Sök i Ratio Lex

Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda personer

1920-01-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:32, Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående pension ä

allmänna indragning sstaten åt vissa i lantförsvarets tjänst

anställda personer; given Stockholms slott den 16 januari

1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

l:o) att kusken vid fästningsbyggnadens i Boden stall Lars August

Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas

från sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 500 kronor;

2:o) att förre fästningsbyggnadsarbetaren Carl Johan Andersson må

från och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor;

3:o) att förre faktoriarbetaren Axel Andersson må från och med den

1 januari 1920 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor;

4:o) att skrivbiträdet vid krigsarkivet Toni Haustedt må från och

med månaden näst efter den, varunder hon entledigas från sin anställning

vid nämnda arkiv, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor;

5:o) att förrådsförmannen vid arméns intendenturförråd å Karlsborg

Carl Johan Emanuelsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han entledigas från sin anställning vid nämnda förråd, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 800 kronor;

6:o) att förutvarande arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott Karl

August Ekegren må från och med den 1 januari 1920 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 300 kronor; samt

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 26 käft. (Nr 32.) 32 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

7:o) att förutvarande faktoriarbetaren Johan Vilhelm Nilsson må från

och med den 1 oktober 1919 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

3

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 16 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga inkomna framställningar angående beredande

av pension åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda personer

samt anförde därvid följande:

l:o.

»Uti en till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ställd skrift [1.]

har kusken vid fästningsbyggnadens i Boden stall Lars August Johans- Ang. pension

anhållit att komma i åtnjutande av pension. kusken1 l a

Johansson, som alltsedan den 16 juni 1902 varit anställd vid fäst- Johansson.

ningsbyggnadens stall såsom kusk och stallförman, har enligt utlåtande

av fortijikationsbefälhavaren i Boden under nämnda tid städse plikttroget

och ordentligt skött sin tjänst, tills han för någon tid sedan angripits

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

av svår sjukdom, som lian otvivelaktigt ådragit sig under tjänstgöring

ock som alltmera tilltagit samt gjort honom snart sagt oförmögen till

allt arbete.

Enligt intyg av fästningsläkaren G. Andersson lider Johansson av

kronisk ledgångsreumatism i knä-, hand- och åtskilliga fingerleder samt

är i följd härav oförmögen att gå och utföra något som helst arbete.

Någon avsevärd förbättring är, enligt läkarens utsago, knappast att förvänta,

utan torde snarare sjukdomen komma att fortskrida och angripa

allt flera leder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i övrigt, att Johansson är född

den 6 oktober 1851; att han sedan år 1910 åtnjutit en kontant avlöning

av 100 kronor i månaden; samt att han är medellös.

Med överlämnande av de till ärendet hörande handlingarna har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den

15 mars 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen

föreslå beviljande åt Johansson av en årlig pension av 600 kronor,

att utgå* från allmänna indragningsstaten från och med månaden

näst efter den, under vilken han erhölle avsked från sin anställning.

I häröver den 29 mars 1919 avgivet utlåtande har statskontoret

anfört, att då Johansson, enligt vad handlingarna utvisade, lede av kronisk

sjukdom och till följd därav vore oförmögen att utföra något som

helst arbete, någon pension av statsmedel syntes böra beredas honom.

Vad beloppet beträffade, ville statskontoret erinra därom, att pensioner

å tillhopa 600 kronor eller samma belopp, som blivit för Johansson

föreslaget, enligt riksdagens beslut åren 1911 och 1912 beviljats stallförmannen

vid krigsskolan å Karlberg G. A. Karlsson, vilken tjänat

staten under 40 år. Statskontoret ifrågasatte därför, huruvida icke, med

hänsyn till Johanssons jämförelsevis korta tjänstetid av 17 år, pensionsbeloppet

borde i någon mån nedsättas och skäligen bestämmas till 500

kronor. I

I likhet med vederbörande myndigheter anser även jag giltiga skäl

föreligga för en framställning till riksdagen om beviljande av pension

åt Johansson. I fråga om storleken av pensionsbeloppet ansluter jag

mig till vad statskontoret i ärendet föreslagit.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 32.

5

att kusken vid fästningsbyggnadens i Boden stall [1.]

Lars August Johansson må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indraguingsstaten

uppbära en årlig pension av 500

kronor.

2:o.

