Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag till bestridande av kostnader för expeditioner till finska fastlandet och till Aland

1920-03-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:304, Angående ytterligare anslag till bestridande av kostnader för expeditioner till finska fastlandet och till Aland

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj.ts Proposition Nr 304.

13

Nr 304.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

anslag till bestridande av kostnader för expeditioner till

finska fastlandet och till Aland; given Stockholms slott

den 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att,

utöver de av 1918 års lagtima riksdag till bestridande av kostnader

för expeditioner till finska fastlandet och till Åland under år 1918

beviljade anslag av tillhopa 1,846,250 kronor, för omförmälda ändamål

på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 166,017

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Bernh. Eriksson.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Expeditioner

till finska

fastlandet.

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Eriksson anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om beredande av ersättning för

ytterligare kostnader, som föranletts av vissa under ar 1918 anbefallda

expeditioner till finska fastlandet och till Åland, samt anförde därvid

följande.

Den 30 januari 1918 föreskrev Kungl. Maj:t, att en expedition

skulle i enlighet med de närmare bestämmelser, som i kommandoväg

utfärdades, avgå till finska fastlandet för hemförande av därstädes

vistande svenska undersåtar, vilka med anledning av där rådande

förhållanden önskade återvända till Sverige. Därjämte medgavs att,

sedan samtliga svenska undersåtar, som önskade återvända till Sverige,

beretts plats ombord å expeditionens fartyg, jämväl norska och danska

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 304.

15

ävensom, efter av chefen för sjöförsvarsdepartementet i varje särskilt

fall lämnat tillstånd, andra främmande undersåtar finge medfölja, i

den mån utrymmet det medgåve. För ifrågavarande expedition skulle

användas kanonbåten Svensksund och i enlighet med bestämmelserna i

kontrakt mellan marinförvaltngen och Stockholms stads hamnstyrelse,

dagtecknat den 27 oktober och den 13 november 1913, angående anskaffande

av en isbrytare (Isbrytaren II), tagas i anspråk nämnda, Stockholms

stad tillhöriga isbrytare ävensom förhyras två handelsfartyg.

Tillika föreskrevs i berörda brev bland annat, att samtliga av expeditionen

föranledda kostnader skulle av marinförvaltningen särskilt bokföras

samt med omhänderhavande medel förskjutas för att sedermera

hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande.

Därefter har genom kungl. brev den 1 februari 1918, med anledning

av utav Stockholms stads hamnstyrelse gjord invändning mot att

ångfartyget Isbrytaren II i förevarande fall ställdes till förfogande med

hänvisning till berörda kontrakt, befälhavaren över ifrågavarande expedition

bemyndigats att i enlighet med bestämmelserna i lagen den 24 maj

1895, angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner

för krigsmaktens behov, taga ifrågavarande ångfartyg i anspråk

för omförmälda ändamål, varvid emellertid Kungl. Maj:t förbehållit

sig att vid laga prövning av de ersättningsanspråk, som hamnstyrelsen

kunde komma att framställa i anledning av fartygets användande, göra

gällande den rätt, som jämlikt förenämnda kontrakt kunde tillkomma

kronan.

Vidare föreskrevs enligt kungl. brev den 8 februari 1918, att för

ifrågavarande ändamål skulle avgå ytterligare det antal expeditioner,

som för ändamålet kunde befinnas erforderligt. Kostnaderna för dessa

expeditioner skulle jämväl bestridas och anmälas till ersättande på förut

angivet sätt.

Med anledning av de på Åland uppkomna förhållandena föreskrev

Kungl. Maj:t genom brev den 13 februari 1918, att eu expedition skulle

avgå till Åland för avhämtande av de svenska undersåtar och ålänningar,

vilka önskade bliva överförda till Sverige, varjämte medgavs, att för

ifrågavarande expedition finge förhyras erforderligt antal handelsfartyg

ävensom jämlikt berörda lag .den 24 maj 1895 tagas i anspråk det

Stockholms stad tillhöriga mindre isbrytarfartyget (Isbrytaren). Härav

föranledda kostnader skulle av marinförvaltningen särskilt för sig bokföras

samt av ämbetsverket med omhänderhavande medel förskjutas för

att sedermera hos Kung]. Maj:t anmälas till ersättande.

