Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen

1920-02-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:299, Med förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299.

1

Nr 299.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

ändrad lydelse av § 31 regeringsformen; given Stockholms

slott den 27 februari 1920.

Under åberopande av bifogade, i statsrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män och kvinnor att med för

en var röstande lika röst föreslå tre behörige personer, då Konungen

en av dem utnämne. På samma sätt förhålles med rådmans- och

magistratssekreteraresysslorna i Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för uppsättande av förslag till

de tjänster, nu sagts, meddelas genom särskild, av Konungen och

riksdagen samfällt stiftad lag.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 253 käft. (Nr 299.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Proposition Nr 299.

Historik.

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 27 februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Löfgren anmälde

ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till ny lydelse av

§31 regeringsformen avseende bl. a. att bereda kvinnor rösträtt vid

borgmästarval i städerna samt att borttaga de graderade skalor,

vilka vid dessa val i särskilda städer förekomma.

Härvid anförde föredraganden:

»Till en början får jag beröra de historiska förhållanden, på grund

av vilka förestående grundlagsstadgande tillkommit, samt dess nuvarande

innebörd. Magnus Erikssons stadslag ger i kap. 1 och 7 konungabalken

städerna rätt att själva tillsätta borgmästare och rådmän.

Under 1500- och 1600-talen usurperades denna rätt delvis av

konungamakten men under senare hälften av det sjuttonde seklet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 299.

lyckades städerna utverka en rad kungliga resolutioner (av åren

1660, 1664, 1672, 1675, 1678, 1680 och 1693), vilka i huvudsak

stadfästade densamma. Sedan städernas valrätt ytterligare bekräftats

genom 1720 års resolution på städernas besvär, gåvos slutligen

i 1723 års resolution stadganden, huru den skulle utövas. Vederbörande

stad skulle enligt denna resolution hava rätt att på

förslag uppsätta tre personer till ledig borgmästarbeställning samt

till rådmans- och stadssekreterartjänsterna i Stockholm, varefter

Konungen skulle till tjänsten utnämna en av de tre föreslagna.

Genom en kunglig förordning den 12 oktober 1743 har därefter

bestämts, »att som den bör hava förmånen, vilken största kostnaden

till stadens upprätthållande måste vidkännas, så bör ock vars och

ens öretal efter taxeringslängden vara grunden vid valen till» dessa

»beställningar samt vars och ens röst följaktligen räknas och gälla

eftersom han mer eller mindre skattar och till stadens bästa utgör

på lika sätt som vid herredagsmansvalen efter de därom gjorda

förordningar förhålles».

Rösträtt vid städernas utseende av kandidater till borgmästaretjänst

samt till rådmans- och stadssekreterareänst i Stockholm stod

alltså i det närmaste samband med den rösträtt, som utövades vid

städernas val av fullmäktige i borgarståndet. Detta samband kom

att bestå ända till utfärdandet av 1866 års representationsskick.

Genom 1809 års regeringsform § 31 stadgades följande: »Städernas

borgerskap åtnjute framgent den rättighet, de hitintills innehaft, att

till borgmästaretjänster föreslå tvenne behörige män, då konungen

en av dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmans- och

magistratssekreterarsysslorna i Stockholm.» Behörigheten att föreslå

kandidater till borgmästartjänst — i det följande innefattar jag

i detta ord även tjänst såsom rådman och magistratssekreterare i

Stockholm — var alltså bunden vid att vederbörande valman var

borgare. Jämlikt § 14 riksdagsordningen var det stadens borgare

och magistratspersoner, som ägde välja fullmäktige till riksdagen.

I mitten av 1800-talet bröts visserligen sambandet mellan valrätten

till riksdagsman och vid uppsättande av borgmästarkandklater.

Antalet personer i städerna, som icke innehade egenskap av att

vara borgare, hade småningom vuxit och de som icke voro borgare

utgjorde flerstädes den mera betydande delen av stadens befolkning.

Vid 1856—58 års riksdag gjordes därför den förändring i § 14 riksdagsordningen,

att icke blott borgare, utan även övriga kikare av

yrken, som till borgerliga näringar räknades, ägare av hus eller tomt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klingl. Maj:ts Proposition Nr 299.

samt ägare eller innehavare med ständig besittningsrätt av jord

under stadens domvärjo, alla dessa så framt de voro i staden bosatte,

ävensom magistratspersoner skulle äga att bland sig välja

riksdagsfullmäktige, utan att man dock samtidigt ändrade § 31

regeringsformen. Redan vid 1860 års riksdag erinrade emellertid

konstitutionsutskottet, att genom nyssnämnda ändring den befintliga

överensstämmelsen mellan föreskrifterna i § 14 riksdagsordningen och

§ 31 regeringsformen hade rubbats, samt hemställde därför, att sistnämnda

lagrum måtte erhålla en lydelse, enligt vilken samtliga till

deltagande i riksdagsmannaval inom borgarståndet berättigade personer

skulle erhålla rätt att utöva rösträtt vid val till borgmästaretjänster.

