eller om bolaget redan nu bör vidtaga positiva åtgärder.

En sak synes för närvarande ganska viss, nämligen den att eu eller annan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

7

hall för (lockning rav''luftskepp kommer att bliva nödvändig inom Sverige, även

om problemet att landa passagerare genom s. k. Mooring mast eller på annat sätt

kommer att lösas. Således bör risken att uppföra en dylik hall vara minimal, i

synnerhet om densamma bygges med sådana dimensioner, att den kan emottaga

utländska luftskepp av den storlek, som man har anledning tro skall bliva kommersiellt

mest användjinom Europa eller 30,000 kbm.-typen.

Om de antagna beräkningsgrunderna hålla streck, skulle det vara möjligt

att befordra passagerare luftvägen för en kostnad av cirka 50 öre per person-kilometer.

Finns i Sverige en luftskeppsstation, stå sedan alla vägar öppna till de

platser i Europa, där liknande anläggningar finnas.

De för närvarande till bolagets förfogande ställda medlen räcka dock icke

till för att framgå på de härovan skisserade linjerna, utan erfordras härtill avsevärt

större kapital. Som redan nämnts beräknas sålunda till:

luftskeppsstation cirka ..........kr. 2,000,000: —

1 st. luftskepp » ..........» 1,000,000: —

samt dessutom för arbetarebostäder och rörelsekapital approximativt kronor

500,000, eller inalles kronor 3,500,000.

Detta avsevärda belopp kan bolaget emellertid icke ensamt under nuvarande

tryckta konjunkturer på penningmarknaden rimligen åstadkomma.

Det sätt, på vilket lufttrafikens finansiering ordnats i en del andra länder,

framgår av nedanstående redogörelse.

Till en början är att anmärka, att i samtliga de krigförande länderna luftskeppsstationer

redan finnas färdiga i tillräckligt antal.

I England hava efter förhandlingar mellan luftfartsministeriet och de

främsta fabrikanterna av luftskepp gjorts vissa överenskommelser. Dessa hava

efter meddelande i pressen numera lett därhän, att ett stort bolag bildats i avsikt

att starta de första engelska, banbrytande linjerna på kommersiell grund. Engelska

staten väntas understödja denna verksamhet, speciellt med hänsyn därtill att

lufttrafikens utveckling ur synpunkten av det militära försvaret är av största

betydelse samt vidare att det ekonomiska utbytet av den första trafiken med

engelskt material måhända kan anses tvivelaktig. Statens intresse för flygtrafiken

har härjämte yppat sig på det sätt, att höga pris utfästs för förbättringar

i konstruktivt hänseende; dessutom har postbefordran överlämnats till ett bolag

för sträckan London—Paris.

I Norge har Det Norske Luftfartsrederi haft förhandlingar med regeringen

och inlämnat ansökan om statsunderstöd för ordnande av vissa linjer för flygplantr.

afik. Enligt senaste meddelanden har regeringen principiellt gillat tanken,

men emellertid av finansiella skäl icke ansett sig kunna i önskvärd utsträckning

lämna den begärda subventionen.

I Frankrike har regeringen under en del av 1919 uppehållit en flyglinje

Paris—Bordeaux uteslutande för vinnande av erfarenhet om den regelbundenhet,

som skulle vinnas vid lufttrafik, samt har nu beviljat koncession till enskilda

företag för trafiken London—Paris.

I Förenta staterna pågår den ovannämnda lufttrafiken med statens hjälp

och under samarbete mellan postmyndigheterna och de olika fabrikanterna.

Som synes hava statsmyndigheterna oftast intagit den ståndpunkten, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

lufttrafik bör utövas av privata företag, men i betraktande av det svåra »föret i

portgången», bar man icke velat undandraga sig att lämna understöd åt de första

stegen på detta viktiga kommunikationsmedels utveckling.

Svenska lufttrafikaktiebolaget vill emellertid för den nu planerade starten

av luftskeppstrafik i första hand mellan Stockholm och Berlin icke ifrågasätta

något statsunderstöd, utan anser bolaget, att denna verksamhet bör kunna bära

sig själv. Med hänsyn till den depression, som för närvarande är rådande å

penningmarknaden inom landet, har bolaget emellertid insett, att stora svårigheter

måste möta vid anskaffande av det erforderliga kapitalet till ett ur ekonomisk

synpunkt så oprövat och ovisst företag. I betraktande av den stora betydelse

för staten, som torde ligga uti införandet av ett nytt kommunikationsmedel

med så gynnsamma framtidsutsikter, som luftskeppstrafiken synes innebära, samt

med hänsyn till de fördelar, som ur militär synpunkt givet måste ligga i, att i

landet finns en större station för luftskepp, samt att luftskepp finnas i svensk

ägo, har bolaget emellertid velat ifrågasätta, huruvida icke för detta ändamål till

bolaget kunde beviljas ett statslån löpande med så låg ränta som möjligt.

Bolaget vill här tillägga, att prejudicerande fall föreligga, då såväl enskilda

järnvägar som sjöfart redan sedan lång tid tillbaka åtnjutit förmånen av

lån från statsverket.

De undersökningar, som av styrelsen verkställts bland de nuvarande aktieägarna

angående möjligheten att uppbringa penningar, hava givit vid handen, att

ett nytt kapital av 1,500,000 kronor av dessa skulle kunna garanteras. Under sådana

förhållanden skulle det för rörelsens igångsättande erforderliga statslånet behöva

uppgå till en summa av 2,000,000 kronor.

Den tidpunkt, från vilken medlen skulle behöva av bolaget disponeras, är

den 2 januari 1921.»

Vid ansökningen hava fogats följande approximativa kalkyler, utvisande

dels kostnaderna för en luftskeppsstation invid Stockholm, dels

kostnaderna för drivande av luftskeppstrafik Stockholm—Berlin.

Approximativ kalkyl nr 1

över

Kostnaderna för upprättande av en luftskeppsstation.

Luftskeppshall för 20,000 m8 fartyg enligt »Byggekonom» .... 883,000

Dimensionernas ökande för 30,000 m3 fartyg......... 200,000

Vätgasanläggning för 200,000 m3 gas . .

Bensintankanläggning ........

Verkstäder med inredning......

Administrationsbyggnad (16 eldst. å 6000)

Markplanering ...........

Oförutsett.............

1,083,000

380.000

20,000

100.000

100,000

25,000

292,000

Summa kronor 2,000,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Éungl. Maj:ts proposition nr 285.