Uti en den 15 februari 1919 dagtecknad, till arméförvaitningens [2.]

fortifikationsdepartement ställd skrift anhöll stenarbetaren vid Karlsborgs Ang. penfästningsbyggnad

Carl Johan Andersson, att fortifikationsdepartementet fåstningsmåtte

gå i författning om utverkande åt honom av något statsunderstöd byggnadseller

pension efter erhållet entledigande från ifrågavarande anställning. m^derssonJ

Av handlingarna i ärendet inhämtades, att Andersson, som vore

lödd den 11 juni 1859, varit anställd vid Karlsborgs fästningsbyggnad

under 18 år samt arbetat under 5 år hos entreprenör vid fästnings byggnaden

och under 9 år vid statens järnvägars underhållsarbeten; att han

under sitt arbete vid fästningsbyggnaden ådragit sig svårt bråck; att

han till följd härav samt på grund av genom ålder nedsatta kroppskrafter

vore oförmögen att med arbete försörja sig och sin familj; samt

att han därjämte vore medellös.

Fortifikations!)efälhavaren å Karlsborg tillstyrkte framställningen.

Med skrivelse den 5 april 1919 överlämnade arméförvaltningens

fortifikationsdepartement handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t samt

anförde därvid, att Andersson innehade den ålder och — om hans anställning

hos entreprenör, såsom i förevarande fall vore skäligt, medräknades

— även den tjänstetid, som i allmänhet fordrats av fästningsbyggnadsarbetare

för utverkande åt dem av pension, vartill komme, att

han under arbetet i kronans tjänst ådragit sig skada, för vilken ersättning

ej enligt lag tillkomme honom. Med anledning härav hemställde

fortifikationsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte dels i proposition till

1920 års riksdag föreslå beviljande från allmänna indragningsstaten av

en pension till Andersson av 500 kronor, att utgå från och med år

1920, dels ock bevilja Andersson en gratifikation från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter å 250 kronor, beräknade för sista hälften av

1919, då Andersson nödgades lämna sin anställning.

Uti häröver den 7 maj 1919 avgivet utlåtande anförde statskontoret,

att då det av arméförvaltningens fortifikationsdepartement föreslagna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

[2.] pensionsbeloppet syntes motsvara vad som enligt kungörelsen den 8 no- ''

vember 1918 skulle under liknande förhållanden tillkomma en arbetare

vid statens järnvägsbyggnader, statskontoret icke hade annat att erinra

mot förevarande förslag, än att, då Andersson, såvitt handlingarna utvisade,

ännu icke entledigats från sin anställning vid Karlsborgs fästningsbyggnad,

ärendet endast syntes böra föranleda framställning till

riksdagen om medgivande därtill, att Andersson finge från och med

månaden näst efter den, under vilken han avginge från sin anställning,

under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 500 kronor årligen.

Genom beslut den 16 maj 1919 medgav Kungl. Maj:t, att en gratifikation

av 250 kronor finge, därest Andersson före sista hälften av år

1919 lämnade sin anställning vid fästningsbyggnaden, till honom utbetalas

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Det synes mig vara med billighet överensstämmande, att Andersson

kommer i åtnjutande av pension utav statsmedel under sin återstående

livstid. Gentemot det föreslagna pensionsbeloppet, 500 kronor, har jag

icke något att erinra. Enligt vad jag inhämtat, erhöll Andersson den

30 juni 1919 avsked från sin anställning, och har han således, jämlikt

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut, för senare hälften av år 1919 ägt

uppbära en gratifikation av 250 kronor. Vid sådant förhållande torde

pensionen böra utgå från och med den 1 januari 1920.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

att förre fästningsbyggnadsarbetaren Carl Johan

Andersson må från och med den 1 januari 1920 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 500 kronor.

3:o.

[3.] Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 28 april

Ang. pension 1919 hemställde styresmannen för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, att

åt f. faktori- artilleridepartementet måtte hos Kungl. Maj:t söka utverka proposition

A^Anåersson. till riksdagen om pension för faktoriarbetaren Axel Andersson, vilken

samma dag på egen begäran erhållit avsked från sin anställning vid

faktoriet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Av nämnda skrivelse jämte därvid fogade ålders- och läkarbetyg

framgick, att Andersson, som vore född den 14 februari 1849, varit anställd

vid faktoriet sedan den 27 oktober 1890, mesta tiden i egenskap

av släggare; att det härmed förenade tunga arbetet möjligen varit bidragande

orsak till ett ljumskbråck, för vilket han undergått operation

åren 1913 och 1914 och som i allt fall till sist överstigit hans krafter

samt gjort honom nödsakad att sluta sin anställning därstädes; att vid

avgången ur tjänsten lämnats honom de bästa vitsord över hans arbete,

flit och uppförande; samt att hans avlöning under åren 1914—1918 i

medeltal uppgått till 1,459 kronor utom krigstidstillägg.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 maj 1919 anförde arméförvaltningens