Utskottets hemställan vann bifall och vid 1862—1863 års riksdag

antogs även slutligen förnyad lydelse av § 31 regeringsformen, enligt

vilken städernas borgerskap och övriga till deltagande i riksdagsmannaval

inom borgarståndet berättigade invånare ägde att

till borgmästartjänster föreslå trenne behöriga män.

Överensstämmelsen mellan stadgandena om valrätt till riksdagsman

och till borgmästartjänst sökte man bibehålla vid utfärdandet

av den nya representationsreformen. Enligt 1866 års riksdagsordning

tillkom valrätt envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man, vilken antingen ägde eller med stadgad

åborätt innehade fast egendom till taxeringsvärde av minst 1000 riksdaler

eller för livstid eller för minst fem år arrenderade jordbruksfastighet

till taxeringsvärde, ej understigande sextusen riksdaler,

eller ock till staten erlade bevillning för en till minst 800 riksdaler

uppskattad årlig inkomst. Samtidigt med antagande av dessa

bpistämmelser ändrades § 31 regeringsformen dithän, att städernas

till deltagande i riksdagsmannaval berättigade invånare ägde att till

borgmästartjänst föreslå trenne behöriga män. Men den likhet, som

alltså fortfarande enligt lagstiftarnas mening borde bestå emellan

rösträtten vid val av riksdagsmän och vid uppsättande av förslag

till kandidater till borgmästartjänst, kom likväl nu att faktiskt brytas.

Under det att den nya riksdagsordningen i motsats mot förut

stadgade att vid val till riksdagsmän varje röstande hade en

röst, ansåg man sig i allmänhet böra fortfarande använda graderade

röstskalor vid val för uppsättande av kandidat till borgmästartjänst.

Ett stöd härutinnan torde man ansett sig hava

haft i den förordning av 1743, vilken i det föregående omnämnts.

Man har emellertid icke ansett sig i de särskilda städerna böra

strängt följa de röstgrunder, vilka före 1866 voro gällande vid val

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 299.

5

av riksdagsmän. Stadsfullmäktige i de olika städerna ha inkommit

med förslag till Kungl. Maj:t till valordning för staden vid uppsättande

av förslag till borgmästartjänst, varefter Kungl. Maj:t

efter granskning stadfästat dessa förslag. I vissa städer ha desamma

gått ut på lika rösträtt, i andra städer ha fastställts graderade

skalor, vilka flerstädes väsentligen avvikit från de bestämmelser,

som gällde för rösträtt i kommunens övriga angelägenheter.

I flertalet av de förslag, som i början på 1900-talet av Kung].

Maj:t förelädes riksdagen för genomförande av en mera utsträckt politisk

rösträtt, upptogs även spörsmålet om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

Här avsedda förslag utgingo från att den politiska

rösträtten skulle göras oberoende av om bevillning erlades till staten

eller icke. Skulle den politiska rösträtten göras oberoende av bevillning,

kunde tydligen icke, om valrätt vid borgmästarval skulle

tillhöra alla politiskt röstberättigade, de graderade skalor upprätthållas,

vilka tillämpades i städerna vid borgmästarval och vilka voro

byggda just på bevill ningen. En ändring i detta hänseende ansåg

man emellertid icke böra upptagas till behandling i samband med

frågan om utvidgning av den politiska rösträtten utan man valde i

stället att förändra § 31 regeringsformen dithän, att rösträtt vid

borgmästarval skulle tillkomma de kommunalt röstberättigade, vilkas

rösträtt ju fortfarande skulle vara bunden vid villkoret om skattskyldighet.

Då man å andra sidan icke ville medgiva bolag och

andra dylika samfälligheter, kvinnor samt personer, vilka visserligen

voro upptaxerade till inkomst i kommunen men icke voro därstädes

mantalsskrivna, rösträtt vid borgmästarval, erhöll § 31 regeringsformen

i det förslag till utvidgad politisk rösträtt, som underställdes

1907 års riksdag, följande lydelse: »Till borgmästaretjänst

i stad äge där bosatta och i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade

män att föreslå tre behöriga personer, då Konungen en

av dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreterartjänsterna

i Stockholm.» Denna lydelse antogs

slutligen år 1909. Den utgör det nu gällande grundlagsbudet.