9

Anm. 1. Mark förutsattes ställas till förfogande av Stockholms stad mot ett årsarrende

av 20,000 kr.

Anm. 2. För uppförande av erforderliga arbetarebostäder, omfattande c:a 90 eldstäder

å 6,000 kr. och sålunda dragande en kostnad av c:a 540,000 kr., bildas ett särskilt

aktiebolag med ett kapital av 180,000 kr. Se kalkyl nr 2.

Approximativ kalkyl nr 2

över

Luftskeppsförbindelse Stockholm—Berlin (= 800 km.) med luftskepp om 20,000

m3, rymmande 25 passagerare och en totallast av 10,000 kg.

Engångskostnader:

Luftskeppsstation enligt kalkyl nr 1

Fastighetsbolaget....... .

Luftskepp...........

Oförutsedda utgifter......

Apprnximal iva driftkosl under:

It äntå:

6 % k 3,500,000,..........

Avskrivningar:

å byggnader m. m..........

å luftskeppet, 33 1/3 %........

Försäkringar:

luftskeppet, haveriförsäkring, 7 % av värdet

» brandförsäkring, 5 % » »

övrig försäkring...........

Löner:

1 stations- & trafikchef........

1 kontorschef ... •........

3 kontorspersonal å 5,000 ......

2 luftskeppsförare å 12,000 . . . . . .

2 styrmän å 10,000 .........

2 övermontörer å 8,000 .......

6 rorgängare å 6,000 ........

12 montörer å 5,000 .........

2 radiotelegrafister å 6,000 ......

1 hallmästare .1..........

1 förvaltare.............

2 hantlangare å 5,000 ........

2 chaufförer å 5,000 .........

3 nattvakter å 5,000 .........

...... 2,000,000

...... 180,000

...... 1,000,000

...... 320,000

Summa kronor 3,500,000

. . . . 210,000

90.000

333,333 423,333

70.000

50.000

30.000 150,000

20,000

10,000

15.000 45,000

24.000

20.000

16,000

36.000

60.000

12,000 168,000

10,000

8,000

10,000

10,000

15,000 53,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 241 käft. (Nr 285.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

10

1 motorverkmästare..................8,000

4 motormekanici å 5,000 ................ 20,000

1 sadelmakaremästare .................8,000

4 sadelmakare å 5,000 ................. 20,000

1 smedsmästare....................8,000

4 smeder å 5,000 ................... 20,000

1 gasmästare.....................8,000

4 gasarbetare å 5,000 20,000 H2,000

Extra handräckningspersonal, 50 man, c:a 125 landningar å 6

kr. pr man och gång...............

Landningskostnader i Berlin:

125 gånger å 300 kr..................

Bränslekostnader:

350.000 kg. bensin pr år (250 färder, i medeltal 1,325 kg./färd) . . .

å 50 öre pr kg......................175,000

10.000 kg. olja å 1 kr..................... 10,000

Gaskostnader:

1 medeltal 1,400 kg. pr färd: 250 X 1,400 = 350,000 m3 å 50 öre . . .

Reparationer och underhåll:

Av luftfartyg och hall, belysning och uppvärmning

378,000

37,500

37,500

185.000

175.000

200.000

Kontorskostnader.......................... 40,000

Provision för biljettförsäljning..................... 50,000

Bidrag till huvudkontoret....................... 100,000

Markhyra............................. 20,000

Oförutsett............................. 86,167

Summa kronor 2,092,500

Approximativa inkomster:

Passagerareavgifter å 350 kr., i medeltal 17 platser per färd och 250 färder . . 1,487,500

Postbefordran............................ 175,000

Godsbefordran och övervikt........... 175,000

Inträdesavgifter till hallarna....................... 50,000

Reklam, annonser.......................... 30,000

Försäljning av 175,000 m3 syrgas och övriga tekniska biprodukter..... 175,000

Summa kronor 2,092,500

Chefen för

fortifikationen.

»Bolagets vidtagna åtgärder med avseende på vissa flyglinjers iordningställande

och anskaffandet av viss materiel för ett förestående anordnande försöksvis

av lufttrafik med flygplan torde för närvarande vara vad som erfordras

Sedan chefen för fortifikationen anbefallts att i ärendet avgiva utlåtande,

har han inhämtat yttrande från chefen för fälttelegraf kåren, vilken

anfört:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 285.

11

för att rusta sig inför en kommande, regelbunden, kommersiell lufttrafik och undgå

risken att bli förekommen.

Samstämmande erfarenheter från utlandet bekräfta den åsikten, att luftskeppen

komma att spela en mycket stor betydelse i den kommande lufttrafiken,

särskilt på långa håll — över 800 km. — på vilka vissa luftskeppens fördelar

framför flygplanen kunna gorå sig gällande. Förberedelser för en blivande trafik

med luftskepp kräva emellertid anordnandet av en luftskeppshall vid den av bolaget

tänkta ändstationen i Stockholm. I flera av de nyligen krigförande länderna,

som planera luftskeppstrafik, finnas tack vare kriget nu dylika hallar,

vilka kunna komma den fredliga samfärdseln tillgodo. Så är ju icke förhållandet

med Sverige, och bolagets resurser tillåta det icke att jämväl i fråga om en kommande

luftskeppstrafik vidtaga liknande rustningsarbeten och förberedelser, som

ifråga om flygplan trafiken.

Utgående från min åsikt, att båda slagen av lufttrafik — den med flygplan

och den med luftskepp — hava sitt berättigande och sin uppgift, anser jag

det för staten synnerligen viktigt, att åtgärder vidtagas för beredskap jämväl i

fråga om luftskeppstrafiken i enlighet med bolagets förslag, och anser, att staten

till sin egen fördel bör använda sig av ett från så vederhäftigt håll gjort erbjudande.

Ett användande av luftskeppstrafik är särskilt för vårt vidkommande betingat

av landets stora längdutsträckning och dess huvudstads och centrums avlägsna

läge från kontinenten. En kontinental luftskeppstrafik med Stockholm

skulle giva en betydande del av vårt affärsliv de stora fördelar, som medfölja

snabba förbindelser.

Givetvis bör staten förbehålla sig rättighet att vid behov använda sig av

luftskeppshall en och stationens övriga anordningar — ehuru den ur militär synpunkt

ej är välbelägen — vare sig för ballong-, flyg- eller annan tjänst. Särskilt

kan stationen tänkas välbehövlig i och för Stockholms luftförsvar. De närmare

anordningarna på platsen böra därför uppgöras i samråd med vederbörliga militära

myndigheter, men torde ej skäl föreligga att redan på detta stadium närmare

ingå på denna fråga.»

