Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920 m. m

1920-01-29 · 28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:306, Med förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1921 med anledning av folkräkningen

den 31 december 1920 m. m.; given Stockholms slott

den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1921 med anledning

av folkräkningen den 31 december 1920,

dels ock å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln, för*

kostnadsfritt tillhandahållande av blanketter till mantalsuppgifter, anvisa

ett förslagsanslag å............................................................... kronor 70,000.

Den till ärendet hörande handling skall tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 25S höft. (Nr 306.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:is proposition Nr 306.

Förslag

till

Förordning

angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen lör ar 1921

med anledning av folkräkningen den 31 december 1920.

§ I
Det

i förordningen om mantalsskrivning den 6 augusti 1894 § 4

mom. 5 stadgade medgivande för allmoge och mindre skrivkunniga på

landsbygden att antingen själva eller genom annan uppgiftsskyldig

person muntligen meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid

mantalsskrivningen för år 1921.

§ 2.

Mantalsuppgift skall, enligt det särskilda formulär som av Kungl.

Maj:t fastställes, av en var uppgiftsskyldig avgivas i två sammanhängande

och likalydande exemplar.

Blanketter till mantalsuppgifter skola genom statistiska centralbyråns

försorg tryckas och i erforderligt antal exemplar tillställas länsstyrelserna

för att av dessa, på sätt de var för sitt län bestämma, tillhandahållas

de uppgiftsskyldiga.

§ 3-

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgittsskyldiga

skola insamlas av fastighetsägaren eller den hans egendom

brukar eller förestår, vilken det jämväl skall åligga att dels tillse, det

uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftsskyldiga, dels ock granska

de meddelade uppgifterna om personernas yrken i avseende på uppgifternas

riktighet och fullständighet samt, om så erfordras, föranstalta

om deras rättande eller fullständigande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

§ 4.

Inom landskommun och i stad, för vilken länsstyrelsen sådant

törordnar, skola de vederbörligen insamlade och granskade uppgifterna

av fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår, jämte

egen man talsuppgift, senast fem dagar före för-skrivning (husförhör),

varom stadgas i förordningen angående kyrkoböckers förande den 3

december 1915 § 34, avlämnas till i § 6 här nedan omförmält kommunalombud.

I annan stad än nu sagts skola uppgifterna avlämnas till pastor

vid för-skrivning (husförhör).

Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf

åligger, vare påföljd, som i nämnda förordning § 35 mom. 1 stadgas,

skolande likväl vad i åberopade moment stadgas angående pastor äga

motsvarande tillämpning beträffande mantalsskrivningsförrättare.

§ 5-

Det skall åligga pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning

(husförhör) kungöra tid och plats för sådan förrättning.

§ 6.

Vederbörande länsstyrelse skall för kommun, som i § 4 förstastycket

avses, fastställa det minsta antal av de i mantalsskrivningsförordningen

§ 7 mom. 1 omförmälda kommunalombud, som bör för kommunen väljas

med hänsyn till ombudens här nedan stadgade åligganden, kommunen

obetaget att därutöver välja det ytterligare antal, som må finnas erforderligt.

Innan val av kommunalombud i sådan kommun sker, skall den

väljande myndigheten besluta kommunens indelande i folkräkningsdistrikt

ett för varje ombud.

§ 7.

Kommunalombud, som i § 6 avses, åligger att, var för sitt folkräkningsdistrikt,

biträda allmänheten vid mantalsuppgifternas ifyllande,

att av fastighetsägarna mottaga desamma, att enligt den närmare instruktion,

statistiska centralbyrån äger utfärda, granska, rätta och fullständiga

uppgifterna samt vid vederbörande för-skrivning (husförhör

avlämna dem till pastor ävensom biträda denne vid nämnda förrättning.

Försummar kommunalombud att fullgöra vad honom enligt denna

paragraf åligger, vare påföljd, som i mantalsskrivningsförordningen § 14

mom. 3 för kommunalombud stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 306.

§ 8.

Den, som inflyttar till en kommun, efter det mantalsuppgifterna

av övriga uppgiftsskyldiga å den fastighet, dit han inflyttar, avgivits,

men före utgången av år 1920, skall till pastor avlämna mantalsuppgift

samtidigt med flyttningsbetyget.

§ 9-

De till pastor avlämnade mantalsuppgifterna skola av honom enligt

av statistiska centralbyrån utfärdad instruktion granskas, rättas och fullständigas

beträffande uppgifterna om yrke. Det ena exemplaret skall

därefter senast vid mantalsskrivningen överlämnas till mantalsskrivningsförrättaren.

Det andra exemplaret skall å tid, som av statistiska centralbyrån

fastställes, insändas till centralbyrån; åliggande det pastor att

därvid noga tillse, att uppgifterna förekomma i samma ordning, vari

deras huvudpersoner upptagas i det utdrag ur församlingsboken, som

pastor, enligt vad därom särskilt är stadgat, har att insända till statistiska

centralbyrån.

§10.

Skulle beträffande viss kommun eller del av sådan tillämpandet

av de i denna förordning stadgade bestämmelser medföra synnerliga

svårigheter, må vederbörande länsstyrelse efter statistiska centralbyråns

hörande meddela de undantagsbestämmelser, som kunna finnas påkallade.

§ n.

För städerna Stockholm och Göteborg gäller, vad särskilt varder

av Kungl. Maj:t stadgat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

5

Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UndÉN,

Thorsson,

Olsson,

San i »ler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:

Efter framställning från statistiska centralbyrån beslöt Kungl.

Maj:t den 9 december 1919 bemyndiga statistiska centralbyrån att

tillkalla högst sex sakkunniga personer för att inom ämbetsverket biträda

vid utredning angående lämpligaste sättet för införskaffande av primäruppgifter

till 1920 års folkräkning samt angående anordnande av en

särskild yrkesräkning, därvid borde tagas under övervägande vad riksdagen

anfört i skrivelse den 7 maj 1919, nr 126, och beaktas ifrågasatt

bearbetning av självdeklarationerna i samband med folkräkningen.

Sedan av statistiska centralbyrån med stöd härav tillkallade sakkunniga

slutfört utredning i ärendet, varvid representanter för kommerskollegium,

riksförsäkringsanstalten och socialstyrelsen deltagit i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

överläggningarna, bär statistiska centralbyrån inkommit med ett på utredningsarbetet

grundat yttrande, åtföljt av förslag till förordning angående

särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1921

med anledning av folkräkningen den 31 december 1920.

Statistiska centralbyråns ifrågavarande skrivelse, jämte därvid fogat

protokollsutdrag, angivande vissa skiljaktiga meningar, torde få som bilaga

åtfölja protokollet i detta ärende.

Det av statistiska centralbyrån förordade författningsförslaget har

till syfte att åstadkomma ett mera tillförlitligt folkräkningsmaterial,

särskilt i vad angår de yrkesstatistiska uppgifterna. Rörande dess utprovning

och den närmare motiveringen för detsamma tillåter jag mig

hänvisa till statistiska centralbyråns framställning.

Då det är ett länge överklagat och senast av 1919 års riksdagunderstruket

missförhållande, att den svenska yrkestatistiken icke är tillfredsställande,

finner jag det påkallat, att genom särskilda åtgärder i

samband med den stundande allmänna folkräkningen bristerna varda

avhjälpta så långt ske kan under hänsyn jämväl till att kostnaderna

härför hållas inom skäliga gränser.

Det föreliggande förslaget finner jag vara i dessa hänseenden väl

avvägt. I fråga om den utsträckta uppgiftsplikten vid mantalsskrivningen

för år 1921 ansluter jag mig till majoriteten bland de sakkunniga

och statistiska centralbyrån.

För att uppgiftsplikten skall bliva i största möjliga utsträckningfullgjord

och därvid det för ändamålet fastställda formuläret kommer till

användning torde ,det bliva erforderligt, oaktat de högst betydande kostnaderna,

av statistiska cetralbyrån beräknade till förslagsvis 70,000

kronor, att tillhandahålla blanketter kostnadsfritt. Anslag härför, som

torde böra erhålla förslagsanslags natur, synes därför böra äskas å

tilläggsstat för innevarande år. Författningsförslagets 2 § bör alltså även

erhålla häremot svarande lydelse.

Att för vinnande av ytterligare förbättring av yrkesstatistiken gå

utöver den av statistiska centralbyrån förordade planen och nu exempelvis

anordna en företagsräkning eller en kombinerad yrkes- och företagsräkning

finner jag med hänsyn till därmed förenade stora kostnader

icke tillrådligt.

Vid den närmare utformningen av planen för folkräkningen i vad

angår yrkesstatistiken torde det vara lämpligt att, såsom uttalats till

protokollet i förevarande ärende inom statistiska centralbyrån av byråchefen

Nyström, representanter för näringslivet och det sociala arbetet

beredas tillfälle att medverka, exempelvis vid utarbetande av frågeformulär,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

instruktioner och yrkesförteckning samt ifråga om normerna för primärmaterialets

bearbetning.

_ Statistiska centralbyråns framställning, i vad angår bearbetning

av självdeklarationerna, torde jag sedermera efter ytterligare beredning

få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla.