Expeditioner

till Aland.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ämbetsskrivelse

den 18 mars

1918.

Proposition

nr 898 till

1918 års

riksdag.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

På grund av upprepade framställningar om svensk skyddsvakt å

Åland beslöt Kungl. Maj:t den 18 februari 1918, att dit skulle avgå 125

man stammanskap av marinen (kustartilleriet) jämte erforderligt antal

officerare och underofficerare, samt att för ändamålet skulle förhyras ett

handelsfartyg och tagas i anspråk Isbrytaren II.

Genom senare vid särskilda tillfällen meddelade kungl. beslut har

medgivande lämnats till ''förhyrande av ytterligare det antal fartyg för

transporter till och från Åland, som av omständigheterna påkallats.

Genom ämbetsskrivelse den 18 mars 1918 anmodades marinförvaltningen

att så skyndsamt som möjligt inkomma med till huvudposter

specificerad uppgift å kostnaderna särskilt för expeditionerna till finska

fastlandet och särskilt för expeditionerna till Åland, under iakttagande

därvid bland annat, att kostnaderna för expeditioner, som avgått till

finska fastlandet, icke skulle, även om expeditionerna därvid angjort

Åland, till någon del belasta Ålandsexpeditionerna, samt att kostnaderna,

i den mån de ännu icke kunde till siffran uppgivas, borde så noggrant

som möjligt beräknas och i uppgiften angivas med förslagsvis upptagna

belopp.

Sedan marinförvaltningen med anledning härav den 19, 24 och 26

april 1918 överlämnat de begärda uppgifterna, har Kungl. Maj:t i proposition

(nr 398) till 1918 års lagtima riksdag föreslagit riksdagen att

för bestridande av kostnader för expeditioner till finska fastlandet och

till Åland under år 1918 på tilläggsstat för samma år bevilja särskilda

förslagsanslag, högst, å 1,360,750, resp. 485,500 kronor. Beräkningen

av nämnda båda anslag grundades på tillämpning av den i § 2 av förenämnda

kontrakt mellan marinförvaltningen och Stockholms stads hamnstyrelse,

angående anskaffning av en isbrytare (Isbrytaren II), intagna

bestämmelse därom, att kronan ägde rätt att i fredstid under den tid,

Isbrytaren II vore av Stockholms stad utrustad och bemannad för isbrytning,

och såvitt ej öppenhållandet av för handelssjöfarten erforderlig

ränna härigenom äventyrades, få, mot bestridande allenast av kostnader

för förbrukade materialier, disponera densamma efter för varje gång

mellan Kungl. Maj:t i kommando väg och hamnstyrelsen träffad överenskommelse.

Såsom förut nämnts, har hamnstyrelsen framställt invändning

mot att omförmälda fartyg i förevarande fall ställdes till förfogande med

hänvisning till berörda kontrakt, därvid hamnstyrelsen gjort gällande

att, medan berörda kontraktsbestämmelse avsåge fredliga förhållanden,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungit. May.ts Proposition Nr 304.

ifrågavarande expeditioner otvetydigt måste anses innebära vidtagande

av åtgärd, som förorsakats av krigstid.

I skrivelse (nr 5 B) den 21 juni 1918 har riksdagen anmält, att

riksdagen bifallit det i omförmälda proposition framställda förslaget.

Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 26 februari 1920 anfört

bland annat följande.

Sedan de båda i anspråk tagna fartygen Isbrytaren och Isbrytaren II

blivit till Stockholms stads hamnstyrelse återställda, hade hamnstyrelsen

avgivit räkningar å ersättning för fartygens användande, slutande för

det förra fartyget å ett belopp av 123,688 kronor 31 öre och för det

senare fartyget å 404,204 kronor 41 öre.

Med skrivelse den 29 oktober 1918 översände marinförvaltningen,

under åberopande av bestämmelsen i § 28 mom. 4 av rekvisitionsförordningen

den 11 juli 1916, räkningarna till överståthållarämbetet, som

överlämnade ärendet till den lokala värderingsnämnden för Stockholms

stad.