För egen del har chefen för fortifikationen instämt i det av chefen

för fälttelegrafkåren avgivna yttrandet samt förmält sig icke hava något

att därutöver erinra.

Chefen för marinstaben har anfört: Chef en för

»Luftskeppen äro, enligt i världskriget vunnen erfarenhet, under vissa om- staben.

ständigheter väl lämpade för spån in gstj än sten utanför kusterna.

Då således även för marinens del i landets försvar det är av vikt att tillgång

finnes inom landet å lämpliga luftskepp och luftskeppshallar, och då det är

ovisst, om och när sådan uteslutande för försvarets behov avsedd materiel kan påräknas

bliva tillgänglig, får jag tillstyrka den av Svenska lufttrafikaktiebolaget

gjorda framställningen.

Det torde få förväntas, att Stockholms stad vid ett upplåtande eller utarrenderande

av i handlingarna omnämnt markområde därvid fäster sådana villkor,

att möjligheten av en utveckling å området hämmande monopolställning för det

sökande bolaget uteslutes.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

Chefen för

generalstaben.

I avgivet utlåtande har chefen för generalstaben anfört:

»Luftskeppens militära betydelse synes huvudsakligen ligga inom området

för samverkan med sjöstridskrafterna.

Ur försvarssynpunkt är det emellertid av vikt, att luftskeppsmaterielen är

i svensk ägo, varför det synes vara önskvärt att vid bifall till framställningen

sätta vissa villkor angående bolagets skyldighet att anskaffa, äga och underhålla

luftskeppsmateriel; och får jag tillstyrka bifall till framställningen med iakttagande

av föreskrifter i sådant ändamål.»

General
poststyrel
sen.

Generalpoststyrelsen har anfört följande:

»Såsom järnvägstrafiken för närvarande är ordnad i vårt land, med nattåg

genomfarande landet i olika riktningar mot dess centrum, torde det ur postal synpunkt

i regel för närvarande icke vara så mycket att vinna genom inrättande av

luftposttrafik mellan inrikes orter. Annorlunda ställer sig förhållandet, därest,

såsom det här är ifrågasatt, gäller dylik trafik mellan Sverige och utlandet. Med

lämpligt avvägda tidtabeller kan givetvis en så högst väsentlig tidsvinst uppnås

genom dylik trafik, att det torde vara såväl med postverkets egen som den korresponderande

allmänhetens fördel förenligt att kunna begagna sig av ett dylikt

kommunikationsmedel för att få brådskande försändelser befordrade. Då luftskeppstrafiken

synes hava stora framtidsmöjligheter och då detta kommunikationsmedel

redan prövats i andra länder med gott resultat, torde man, enligt generalpoststyrelsens

mening, för Sveriges vidkommande icke böra längre dröja med

att, när tillfälle därtill nu gives, tillgodogöra sig fördelarna av dylik trafik.

Bolaget har räknat med en inkomst för postbefordran å 175,000 kronor för

år. Med hänsyn till de många faktorer, som komma att inverka på postmängden

— såsom turernas antal och regelbundenhet, tidtabellens ur postal synpunkt mer

eller mindre gynnsamma uppställning samt, i viss mån, även storleken av det

blivande luftportot — torde det icke vara möjligt att nu, med anspråk på tillförlitlighet,

göra någon beräkning å den portoinkomst, som kan komma att inflyta

för luftpostbefordran å den föreslagna linjen Stockholm—Berlin. Fördenskull

är generalpoststyrelsen icke heller i stånd att nu yttra sig beträffande den

ersättning, som må böra tillkomma bolaget för sagda postbefordran. Redan nu

torde emellertid böra framhållas, att det ur postal synpunkt förmånligaste ekonomiska

resultatet skulle vinnas, därest natturer kunde anordnas och luftfartygen sålunda

framkomma till Stockolm respektive Berlin tidigt på morgnarna. Med sådana

turer skulle nämligen befordringstiden för post mellan dessa båda städer kunna

praktiskt taget nedbringas ett helt dygn.

Då det här gäller ett banbrytande företag, torde, enligt generalpoststyrelsens

mening, staten böra träda hjälpande emellan. Det är så mycket angelägnare, att

så sker i förevarande fall, som man eljest kan befara, att dylik trafik igångsättes

genom andra länders försorg och Sverige sålunda kan komma att ställas

helt utanför.

På grund av vad sålunda anförts anser sig generalpoststyrelsen böra, för

sin del, tillstyrka den föreliggande framställningen.

Därest emellertid statsverket bereder bolaget den sökta förmånen av ett

lån å 2,000,000 kronor, synes, enligt generalpoststyrelsens mening, böra från stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 285.

13

verkets sida uppställas det villkor, att statsverket skulle äga att, därest så framdeles

skulle befinnas önskvärt, på lämpliga villkor inlösa bolagets tillhörigbeter.

Därjämte torde statsverket böra förbehålla sig rätt att tillsätta 1 styrelseledamot

samt 1 suppleant för denne ävensom 1 revisor.»

Kommerskollegium har i avgivet utlåtande anfört:

o c*

»Såsom resultat av en teknisk granskning inom kollegium av de åberopade

kalkylerna har framhållits bland annat följande.

a) Engångskostnader:

Dessa synas tillräckligt högt räknade och innefatta jämväl kostnaderna för

sådana dimensioner av skyddshallen, att den kan mottaga vida större luftskepp

än det närmast till anskaffning föreslagna.

b) Driftkostnader:

Kapitalet är räknat att förräntas med fi men någon amortering därå är

ej förutsedd. Om statslån komme att ingå i kapitalet, måste givetvis ett årligt

belopp, till storleken beroende på amorteringstiden, belasta utgiftssidan. Denna

omständighet torde således kräva en lång amorteringstid, om staten överhuvud

taget skulle understödja företaget med lånemedel.