Sedan föredragande departementschefen uppläst ett i enlighet med

vad sålunda yttrats upprättat förslag till förordning angående särskilda

bestämmelser rörande mantalskrivningen för år 1921 med anledning av

folkräkningen den 31 december 1920, hemställde departementschefen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga förenämnda förslag till förordning,

dels ock å tilläggstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln, för

kostnadsfritt tillhandahållande av blanketter till mantalsuppgifter, anvisa

ett förslagsanslag å ................................................................. kronor 70,000.

lill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition i ämnet av

den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts proposition Nr 306.

Bilaga.

Skrivelse från statistiska centralbyrån.

Till Konungen.

Till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1920 (statsverkspropositionen,

sjunde huvudtiteln, sid. 111-128) har föredragande departementschefen

lämnat en ingående redogörelse för uppkomsten och utvecklingen av dels

frågan om anskaffande av möjligast tillförlitliga yrkesuppgifter till 1920 års tolkräkning

eller anställande av en särskild yrkesräkning, dels ock ett förslag om bear-,

betning i sammanhang med nämnda folkräkning av de självdeklarationer, som skola

av de skattskyldiga avgivas år 1921. Såsom i denna redogörelse omförmäles, täcktes

Eders Kungl. Maj:t den 9 december 1919 bemyndiga statistiska centralbyrån att

tillkalla högst sex sakkunniga personer för att inom ämbetsverket biträda vid utredning

angående lämpligaste sättet för införskaffande av primäruppgifter till 1920

års folkräkning samt angående anordnande av en särskild yrkesräkning, därvid borde

tagas under övervägande vad riksdagen anfört i skrivelse den 7 maj 1919, nr 126, och

beaktas ifrågasatt bearbetning av självdeklarationerna i samband med folkräkningen.

Med stöd av nämnda nådiga bemyndigande tillkallade statistiska centralbyrån

såsom sakkunniga kyrkoherden i Danderyd A. Hagardt, direktör J. G. Leufven,

landskamreraren i Stockholms län J. G. F. Löwgren, häradsskrivaren i Svartsjö

fögderi P. O. Y. Rudberg och kronokamreraren i Örebro I. Sahlin. Efter överenskommelse

med vederbörande chefer hava därjämte i beredningen av förevarande

ärende inom statistiska centralbyrån deltagit såsom representant för kommerskolle<num

t. f. byråchefen M. Jansson, såsom representant för riksförsäkringsanstalten

byråchefen D. O. Östrand och såsom representant för socialstyrelsen byråchefen

B. A. E. Nyström. För statistiska centralbyrån hava deltagit överdirektören, själv

föredragande, samt byråcheferna H. Burström och E. Arosenius.

I samråd med nämnda sakkunniga och representanter för ämbetsverk får

statistiska centralbyrån i underdånighet framlägga följande utredning och förslag

beträffande dels införskaffande av primäruppgifter till 1920 års folkräkning, dels

bearbetande av 1921 års självdeklarationer. Vid behandlingen av förstnämnda spörsmål

ingår centralbyrån jämväl på frågan om anordnande av en särskild yrkesräkning.

A. Införskaffande av primäruppgifter till 1920 urs folkräkning.

Beträffande införskaffandet av primäruppgifter till 1910 års folkräkning anförde

den så kallade statistiska kommittén i underdånig skrivelse den 21 december

1909 följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 306. 9

»Det sätt varpå folkräkningarna utföras i Sverige skiljer sig väsentligt från

det i de flesta andra länder använda. Medan i de sistnämnda uppgifterna till folkräkningarna

lämnas av personerna själva och insamlas av särskilda räknare, utgöres

materialet för de svenska folkräkningarna — frånsett Stockholm, där folkräkningsuppgifter

av personerna själva avlämnas samtidigt med mantalsuppgiftema — uteslutande

av utdrag ur församlingsböckerna, de av prästerskapet förda officiella förteckningarna

över rikets befolkning. I flera avseenden har det svenska systemet,

stora företräden framför det i utlandet vanligen använda. Sålunda bliva uppgifterna

om ålder, civilstånd, nationalitet och födelseort m. in. synnerligen tillförlitliga, alldenstund

församlingsböckernas anteckningar om dessa förhållanden grunda sig på

säkra officiella uppgifter. Sitt största företräde äger emellertid det svenska systemet

i sin billighet. Samtliga kostnader för senaste folkräkningen uppgingo nämligen

i runt tal till endast 70,000 kronor eller mindre än 1.5 öre för varje räknad person,

medan exempelvis kostnaderna för den samtidiga folkräkningen i Norge stigit till

335,000 kronor eller nära 15 öre per räknad person. Dessa företräden för det

svenska systemet äro så viktiga, att kommittén anser det icke böra ifrågasättas att

vid nu stundande folkräkning tillämpa någon annan metod än den hittills använda.

Emellertid lida de svenska folkräkningarna av tvenne väsentliga brister,

vilkas avhjälpande synes vara oavvisligt. Dels uppgives nämligen själva befolkningssiffran

något för lågt, dels och framför allt äro uppgifterna om befolkningens

yrken mycket otillfredsställande.

Den förstnämnda bristen beror huvudsakligen på att de nuvarande bestämmelserna

rörande flyttningars anmälande icke äro fullt effektiva. Ett ej ringa antal

personer, som före årets slut uttagit flyttningsbetyg från en församling till en annan,

underlåta nämligen att före årsskiftet inlämna betyget i inflyttningsförsamlingen,

med påföljd att de i regel icke komma att uppgivas till folkräkningen. Huru många

dessa personer äro, undandrager sig naturligtvis närmare bedömande, sannolikt torde

de dock uppgå till ett eller annat tiotusental. Att fullständigt råda bot för denna

felaktighet är icke möjligt utan en genomgripande förändring av den nuvarande

anordningen med fiyttningsanmålningar, varom kommittén icke nu är i tillfälle att

framställa förslag. Emellertid torde de svåraste olägenheterna kunna för denna

gång undanröjas, därest de personer, som under de första månaderna av året 1911

inflytta till en församling med flyttningsbetyg utfärdat under något föregående år,

i inilyttningslängden upptagas under den 31 december 1910 och sålunda inberäknas

i folkmängden vid folkräkningstidpunkten. Ett dylikt förfaringssätt har redan länge

med gynnsamt resultat tillämpats i Stockholm. För att ej för mycket fördröja primäruppgifternas

insändande till statistiska centralbyrån torde tillämpningen av här

ifrågasatta bestämmelse böra begränsas till tiden från och med den 1 januari till

och med den 15 mars.

En annan omständighet, som förorsakar felaktigheter vid bestämmandet avbefolkningssiffran,

visserligen mindre för riket i dess helhet än för särskilda administrativa

områden, är förekomsten av de icke territoriella militärförsamlingarna.

En person kan nämligen tillhöra dylik församling, oavsett var han är bosatt. Av

särskild betydelse blir detta, där större delar av truppförband äro detacherade till

annan ort men kvarstå kyrkobokförda i sin militära församling, ävensom där kasern

är förlagd i närheten av stad eller köping, i vilket fall i regel officerarna äro

bosatta i staden eller köpingen men den övriga personalen eller åtminstone

Bihang till riksdagens protokoll 1920. / samt. 238 höft. (Nr 306.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(1

Kungl. Maj tis proposition JS’r HOV.

manskapet i kasernen. Då uppgift om personernas bostad i allmänhet icke meddelas

i de icke territoriella församlingarnas uppgifter till folkräkningarna, har

statistiska centralbyrån hittills varit urståndsatt att fördela dessa församlingars

medlemmar på de kommuner de tillhöra utan har måst hänföra dem samtliga till

den kommun eller territoriella församling inom vilken truppförbandets kasern är

belägen och där den icke territoriella församlingen sålunda kan anses upprättad.

Det bästa sättet att avhjälpa denna olägenhet vore utan fråga att fullständigt borttaga

de icke territoriella församlingarnas särskilda kyrkobokföring, varför även ur

andra synpunkter starka skäl kunna anföras. En tillfällig lösning av frågan kan

dock vinnas även på så sätt, att i de utdrag ur de icke territoriella församlingarnas

församlingsböcker, som skola avgivas till folkräkningen, uppgift om bostad meddelas

för en var i församlingen kyrkobokförd person, som är bosatt utom förläggningsorten.

För att möjliggöra för vederbörande kyrkobokförare att lämna dylika uppgifter

torde dock vara erforderligt, att chefsexpeditionerna vid de särskilda truppförbanden

resp. flottans stationer anbefallas att till kyrkobokförarne lämna uppgift

om bostad för ifrågavarande personer.

Den svåraste bristen som vidlåder de svenska folkräkningarna ligger emellertid

som ovan nämndes i den otillfredsställande beskaffenheten av uppgifterna om

befolkningens fördelning efter yrken.

I äldre tider då pastor åtminstone på landsbygden i allmänhet personligen

kände varenda medlem i sin församling och dessutom övergång från ett yrke till

ett annat var mindre vanlig kunde han visserligen jämförelsevis tillförlitligt uppgiva

församlingsmedlemmarnas fördelning på särskilda yrken. Efter hand som befolkningen

blivit rörligare och övergång mellan olika yrken vanligare, har detta blivit

allt svårare och svårare, och man kan säga att det numera i städerna och landsförsamlingar

med rörlig befolkning blivit så gott som omöjligt, ett förhållande som statistiska

centralbyrån i sina underdåniga folkräkningsberättelser upprepade gånger påpekat.