Såsom framgår av vad jag anfört är den rösträtt, som utövas

vid borgmästarval, skiljaktig såväl från den politiska som från den

kommunala rösträtten. Under det att dessa två sistnämnda genom

lagarna den 23 december 1918 samt genom de ändringar i grundlagarna,

vilka under 1919 års riksdag förklarats vilande, omfatta

såväl män som kvinnor samt äro oberoende av villkoret om full
-

Depar
tements
chcfen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 299.

gjord skatteplikt, omfattar rättigheten att utöva rösträtt vid borgmästarval

endast män, och de valordningar, vilka i de särskilda städerna

flerstädes förekomma, bygga fortfarande på en graderad skala,

som är grundad på skattskyldigheten.

Olämpligheten av dessa skiljaktigheter mellan den politiska och

den kommunala rösträtten å ena samt rösträtten vid borgmästarval

å andra sidan torde icke kunna bestridas. Skäl torde icke förefinnas

att utesluta kvinnor från rösträtt vid borgmästarval, sedan

man givit dem politisk och kommunal rösträtt. Skäl torde heller

icke förefinnas för att i de olika städerna fortfarande använda graderade

skalor, då i övriga angelägenheter användes lika rösträtt.

Under det att de graderade skalor, som tidigare i särskilda städer

fastställts, hade till uppgift att vid borgmästarval föra den kommunala

rösträtten närmare grundsatsen »en man en röst», verka de

nu, då den kommunala röstgraderingen borttagits, såsom en anomali.

De graderade skalorna måste dessutom sägas fullständigt hava förlorat

sin grundval genom att rösträtten i kommunala angelägenheter,

på vilken § 31 regeringsformen bygger, gjorts oberoende av villkoret

om bevillnings utgörande. För att undanröja den bristande överensstämmelsen

mellan stadgandet i § 31 regeringsformen, att kvinnor

icke äga rösträtt vid borgmästarval, och stadgandena beträffande

den politiska och kommunala rösträtten har i det förslag till ny

lydelse av § 31 regeringsformen, vilket inom justitiedepartementet

utarbetats och som jag nyss för Eders Kungl. Maj:t anmält, stadgats,

att rösträtt vid borgmästarval skall utövas av stadens i allmänna

angelägenheter röstberättigade män och kvinnor. Genomförandet

av den lika rösträtten skulle kunna tänkas ske på annat

sätt än genom ändring i grundlagen. Som jag redan haft tillfälle

att beröra ha i olika städer valordningar antagits av stadsfullmäktige

och sedermera utan riksdagens medverkan stadfästats av Kungl.

Maj:t, varvid hinder icke synts möta för att meddela föreskrifter

om lika valrätt vid borgmästarval. I det förhållandet, att Kungl.

Maj:t ansett sig kunna stadfästa dylika bestämmelser i valordningarna,

kan emellertid icke ligga, att Kungl. Maj:t skulle kunna på

administrativ väg utfärda en för hela landet gällande bestämmelse att

valrätten vid borgmästarval skulle utövas med lika rösträtt. Den

privilegienatur, som stadgandena om städernas rätt att välja borgmästare

onekligen äga, synes nämligen utesluta, att bestämmelser

om röstgrunden vid borgmästarval skulle kunna av Kungl. Maj:t

ensidigt meddelas. För genomförande av den lika rösträtten torde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299.

alltså fordras antingen att samtliga städers stadsfullmäktige gåve sitt

medgivande till införande av sådan rösträtt i vederbörande stad eller

att regler om lika rösträtt givas i en av konungen och riksdagen

gemensamt antagen lag. För min del har jag ansett det lämpligast

att, då bestämmelser om, vilka personer äga rösträtt vid borgmästarval,

förefinnas i grundlagen, även föreskrifter om röstgrunden därstädes

vinna plats. I det förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen,

som inom justitiedepartementet utarbetats, har därför

även upptagits bestämmelse, att rösträtten vid borgmästarval skall

vara lika.