För avskrivningar och försäkringar torde tillräckliga utgiftsbelopp vara

förutsedda. Löner, landningskostnader i Berlin, motorbränsle, gas, reparationer

och underhåll lära vara räknade med verkliga siffror enligt erfarenheten från

luftskeppet ’Bodensee’. Det till inköp avsedda luftskeppet är av samma storlek

och typ som ''Bodensee’ med smärre modifikationer. Emellertid är bensinpriset för

lågt upptaget; det borde snarare räknas med 75 öre per kg. Anslaget till kontorskostnader,

provision för biljettförsäljning (innefattande en viss resebyrås organisationsarbete

och förtjänst) samt bidrag till huvudkontoret (varmed torde förstås den

nya verksamhetens andel i bolagets allmänna omkostnader) synas tillräckliga,

Markhyra och oförutsedda utgifter föranleda ingen erinran.

c) Inkomster:

Den viktigaste posten är passageraravgifter, vilken representerar 75 % av

hela den beräknade intäkten. Priset är sannolikt genomförbart med så pass få

passagerare; man har räknat med ett medeltal av endast 17 personer per resa i

stället för 25. Emellertid torde den avgörande frågan vara, huru många färder

per år ett luftskepp kan fullgöra på ifrågavarande route. Siffran 250 färder lärer

arrunda sig på en vetenskaplig utredning om de meteorologiska förhållandena,

Tager man även hänsyn till den praktiska omständigheten, att med en välbyggd

hall vid båda ändpunkterna resan kan företagas vid många tillfällen, då det vore

omöjligt att riskera en landning och förtöjning på öppna fältet, förefaller det

sannolikt, att en ganska regelbunden trafik kan upprätthållas. Färdtiden blir

6—9 timmar i vardera riktningen.

Räknar man med blott 200 resor per år, erfordras ett passagerarantal av

21 ä 22 personer per resa för att, med 350 kr. såsom biljettpris, få tillfredsställande

bruttointäkt.

Den viktiga insats i lufttrafikens utveckling i norra Europa, som Stockholm—Berlinroutens

öppnande skulle innebära med därav följande möjligheter till

gagn för handeln och samfärdseln, synes kollegium utgöra ett vägande skäl för

staten att bidraga till förverkligande av bolagets förslag, helst som statens ifråga
-

Kommers

kollegium

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

varande medverkan skulle inskränka sig till försträckning av medel mot säkerhet

för återfående av medlen jämte ränta därå. Närmast torde statens medverkan

böra avse iordningställandet av en luftskeppshamn. Denna är den viktigaste

delen i programmet och kommer att representera en värdefull fast anläggning,

varför en avsevärt längre amorteringstid än tio år borde kunna ifrågasättas. Huru

lång amorteringstid må medgivas, torde få bero bland annat på livslängden hos

skyddshallen. Härvid må erinras, att i fråga om hamnar och järnvägsanläggningar

statsmedel ofta lämnas som understöd eller som lån med mycken lång

amorteringstid. Då enligt uppgift förslagsställarna närmast tänkt sig en träkonstruktion

med en beräknad livslängd av 30 år, synes amorteringstiden kunna

lämpligen utsträckas till 20 ä 25 år, därav de 5 första åren amorteringsfria. Årsräntan

synes kollegium kunna skäligen begränsas till 5 procent.

Såsom villkor för statslånet bör vidare stadgas: att hamnanläggningen till

plan och utförande skall vara av Kungl. Maj:t godkänd: att anläggningen så vitt

möjligt må på skäliga villkor nyttjas även av andra än bolagets eller med bolaget

samseglande företags luftskepp; att staten tillförsäkras inlösningsrätt i fråga om

anläggningen; att för lånet är ställd av statskontoret godkänd säkerhet; att bolagets

inbetalda aktiekapital är ökat med minst 1,500.000 kronor till 2,500,000 kronor;

samt att lånet må vara förfallet, därest bolagets ifrågavarande lufttrafik icke

tagit sin början före 1922 års utgång, men eljest, därest trafiken under lånetiden

nedlägges eller i nämnvärd omfattning inskränkes.

En förutsättning för att programmet skall kunna genomföras är givetvis

även, att en lufttrafiken reglerande lagstiftning kommer till stånd eller ock att

dylika reglerande bestämmelser fastställas i samband med övriga lånevillkor.

Kollegium finner sig alltså böra hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att under ovan angivna villkor och förutsättningar bevilja bolagat för

ovan omförmälda ändamål statslån å 2,000,000 kronor att disponeras från ingången

av år 1921.

Lufttrafik- I infordrat yttrande över ansökningen har lufttrafikkommittén anfört:

kommittén.

»Kommittén har vid bedömande av föreliggande framställning funnit sig

böra särskilt uppmärksamma det samband densamma kan hava med de allmänna

förberedelserna för lufttrafikens införande.

Såsom känt är, bedrivas utomlands omfattande förberedelser för etablerande

av regelbunden lufttrafik. I dessa förberedelser ingår numera, företrädesvis hos

stormakterna, även anordnande av lufttrafikförbindelser länderna emellan, varvid

Sverige beröres.

Då lufttrafikföretag i de flesta europeiska stater deltaga i dessa förberedelser,

kan givetvis, såvida icke snara åtgärder vidtagas från svensk sida, den risken

uppstå, att lufttrafik till och via Sverige ordnas från andra länder utan Sveriges

medverkan, varigenom svenska intressen kunna åsidosättas.

Kommittén anser det därför önskvärt, att i Sverige vidtagas ändamålsenliga

förberedelser för utnyttjande av de fördelar, vilka det nya kommunikationsmedlet

kan komma att bjuda, och kan kommittén därvid med tillfredsställelse konstatera,

att såväl från den enskilda företagsamhetens som från det allmännas sida åtgärder

vidtagas i denna riktning.

En ofrånkomlig teknisk förutsättning för deltagande i lufttrafik, vare sig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 285. 15

denna bedrives med flygplan eller ballongfartyg, är, att landningsplatser med tillfredsställande

utrustning finnas att tillgå.

1 länder, vilka deltagit i världskriget, hava efter d^tsammas avslutande de

militära flygstationer, som till följd av sitt geografiska läge anses kunna bliva av

betydelse för lufttrafiken, upplåtits för den civila luftfarten. Härigenom har i

dessa länder luftfartens genomförande blivit avsevärt underlättad, och samtidigt

bar staten, genom besittningen av stationerna, tillförsäkrat sig ett avgörande inflytande

på lufttrafikens utvecklig i framtiden.

I Sverige äro, som bekant, vissa förberedelser för flygvägar och lufttrafikstationer

under utförande. I enlighet med sitt allmänna uppdrag bar också lufttrafikkommittén

spörsmålet om flygvägarna, liksom frågan om statens förhållande

till enskilda företag på luftfartens område, under utredning. På dessa utredningars

nuvarande stadium finner sig kommittén icke kunna i hithörande angelägenheter

avgiva mera slutgiltigt utlåtande, men kommittén finner dock redan nu

grundad anledning föreligga för den uppfattningen, att statens stöd, även i finansiellt

hänseende, är erforderligt vid lufttrafikens införande.