En ur alla synpunkter fullt tillfredsställande yrkesstatistik torde svårligen

kunna erhållas utan anordnande av en särskild yrkesräkning efter utländskt mönster

med en talrik stab av särskilda räknare, som gå från hus till hus och insamla uppgifterna.

På grund av de högst betydande kostnader en dylik räkning antagligen

skulle medföra torde dock inga utsikter finnas, att den under de närmaste åren

skall komma till utförande. Man måste då söka en utväg att i stället förbättra de

vanliga folkräkningarnas yrkesuppgifter.

Närmast till hands ligger att härvid tänka på det tillfälle till erhållande av

närmare uppgifter om befolkningens yrken som mantalsskrivningarna erbjuda. Själva

mantalslängderna kunna visserligen ej i detta fall vara av nåaon nämnvärd betydelse,

då deras yrkesuppgifter endast undantagsvis äro överlägsna församlingsböckernas.

Men däremot torde vara möjligt att i sammanhang med mantalsskrivningsförrättningen

införskaffa de erforderliga uppgifterna. Hade Eders Kungl. Maj:ts

nådiga proposition till 1909 års riksdag om vissa ändringar i mantalsskrivningsförordningen

blivit av riksdagen bifallen, hade i verkligheten frågan varit löst. Enligt

nämnda proposition skulle nämligen skyldigheten att lämna skriftlig mantalsuppgift

utsträckas till hela befolkningen och icke undantag såsom för närvarande göras för

»allmoge och mindre skrivkunniga» på landsbygden, och därjämte hade genom utveckling

av den i gällande mantalsskrivningsförordning stadgade kommunalombudsinstitutionen

sörjts för att allmänheten skulle erhålla all erforderlig hjälp för man
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition Nr 306.

talsuppgifternas avfattande. Det enda som för folkräkningen därutöver skulle erfordrats

hade varit, att skyldighet stadgats för en var uppgiftspliktig att vid mantalsskrivningen

för år 1911 jämte skriftlig mantalsuppgift avlämna särskild yrkesuppgift

till folkräkningen. Då emellertid ifrågavarande proposition icke blev av

riksdagen bifallen, synes ingen annan utväg nu förefinnas, än att särskild förordning

utfärdas angående uppgifter om befolkningens yrken till folkräkningen den dl december

1910.

På grund av det motstånd förslaget om eu utsträckning till hela befolkningen

av skyldigheten att lämna skriftlig mantalsuppgift mött inom riksdagen, har kommittén

icke ansett sig böra ifrågasätta att ens för detta särskilda tillfälle en sådan

vidsträcktare skyldighet stadgas, ehuru detta visserligen både varit det fördelaktigaste.

Dä sålunda kommittén nödgats utgå ifrån, att endast för en del av befolkningen

skriftliga uppgifter kunna erhållas, har ett tvåfaldigt förfaringssätt för yrkesuppgifternas

anskaffande måst föreslås, ett för de personer som äro pliktiga att

avlämna skriftliga uppgifter och ett annat för de övriga. Härav blir i sin ordning

följden, att uppgifterna icke kunna göras så uttömmande, särskilt med hänsyn till

kombinationer av olika yrken, som eljest kunnat bliva fallet.

Beträffande dem som äro skyldiga att avlämna skriftlig mantalsuppgift föreslår

kommittén att de böra åläggas att samtidigt med avlämnandet av uppgift till

mantalsskrivningen för år 1911 jämväl avgiva yrkesuppgift till folkräkningen den

til december 1910 enligt formulär, som av Eders Kungl. Maj:t fastställes. Visserligen

skulle kunna ifrågasättas, om icke själva mantalsuppgiften skulle vara tillräcklig

för ifrågavarande ändamål, då enligt gällande bestämmelser uppgift om yrke

skall här meddelas. Emellertid visar erfarenheten, att de yrkesuppgifter som sålunda

avgivas äro i hög grad bristfälliga och alldeles oanvändbara för en yrkesstatistik.

Fullständigare yrkesuppgifter kan man icke hoppas erhålla, därest icke på

blanketten särskilda kolumner äro avsedda för uppgift om å ena sidan själva yrket

och å den andra ställningen i detsamma (arbetsgivare, självständig yrkesutövare

utan arbetare, biträde, arbetare). Därjämte måste utförliga med exempel belysta

anvisningar meddelas rörande sättet för uppgifternas meddelande, och då en ändring

av blanketten till mantalsuppgift icke torde böra ifrågasättas, måste yrkesuppgiften

sålunda avgivas på särskild blankett, som dock bör vara sammanhängande med

mantalsuppgiftsblanketten, alldenstund eljest säkerligen i många fäll skulle inträffa,

att blott endera uppgiften avlämnades. Då blanketter till folkräkningsuppgifter

givetvis måste kostnadsfritt tillhandahållas av staten, blir en följd av dessa blanketters

kombinerande med mantalsuppgiftsblanketterna, att jämväl de sistnämnda

komma att vid detta tillfälle kostnadsfritt utdelas till allmänheten, medan däremot

eljest den uppgiftsskyldige själv måste anskaffa blankett.

De för folkräkningen avgivna skriftliga yrkesuppgifterna skulle vid mantalsskrivningsförrättningen

eller dä de avlämnats vid husförhör eller för-skrivning vid

sådan förrättning frånskiljas mantalsuppgifterna och omhändertagas av pastor eller

hans ombud. Pastor skulle därefter ha att granska och där så erfordras rätta eller

komplettera uppgifterna samt förse dem med fortlöpande numrering. Motsvarande

nummer införes i församlingsbokens yrkeskolumner för varje person som avlämnat

skriftlig uppgift, varvid församlingsbokens yrkesuppgift i förekommande fall rättas

eller kompletteras jämväl med uppgift om ställning i vrket. Stadgande om revision

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

av församlingsbokens yrkesuppgifter är visserligen ej erforderligt for själva folkräkningen,

därest original uppgifterna såsom av kommittén föreslås insändas till statistiska

centralbyrån, men är däremot ur annan synpunkt synnerligen önskligt.

Det är nämligen ej blott folkräkningarnas yrkesuppgifter som äro otillfredsställande,

utan detsamma gäller även om den årliga befolkningsstatistikens uppgifter om yrken

för vigda män, fäder till äkta barn samt avlidna. Då dessa uppgifter i ett stort

antal fall grunda sig på församlingsbokens yrkesuppgifter, måste en förbättring av

de sistnämnda jämväl komma de förstnämnda till godo. För nu berörda ändamål

är emellertid erforderligt, att yrkesuppgifterna i församlingsboken allt framgent

årligen revideras och rättas. Förslag till bestämmelser härom torde kommittén få

framlägga i sitt blivande betänkande vid behandlingen av befolkningsstatistiken i

allmänhet.

Måste det sålunda anses önskligt, att de till folkräkningen avgivna skriftliga

yrkesuppgifternas huvudsakliga innehåll införes i församlingsboken. så skulle man

kunna sätta i fråga, huruvida själva uppgifternas insändande till statistiska centralbyrån

under sådana omständigheter kan vara behövligt. För vinnande av nödig

kontroll över att församlingsbokens yrkesuppgifter verkligen i detalj rättas och

kompletteras synes man dock icke kunna avstå från själva originaluppgifternas

insändande till statistiska centralbyrån. Bestämmelsen om den parallella numreringen

av yrkesuppgifterna och församlingsboken har föreslagits för att underlätta det i alla

fall mycket tidsödande och besvärliga granskningsarbetet i statistiska centralbyrån.

Kommittén antager att de nu föreslagna bestämmelserna skola komma att

äga tillämpning på omkring hälften av rikets befolkning. För den återstående delen

måste yrkesstatistiken uteslutande bygga på de anteckningar om yrken, som pastorerna

på grund av muntliga uppgifter verkställa i församlingsboken. Det gäller

då att finna en utväg att skaffa pastor tillgång till så fullständiga och tillförlitliga

uppgifter, som erfordras ur yrkesstatistisk synpunkt. Kommittén har tänkt sig att

detta skulle kunna åstadkommas genom att öka antalet av de i mantalsskrivningsförordningen

omnämnda kommunalombuden, så att man skulle kunna påräkna att i

åtminstone de allra flesta fallen någon av de vid mantalsskrivningsförrättningen närvarande

personerna skulle vara i stånd att meddela behövliga upplysningar. Härför

erfordras emellertid att ett ganska stort antal personer är närvarande vid nämnda

förrättning, och synas därför kommunalombuden böra uppgå till ett rätt betydligt

antal, enligt kommitténs förslag, på landsbygden minst ett för varje påbörjat tusental

av kommunens folkmängd. Ifrågavarande kommunalombud böra därjämte, på sätt

i förut omnämnda nådiga proposition om ändring i mantalsskrivningsförordningen

föreslogs, erhålla i uppdrag att hjälpa allmänheten vid uppgiftsskyldighetens fullgörande,

särskilt med mantals- och folkräkningsuppgifternas uppsättande och avlämnande,

ävensom att tillhandahålla bianketter till upp,gifter.

Skulle vid mantalsskrivningsförrättningarna å landsbygden pastor behöva för

varenda i församlingsboken upptagen huvudperson av kommunalombuden begära

upplysning om hans yrke, komme visserligen mantalsskrivningsförrättningen att

alltför mycket fördröjas. I verkligheten behöver detta dock icke bliva händelsen.