artilleridepartement, att departementet i likhet med styresmannen

ansåge billigt, att bemälde på grund av orkeslöshet och sjukdom till

arbete numera oförmögne arbetare bereddes hjälp till hans livsuppehälle

genom pension. I fråga om storleken av denna funne sig departementet,

med hänsyn till Anderssons tjänstetid och åtnjutna löneförmåner

ävensom till det belopp, som Kungl. Maj:t i proposition till 1919 års

riksdag, nr 85, i ett liknande fall föreslagit för eu med honom jämställd

arbetare vid faktoriet, såsom pension böra föreslå ett belopp av 600

kronor. Artilleridepartementet hemställde alltså, att Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Andersson en

årlig pension av 600 kronor att utgå från och med den 1 maj 1919 eller,

om detta ej läte sig göra, från och med år 1920. Därest Kungl. Maj:t

skulle anse proposition icke kunna till den då samlade riksdagen avlåtas,

hemställde artilleridepartementet, att Andersson för år 1919 måtte från

gevärsfaktoriets medel erhålla en gratifikation å 400 kronor och att i

sådant fall pension äskades åt honom från och med år 1920.

Statskontoret avgav den 24 maj 1919 infordrat utlåtande i ärendet

samt anförde därvid följande:

På grund av de remitterade handlingarnas innehåll syntes skäl

föreligga att åt ifrågavarande faktoriarbetare bereda någon pension efter

långvarig, väl vitsordad tjänstgöring, med vilken han på grund av sjuklighet

den 28 april 1919 upphört. Beträffande pensionsbeloppet hemställde

statskontoret — under åberopande av sitt utlåtande den 27 januari

1919 och Kungl. Maj:ts till 1919 års riksdag avlämnade proposition

nr 85, däruti föreslagits, att riksdagen måtte bevilja åt faktoriarbetaren

C. G. Carlsson en årlig pension av 600 kronor — att Kungl. Maj:t

[3.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

[3.] måtte föreslå 1920 års riksdag medgiva, att Andersson finge från och

med 1920 års ingång under sin återstående livstid å allmänna indragniugsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor. Mot bifall till

arméförvaltningens förslag om tilldelande åt Andersson av en gratifikation

för år 1919 å 400 kronor att utgå av gevärsfaktoriets medel hade

statskontoret intet att erinra.

Genom beslut den 13 juni 1919 medgav Kungl. Maj;t, att en gratifikation

av 400 kronor finge för år 1919 till Andersson utbetalas från

ordinarie vapenanslaget.

Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit och då jag

icke har något att erinra mot det föreslagna pensionsbeloppet, får jag

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att förre faktoriarbetaren Axel Andersson må från

och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid

å allmänna indragnings staten uppbära en årlig pension

av 600 kronor.

4:o.

[4-]

Ang. pension

åt skriv«

biträdet vid

krigsarkivet

Toni Hanst

ed t.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t av den 8 september 1919 har chefen

för generalstaben hemställt om utverkande av pension åt skrivbiträdet

vid krigsarkivet Toni Haustedt samt till stöd härför anfört följande:

Skrivbiträdet Haustedt, som vore född den 3 juli 1842, hade sedan

februari månad 1892 tjänstgjort vid det med generalstaben förenade

krigsarkivet men kunde vid nu fyllda 77 år icke länge beräknas utföra

sitt arbete med den noggrannhet, som krävdes.

Genom sin skicklighet att läsa gamla, icke sällan illa skrivna handlingar,

varvid en god kunskap i främmande språk varit till gagn, hade

hon varit arkivet till stor nytta såväl vid tagandet av avskrifter för arkivets

eller andra myndigheters och personers behov som ock vid en

del sorteringsarbeten. Hon hade därjämte biträtt vid vidlyftiga registreringar

och utfört en betydlig del av renskrivningen för generalstabens

krigshistoriska avdelnings räkning samt i sitt arbete alltid utmärkt sig

för intresse, flit och omsorgsfullhet.

Det vore sålunda ett för det allmänna gagneligt arbete, som Haustedt

utfört, och då hon, såsom skrivelsen bifogat läkarintyg visade, icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

länge torde. kunna på detta sätt försörja sig, syntes hon vara förtjänt

av att för sina återstående levnadsår av staten hugnas med pension.