I skrivelse den 9 januari 1919 hade därefter bemälda värderingsnämnd

på grund av stadgandet i § 12 av rekvisitionsförordningen för''

klarat sig icke behörig att avgöra ärendet, utan hänskjuta detsamma

till riksvärderingsnämndens avgörande.

Av riksvärderingsnämndens den 29 januari 1920 meddelade utslag

i ärendet inhämtades följande.

Inför riksvärderingsnämnden anfördes från kronans sida beträffande

Isbrytaren II huvudsakligen, att användningen av fartyget ägt rum under

fredstid och under det fartyget varit utrustat och bemannat för isbrytning;

från stadens sida vore ej ens påstått, att genom fartygets dispouerande

till ifrågakomna expeditioner öppenhållandet av för handelssjöfarten erforderlig

ränna äventyrats; den omständigheten, att fartyget tagits i anspråk

jämlikt rekvisitionslagen, kunde ej giva stöd åt påståendet, att här

vore fråga om åtgärd, som orsakats av krigstid; fredstid finge för Sveriges

vidkommande anses råda, då Sverige ej vore invecklat i krig; kontraktets

bestämmelser borde fördenskull komma till tillämpning och kronan vore

ej skyldig betala hyra, besättnings och befäls avlöning, kosthåll eller

hamnumgälder.

Hamnstyrelsen å sin sida hävdade, att kontraktets bestämmelser

icke vore i förevarande fall tillämpliga.

På grund av dessa skiljaktiga meningar fann riksvärderingsnämnden

nödigt, att frågan, huruvida kontraktet i förevarande fall ägde tillämpligBihang

till riksdagens protokoll 11)20. 1 sand. 237 käft. (Nr 303—305.) 961 20 3

Riksdagens

skrivelse nr

ÖB år 1918.

Marin förvaltningens

skrivelse den

26 februari

1920.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

het eller icke, bleve avgjord, innan det definitiva ersättningsbelopp, som

borde tillkomma staden, kunde bestämmas, vilken fråga med hänsyn till

i kontraktet intagen skiljedomsklausul icke utan parternas medgivande

kunde avgöras av riksvärderingsnämnden.

I anledning härav hänsköt hamnstyrelsen i skrivelse till marinförvaltningen

den 27 juni 1919 jämlikt nämnda klausul till skiljemän att

avgöra, »huruvida, då för kronans räkning rekvirerades och sedermera

under den tid kronan på grund av rekvisitionerna förfogade över Isbrytaren

II, sådana förhållanden förelegat, att kronan på grund av bestämmelserna

i § 2 i omförmälda kontrakt varit berättigad påfordra att

få disponera fartyget på där angivna villkor».

Sedan skiljemän i behörig ordning utsetts, hade dessa i dom den

24 november 1919 — vilken hamnstyrelsen med skrivelse den 5 december

samma år överlämnat till riksvärderingsnämnden — med hänsyn

till krigsförhållandena i det land, dit Isbrytaren II vid ifrågakomma tillfällen

skulle avgå, och ändamålet med de expeditioner, för vilka fartyget

rekvirerats, förklarat, att bestämmelserna i § 2 av ovan omförmälda

kontrakt icke ägt tillämplighet beträffande kronans förfogande

över fartyget för samma expeditioner.

Sedan parterna muntligen vidare utfört sin talan, hade från kronans

sida medgivits betalningsskyldighet för samtliga i förutnämnda''

räkningar upptagna huvudposter med undantag för de för fartygen

fordrade hyresersättningarna samt de för fartygens klarering debiterade

umgälderna, resp. 289 kronor 9 öre och 1,874 kronor 30 öre.

I fråga först om hyresersättningarna hade kronan beträffande Isbrytaren

bestritt utgivandet av sådan ersättning, då Stockholms stad

för nämnda fartyg åtnjöte statsbidrag och det icke blivit visat, att

staden genom fartygets disponerande av kronan åsamkats någon särskild

kostnad. Beträffande Isbrytaren II hade kronan väl medgivit, att hyresersättning

borde utgå, men förklarat sig icke kunna godkänna det av

hamnstyrelsen fordrade beloppet, utan överlämnat frågan om beloppets

bestämmande till riksvärderingsnämndens avgörande.