Även i ett annat hänseende, som icke i det föregående berörts,

påkalla bestämmelserna om borgmästarval förändringar. Det kan

icke sägas vara med god ordning förenligt att för de särskilda städerna

skola finnas olika valordningar, utan det synes vara vida att

föredraga att åtminstone vissa bestämmelser utfärdas gällande för

riket i dess helhet och vilka då lämpligen synas- böra träffas av

konungen och riksdagen gemensamt. Jag vill därför föreslå, att i

regeringsformens § 31 meddelas en hänvisning till allmän lag innefattande

bestämmelser avseende att gälla vid borgmästarval samt

att en sådana lag antages i samband med att den ändring av § 31

regeringsformen, vilken jag ämnar förorda, eventuellt kommer att

slutgiltigt antas. Inom departementet har utarbetats ett utkast till

lag i angivet syfte, vilket torde såsom bilaga till detta protokoll få

åtfölja proposition till riksdagen om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

Från skilda håll har under de senare åren med styrka gjorts

gällande, att icke heller domare i städerna böra tillsättas genom val

och att därför stadgandena om borgmästarval helt böra upphävas

eller i varje fall undergå förändring dithän, att Kungl. Maj:t skulle

erhålla möjlighet att oberoende av upprättat förslag till befattningen

kalla särskilt kvalificerad person. För min del finner jag det riktigast,

att dessa frågor upptagas till behandling först i samband med

den mera allmänna revision av vårt rättegångsskick, som är under

utredning.

Vid beredningen av nu förevarande ärende har även framhållits,

hurusom städerna ej sällan å två av förslagsrummen uppsätta personer,

vilka ej gärna kunna anses villiga att åtaga sig eller kompetenta

till den lediga befattningen, och dymedelst tvinga Kungl. Maj:t

att utnämna den återstående å förslaget uppsatta personen. För att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 299.

hindra sådana försök att binda Kungl. Maj:ts avgörande har föreslagits,

att i lagen om borgmästarval skulle införas uttrycklig bestämmelse

om upprättande av förslag allenast inom kretsen av dem,

som i viss ordning sökt befattningen i fråga. Även till en inskränkning

i denna riktning av stadsinvånarnas valrätt har jag dock ej

ansett tillräckliga skäl nu föreligga. Genom det proportionella valsätt,

som föreslås i det lagutkast, jag omnämnt, torde emellertid

anmärkta missbruk i väsentlig mån komma att förebyggas. Att

taga i betraktande är även, att enligt nu gällande bestämmelser,

hinder ej förefinnes för magistraten att lämna meddelande om, vilka

den anser närmast böra ifrågakomma vid valet, och därigenom utöva

ett visst inflytande i riktning av att förhindra uppsättande å förslag

av mindre kompetenta eller till mottagande av platsen ovilliga

personer.»

Statsrådet Löfgren uppläste härefter det inom departementet

upprättade förslag till ny lydelse av § 31 regeringsformen .samt hemställde

att proposition i överensstämmelse därmed måtte till grundlagsenlig

behandling föreläggas riksdagen.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, vilket biträddes av statsrådets

övriga ledamöter, behagade Hans Maj :t Konungen

lämna sitt bifall, och skulle proposition föreläggas

riksdagen i enlighet med vad bilaga till

detta protokoll närmare angiver.

Ur protokollet :

Adil Wifvesson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299

9

Bilaga.

Utkast

till

Lag

rörande val av borgmästare i rikets städer samt av rädmän och magistrats
sekreterare

i Stockholm.

I anledning av § 31 regeringsformen samt med upphävande av

vad genom särskilda författningar föreskrivits rörande ordningen vid

val av borgmästare i rikets städer samt av rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild

författning mot denna lag stridande förordnas som följer.

§ 1.

Då borgmästaretjänst i någon av rikets städer, rådmanstjänst i

Stockholm eller magistratssekreteraretjänst därstädes blivit ledig,

skall magistraten, där icke Konungen förordnar, att uppskov med

tillsättande av nu nämnd tjänst skall äga rum, ofördröjligen genom

kungörelse, som tre gånger införes i allmänna tidningarna, och anslag

å rådhuset tillkännagiva ledigheten och meddela underrättelse,

att sökande till tjänsten har att sist innan klockan tolv å trettionde

dagen från det kungörelsen blivit i allmänna tidningarna första gången

införd till magistraten ingiva sin till Konungen ställda av styrkt

tjänsteförteckning åtföljda ansökning.

§. 2.

Efter ansökningstidens utgång utsätter magistraten dag, tider

och ställen för valets förrättande.

