Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon in. in

1920-03-12 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:330, Angående anvisande av medel till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 330.

1

Nr 330.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen

i Mon in. in.; given Stockholms slott den 12

mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

iinansärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

chefen för finansdepartementet förordat förslag, av två bostadshus för

tullpersonalen i Mon m. m. å tUläggsstat för år 1920 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å ................... kronor 140,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V Thorsson.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 279 höft. (Nr 330.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition Nr 330.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1020.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting.

Hans excellens herr ministern för ntrikes ärendena friherre PalMSTIERNA.

Statsråden: XJndéN,

Thorsson.

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson.

Eriksson.

Svensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

I en den 18 februari 1919 avlåten proposition, nr 103, föreslog

Kung!. Maj:t, i anledning av en av generaltullstyrelsen i underdånig

skrivelse den 31 oktober 1918 gjord framställning, riksdagen att till uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av chefen för finansdepartementet

förordat förslag av två bostadshus för tullpersonalen i

Mon anvisa såsom reservationsanslag under sjunde huvudtiteln dels å

tilläggsstaten för år 1919 85,000 kronor, dels ock å riksstaten för år

1920 enahanda belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 330. 3

Beträffande den utredning, som lag till grund för Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, ber jag att få erinra om följande:

•

Det ^byggnadsförslag, som för ändamålet uppgjorts av general- 1919 åre för

tullstyrelsen, upptog dels eu vinterbonad villa av trä i två våningar med 8 a9''

källare och under tak av tegel, avsedd för tulltjänsteman av högre grad.

dels en dylik mindre byggnad, avsedd för tjänstemän av lägre grad.

Den större byggnaden skulle innehålla eu för tullförvaltaren avsedd bostad

om 5 rum och kök jämte jungfrukammare samt erforderliga garderobs-

och toalettutrymmen m. in. och en för kammarskrivaren avsedd

bostad om 4 rum och kök jämte jungfrukammare och toalett utrymmen.

Den mindre byggnaden skulle inrymma tre bostadslägenheter, envar om

2 rum och kök med erforderliga småutrymmen. Uppvärmningen av

den större byggnaden skulle ske medelst centraluppvärmning och av

den mindre genom kakelugnar. Kostnaderna för dessa byggnader beräknades

till sammanlagt 83,000 kronor, varav för den större byggnaden

52,000 kronor och för den mindre 31,000 kronor, vilka kostnader

emelleriid voro beräknade under dåvarande vanskliga förhållanden på arbetsmarknaden,

vadan det icke ansågs uteslutet, att ytterligare prisstegringar

kunde komma att öka de angivna kostnadsbeloppen.

Byggnadsstyrelsen, vars yttrande i ämnet inhämtades, ansåg emellertid

kostnadsberäkningen, som motsvarade 26 kronor per kubikmeter

lör den mindre och 32 kronor per kubikmeter för den större byggnaden,

vara synnerligen låg och fann beräkningen böra grundas å ett medelpris

av omkring 60 kronor per kubikmeter, dock under förutsättning

att kakelugnar användes till uppvärmning i stället för värmeledning.

Byggnadskostnaden skulle således efter byggnadsstyrelsens beräkninguppgå

till respektive 70,800 kronor och 98,400 kronor eller sammanlagt

i runt tal 170,000 kronor. Skulle värmeledning anordnas i den för tjänstemän

av högre grad avsedda byggnaden, komme kostnaden att ökas med

ytterligare 15,000 kronor.

Med anledning därav, att de beräkningar angående kostnaderna

för de föreslagna byggnaderna, som uppgjorts dels på föranstaltande av

generaltullstyrelsen och dels genom byggnadsstyrelsens försorg, lett till

väsentligen olika resultat, anmodade jag byggnadsstyrelsen att undersöka,

huruvida icke de i Mon gällande materialpriser och arbetslöner

kunde medgiva nedsättning av den av byggnadsstyrelsen beräknade

kostnadssumman samt att inkomma med det förnyade yttrande i ämnet,

vartill en sådan undersökning kunde föranleda. Den av byggnadsstyrelsen

i anledning härav företagna utredningen gav vid handen, att ma
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 330.

terialpriser och arbetslöner å ifrågavarande plats ställde sig omkring In

procent billigare än de, byggnadsstyrelsen lagt till grund för sin kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelseti hade utgått från ett pris per kubikmeter av