Kommittén är nämligen förvissad om att i de ojämförligt flesta fallen kommer

pastor att redan före mantalsskrivningen bliva i stånd till att i församlingsboken

införa erforderliga yrkesuppgifter, nämligen vid de husförhör eller för-skrivningar,

som enligt gällande bestämmelser skola hållas omedelbart före mantalsskrivningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Kungl. Maj:ts proposition År 306.

Dessa förrättningar hållas i regel successivt inom varje rote, by o. s. v. i församlingen,

och skall för upplysningars meddelande vid dem närvara en var fastighetsägare

eller den hans egendom förestår. Härigenom yppar sig ett utmärkt tillfälle

för pastor att behörigen rätta och komplettera församlingsbokens yrkesuppgifter.

Enligt kommitténs åsikt torde därför endast i ett jämförelsevis ringa antal fall

personernas yrken behöva efterfrågas vid själva man talsskri vningsförrättningen.

På grund av det sätt varpå mantalsskrivningen i städerna Stockholm och

Göteborg förrättas kunna de av kommittén föreslagna bestämmelserna icke utan

vidare tillämpas på dessa städer. För Stockholm måste dessutom folkräkningen i

i sin helhet anordnas på annat sätt än inom det övriga riket.

Förslag till nådiga förordningar angående folkräkningen i Stockholm och

anskaffande av yrkesuppgifter för folkräkningen i Göteborg, ävensom förslag till

formulär och närmare bestämmelser för folkräkningen i det övriga riket torde statistiska

centralbyrån böra framdeles till Kungl. Maj:t avgiva».

I huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs hemställan, vilken av statistiska

centralbyrån tillstyrkts, avlät Kungl. Maj:t proposition till riksdagen med

förslag till förordning angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen

den 31 december 1910. Ifrågavarande proposition bifölls av riksdagen, varefter

Kungl. Maj:t den 10 juni 1910 utfärdade förordning i ämnet (nr 67).

Då de av statistiska kommittén anförda skälen för att fortfarande grunda folkräkningarna

(utom i Stockholm) på utdrag ur församlingsböckerna enligt statistiska

centralbyråns mening äga oförminskad giltighet, anser centralbyrån, att jämväl nu instundande

folkräkning bör som huvudkälla använda nämnda material. Av de brister,

som enligt statistiska kommitténs mening vidlådde detsamma, komma de två förstnämnda

numera ej i betraktande. Genom kungl. förordning den 30 september 1910

(nr 103) har nämligen stadgats, att i regel ingen får kyrkobokföras i icke territoriell

församling av svenska kyrkan, som icke är bosatt inom den kommun, där

församlingen finnes bildad, samtidigt varmed rätten för församling av främmande

trosbekännare att föra församlingsbok upphävdes, och genom den nya kyrkobokföringsförordning,

som utfärdades den 3 december 1915 (nr 476), har i huvudsak

förhindrats, att personer skulle på grund av underlåtenhet att avlämna fiyttningsbetyg

kunna bliva utelämnade vid folkräkningen. Däremot kvarstår fortfarande

oförminskat behovet av särskilda åtgärder för införskaffande av tillförlitliga och

tillräckligt detaljerade uppgifter om personernas yrken. Beträffande betydelsen av

denna sak torde statistiska centralbyrån kunna inskränka sig till att åberopa riksdagens

ovan berörda skrivelse den 7 maj 1919.

Därest eu statistisk bearbetning av 1921 års taxeringar till inkomst- och

förmögenhetsskatt och de för denna taxering avgivna deklarationerna kommer till

stånd, k unna, såsom chefen för finansdepartementet i sitt ovan omnämnda anförande

till statsrådsprotokollet den 7 januari 1920 (sid. 12S) erinrat, ur dessa deklarationer

samt de av arbetsgivamo avgivna s. k. bevillningsuppgiftema hämtas för folkräkningen

synnerligen värdefulla uppgifter om yrken för en stor och ur yrkesstatistisk

synpunkt betydelsefull del av befolkningen. Statistiska cetralbyrån antager gissningsvis,

att det med användande av ifrågavarande material skall bliva möjligt att

med tillräcklig säkerhet och noggrannhet fastställa yrkena för omkring en tredjedel

av hela antalet yrkesutövare, ordet taget i den betydelse det äger i den svenska

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 300.

yrkesstatistiken. Beträffande återstående två tredjedelar måste särskilda åtgärder vidtagas

för erhållande av tillräckligt specificerade och tillförlitliga yrkesuppgifter.

Beträffande denna fråga omnämner riksdagen i sin nyssberörda skrivelse,

hurusom svenska arbetsgivareföreningen i till vederbörande utskott avgivet utlåtande

såsom synnerligen betydelsefullt vid en yrkesräkning framfört tanken på de vid

mantalsskrivningsförrättningarna närvarande kommunalombudens behöriga utökning

och fastare organisation såsom ett slags permanenta mantals- och yrkesnämnder. För

egen del anför riksdagen: »En betydelsefull åtgärd för förbättring av yrkesupp
gifterna

i mantalsförteckningarna vore — — upphävande av den allmoge och

mindre skrivkunniga på landsbygden nu medgivna rätt att lämna muntliga uppgifter till

mantalsskrivningarna samt införande av obligatoriska skriftliga uppgifter. En sådan

åtgärd föreslogs av Eders Kungl. Maj:t till 1909 års riksdag, men vann då icke

riksdagens bifall. Enligt riksdagens förmenande torde numera tiden vara mogen

för ett förnyat övervägande av denna fråga».

Riksdagen har här hänvisat till mantalsskrivningarna såsom ett medel för

erhållande av uppgifter om befolkningens yrken, och enligt statistiska centralbyråns

mening torde annan utväg knappast stå till buds än att knyta de erforderliga åtgärderna

för erhållande av förbättrade yrkesuppgifter till 1920 års folkräkning vid

de mantalsskrivningar, som i Stockholm och Göteborg skola ske i början av år

1921 och i riket i övrigt under november och december 1920. Såsom förut nämnts,

insamlades jämväl för 1910 års folkräkning yrkesuppgifter i samband ined mantalsskrivningarna.

Första frågan blir dä, huruvida, på sätt riksdagen nu ifrågasatt och statistiska

kommittén på sin tid ansåg synnerligen önskligt, skriftliga mantalsuppgifter

nu skola göras obligatoriska även på landsbygden. Härvid får statistiska centralbyrån

till att börja med omnämna, att erfarenheten från 1910 års folkräkning

ådagalagt, att de vid denna avgivna skriftliga yrkesuppgifterna i ej ringa utsträckning

varit fullständigt oanvändbara, medan däremot pastorsämbetena åtminstone i de

smärre landsförsamlingarna varit i stånd att, på grund av egen personkännedom

och muntliga upplysningar, i utdragen ur församlingsboken lämna, sä vitt statistiska

centralbyrån kunnat finna, ganska tillförlitliga yrkesuppgifter. Om statistiska centralbyrån

det oaktat anser sig nu böra föreslå obligatoriskt skriftliga uppgifter, så beror

detta därpå, att det utan skriftliga uppgifter måste betraktas såsom otänkbart att

erhålla tillräckligt specificerade yrkesuppgifter och särskilt uppgifter om biyrken.

Det ligger nämligen i sakens natur, att de av prästerskapet meddelade yrkesuppgifterna

måste bliva i hög grad summariska. Men kravet på en mera ingående

specifikation av yrkena och särskilt redovisning jämväl av biyrken torde vara fullt

berättigat och knappast böra avvisas, om någon möjlighet finnes för dess tillgodoseende.

Då statistiska centralbyrån alltså anser sig böra förorda obligatoriskt

skriftliga uppgifter till mantalsskrivningen för år 1921, sker detta likväl, med hänsyn

till ovan berörda erfarenheter från 1910 års folkräkning, endast under förutsättning

att åtgärder vidtages för vinnande av effektiv kontroll och granskning av de avlämnade

uppgifterna, särskilt vad landsbygden beträffar. Den ur statistisk synpunkt

mest tillfredsställande lösningen av detta spörsmål vore givetvis anställandet av

avlönade räknare, som ginge från gård till gård för att biträda vid uppgifternas

upprättande och insamla de ifyllda blanketterna, med andra ord en anordning liknande

den vid folkräkningar i utlandet merendels tillämpade. Emellertid skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

\Kungl.