Beträffande Svenska lufttrafikaktiebolagets förevarande framställning har

kommittén intet att erinra mot den däri uttalade uppfattningen, att ballongfartyg

numera tekniskt sett äro så långt utvecklade, att trafik med sådana kan bliva ekonomiskt

givande. Enligt inom kommittén föreliggande specialutredning angående

ballongfartygs användbarhet för kommersiell trafik torde de i Svenska lufttrafikaktiebolagets

framställning anförda allmänna beräkningarna angående den trafikregelbundenhet,

som å den ifrågasatta linjen Stockholm—Berlin till en början

kan uppnäs, fä anses väl grundade. Enligt samma utredning synes även nämnda

distans vara för svenska förhållanden i alla avseenden lämplig såsom en första

linje för trafik med ballongfartyg, å vilken praktiska erfarenheter kunna utvinnas

angående de traliktekniska detaljer, som äro erforderliga för regelbunden trafik.

Beträffande förutsättningarna för trafik med ballongfartyg på Stockholm

finner kommittén sannolikt, att på den tekniska utvecklingens nuvarande stadium

trafiken pa längre distanser kommer att bedrivas företrädesvis med ballongfartyg.

Vidare synes det kommittén, att Stockholm till följd av sin belägenhet i förhållande

till europeiska trafikcentra må anses hava förutsättningar för att kunna

tjäna som knutpunkt i en nordeuropeisk lufttrafik. Dessa geografiska förutsättningar

skulle uppenbarligen vinna avsevärt ökad betydelse, därest å orten funnes

tillgäng till välordnade stationsmöjligheter. Därför har också den till kommitténs

utlåtande av den 18 november 1919 angående Stockholms flygplatsfråga bifogade

rapporten över för lantflygstationer lämpliga områden i huvudstadens närhet utaroetats

med fäst avseende'' även å önskvärdheten av att vid Stockholm bleve

beredda stationsmöjligheter för trafik med ballongfartyg.

Beträffande Svenska lufttrafikbolagets förutsättningar för upptagande och

genomförande av den i dess framställning ifrågasatta trafiken med ballongfartyg

liar kommittén av bolagets kommunicerade framställning om statslån för ändamålet

och annorledes funnit, att boiagets verksamhet är inriktad på de förberedelser

och därmed sammanhängande praktiska försök, vilka måste föregå den

kommersiella lufttrafikens införande, samt att bolaget i ekonomiskt avseende synes

väl ägnat att upptaga trafikförbindelser med utlandet. Då det banbrytande

arbete, som bolaget för främjandet av egna syften föresatt sig, även må anses

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

vara av gagnelig betydelse för inhemsk lufttrafik i allmänhet, synes bolagets

verksamhet kommittén väl värd att uppmuntras från det allmännas sida.

Vid utgående från här anlagda synpunkter å den förevarande framställningen

uppstå vid frågan om beviljandet av det sökta statslånet ytterligare

vissa frågor. .

Sålunda synes det kommittén önskvärt, att vid av staten meddelat stöd åt

lufttrafiken bleve garanterat, att statens rätt ifråga om ordnandet av lufttrafiken

i allmänhet; icke bleve kringskuren. Därvid märkes bl. a. den betydelse, lufttrafiken

kan komma att få för postbefordran.

Vidare torde, med hänsyn till svårigheten att i närheten av Stockholm

erhålla lämpliga platser för stationer för lufttrafik, bolaget böra förpliktas medgiva,

att, i den mån så kan ske utan hinder för dess egen trafik, bolagets station

må kunna anlitas för annan trafik med ballongfartyg å Stockholm, av vilken

trafik staten kan vara intresserad.

För tillvaratagande av de statens intressen, som under bedrivandet av den

ifrågasatta trafiken kunna komma att beröras, synes staten höra bliva representerad

i företaget, exempelvis genom en ledamot med suppleant i dess styrelse och

en revisor. Staten bör därjämte tillförsäkras rätt till inlösen av företaget i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som pläga föreskrivas beträffande statens

inlösen av enskilda järnvägar.

I fråga om formen för det sökta statslånet torde föreskrifter böra lämnas

angående lånets återbetalning, i vilket avseende måhända kan befinnas lämpligt

att följa de bestämmelser, som gälla för lån till enskilda järnvägar.

Kommittén, som sålunda finner ett beviljande av det ifrågavarande statslånet

vara för det allmänna fördelaktigt och önskvärt såsom en statens åtgärd till

underlättande av lufttrafikens införande, får härmed tillstyrka bifall till Svenska

lufttrafikaktiebolagets förevarande framställning under iakttagande av de av kommittén

här ovan föreslagna villkoren.»

Promemoria Med anledning av att kommerskollegium i sitt utlåtande angivit så
från

luft- gom önskvärt, att för ifrågavarande lån ställdes av statskontoret godkänd

bolaget, säkerhet, har lufttrafikbolaget till chefen för civildepartementet inkommit

med en så lydande promemoria:

»Bolaget är berett att till säkerhet för lånet ställa de för de upplånade

medlen uppförda byggnaderna och anläggningarna, ävensom eventuellt det arrendekontrakt,

som bolaget kan komma att uppgöra beträffande den mark, varpå anläggningarna

skola uppföras.

Då bolaget icke får inköpa den mark, varpå de planerade anläggningarna

skola uppföras, är bolaget icke i stånd erbjuda staten fastighetsinteckningar.

Som den verksamhet, vilken vid anläggningarna kommer att bedrivas, icke är av

natur att kunna förlagsintecknas, samt vidare det område, bolaget har möjlighet

att arrendera icke är tomtindelat, är bolaget icke heller i stånd att erbjuda förlagsinteckningar

eller tomträttsinteckningar.

Det är därför nödvändigt att söka andra utvägar för att hos staten pantförskriva

ifrågavarande anläggningar. De enda möjligheter, som därvid torde

stå bolaget öppna, äro följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kvngl. Maj :ts proposition nr 285.

17

Alternativ I.

Bolaget överlåter till staten genom lösöreköp samtliga de anläggningar,

som för de upplånade medlen uppföras, samt transporterar till säkerhet för lånets

återgäldande på staten arrendekontraktet, därest upplåtarens godkännande

till transport kan erhållas.