Kungörelse om valet skall minst fjorton dagar förut anslås å

rådhuset och uppläsas i stadens kyrkor samt därjämte inom samma

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 27 höft. (Nr 299.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299.

tid införas i de tidningar, där kallelse till allmän rådstuga intages,

eller beträffande Stockholm i den tidning, i vilken överståthållarämbetets

kungörelser vanligen intagas. I kungörelsen skall meddelas

uppgift å sökandena till befattningen, med anmärkning därjämte, om

magistraten anser någon av dem icke vara till befattningen behörig,

ävensom noggrant tillkännagivas tider och ställen för valet samt

varest ansökningshandlingarna under tiden till valet tillhandahållas

de röstberättigade.

§ 3.

Vid valet begagnas gällande kommunala röstlängd. Rösträtt må

utövas endast av den röstberättigade personligen och tillkommer

därvid varje röstande lika röst.

''§ 4.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas

uppsamlande anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt

antal valdistrikt. Vid sådana skilda förrättningar äger magistraten

låta sig företrädas av deputerade, tre i varje valdistrikt, av

vilka en av magistraten förordnas till ordförande. Till deputerad

må i händelse av behov utses den, som eljest ej tillhör magistraten.

I den mån suppleanter för valförrättarna eller särskilda protokollsförande

anses erforderliga, må sådana av magistraten förordnas.

§ 5.

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla

namn å en, två eller tre till erhållandet av tjänsten behöriga

personer. Namnen skola å valsedeln uppföras i följd, det ena under

det andra. Upptager valsedel namn å någon, som är obehörig,

eller framgår i avseende å något där förekommande namn ej fullt

otvetydigt, vem därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt.

Äro å valsedel upptagna namn å flera behöriga personer än

tre, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

§ 6.

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,

skall för valet i tillämpliga delar gälla vad om stadsfullmäktigeval

är stadgat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299.

11

§ 7.

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall

särskild sammanräkning av valsedlarna ske.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst

för det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels

röst för det tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som

fått högsta röstetalet, erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager

det namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för

första sammanräkningen stadgats. Valsedel, vilken innehåller det

namn, som uppförts i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst

för det första och såsom tredjedels röst för de andra av de återstående

namnen. Det namn, som vid sammanräkningen fått högsta

röstetalet, erhåller andra förlagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager

något av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt, som

för första sammanräkningen stadgats. Valsedel, som upptager ett av

dessa namn, gäller såsom halv röst för det första och såsom tredjedels

röst för det andra av de återstående namnen. Valsedel, som

upptager båda de uppförda namnen, gäller såsom tredjedels röst för

det återstående namnet. Det namn, som vid tredje sammanräkningen

fått högsta röstetalet, erhåller det tredje förslagsrummet.

Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes att någon,

som ej är sökande till befattningen, skulle jämlikt ovan upptagna

bestämmelser ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magistraten

att inhämta uppgift av vederbörande, huruvida han är villig att

emottaga kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig ått emottaga

densamma, betraktas hans namn såsom obefintligt och företages med

iakttagande härav i nödig utsträckning sammanräkning av de

avgivna rösterna.

§ 8.

De avlämnade valsedlarna skola, sedan de uppräknats och protokollförts,

förvaras under försegling intill dess valet vunnit laga kraft

eller i händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 299.

§ 9.

A magistraten ankommer att, så snart efter slutförd sammanräkning

av rösterna kan ske, med ledning av förut lämnade föreskrifter

upprätta förslag till besättande av befattningen.

§ 10.

Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och medelst införande

av kungörelse i de tidningar, som angivits i § 2, skall valets

utgång offentligen tillkännagivas å rådhuset genom uppläsning av

de vid uppräkningen och sammanräknandet av rösterna samt förslagets

upprättande förda protokoll, och skall därvid jämväl behörig

besvärshänvisning lämnas.

Med protokollets uppläsning och besvärshänvisningens lämnande

är valförrättningen avslutad.

§ 11.

Över valet må anföras besvär, vilka ställda till Kungl. Maj:t

skola sist före klockan tolv å trettionde dagen efter valförrättningens

avslutande ingivas till länsstyrelsen i länet, som efter inhämtande

av vederbörandes underdåniga förklaringar har att med eget yttrande

insända besvärshandlingarna till Kungl. Maj:t. Ej må klagan över

något av magistraten på grund av denna lag meddelat beslut föras

annorledes än*i sammanhang med klagan över valet.

§ 12. ‘

Protokollet över valförrättningen skall av magistraten insändas

till länsstyrelsen i länet, som efter det valet vunnit laga kraft till

Kungl. Maj:t översänder detsamma.

Stockholm 1920. Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:461 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. a1 i texten
  2. KU 1920:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen■ s. 1 i texten