Vad därefter klareringsavgifterna anginge, hade kronan, under hänvisning

till bestämmelserna dels i kungl. brev till kommerskollegium

den 4 februari 1870 angående avgivet förslag till förenklad uppställning

åv hamntaxor, dels ock i § 8 mom. 9 av förordningen den 31

december 1907 angående taxor å hamnavgifter, yrkat, att kronan måtte

befrias från ersättningsskyldighet för berörda avgifter.

Stockholms städs hamnstyrelse hade däremot yrkat, att ersättning

jämväl i nu berörda båda hänseenden måtte bestämmas att utgå med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 304.

19

de av hamnstyrelsen fordrade beloppen, varjämte hamnstyrelsen hemställt

om utbekommande av ränta å oguldna ersättningsbelopp i överensstämmelse

med av styrelsen närmare angivna grunder.

Riksvärderingsnämnden hade tagit ärendet i övervägande och därvid

till en början prövat rättvist förplikta kronan att till Stockholms

stads hamnstyrelse utgiva de av hamnstyrelsen fordrade belopp, som

av kronan slutligt lämnats utan erinran, nämligen:

vad beträffade Isbrytaren:

för

sjöförsäkringspremier ...............................................

kronor

31,250: —

b

besättningens avlöningar...........................................

B

2,222: 47

»

b krigsriskersättning...........................

»

1,798: 70

b

kosthållning åt besättningen.....................................

B

3,276: —

»

» B flottans manskap..............................

B

1,458: —

b

b b passagerare......................................

B''

693: —

b

lotsräkningar ..............................................................

B

527: 90

b

diverse räkningar...........................................................

B

381: 45

»

B förbrukad material och under bogseringar

sprängda bogserkablar ..............................................

B

10,791: 70

Summa kronor

52,399: 22

samt vad beträffade Isbrytaren 11:

för sjö försäkringspremier .................................................

kronor

170,000: —

»

besättningens avlöningar ...........................................

B

5,724: 39

b

b krigsriskersättning............................

B

4,922: 82

b

kosthållning för besättningen, flottans manskap

samt besättningen å ångfartyget Vineta..............

B

15,103: —

b

kosthållning för passagerare......................................

B

10,203: —

b

lotsräkningar....................................................................

B

892: 70

»

diverse räkningar.........................................................

B

564:20

»

förbrukad utredning och förslitna inventarier.....

B

29,920: —

Summa kronor

237,330: 11

Vad därefter anginge frågan om de av hamnstyrelsen fordrade

hyresersättningarna prövade riksvärderingsnämnden, utan avseende å

kronans bestridande av den för Isbrytaren begärda gottgörelsen, rättvist

förklara hamnstyrelsen berättigad att för båda i sbry tar fartygen av

kronan tillgodoräkna sig ersättning av nu angivet slag.

Med hänsyn till de upplysningar, som lämnats av nämndens i fråga

om fartygsvärden sakkunniga ledamöter samt vad övrigt i ärendet förekommit,

funne riksvärderingsnämnden emellertid ersättningarna i fråga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

icke skäligen kunna bestämmas att utgå efter högre grund än beträffande

Isbrytaren 1,500 kronor per dag och vad Isbrytaren II auginge

3,000 kronor för varje dag, varunder expedition pågått, samt 600

kronor för varje ut- och avrustningsdag. Till följd härav prövade riksvärderingsnämnden,

med beräknande av för Isbrytaren 28 expeditionsdagar

samt för Isbrytaren- II 42 expeditionsdagar och 6 ut- och avrustningsdagar,

rättvist tillerkänna Stockholms stads hamnstyrelse ersättning

i nu ifrågavarande hänseende med för Isbrytaren 42,000 kronor samt

för Isbrytaren II 129,600 kronor.