kostnaderna härför bliva mycket avsevärda; även om man räknar med så lågt ersättningsbelopp

som 10 öre för varje uppgift (oavsett antalet personer den upptager),

kommer man till en kostnad av för landsbygden omkring 100,000 kronor och för

städerna omkring 50,000 kronor. Storleken av dessa belopp - det är bär icke

.såsom i utlandet fråga om anskaffande av samtliga uppgifter för folkräkningen

utan endast om erhållande av yrkesuppgifterna — manar till att söka eu, om också

ur statistisk synpunkt ej fullt så tillfredsställande, för staten mindre betungande

utväg. Statistiska centralbyrån vill härvid anknyta sig till det uppslag, som givits

av svenska arbetsgivareföreningen i dess ovan omnämnda av riksdagen citerade

utlåtande, nämligen användandet av kommunalombuden vid mantalsskrivning. Statistiska

centralbyrån finner dock mindre lämpligt, att dessa ombud skulle bilda särskilda

mantals- och yrkesnämnder, såsom arbetsgivareföreningen ifrågasatt, utan

synes en för ombuden mindre betungande och för det avsedda målets vinnande

mera tillfredsställande anordning vara, att kommunerna indelas i folkräkningsdistrikt,

ett för varje ombud. Inom sitt distrikt skulle ombudet hava att biträda, då sä

påkallas, de uppgiftsskyldiga vid blanketternas ifyllande, mottaga de ifyllda uppgifterna

av fastighetsägarna, vilka i första hand böra insamla dem, granska samt,

om så erfordras, rätta och komplettera uppgifterna om personernas yrken samt

därefter överlämna mantalsuppgifterna till pastor vid för-skrivning (husförhör), där

ombuden böra. var för sitt distrikt, vara närvarande för meddelande av muntliga

upplysningar och förklaringar. Även vid 1910 års folkräkning togos ifrågavarande

kommunalombud i anspråk. Enligt kung], förordningen den 10 juni 1910 angående uppgifter

om befolkningens yrken för folkräkningen den 31 december 1910 (nr 67) 3 § skulle

kommunal ombuden hava bland annat att på begäran av de uppgiftspliktiga biträda dem

vid uppgiftsskyldighetens fullgörande, särskilt vid mantals- och folkräkningsuppgifternas

uppsättande och avlämnande. Något betydelsefullare resultat har dock sannolikt ej

detta stadgande medfört i verkligheten, framför allt av det skäl, att skriftliga uppgifter

i regel ej avgåvos på landsbygden. Vid bifall till statistiska centralbyråns nu framlagda

förslag om dels obligatoriskt skriftliga uppgifter, dels kommunernas indelning

i folkräkningsdistrikt, böra givetvis kommunalombudens ifrågavarande uppgifter vinna

eu helt annan betydelse. För flertalet åtminstone större städer torde emellertid

kommunalombudsinstitutionen icke kunna bliva av sä stort värde. Annorlunda ställer

sig däremot antagligen saken beträffande småstäderna och de större städer, som

inom sig innesluta områden av mer eller mindre ren landsbygdsnatur.

Den ovan antydda anordningen för 1920 års folkräkning föreslås därför av

statistiska centralbyrån skola tillämpas dels på landsbygden, dels ock i stad, för

vilken vederbörande länsstyrelse sådant förordnar. För övriga städer torde en förhandsgranskning

av uppgifterna före deras avlämnande till pastor icke kunna vinnas

på annat sätt, än att fastighetsägarna, vilka redan nu äro skyldiga att i stad eller

köping insamla och avlämna sina hyresgästers mantalsuppgifter, åläggas att även

granska uppgifterna om personernas yrken. Men även för de städer, där kommunalombud

med granskningsskyldighet skulle finnas, samt för landsbygden synes eu

förberedande granskning böra åläggas fastighetsägarna, då dessa vanligen böra äga

bättre kännedom om sina hyresgästers yrken, än vad kommunalombudet kan besitta.

Till sist måste givetvis uppgifterna för såväl stad som land undergå granskning av

vederbörande pastor, innan han insänder dem till statistiska centralbyrån. En anordning

som den här ifrågasatta torde jämväl kunna medföra en väsentlig förbätt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bil. 1.

16 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 306.

ring av folkräkningens uppgifter om befolkningens fördelning på bushåll, vilka uppgifter

hittills ej varit fullt tillfredsställande.

I överensstämmelse med vad centralbyrån sålunda anfört har bilagda förslag

till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år

1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920 blivit uppgjort. Utöver

vad redan anförts får statistiska centralbyrån beträffande förslagets särskilda

paragrafer anföra följande:

§ 2.

Vid mantalsskrivningen för år 1911 avgavs särskild uppgift till folkräkningen

å blankett, som visserligen var sammanhängande med blanketten till mantalsuppgift

men av annat innehåll än denna. Nämnda anordning var dock måhända ej fullt

lycklig och torde vara lämpligast, att vid nu förestående mantalsskrivning mantalsuppgift

i stället avgives i två sammanhängande och likalydande exemplar, på sätt

redan nu sker i Stockholm och även annorstädes. Det ena exemplaret skulle avses

för folkräkningen. För att mantalsuppgiften skall bliva användbar härför, påkallas

emellertid vissa ändringar i gällande formulär. Förslag härtill hoppas statistiska

centralbyrån kunna inom kort till Eders Kungl. Maj:t avgiva.

Då vid mantalsskrivningen för år 1911 särskild uppgift avgavs för folkräkningen,

ansågs som konsekvens härav, att blanketter till kombinerad mantals- och

folkräkningsuppgift skulle kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga (förordningens

2 §). Samma skäl synes icke nu kunna anföras för kostnadsfritt tillhandahållande

av blanketter, och finnes ej heller något stadgande härom föreslaget i förevarande

paragraf. Skulle emellertid Eders Kungl. Maj:toch riksdagen finna, att de

ej obetydliga kostnaderna för tryckning av blanketterna, sannolikt omkring 70,000

kronor, icke lägga hinder i vägen, skulle det erbjuda stora fördelar, om blanketter

kostnadsfritt tillhandahölles. Dels kan endast härigenom säkerhet vinnas att det

fastställda formuläret allestädes användes, dels torde måhända villigheten att avgiva

uppgifter bliva större, särskilt hos det stora antal personer, som tidigare ej varit

skyldiga avgiva'' skriftliga uppgifter. I sådant fall bör till förslagets § 2 fogas följande

tillägg: Blanketter till mantalsuppgifter skola genom statistiska centralbyråns

försorg tryckas och i erforderligt antal exemplar tillställas länsstyrelserna för att

av dessa, på sätt de var för sitt län bestämma, tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.

§ 4.

Stadgandet i tredje stycket, sista raderna, avser att giva ökad effektivitet åt

ansvarsbestämmelsen i styckets förra del.

§ 9-

Det torde böra beaktas, att den granskningsskyldighet, som här ålagts pastor,

uteslutande avsér uppgifterna om personernas yrken. Att ålägga pastor att under

jämförelse med församlingsboken granska mantalsuppgifterna även i övriga avseenden

synes ej böra ifrågakomma med hänsyn till den betydliga ökning av pastors

arbetsbörda, som härigenom mångenstädes skulle komma att inträda. Huruvida

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Katigt. Maj.ts proposition Nr 306.

niantalsuppgifterua skola underkastas fullständig granskning av pastor före mantals-•^tkrivningen,

torde därför böra bliva beroende på överenskommelse mellan honom

och mantalsskrivningsförrättaren. w*,

Den i 1910 års förordning stadgade skyldigheten för pastor att enligt de inkomna

yrkesuppgifterna rätta eller komplettera församlingsboken har med hänsyn

till prästerskapets i allt fall stora arbetsbörda för folkräkningen nu ej upptagits.

Av samma skäl har ej heller upptagits stadgandet om parallell numrering av yrkesuppgifter

och församlingsbo^ Detta stadgande har ersatts av bestämmelsen om

uppgifternas ordnande före deras insändande till statistiska centralbyrån.

S 10.

Denna paragraf bör givetvis icke komma till användning annat än i rena

undantagsfall, t. ex. beträffande en del lappmarkssocknar. Statistiska centralbyrån

förutsätter, att de bestämmelse]'', som med stöd av ifrågavarande paragraf må komma

att utfärdas, icke blott skola innefatta dispens från den ena eller andra paragrafen

i förevarande förordning, utan jämväl komma att meddela särskilda positiva stadgande^

avsedda att ersätta dem från vilka dispenseras, exempelvis om skyldighet

för kommunalombuden att lämna pastor muntliga upplysningar, därest skriftliga

uppgifter icke skulle bliva obligatoriska. Förslag till dylika bestämmelser lärer

statistiska centralbyrån icke underlåta att avgiva till vederbörande länsstyrelse i

det yttrande, som enligt paragrafens lydelse alltid skall av statistiska centralbyrån

i sådant ärende avgivas.

§ 11-

Förslag till i denna paragraf avsedda bestämmelser skall statistiska centralbyrån

framdeles till Eders Kungl. Maj:t avgiva.

Statistiska centralbyrån torde till sist få upptaga tvenne yttranden i riksdagens

meranämnda skrivelse den 7 maj 1919, vilka icke kunna anses besvarade

genom vad statistiska centralbyrån här ovan anfört. Riksdagen yttrar:

»Gent emot planen för den av statistiska centralbyrån sålunda ifrågasatta

utredningen vill riksdagen med hänsyn till det livliga intresse för yrkesstatistikens

förbättring, som enligt de inkomna utlåtandena förefinnes inom näringslivet och på

det sociala området, framhålla, att utvägen att lösa förevarande fråga genom en

särskild yrkesräkning synes böra bliva föremål för självständigt bedömande och icke

blott komma i fråga som en möjlighet i andra hand.

Ett önskemål, som riksdagen velat ha särskilt framfört såsom föremål för

den blivande utredningen, är frågan, på vilket sätt resultatet av de insamlade yrkesuppgifterna

må kunna skyndsamt komma intresserade till godo. Enligt erfarenheten

tager den fullständiga bearbetningen av en yrkesräkning flera är, och med de hastiga

växlingar inom samhällslivet, som nu äga rum på många områden, kan det annars

Ditt hända, att resultatet av en gjord utredning är föråldrat redan vid publicerandet.»