Haustedts inkomst för arbete, utfört för krigsarkivets räkning, hade

o1 ,, e®nfl8te åtta åren i medeltal uppgått till omkring 500 kronor

Enligt egen uppgift åtnjöte Haustedt av livränta och bankränta

en årsinkomst av omkring 1,600 kronor, varav hon dock vore nödsakad

att avsta 600 kronor för underhåll av en å vårdanstalt intagen sinnessjuk

syster.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till Haustedts

höga ålder hemställde generalstabschefen, att Kungl. Maj:t måtte för

riksdagen framlägga förslag om en årlig pension av 500 kronor åt skrivbiträdet

Haustedt, att utgå från och med den 1 januari 1921.

I häröver den 12 september 1919 avgivet utlåtande har statskontoret

ant ort, att det visserligen, att döma efter den föga betydande ersättning,

som under senare åren utgått till skrivbiträdet Haustedt för hennes

arbete i krigsarkivet, måste synas, som om hon endast i jämförelsevis

obetydlig omfattning anlitats i arbete för statens räkning; och med hänsyn

härtill skulle det måhända kunna anses i viss mån betänkligt att i

detta fall bereda pension av statsmedel. Emellertid hade 1918 års lagtima

riksdag under ungefär liknande förhållanden beviljat pension åt

renskriverskan Alfhild Maria Westring; och med hänsyn härtill syntes

aven i detta fall någon pension böra beredas. Åt Westring, som haft

en inkomst av sitt arbete av i medeltal 300 kronor för år, hade beviljats

en pension av 250 kronor. Skrivbiträdet Haustedt hade i medeltal

tor ar uppburit omkring 500 kronor; och torde på grund härav och med

hänsyn till hennes tjänstetid av inemot 28 år ett pensionsbelopp i detta

tall av 400 kronor kunna anses skäligt. Statskontoret hemställde alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att skrivbiträdet Haustedt

unge tran och med månaden näst efter den, vari hon entledigades

tran sm anställning vid krigsarkivet, under sin återstående livstid uppbara

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 400 kronor

årligen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra tillstyrka,

att pension av statsmedel beredes skrivbiträdet Haustedt för tiden efter

et hon entledigas från sin anställning. Vad pensionens storlek beträffar,

skähö-tJag det ^ statskontoret föreslagna beloppet, 400 kronor, vara

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 26 käft. (Nr 32.) 32 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[4-]

[5.]

Ang. pension

åt ftirrådsförmannen

C. J. Emanuelsson.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung! Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

att skrivbiträdet vid krigsarkivet Toni Haustedt

må från och med månaden näst efter den, varnnder

hon entledigas från sin anställning vid nämnda arkiv,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor.

5:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 8

juli 1919 har chefen för arméns intendentur förr åd å Karlshor g anhållit,

att departementet måtte vidtaga åtgärder för beredande av en årlig

pension å 1,200 kronor åt förrådsförmannen vid nämnda förråd Carl

Johan Emanuelsson.

Av skrivelsen jämte i ärendet infordrade upplysningar framgår,

att Emanuelsson, som är född den 15 september 1859, erhållit ordinarie

anställning vid förrådet den 8 september 1884 och sedermera

alltjämt arbetat därstädes, på senare tid såsom förrådsförman; att han

på grund av sin stora duglighet och sakkunskap i byggnads- och snickeriarbeten

vid förrådet anlitats såsom sakkunnig i fråga om dylika arbeten

samt därvid utan särskild ersättning uppgjort förslag och kostnadsberäkningar,

ett arbete som icke ålegat honom i egenskap av förman vid

förrådet; att han under denna sin långa tjänstgöring fullgjort alla sina

åligganden med sällsynt stort nit och skicklighet samt städse fört en. i

allo hedrande vandel; att han under de senaste fem åren utom bostad in

natura och krigstidstillägg uppburit en kontant avlöning, som i genomsnitt

uppgått till omkring 1,200 kronor för år; samt att han vid nu

företagen läkarundersökning befunnits dels på grund av kronisk reumatism

i vänstra axeln samt de senaste åren allt mera besvärande presbyopi

dels ock till följd av genom ålder nedsatta kroppskrafter vara oförmögen

att vidare fullgöra det med hans anställning vid förrådet förenade aibete

och att för framtiden genom arbete försörja sig.

Med skrivelse den 19 augusti 1919 har arméförv ältning ens intendentsdepartement

överlämnat handlingarna i ärendet samt därvid anfört följande.