Beträffande slutligen frågan om ersättning för de av hamnstyrelsen

bestridda klareringskostnaderna, så enär, enligt vad i ärendet upplysts,

klareringen av fartygen jämlikt uppdrag av kronans expeditionsbefälhavare

ombestyrts av hamnstyrelsen och nämnda styrelse för fullgörande

av uppdraget nödgats enligt företedda räkningar utbetala de i ärendet

ifrågakomna belopp, prövade riksvärderingsnämnden rättvist förklara

kronan i förhållande till hamnstyrelsen ersättningsskyldig för omförmälda,

av styrelsen havda utgifter; och förpliktades förty kronan att i nu ifrågavarande

hänseende till hamnstyrelsen utgiva, för Isbrytaren 289 kronor

9 öre och för Isbrytaren II 1,874 kronor 30 öre.

Hamnstyrelsens yrkande om ränta blev däremot, såsom saknande

stöd av lag, av riksvärderingsnämnden lämnat utan bifall.

Vid denna prövning ålåge det alltså statsverket att, i anledning av

de av Stockholms stads hamnstyrelse inför riksvärderingsnämnden framställda

anspråk, till nämnda styrelse utgiva ersättning för Isbrytaren med

94,688 kronor 31 öre samt för Isbrytaren II med 368,804 kronor 41

öre eller med tillhopa 463,492 kronor 72 öre.

De belopp, som sålunda enligt riksvärderingsnämndens utslag skolat

av statsverket till Stockholms stads hamnstyrelse betalas, hade av marinförvaltningen

likviderats.

För expeditionerna till finska fastlandet utgjorde det

av 1918 års riksdag beviljade anslaget .......... kronor 1,360,750: —

För ändamålet hade förut utbetalts

............................ kronor 1,172,973: 84

Av det till Stockholms stads

hamnstyrelse nu utgivna

beloppet för Isbrytaren

II beräknades hänföra sig

, till dessa expeditioner..... » 295,304: 41

tillsammans sålunda......................................................... > 1,468,278: 25

överskjutande anslaget med........................................ kronor 107,528: 25

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

För expeditionerna till Åland utgjorde det av 1918

års riksdag beviljade anslaget ............................

För detta ändamål hade förut

utbetalts .............................. kronor 375,800:02

Av det till Stockholms stads

hamnstyrelse nu utgivna

beloppet för Isbrytaren

II beräknades hänföra sig

till dessa expeditioner » 73,500: —

samt hela beloppet för Isbrytaren

.................................... » 94,688: 31

tillsammans sålunda.........................................................

kronor

»

överskjutande anslaget med

kronor

485,500: —

543,988: 33

58,488: 33

Utöver de tillgängliga medlen hade marinförvaltningen sålunda måst

av omhänderhavande medel förskjuta (107,528: 25 + 58,488: 33) 166,016

kronor 58 öre.

Marinförvaltningen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte av riksdagen å tilläggsstat för innevarande år äska medel för

täckande av det sålunda förskjutna beloppet.

Då på grund av förutnämnda, av riksvärderingsnämnden den 29 Departementsjanuari

innevarande år meddelade utslag ett belopp av 166,016 kronor yttrande

58 öre måst av marin förvaltningen utbetalas utöver de av 1918 års

lagtima riksdag till bestridande av kostnader för expeditioner till finska

fastlandet och till Åland under sistnämnda år anvisade anslag, tillhopa

(1,360,750 + 485,500) 1,846,250 kronor, lärer nämnda belopp, 166,016

kronor 58 öre, nu böra hos riksdagen anmälas till ersättande. För

täckande av beloppet synes å tilläggsstat för år 1920 böra äskas ett

anslag, som, med iakttagande av att anslag skola uppföras i riksstaten

med helt krontal, torde avrundas till 166,017 kronor. Anslaget lärer

böra givas natur av förslagsanslag, högst.

Om beredande av medel för bestridande av nämnda belopp kommer

chefen för finansdepartementet att framdeles under riksdagens lopp framställa

erforderligt förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 304.

att, utöver de av 1918 års lagtima riksdag till bestridande av kostnader

för expeditioner till finska fastlandet och till Åland under år 1918

beviljade anslag av tillhopa 1,846,250 kronor, för omförmälda ändamål på

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 166,017 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition till riksdagen avlåtas av den

tydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till bestridande av kostnader för expeditioner till finska fast o l s. 1 i texten
  2. SU 1920:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till bestridande av kostnader för expeditioner till finska fastlandet och till Al s. 2 i texten