Vad först beträffar den sista delen av riksdagens ifrågavarande yttrande, sä

kan en snabbare publicering av yrkesräkningens resultat ske antingen genom att

materialet undergår en preliminär bearbetning före den definitiva eller genom att

den sistnämnda påskyndas. Då en preliminär bearbetning hos de uppgiftslämnande

Bihang till riksdagens protokoll 1920. I sand. 200 käft. (Nr 300.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj-.ts proposition Nr 306.

myndigheterna, pastorsämbetena, icke kan ifrågasättas och en sådan bearbetning

inom statistiska centralbyrån skulle i hög grad öka kostnaderna och försena den

definitiva bearbetningen, samt då resultaten av en preliminär bearbetning måste

bliva ganska summariska, anser sig statistiska centralbyrån icke kunna förorda denna

väg för frågans lösande. Beträffande åter den definitiva bearbetningens påskyndande,

så är sådant möjligt på två sätt, genom användande av stor arbetsstyrka och genom

arbetsbesparande metoder. Det av statistiska centralbyrån föreslagna anslagsbeloppet

för folkräkningsarbetet under år 1921, 67,000 kronor, vilket numera av Eders Kungl.

Maj:t hos riksdagen äskats, är också beräknat under förutsättning, att arbetet kommer

att bedrivas med den största arbetsstyrka, som kan anses tillrådlig med hänsyn

till föreliggande omständigheter, särskilt möjligheten att utöva effektiv ledning

och kontroll över personalen. Vidkommande åter frågan om åstadkommande av

arbetsbesparande metoder, så är det centralbyråns skyldighet att vid varje statistiskt

arbete använda den mest arbetsbesparande metoden. Vad särskilt folkräkningen

angår, så bär statistiska centralbyrån för avsikt att underkasta frågan om

användande av elektrisk eller annan liknande metod, som redan vid förra folkräkningen

var uppe men på grund av föreliggande upplysningar fick falla, förnyat övervägande,

och skall centralbyrån ingalunda underlåta att, därest centralbyrån skulle

komma till den uppfattningen, att nämnda metod är överlägsen den vid sista folkräkningen

använda med handskrivna s. k. kartoliner, hos Eders Kungl. Maj:t göra

den framställning, som kan komma att påkallas.

Den förra delen av riksdagens yttrande, nämligen att frågan'' om en särskild

yrkesräkning borde bliva föremål för självständigt bedömande och icke blott komma

i fråga som en möjlighet i andra hand, förutsätter för sitt besvarande, att först klargöres,

vad som menas med yrkesräkning. Enligt centralbyråns uppfattning kali

detta ord tagas i två betydelser, antingen av en folkräkning med tyngdpunkten

lagd på yrkesstatistiken eller ock av vad man hellre bör kalla en företags- eller

driftsräkning.

En yrkesräkning av det förstnämnda slaget skiljer sig i intet annat avseende

från eu vanlig folkräkning, än att tyngdpunkten lagts på yrkesuppgifterna, samt

att man därför förlägger den till ur yrkesstatistisk synpunkt särskilt lämplig tid

och avstår från att inhämta uppgifter om vissa ur folkräkningssynpunkt mer eller

mindre viktiga förhållanden. Metoden är den vid folkräkningar i utlandet vanliga:

skriftliga uppgifter från hushållsföreståndarna, ifyllda med hjälp av särskilda räknare,

som. där de ej frivilligt ställt sig till förfogande, avlönas av staten eller kommunerna.

Då en dylik yrkesräkning ej giver mycket utöver en vanlig folkräkning,

har man mera sällan anställt en sådan. \ ad angår Sverige avser det ovan framlagda

förslaget att åstadkomma alla de uppgifter, som erhållas vid en yrkesräkning.

Om resultatet kan antagas icke komma att fullt motsvara de högst ställda krav

på en sådan räkning, som med hänsyn till erfarenheterna från utlandet äro möjliga,

beror detta uteslutande därpå, att förslaget av kostnadshänsyn icke upptager avlönade

räknare utan bygger på att allt för primäruppgiftemas anskaffande erforderligt

arbete utföres utan kostnad för staten. Även med användande av avlönade

räknare, måste emellertid en svensk folkräkning bliva mindre tillfredsställande såsom

yrkesräkning betraktad; av många skäl måste nämligen folkräkningen avse den 31

december, men för en yrkesräkning är detta en ganska olämplig tidpunkt. Då ett

förflyttande av folkräkningen till sommaren får anses uteslutet, kan denna olägenhet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

<*j avhjälpas annat än genom en särskild yrkesräkning, förlagd till sommaren. Någon

minskning i kostnaderna för folkräkningen skulle emellertid icke härigenom uppkomma.

och av finansiella skäl synes därför åtminstone för närvarande en sådan

räkning icke böra komma till stånd.

Tages åter yrkesräkning i betydelsen av företags- eller driftsräkning, så

innebär den en räkning, som utgår Iran de olika företagen och betraktar deras

personal i samband med dessa. En sådan räkning skulle givetvis bliva av synnerligen

stor betvdelse. då härigenom skulle erhållas en så ingående och mångsidig

kännedom om vårt näringsliv, som icke på något annat sätt och alltså ej heller

genom den vanliga folkräkningen kan vinnas, om också ä andra sidan måste framhållas.

att åtskilliga av de spörsmål, som beröras i de i riksdagens skrivelse anförda

yttrandena icke kunna besvaras ens genom den mest omsorgsfullt planlagda

och utförda yrkesräkning. Da emellertid av finansiella skäl en räkning av ifrågavarande

slag knappast torde kunna anordnas under de allra närmaste åren, och då det

därjämte synes statistiska centralbyrån tvivelaktigt, huruvida riksdagen i sin skrivelse

syftat på eu sådan räkning, har centralbyrån ansett sig för närvarande icke

böra närmare ingå på frågan om anordnande av en sådan. Skulle emellertid Eders

Kungl. Maj:t finna denna fråga böra redan nu underkastas särskild utredning, torde

denna måhända lämpligast böra ske genom till vederbörande departement tillkallade

sakkunniga.

Pii grund av vad ovan anförts får statistiska centralbyrån i underdånighet

hemställa.

det täektes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga bifogade förslag

till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år

1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920.

B. Bearbetande 1921 års självdeklarationer.

i det förslag till statistisk bearbetning av de till 1913 års taxeringar avgivna

självdeklarationerna, som dåvarande aktuarie!! I. Blodström den 24 oktober

1913 avgav till statsrådet och chefen för finansdepartementet, ifrågasattes en ytterst

detaljerad bearbetning: så gott som alla i dåvarande deklarationsformuläret nr 1

A upptagna olika slag av inkomst skulle specifikt redovisas med användande av

särskilda s. k. kartoliner för bearbetningen. Kostnaden härför, oberäknat tryckning

av berättelsen, beräknades av Blodström i en promemoria av den 22 december

1913 till något över 80,000 kronor. Den föreslagna ingående bearbetningen kom

emellertid ej till stånd, utan ersattes, som nedan vidare omnämnes, av en synnerligen

summarisk sådan, men kostnaderna stego det oaktat till över 120,000 kronor,

vari dock ingå kostnaderna för samtidigt utförd bearbetning av taxeringslängderna

samt sannolikt även för tryckning av berättelsen i ämnet. Med nuvarande arbetslöner

skulle kostnaderna för en detaljerad bearbetning av deklarationerna troligen

komma att stiga till orimligt högt belopp: i''edan av detta skäl synes en sådan bearbetning

utesluten. Men därtill kommer, att värdet av en dylik blir mindre, än

man a priori kunde hava anledning antaga. Då nämligen endast en del, kanske

blott hälften, av de till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade deklarera och

inkomst- och förmögenhetsförhållandena äro, som nogsamt är bekant, helt andra

bland icke-deklaranter än bland deklaranter, måste eu detaljerad statistik, som ju

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition AV 306.

endast kan behandla deklaranterna, giva en felaktig bild av förhållandena bland

do taxerade överhuvud. Beträffande samtliga till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade kunna, frånsett uppgiften om avdragen enligt inkomst- och förmögenhetsskatteförordningens

§ 17 mom. 1. vilkas bearbetande i detta sammanhang icke torde

böra ifrågakomma, inga andra uppgifter erhållas än rörande hela förmögenheten och

hela inkomsten. Saväl av detta skål som av kostnadshänsyn torde den statistiska

bearbetningen böra inskränkas till att avse dessa båda faktorer. Frånsett den kombination

mellan å ena sidan inkomst och förmögenhet samt ä andra sidan kön.

ålder, civilstånd och yrke, som kan ske genom samband med folkräkningen och som

endast beträffande kön och civilstånd ägde motsvarighet vid bearbetningen av 191 o

års självdeklaration, skulle bearbetningen av 1921 års deklarationer därmed erhålla

alldeles samma omfattning och kunna utföras på i huvudsak samma sätt som

denna. Såvitt statistiska centralbyrån kunnat finna den tryckta berättelsen lämnar

inga upplysningar om bearbetningsmetoden — torde 1913 års deklarationer

och taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt hava statistiskt bearbetats pa

det sätt, att för samtliga till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade ur taxeringslängderna

hämtats uppgift om taxerade beloppen, vari ingå förmögenhetsdelarna,

varefter ur deklarationerna hämtats upplysning om dessa. Skillnaden

mellan taxerade belopp och förmögenhetsdelar redovisades såsom verkliga inkomsten.

Förmögenheten erhölls givetvis genom att multiplicera förmögenhetsdelarna

med 60. Dessa beräkningar synas emellertid vara behäftado med tvenne

felaktigheter, vilka böra undvikas vid bearbetningen av 1921 års deklarationer.