,

I betraktande av Emanuelssons långa och väl vitsordade verksamhet

i statens tjänst och hans på grund av sjukdom och ålder nedsatta kropps
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

11

krafter funne departementet det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att han komme i åtnjutande av något understöd av staten

under sin återstående levnad. Med iakttagande av den beräkningsgrund,

som av Kungl. Maj:t och riksdagen i allmänhet följts vid beviljande av

dylikt understöd, nämligen detsammas bestämmande till omkring två

tredjedelar av den årsinkomst vederbörande befattningshavare under senare

delen av sin anställningstid av staten uppburit, samt med särskild

hänsyn därtill att de uppgifter, som varit förenade med Emanuelssons

anställning, varit mera maktpåliggande än en vanlig arbetares, syntes

det årliga understöd, som skulle tillkomma Emanuelsson, icke böra bestämmas

till lägre belopp än 800 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde intendentsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Emanuelsson finge

under sin återståeede livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 800 kronor att utgå från och med månaden näst efter

den, under vilken han efter uppnådd ålder av 60 år erhölle entledigande

från sin anställning vid förrådet.

I häröver den 13 september 1919 avgivet utlåtande, har statskontoret

anfört, att med hänsyn till Emanuelssons långvariga och synnerligen väl

vitsordade verksamhet i statens tjänst och då han numera på grund av

genom sjukdom och ålder nedsatta krafter icke längre kunde bibehållas

i tjänst och vore för framtiden oförmögen att med arbete försörja sig,

göda skäl syntes föreligga att bereda honom pension. Vid sådant förhållande

och då statskontoret icke hade något att erinra mot det av

armé förvaltningens intendentsdepartement förordade beloppet, 800 kronor,

hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Emanuelsson finge från och med månaden näst efter den, vari

avgång från befattningen ägde rum, under sin återstående livstid åtnjuta

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 800 kronor årligen.

Under åberopande av vad sålunda förekommit och då det av arméförvaltningens

intendentsdepartement föreslagna, av statskontoret tillstyrkta

pensionsbeloppet, 800 kronor, synes mig skäligt, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att förrådsförmannen vid arméns intendenturförråd

å Karlsborg Carl Johan Emanuelsson må från och

med månaden näst efter den, varunder han entledigas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

[5.]

[6.]

Ang. pension

åt arbetaren

K A. Ekegren.

från sin anställning vid nämnda förråd, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 800 kronor.

6:o.

Uti en till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ingiven skrift

bar förutvarande arbetaren vid Borgbamns kalkstensbrott Carl August

Ekegren anbållit om vidtagande av åtgärder för att lian måtte komma

i åtnjutande av pension.

Av ansökningshandlingarna framgår, att Ekegren, som är född den

3 september 1857, varit anställd vid Borghamns kalkstensbrott såsom

snickare i nära 19 år och därvid skött sina åligganden till vederbörandes

fulla belåtenhet; att han avskedades, när arbetena vid stenbrottet nedlades

den 1 april 1917; att han av sjuklighet är förhindrad att försörja

sig med eget arbete; samt att han i övrigt saknar tillgångar.

jFortifikationsbefälhavaren å Karlsborg har tillstyrkt den av Ekegren

gjorda framställningen.

Med skrivelse den 8 november 1919 har ar méför v ältning ens fortifikationsdepartement

till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet samt

därvid anfört, att ehuru Ekegrens anställningstid ej fyllde måttet för vad

i sådant avseende plägade fordras för pensions erhållande, departementet

likväl, då Ekegren av omständigheter, som varit av honom oberoende,

fått upphöra med sin anställning vid kalkstensbrottet, samt med hänsyn

till Ekegrens sjukdom och förhållanden i övrigt funne sig böra hemställa,

att Kungl. Magt måtte i proposition till riksdagen föreslå beviljandet

åt Ekegren av en årlig pension å 300 kronor, att utgå från allmänna

indragningsstaten från och med den 1 januari 1920.

I häröver den 29 november 1919 avgivet utlåtande har statskontoret

anfört följande:

Då sökanden, enligt vad handlingarna utvisade, varit i statens tjänst

anställd under tiden den 1 maj 1898—den 1 april 1917 eller endast inemot

19 år, kunde det visserligen synas i någon män tveksamt, huruvida pension

i detta fall borde beredas. Enligt de bestämmelser, som hittills meddelats

angående pensionering av vissa grupper bland arbetare i statens

tjänst — kungörelserna den 25 november 1910 angående pensionering

av de vid marinen anställda förmän bland daglönare, sjukvaktare och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 32.