Alternativ II.

Bolaget bildar för de upplånade medlen ett särskilt aktiebolag med ett

aktiekapital av 2 miljoner kronor. Dotterbolagets samtliga aktier pantförskrivas

till staten såsom säkerhet för lanet. Dotterbolaget uppför de planerade anläggningarna.

Lufttrafik bolaget förpliktar sig dels att utan ersättning från dotterbolaget,

i den mån dettas eget kapital icke skulle visa sig förslå till att uppföra

hela den planerade anläggningen, tillskjuta de medel, som kunna fattas, dels ock

att bekosta alla dotterbolagets förvaltningskostnader och betala alla dess skatter.

En ledamot av dotterbolagets styrelse utses av Konungen. Genom bestämmelser

i bolagsordningen förhindras, att dotterbolaget ikläder sig några som helst

skulder eller förbindelser, på grund varav dotterbolagets aktier alltjämt komma

att äga sitt fulla värde. Andamålsparagrafen i dotterbolagets bolagsordning föreslås

därför hava följande lydelse:

Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att med användning allenast

av bolagets eget aktiekapital och vinstmedel samt sådana andra medel, som utan

ersättningsskyldighet från bolagets sida må kunna av andra ställas till bolagets

förfogande, bedriva verksamhet för---

allt under iakttagande av att bolaget icke äger rätt att upplåna medel

eller att pa annat sätt skuldsätta sig till annan än — — — *, vare sig genom

utfärdande av låneförbindelser eller utfärdande, accepterande eller endosserande

av växlar, checker eller anvisningar eller genom borgens- eller andra garantiförbindelser

eller genom köp eller beställningar på kredit eller genom antagande av

tjänstemän eller andra anställda med tillförsäkran av löne- eller andra förmåner

eller genom åtagande att utföra arbete eller på annat sätt.

Bestämmelsen i denna paragraf i bolagsordningen må icke ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgivande.

"Dessutom föreslås, att den av Konungen utsedda styrelseledamoten skall

äga absolut veto gent emot alla dotterbolagets styrelsebeslut, som avvika från

dotterbolagets bolagsordning.

Genom vardera av de av bolaget nu föreslagna anordningarna, antingen

lösöreköp eller bildande av ett dotterbolag, vilket sistnämnda förslag har sin

förebild i anordningar för pantsättning av gruvor och kraftledningar, erhåller

staten på ett fullt betryggande sätt hela den för de upplånade medlen uppförda

anläggningen i pant.»

Slutligen har statskontoret anbefallts att avgiva utlåtande samt att

därvid meddela, huruvida ifrågavarande lån ansåges kunna utgå från handels-

och sjöfartsfonden.

Med anledning därav har statskontoret anfört följande:

* Vederbörauile arrendegivares namn.

Bihang till riksdagens protokoll V.)20. 1 sand. 241 käft. (Nr 285.) 3

Stats
kontoret.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Departe
ments
chefen.

Lufttrafikens

betydelse.

»Ehuruväl ifrågavarande trafikföretag icke kan anses sakna betydelse för

sådana ändamål, som handels- och sjöfartsfonden har till uppgift att tillgodose,

vill det dock synas statskontoret, som om denna fond icke borde i förevarande

fäll anlitas.

Av den gjorda framställningen, särskilt i vad den avser beskaffenheten av

den säkerhet, som skulle för lånet erbjudas, framgår, att statsverket skulle komma

att till en del bära den ekonomiska risken av företaget; och den möjligheten är

därför icke helt och hållet utesluten, att lånebeloppet kunde komma att helt eller

delvis gå förlorat. För någon sådan kapitalförlust synes ej handels- och sjöfartsfonden

böra utsättas; och även frånsett en dylik eventualitet kan det utan tvivel

med hänsyn till de mångahanda krav, som i övrigt ställas, på fonden, knappast

vara lämpligt att för en längre tid binda en så betydande del av fonden

som här avses, eller inemot V3 av fondens hela kapital.

Med avseende härå anser statskontoret, att, om företaget anses vara av den

betydelse för det allmänna, att det bör med statslån understödjas, detta lån icke

bör utgå av handels- och sjöfartsfonden, utan äskas av riksdagen.

Mot den av kommérskollegium för ett dylikt lån föreslagna räntefot och

amorteringstid har statskontoret ej något att erinra.

Däremot kan statskontoret ej biträda förslaget, att lånet skall utlämnas

mot säkerhet, som skall av statskontoret godkännas. Någon dylik prövning av

säkerhet plägar icke åläggas statskontoret ens i fråga om de lån för järnvägsanläggningar,

som mot säkerhet av inteckning i järnväg utlämnas från ovannämnda

fond” och då statskontoret, därest prövningen av säkerheten till ämbetsverket

överlämnas, för sin del icke kan åtnöjas med annan säkerhet än som måste anses

fullgod, hemställer statskontoret, att i förevarande fall föreskrift måtte lämnas angående

den säkerhet, som skall för lånet avlämnas.»

Luftfartygen torde nu hava vunnit sådan utveckling och driftsäkerhet,

att tiden är inne att taga dem i bruk för den fredliga samfärdselns

behov. Såsom framgår av lufttrafikbolagets skrivelse, har redan på flera

ställen i utlandet med framgång inrättats reguljär trafik med såväl flygplan

som styrbara ballonger, s. k. luftskepp, och nya linjer äro tillämnade.

Det synes vid sådant förhållande vara önskvärt, att även Sverige deltager

i trafikförsöken med det nya kommunikationsmedlet. Om så icke sker,

kan man befara, att åtskilliga internationella luftfartslinjer, vilka eljest

skulle kommit att framgå över vårt land, förläggas så att de icke beröra

detsamma. Och även om lufttrafik mellan Sverige och utlandet ändock i

någon mån kommer till stånd, kan. det i många hänseenden vara till skada

för vårt land att icke insätta något luftfartyg i trafiken. Sedan luftfartslinjer

inrättats och visat sig ekonomiskt bärkraftiga, lär det ej bliva lätt

för Sverige att med framgång deltaga i en trafik, som upparbetats av utländska

luftfartsrederier. Beträffande sjöfarten saknas icke exempel på

svårigheten för oss att kunna med fördel insätta tonnage i vårt land berörande

ångbåtslinjer, vilka grannländerna ensamma påbörjat och gjort

ekonomiskt lönande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

19

Enligt uppgift hava såväl engelska som tyska företag planer på inrättande

av luftfartslinjer, vilka skulle beröra Sverige, och hava därvid underhandlingar

förts med lufttrafik bolaget om samarbete. Särskilt är nu ifrågasatt

att anordna regelbunden trafik mellan Stockholm och Berlin medelst

luftskepp.