Den ena, sannolikt dock föga betydande, är. att i fråga om förmögenhetsdelarna

hänsyn ej kunnat tagas till prövningsnämndens ändringar, då uppgift om dessa ej

finnes införd på deklarationerna. Den andra, vida betydelsefullare, felaktigheten

har framkallats därav, att för det stora antal taxerade, som icke deklarerat, hela

det taxerade beloppet, sä vitt statistiska centralbyrån kan finna, upptagits som

verklig inkomst, ehuru säkerligen i många fay förmögenhetsdelar (t. ex. värde av

fastighet) däri ingå. Härigenom kommer i statistiken förmögenheten att uppgivas

för lågt, inkomsten däremot för högt. Av vilken betydelse detta fel kan hava

varit, undandrager sig varje bedömande.

Det förra av de vid bearbetningen av 1913 års deklarationer förekommande

felet kan vid nu ifrågasatt bearbetning undvikas genom att överståthållarämbetet.

och länsstyrelserna aläggas att, då ifråga om 1921 års taxeringar prövningsnämnd

ändrar i taxerat belopp ingående förmögenhetsdel, låta införa rättelse i deklarationen.

Beträffande äter den andra felaktigheten, så stadgas i gällande taxeringsförordning

§ 32, att i fråga om skattskyldig, som icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteekningskolumn göras anteckning om den förmögenhetsdel, som må

ingå i taxerat belopp. Följdes denna bestämmelse i verkligheten, vore ju saken

hjälpt, men enligt vad vid en granskning av taxeringslängderna synes framgå, torde

stadgandet mångenstädes icke tillämpas. Vid detta förhållande synes nödigt, att

hos taxeringsmyndigheterna inskärpes vikten av att, särskilt vid 1921 års taxeringar,

bestämmelsen i fråga noga tillämpas.

Aven i ett annat avseende torde vara behövligt, att taxeringsnämnderna erinras

om innehållet i gällande författningar. Genom de frän 192()"års ingång gällande

_ betydligt höjda skattefria avdragen kommer hädanefter att långt oftare^ än

förr inträffa, att personer med taxerat belopp av 690 kronor och däröver bliva

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-Is proposition Sr 306.

fria från inkomst- och förmögenhetsskatt på flen grund, att avdragen överstiga

taxerade beloppet. Otvivelaktigt torde vara gällande författningars mening, att

dessa personer det oaktat skola taxeras och uppföras i längden — detta synes

framgå bland annat av det exempel 7, som återfinnes å det genom kungl. kungörelse

den 31 oktober 1919 (nr 740) fastställda formuläret för taxeringslängd - men det torde kunna med skäl befaras, att, därest ej uttrycklig anvisning meddelas

taxeringsnämnderna, dessa mångenstädes komma att av bekvämlighetsskäl

utesluta dem, som icke påföras någon inkomst- och förmögenhetsskatt.

Vad angår tiden för deklarationernas insändande till statistiska centralbyrån,

så har centralbyrån inhämtat, att det med hänsyn till arbetet å landskontoren är

önskvärt, att insändandet sker först efter utgången av år 1921. Då en bearbetning

eller ens granskning av deklarationerna icke synes kunna med fördel påbörjas,

förrän jämväl taxeringslängderna bliva tillgängliga, vilket ej torde bliva fallet förrän

i början av mars 1922, har statistiska centralbyrån intet att erinra emot att

insändandet sker först under år 1922, dock lämpligen före utgången av februari

månad. De närmare bestämmelserna rörande insändandet torde böra bliva i huvudsak

desamma, som beträffande 1913 års deklarationer stadgades genom nådigt brev

till kammarrätten, överstathallarämbetet och Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länen den 24 januari 1914. Då jämväl de på grund av taxeringsförordningens

§11 av arbetsgivare m. ti. avgivna s. k. bevillningsuppgifterna bliva behövliga för

statistiska centralbyrån, torde samtidigt böra förordnas om även dessas insändande.

Då grund av vad sålunda anförts far statistiska centralbyrån beträffande

åtgärder^för möjliggörande av statistisk bearbetning av 1921 års självdeklarationer

i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nåder

dels anbefalla överståthållarämbetet och länsstyrelserna att, då i fråga om

1921 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt prövningsnämnd gör ändring

i förmögenhetsdel, som ingår i taxerat belopp, låta införa uppgift om ändringen

på den skattskyldiges deklaration, där sådan avgivits;

dels anbefalla överståthållarämbetet och länsstyrelserna att på lämpligt sätt

fästa taxeringsnämndernas uppmärksamhet på vikten av att vid 1921 års taxeringar

till inkomst- och förmögenhetsskatt samtliga personer, för vilka ett taxerat belopp

av minst DOO kronor uppkommer, uppföras i inkomstlängden, oavsett om beskatt

ningsbart belopp förefinnes, samt att gällande bestämmelse, att ifråga om .skattskyldig,

som icke avlämnat deklaration, i inkomstlängdens anteckningskolumn skall

göras anteckning om den förmögenhetsdel, som må ingå i taxerat belopp, noga

iakttages:

dels och anbefalla kammarrätten, överståthållarämbetet och länsstyrelserna

att före utgången av februari 1922 till statistiska centralbyrån för statistisk bearbetning

insända i original eller, där sä erfordras, avskrift en val’ myndighet

samtliga hos densamma befintliga deklarationer ävensom uppgifter enligt förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering den 28 oktober 1910

§ 11, som inkomma till den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt samt

till bevillning, som skall verkställas år 1921. med rätt dock för vederbörande myndighet

att omedelbart återfå sadana deklarationer och uppgifter, som angivas vara

erforderliga för prövning av besvär eller bevakande av kronans rätt i beskattningsmål.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 306.

Utdrag ur det vid förevarande underdåniga skrivelses justering i statistiska

centralbyrån förda protokoll, innehållande särskilda yttranden av dels kyrkoherden

Bil. 2 Hagardt med instämmande av häradsskrivaren Rudberg, dels ock byråchefen Nyström,

och t. f. byråchefen Jansson bifogas härjämte.

Stockholm den 29 januari 1920.

Underdånigst

LUDVIG WIDELL

Kjell Sanne.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 3%.

23

Bilaga 1.

Förslag

till

Förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för

år 1921 med anledning av folkräkningen den 31 december 1920.

§ 1.

Det i förordningen om mantalsskrivning den 6 augusti 1894 § 4 mom. 5

stadgade medgivande för allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden att antingen

själva eller genom annan uppgiftsskyldig person muntligen meddela sina uppgifter

skall icke äga tillämpning vid mantalsskrivningen för år 1921.

Mantalsuppgift skall, enligt det särskilda formulär som av Kungl. Maj:t fastställes,

av en var uppgiftsskyldig avgivas i två sammanhängande och likalydande

exemplar.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftsskyldiga

skola insamlas av fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår,

vilken det jämväl skall åligga att dels tillse, det uppgifter avlämnas för samtliga

uppgiftsskyldiga, dels ock granska de meddelade uppgifterna om personernas yrken

i avseende på uppgifternas riktighet och fullständighet samt, om så erfordras, föranstalta

om deras rättande eller fullständigande.

§ 4.

Inom landskommun och i stad. för vilken länsstyrelsen sådant förordnar,

skola de vederbörligen insamlade och granskade uppgifterna av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, jämte egen mantalsuppgift, senast fem

dagar före för-skrivning (husförhör), varom stadgas i förordningen angående kyrkoböckers

förande den 3 december 1915 § 34, avlämnas till i § 6 här nedan omförmält

kommunalombud.

I annan stad än nu sagts skola uppgifterna avlämnas till pastor vid för-skrivning

(husförhör).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kutig!. Maj:ts proposition Nr 306.

Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf åligger, vare

påföljd, som i nämnda förordning § 35 mom. 1 stadgas, skolande likväl vad i åberopade

moment stadgas angående pastor äga motsvarande tillämpning beträffande

mantalsskrivningsförrättare.

§ 5-

Det skall åligga pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)

kungöra tid och plats för sådan förrättning.

8 6.

Vederbörande länsstyrelse skall för kommun, som i § 4 första stycket avses,

fastställa det minsta antal av de i mantalsskrivningsförordningen § 7 mom. 1 omförmälda

kommunalombud, som bör för kommunen väljas med hänsyn till ombudens

här nedan stadgade åligganden, kommunen obetaget att därutöver välja det ytterligare

antal, som må finnas erforderligt.

Innan val av kommunalombud i sådan kommun sker, skall den väljande

myndigheten besluta kommunens indelande i folkräkningsdistrikt ett för varje

ombud.

Kommunalombud, som i § 6 avses, åligger att, var för sitt folkräkningsdistrikt,

biträda allmänheten vid mantalsuppgiftemas ifyllande, att av fastighetsägarna mottaga

desamma, att enligt den närmare instruktion statistiska centralbyrån äger utfärda,

granska, rätta och fullständiga uppgifterna samt vid vederbörande för-skrivning

(husförhör) avlämna dem till pastor ävensom biträda denne vid nämnda förrättning.

Försummar kommunalombud att fullgöra vad honom enligt denna paragraf

aligger, vare påföljd, som i mantalsskrivningsförordningen § 14 mom. 3 för kommunalombud

stadgas.

§ 8.