13

övriga daglönare samt den 8 november 1918 angående pensionering av [6.]

förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning — förutsattes för erhållande av pension,

att vederbörande under minst 25 år tjänat staten. Då emellertid, enligt

vad handlingarna vidare utvisade, sökanden vid nära 60 års ålder nödgats

lämna sitt arbete i statens tjänst i anledning därav, att staten nedlagt

den verksamhet, där sökanden haft anställning, och svårighet givetvis

då mött för honom att få ny fast anställning samt härtill komme, att

sökanden enligt läkares intyg numera vore till följd av sjuklighet oförmögen

att med arbete försörja sig, ville det synas statskontoret billigt,

att honom bereddes någon pension; och funne sig statskontoret, som

med hänsyn till sökandens korta tjänstetid icke hade något att erinra

mot det föreslagna pensionsbeloppet av 300 kronor, böra tillstyrka

bifall till vad arméförvaltningens fortifikationsdepartement föreslagit.

Åven jag anser det vara med billighet överensstämmande, att Ekegren

under sin återstående livstid kommer i åtnjutande av pension med

föreslaget belopp. Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att förutvarande arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott

Karl August Ekegren må från och med

den 1 januari 1920 under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 300 kronor.

7:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 18 sep- [7.]

tember 1919 har styresmannen för Karl Gustafs städs gevärsfaktori tiller- Ang. pension

hållande av pension föreslagit faktoriarbetaren Johan Vilhelm Nilsson, ^!hetarenjv.

vilken nämnda dag på egen begäran erhållit avsked från gevärsfaktoriet Nilsson,''

efter att under ett års tid hava av sjukdom varit förhindrad att sköta

sitt arbete.

Av förenämnda skrivelse jämte därvid fogade läkarintyg och prästbevis

inhämtas följande:

Nilsson, som är född den 21 april 1857, antogs till arbetare vid

gevärsfaktoriet den 16 februari 1891 och har, med avdrag av tiden från

den 31 augusti 1896 till den 12 april 1898, då arbete till följd av tillverkningens

avstannande saknades, sålunda tjänstgjort vid faktoriet under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

sammanlagt 26 år samt för arbete, flit och uppförande erhållit de bästa

vitsord. Hans avlöning under de senare åren har i medeltal uppgått

till 1,634 kronor utom krigstidstillägg. Enligt läkarintyget är han för

framtiden på grund av kronisk ledgångsreumatism och neurasteni oförmögen

till allt arbete, och har han nu för att försörja sig själv, hustru

och sex minderåriga barn ej annat än den hjälp han såsom sjukunderstöd

erhåller från en sjuk- och begravningskassa.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 oktober 1919 har armé förvaltningens

artilleridepartement anfört, att departementet ansåge billigt, att

Nilsson genom pension bereddes någon hjälp till livsuppehälle efter avskedstagandet.

I fråga om storleken av denna funne sig departementet

med hänsyn till nämnda arbetares tjänstetid och åtnjutna löneförmåner

ävensom till de belopp, som riksdagen i liknande fall beviljat med

honom jämställda arbetare, såsom pension böra föreslå ett belopp av

600 kronor. Artilleridepartementet hemställde alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Nilsson

en årlig pension av 600 kronor att utgå från och med den 1 januari

1920.

. Mot förevarande framställning har statskontoret uti den 24 december

1919 avgivet utlåtande förklarat sig icke hava annat att erinra än att,

då Nilsson under sistlidna september månad entledigats från sin anställning

vid gevärsfaktoriet, pension syntes billigtvis böra honom beredas

redan från och med den 1 oktober 1919 och icke först med ingången

av år 1920, såsom av arméförvaltningens artilleridepartement föreslagits.

På sätt tidigare i ett flertal liknande fall ägt rum, synes även ifrågavarande

faktoriarbetare böra erhålla pension av statsmedel. Det föreslagna

pensionsbeloppet giver mig icke anledning till någon erinran.

Vid sådant förhållande och då jag i fråga om tidpunkten, från och med

vilken pensionen må utgå, ansluter mig till statskontorets uppfattning,

får jag hemställa det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att förutvarande faktoriarbetaren Johan Vilhelm

Nilsson må från och med den 1 oktober 1919 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

KungL Maj. ts Proposition Nr 82. 15

Vad departementschefen sålunda under punkterna

l:o—7:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla; och

skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. E. Odhner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1920:20 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 4 i texten