Ehuru luftskeppen äro mindre snabba än flygplanen, erbjuda de

förra till följd av sin större lastförmåga och säkerhet åtskilliga fördelar

framför de senare. Luftskeppen äro även särskilt lämpade för vårt land,

där det endast på få platser finnas sådana fullt jämna fält, som erfordras''

för flygplanens landning. Ett luftskepp behöver däremot blott ett jämförelsevis

litet område för upp- och nedstigning. Nödvändigt är dock, att

vid ändpunkterna av en luftskeppsroute finnas uppförda hallar för skeppens

förvaring. Amortering och underhåll av dessa hallar draga betydande

kostnader, vartill kommer, att vid landning en jämförelsevis stor

personalstyrka erfordras för skeppens manövrering. Då vidare vid luftskeppens

sänkning en del gas måste utsläppas och sedermera ersättas vid

uppstigningen, med för landningen ■ av ett luftskepp rätt stora kostnader.

En betingelse för att trafiken med luftskepp skall bliva ekonomiskt lönande

är fördenskull, att den äger rum på ganska långa distanser. Luftrtafikbolaget

har angivit en sträcka av 800 kilometer, eller ungefärliga avståndet

mellan Stockholm och Berlin, såsom den minsta, som erfordras, för

att trafiken skall kunna bära sig.

Enligt de av bolaget ingivna kostnadsberäkningarna, vilka i det

föregående återgivits, skulle kostnaden för eu luftskeppsstation i Stockholm"

uppgå till 2,000,000 kronor. Själva luftskeppet beräknas betinga en utgift

av 1,000,000 kronor, vartill kommer kostnad för arbetarbostäder in. m.

Sammanlagda kostnaden skulle bliva 3,500,000 kronor.

Till följd av det nuvarande läget på penningmarknaden och då en

viss risk måste anses vara förenad med företaget, även om de verkställda

beräkningarna visa, att det kan väntas bliva ekonomiskt lönande, har bolaget

ansett sig ej kunna av denna summa anskaffa mera än 1,500,000

kronor samt fördenskull anhållit att av staten erhålla återstoden eller

2,000,000 kronor såsom lån. Bolaget har för närvarande ett till fullo

inbetalt aktiekapital å 1,000,000 kronor, som huvudsakligen är avsett att

användas till studier och försök i fråga om möjligheterna till regelbunden

lufttrafik.

I utlandet har staten i stor utsträckning trätt emellan för att befordra

utvecklingen av det nya kommunikationsmedlet. Sålunda lära i England

i 1919 års budget hava anslagits 66,500,000 pund till flygväsendet

Luftskeppens

fördelar i

jämförelse

med flygplan.

Kostnaden

rör en luftskepp

setation

i

Stockholm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts proposition nr 2S5.

Fördelarna

av den

ifrågasätta

trafiken

mellan

Stockholm

och Berlin.

och i Frankrike 220,000,000 francs. Av dessa belopp äro betydande delar

avsedda till att befordra civil flygning.

Om alltså i de nämnda länderna, där lufttrafiken på grund av kriget

är långt mera utvecklad än hos oss, staten ansett sig böra till en början

understödja det nya kommunikationsmedlet, bör ännu större anledning

härtill finnas i Sverige. Staten lär därför icke böra undandraga sig att

lämna lufttrafikbolaget det bistånd, som det begärda lånet skulle medföra,

särskilt som, på sätt förut framhållits, det kan medföra framtida

olägenheter att låta utländska luftfartsrederier ensamma igångsätta trafik

på vårt land.

Stockholm har därjämte på grund av sitt läge stora förutsättningar

att bliva en viktig mellanstation å de lufttrafiklinjer, som sannolikt inom

en ej allt för avlägsen framtid komma till stånd mellan nordvästra Europa

och öster om oss belägna länder, men härför fordras, att Stockholm är

försett med erforderliga anordningar för mottagande av luftskepp.

Det torde icke vara tvivel underkastat, att den nya trafikleden mellan

Stockholm och Berlin skulle medföra avsevärda fördelar för vårt lands

handel och näringar. En färd mellan Stockholm och Berlin beräknas taga

en tid av 7—9 timmar i stället för mer än ett helt dygn med de nuvarande

kommunikationsmedlen. Från Berlin finnes redan nu regelbunden luftskeppsförbindelse

med Friedrichshafen vid Bodensjön med avgång från

Berlin klockan 9 f. m. och ankomst till Friedrichshafen omkring klockan 3 e.

m. Därest, såsom framdeles är tillämnat, luftskepp avgå från Stockholm

på kvällen, skulle man i god tid följande dag kunna vara vid schweiziska

gränsen. I den mån trafiken visar sig räntabel och ytterligare luftskepp

kunna anskaffas, har man vidare för avsikt att låta de svenska luftskeppen

efter en kort mellanlandning i Berlin fortsätta till Freidrichshafen.

Det är uppenbart, vilken fördel en så hastig förflyttning skulle innebära

för affärsmän med flera samt för postbefordran. Den av bolaget beräknade

avgiften av 350 kronor för person för enkel resa mellan Stockholm

och Berlin är icke heller så hög i jämförelse med biljettpriset på järnväg,

att man behöver befara, att passagerare ej skola anmäla sig till det av

bolaget beräknade antalet. Det har visat sig, att platserna i de luftskepp,

som trafikera stäckan mellan Berlin och Friedrichshafen, alltid äro tagna

i anspråk samt merendels till stor del tingade i förväg, och en med förhållandena

väl förtrogen svensk trafikman har försäkrat, att åtminstone under

halva året de 25 platser, som skulle finnas i luftskeppet, komma att vara

upptagna. Det av bolaget beräknade medeltalet av 17 personer under

250 färder om året torde följaktligen kunna uppnås.

Jag anser mig alltså böra förorda, att bolaget måtte, i enlighet med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

21

vad de hörda myndigheterna tillstyrkt, beviljas7ett lån för ifrågavarande

ändamål. Närmast skulle lånet användas för anordnande av luftskeppsstationen.