Den, som inflyttar till en kommun, efter det mantalsuppgiftema av övriga

uppgiftsskyldiga å den fastighet, dit han inflyttar, avgivits, men före utgången av

är 1920, skall till pastor avlämna mantalsuppgift samtidigt med flyttningsbetyget.

§ 9.

De till pastor avlämnade mantalsuppgiftema skola av honom enligt av statistiska

centralbyrån utfärdad instruktion granskas, rättas och fullständigas beträffande

uppgifterna om yrke. Det ena exemplaret skall därefter senast vid mantalsskrivningen

överlämnas till mantalsskrivningsförrättaren. Det andra exemplaret

skall å tid, som av statistiska centralbyrån fastställes, insändas till centralbyrån;

åliggande det pastor att därvid noga tillse, att uppgifterna förekomma i samma

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kanal. Maj:ts proposition Nr 306.

ordning, vari deras huvudpersoner upptagas i det utdrag ur församlingsboken, som

pastor, enligt vad därom särskilt är stadgat, har att insända till statistiska centralbyrån.

8 10.

Skulle beträffands viss kommun eller del av sådan tillämpandet av de i denna

förordning stadgade bestämmelser medföra synnerliga svårigheter, må vederbörande

länsstyrelse efter statistiska centralbyråns hörande meddela de undantagsbestämmelser,

som kunna finnas påkallade.

§ 11.

För städerna Stockholm och Göteborg gäller, vad .särskilt varder av Kungl.

Maj:t stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. I saml. 268 käft. (Nr 306.)

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 306.

Bilaga 2.

Utdrag ur protokoll fört i kungl. statistiska

centralbyrån den 29 januari 1920.

Närvarande: Herrar överdirektören, byråcheferna Burström och Årosenius.

de särskilt tillkallade sakkunniga kyrkoherden Hagardt, direktör Leufvén, landskamreraren

Löwgren, häradsskrivaren Rudberg och kronokamreraren Sahlin samt såsom

representanter för ämbetsverk t. f. byråchefen Jansson för kungl. kommerskollegium,

byråchefen Östrand för riksförsäkringsanstalten och byråchefen Nyström för kungl.

socialstyrelsen. Dagens ärende föredrogs av överdirektören. Vid protokollet aktuarien

Sanne.

§ 1.

Upplästes och justerades ett i anslutning till de föregående dagarnas överläggningar

och beslut utarbetat förslag till underdånig skrivelse angående införskaf

fande av primäruppgifter till 1920 års folkräkning m. m.

Vid § 1 i förslaget till förordning angående särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för är 1921 med anledning av folkräkningen den 31 december

1920 yttrade kyrkoherden Hagardt:

»Då enligt min erfarenhet och därpå grundade mening ytterst noggranna

muntliga yrkes- och befolkningsuppgifter kunna erhållas i landskommuner med tämligen

fast "boende befolkning genom pastor vid för-skrivningen och kommunalombuden

vid mantalsskrivningen, ans,er jag den föreslagna åtgärden med utsträckt skyldighet

att lämna skriftliga mantalsuppgifter enligt § 1 i Förslag till förordning angående

särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivning för år 1921 med anledning av

folkräkningen den 31 december 1920 fullkomligt onödig och endast ägnad att försvåra

möjligheten av ett tillförlitligt resultat i fråga om yrkes- och befolkningsstatistiken.

»

I vad kyrkoherden Hagardt sålunda anfört instämde häradsskrivaren Rudberg.

I fråga om motiveringen anförde byråchefen Nyström:

»Vad i statistiska centralbyråns utlåtande föreslagits för erhållande av förbättrade

yrkesuppgifter till 1920 års folkräkning, särskilt införande av obligatoriska

skriftliga mantalsuppgifter samt kontroll av de ä dessa avgivna yrkesdeklarationema

genom dels resp. fastighetsägare dels en mera effektiv kommunalombudsinstitution,

synes innebära en bestämd förbättring av den hittillsvarande svenska yrkesstatistikén

och även bliva av direkt praktisk nytta för näringslivet och det sociala

arbetet, varvid det dock torde få förutsättas, att nämnda intressen få göra sig hörda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition Nr BOG. 27

jämväl vid utarbetande av frågeformulär, instruktioner och yrkesförteckning samt

vid fastställande av normerna för primärrnaterialets bearbetning.

De av statistiska centralbyrån föreslagna anordningarna äro ju avsedda att

inordnas inom den svenska folkräkningens hävdvunna ram, men reellt sett torde de

innebära ett, av det hittills använda folkräkningsmaterialets bristfällighet i visst

avseende föranlett, avsteg från hittills tillämpade metoder och en utbyggnad av

yrkesstatistikeu i riktning mot de former för dennas åstadkommande, som tillämpas

j snart sagt alla övriga länder. Obligatoriska skriftliga uppgifter, särskilda räknare

(här fastighetsägarna) och lokala kontrollanter tillhöra de förutsättningar, på vilka

de moderna folk- och yrkesräkningama äro uppbyggda sä väl i våra nordiska grannländer

som i övriga kulturstater. Det synes därför med skäl kunna ifrågasättas,

om icke ytterligare ett steg borde tagas i denna riktning och att de för 1920 års

folkräkning insamlade yrkes- (mantals) uppgifterna finge användas ej blott såsom

kompletteringsmaterial till församlingsboksutdragen utan, efter vederbörlig granskning

och komplettering, såsom självständigt yrkesstatistiskt primärmaterial. Därest

man kunde övervinna vissa härmed förknippade arbetstekniska svårigheter, skulle

förutsättningar föreligga för åstadkommande av en från det Övriga, med nödvändighet

mycket tidskrävande, folkräkningsarbetet fristående och därför sannolikt

snabbare färdigställd yrkesstatistik. I detta samband må framhållas, att det givetvis

skulle lända till fördel för framtida yrkesstatistik och annan med mantalsskrivningarna

eventuellt förknippad statistik, därest skriftliga mantalsuppgifter jämväl

för landsbygden gjordes obligatoriska ej blott vid mantalsskrivningen för år 1921

utan även i fortsättningen.

Om sålunda det föreliggande förslaget synes innebära väsentliga förutsättningar

för en rationell utveckling av den svenska yrkesstatistiken, måste det dock

framhållas, att det ingalunda kan göra anspråk på att tillgodose alla de krav på

eu modern yrkesstatistik, som kunna ocli böra ställas på en sådan ur så väl vetenskaplig

som praktisk-administrativ synpunkt, och åt vilka bland annat kommerskollegium

och socialstyrelsen givit uttryck i de utlåtanden, som ämbetsverken avgivit

till andra kammarens femte tillfälliga utskott rid 1918 års riksdag. Vid den utredning,

som nu av statistiska centralbyrån verkställts i samråd med särskilda

sakkunniga, har det emellertid av åtskilliga skäl, i första hand den ytterst knappa

tid. som för ändamålet stått till buds, icke varit möjligt att .ögna frågan om åstadkommandet

av en ingående och omfattande yrkesräkning efter kontinentalt mönster

deri grundliga och allsidiga, till vårt lands särskilda förhållanden ej mindre än till

utlandets erfarenheter hänsynstagande, prövning, som kunde betinga» av ärendets

vikt och betydelse. Det vill dock synas, som om anordnandet av enbart en sådan

drifts- eller företagsräkning, som i statistiska centralbyråns utlåtande omnämnes.

näppeligen skulle kunna, särskilt med hänsyn till värt näringslivs egenartade struktur

med eu mängd små självständiga, icke till något egentligt ''företag’ knutna

näringsutövare, giva den åsyftade ingående och mångsidiga kännedomen om vårt

lands yrkesförhållanden, utan att denna endast skulle kunna erhållas på grundvalen

av en sådan kombinerad yrkes- och företagsräkning, som förekommer i en de! främmande

länder. Visserligen skulle kostnaden för en yrkesräkning efter kontinentalt

mönster sannolikt bliva rätt betydande — en sak, som dock bort närmare utredas

och vars mer eller mindre avgörande betydelse det sedan torde ankomma på statsmakterna

att pröva men å andra sidan synes det. såsom ock framhålles i kom
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj.ts proposition Nr 306.

merskollegii förenämnda yttrande av år 1918, svårt att inse, varför vårt land skulle

i högre grad än exempelvis de skandinaviska grannländerna behöva känna sig avskräckt

av en om ock ansenlig utgift, som är förknippad med ett såsom nödigt ansett

statsändamål. Starka skäl synas därför tala för omedelbart upptagande av den

särskilda, mera tidskrävande utredning rörande anordnandet i vårt land av en omfattande

yrkesräkning efter kontinentalt mönster, vilken jämväl ifrågasättes i statistiska

centralbyråns utlåtande.»

Likaledes ifråga om motiveringen anfördes av t. f. byråchefen Jansson:

»Med hänvisning till kommerskollegii den 13 april 1918 till riksdagens andra

kammares tillfälliga utskott gjorda uttalande anser jag ur framför allt praktisktadministrativa

synpunkter behovet av en yrkesräkning, helst utförd som en kombinerad

yrkes- och företagsräkning, fortfarande så stort att en allsidig utredning i

frågan om anordnandet av en dylik i vårt land snarast möjligt borde företagas.»

§ 2.

Ur protokollet:

Kjell Sanne.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1 s. 4 i texten
  2. SBevU 1920:2 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1921 med anle s. 4 i texten