Bolaget har hemställt, att lånet måtte bestämmas till 2,000,000

kronor. Vad angår lån till enskilda järnvägar från den s. k. allmänna

järnvägslånefonden, utgå dessa enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

bestämmelser med högst hälften av anläggningskostnaden. Även

lån från rederilånefonden bruka icke beviljas till mer än hälften av fartygets

värde. Då det kapital, som beräknas åtgå till igångsättande av

ifrågavarande lufttrafikförbindelse, uppgår till 3,500,000 kronor, skulle, om

de sålunda vid järnvägslån och rederilån tillämpade reglerna jämväl här

komma till användning, lånet begränsas till 1,750,000 kronor, och anser

jag mig böra hemställa om en sådan nedsättning av lånebeloppet.

Lånet torde böra lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å

tider, som Kungl. Maj:t bestämmer. En del av lånet bör innestå, till dess

anläggningarna blivit ''färdiga samt avsynats.

Kommerskollegium har hemställt, att räntan å lånet måtte bestämmas

till fem procent och amorteringstiden till 20 å 25 år, därav de första

5 åx-en amoi-teringsfria. Enär staten bör erhålla full gottgörelse för den

ränteutgift, som förorsakas staten genom lånet, synes räntan ej böra understiga

6 procent. Däremot lärer, då det uppgivits vara av vikt för bolaget

att erhålla så lång amorteringstid som möjligt, tiden för lånets återbetalning

kunna bestämmas till 35 år samt frihet från amortering medgivas

under de fem första åren.

Därest lufttrafikbolaget ensamt skulle hava rätt att använda det område,

som kan komma att upplåtas till bolaget, skulle, till följd av svårigheten

att i närheten av Stockholm erhålla lämpliga platser för stationer

för lufttrafik, bolaget kunna få en slags monopolställning. Bolaget bör

därför förpliktas medgiva, att, i den mån så kan ske utan hinder för

dess egen trafik, bolagets station må kunna anlitas för annan luftskeppstrafik,

som kan vara av intresse för staten. Därest plats därför finnes,

bör bolaget vara skyldigt tillåta, att staten uppför en särskild hall i närheten

av bolagets. Någon rätt att använda området för landning med

flygplan behöver däremot icke förbehållas staten, enär härför behövlig tillräckligt

stor fri plats knappast kommer att finnas.

Dessutom bör staten tillföi’säkras rätt att inlösa ifrågavarande anläggningar,

och synas därvid sådana villkor böra stadgas, att bolaget, därest

staten begagnar sig av sin rätt till inlösen icke kommer att göra

någon oskälig kapitalvinst.

Vidare bör staten få rätt att kontrollera bolagets förvaltning genom

© ©O

s. 22 Kontrollera mot PDF

Säkerheten

för lånet.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

att i dess styrelse insätta en representant samt att utse en revisor i

bolaget.

I enlighet med vad kommerskollegium föreslagit, bör därjämte stadgas

såsom villkor, att plan för anläggningen skall godkännas av Kungl.

Maj:t, att bolagets inbetalda aktiekapital ökas med minst 1,500,000 kronor

till 2,500,000 kronor, samt att det lån, som staten kan komma att bevilja

bolaget, • skall vara till betalning förfallet, därest ifrågavarande lufttrafik

icke tager sin början före viss av Kungl. Maj:t bestämd tid eller om trafiken,

innan lånet återbetalats, nedlägges eller i nämnvärd omfattning

inskränkes.

Vad angår den säkerhet, som skulle ställas för lånet, har bolaget,

såsom framgår av den av bolaget till chefen för civildepartementet ingivna

promemorian, meddelat, att bolaget icke kan erbjuda staten fastighetsinteckningar,

enär bolaget ej kan få inköpa den mark, varå de tillämnade

anläggningarna skola uppföras. Den säkerhet, bolaget är i stånd att lämna,

skulle därför antingen bestå däri, att bolaget genom lösöreköp till staten

överlåter de anläggningar, som uppföras för de upplånade medlen, eller

ock låter dessa medel ingå i ett särskilt aktiebolag, vars samtliga aktier

pantförskrivas till staten såsom Säkerhet för lånet.

Statskontoret har ifrågasatt, om någon av de erbjudna säkerheterna

är av sådan beskaffenhet, att den skulle godkännas av statskontoret. Statskontoret

har därför hemställt, att, därest lånet beviljas, statskontoret måtte erhålla

föreskrift angående den säkerhet, som skulle lämnas för lånet. Avgörandet

av vilken säkerhet, som skall ställas, lär fördenskull böra ankomma

på Kungl. Maj:t. Av de av bolaget föreslagna säkerheterna synes anläggningarnas

överlåtande på ett särskilt aktiebolag, vars samtliga aktier

pantförskrivas till staten, vara mest betryggande. Stora belopp äro

mot liknande säkerhet av banker utlånade till enskilda företag, då ingen

fast egendom finnes, som kan inteckna^. Till förhindrande av att dotterbolaget

avhänder sig någon av de till luftskeppsstationen hörande anläggningarna

eller eljest försämrar den säkerhet, som dess aktier erbjuda, torde

böra meddelas bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad lufttrafikbolaget

föreslagit.

Då det ändamål, vartill lånet skulle användas, syntes vara av sådan

beskaffenhet, att det kunde ifrågasättas att bevilja lånet från handels- och

sjöfartslånefonden, anbefalldes statskontoret att yttra sig jämväl härom.

Med anledning av vad statskontoret anfört anser jag det emellertid icke

böra ifrågasättas att för lånet helt och hållet eller delvis anlita berörda

fond. Enär några andra medel, varifrån lånet skulle kunna utgå, icke stå

till Kungl. Maj:ts förfogande, måste beloppet begäras av riksdagen. Då

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 285.

23

för lånets återbetalning skulle fastställas en så lång tid som 35 år, torde det

böra utgå av de fasta lånemedlen, för vilket ändamål de i förslaget till riksstaten

för år 1921 under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel

skulle höjas med motsvarande belopp. Räntor och amorteringar torde höra

inga till riksgäldskontoret och därefter under lämplig titel upptagas i

riksstaten. °

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för beredande åt Svenska lufttrafikaktiebolaget

av ett lån för anordnande av en luftskeppsstation i

Stockholm, under de här ovan angivna villkor och de

särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt

meddela, under utgifter för kapitalökning för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,750,000 kronor,

ävensom, under förutsättning av bifall härtill, besluta,

att de i förslaget till 1921 års riksstat bland inkomsterna

under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel

skola höjas med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån åt Svenska lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation i Stockho s. 8 i texten
  2. SU 1920:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån åt Svenska lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm. s. 1 i texten