(30 kronor, under det att de lokala prisförhållandena syntes berättiga att

räkna med ett pris per kubikmeter av 51 kronor. Förfrågningar gjordes

jämväl hos en byggmästare i Göteborg, vilken på räkning uppfört

ett flertal bostadsbyggnader vid Bergslagernas järnvägar, och uppgav denne

priset till 54 kronor, däri icke inräknats kostnader för ritningar, arbetsbeskrivning,

kontroll och byggmästararvode. Byggnadsstyrelsen ansåg

emellertid tillrådligt att icke basera kostnadsberäkningen på lägre enhetspris

än 55 kronor per kubikmeter, motsvarande eu byggnadssumma för

båda byggnaderna av sammanlagt 156,000 kronor, dels med hänsyn

därtill att alla ytterväggar, på grund av byggnadens öppna och för

blåsten utsatta läge, måste förses med ännu ett lager papp utöver de

två beräknade, dels emedan i ovan angivna enhetspris icke inberäknats

någon post för ritningar, kontroll och b}rggmästararvode. Till den nyssnämnda

byggnadssumman borde emellertid läggas kostnader för följande

arbeten, som icke upptagits i den ursprungliga kostnadsberäkningen och

som icke heller kunde anses inberäknade i enhetspriset 55 kronor per

kubikmeter, nämligen sprängning, väganläg^niug, planeringar, stängsel

omkring området ävensom rörledning till brunn samt avloppsledning

till dike. För dessa arbeten ansågs böra beräknas en summa av minst

18,500 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 18 februari 1919

anförde jag beträffande kostnadsfrågan bland annat följande:

»Med den nya undersökningen i kostuadsfrågan torde man kunna

antaga, att all den utredning härutinnan, som kan åstadkommas blivit

förebragt; och emot vad byggnadsstyrelsen i sin senaste skrivelse anfört

lär någon nedsättning av den av styrelsen förut beräknade kostnaden

icke kunna ifrågasättas. A andra sidan finner jag de i samma

skrivelse gjorda beräkningarna icke böra föranleda någon höjning av

kostnadsberäkningen, vilket byggnadsstyrelsen icke heller synes hava

avsett.»

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition vann emellertid icke riksdagens

bifall, i skrivelse den 12 juni 1919, nr 7 A punkt 66, däri

riksdagen anmälde sitt beslut i ämnet, anförde riksdagen följande:

»De bostäder, som för närvarande stå den i Mon stationerade tullpersonalen

till buds, hava otvivelaktigt visat sig vara av den beskaffenhet,

att snara åtgärder äro erforderliga för förbättring av personalens i fråga

bostadsförhållanden. Den lösning, Eders Kungl. Maj:ts förslag härför an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 330. 5

visar, synes emellertid riksdagen vara för statverket sä ekonomiskt ofördelaktig,

att riksdagen icke kunnat bifalla densamma. Så skulle exempelvis

byggnadskostnaderna (Ör tvenne lägenheter, deri ena å fem rum

och kök och deri andra å fyra rum och kök — utan att utgift för tomtmark

häri inberäknats men med tillägg av nu icke äskat men som nödvändigt

betecknat anslag till väganlä^guing, stängsel samt vatten- och

avloppsledningar — komma att uppgå till omkring 115,000 kronor.

Den hyra, som för denna byggnadskostnads förräntning och byggnadernas

underhåll m. m. skulle vara erforderlig, skulle alltså för dessa

båda lägenheter behöva beräkmis till cirka 5,000 respektive 4,000 kronor.

Uppenbart är, att vederbörande befattningshavare endast lärer kunna

debiteras eu mindre del av dessa hyresbelopp.

Vad förslaget om uppförande av bostadsbyggnad för tre vaktmästare

beträffar, har riksdagen icke kunnat undgå att observera, att två

av dessa vaktmästare nu uppgivas bebo egna fastigheter i närheten av

Mon. Av nämnda förhållanden följer, att särskild skyndsamhet med

uppförande av bostäder för dessa båda befattningshavare åtminstone icke

kan sägas vara för handen.

Därest icke vid omprövning av möjligheten att för statens räkning

uppföra billigare men likväl ändamålsenliga bostadshus för tullpersonalen

i J\lon så befinnes kunna ske, bör enligt riksdagens förmenande

förnyad utredning verkställas, huruvida icke skyldighet föreligger för

Dalslands järnvägsaktiebohig att mot skälig byresersättning bereda lämpliga

bostadslägenheter — eventuellt genom nybyggnader — för befattningshavarna

i fråga. Och detta så mycket hellre som i byggnadsstyrelsens

utredning vitsordas, att nämnda bolag synes kunna åstadkomma

byggnadsarbetet på helt annat sätt och till billigare kostnad än

vad för byggnadsstyrelsen är möjligt.»

1 den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen om tillläggsstat

till riksstaten för år 1920 har Kungl. Mnj:t under punkt 30

av sjunde huvudtiteln ånyo upptagit frågan om uppförande av bostadshus

för tullpersonalen i Mon, i det Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen

förelagd, till uppförande av bostadshus för tullverkets vid Värtahamuen

i Stockholm ävensom i Mon stationerade personal å tilläggsstat för år

1920 beräkna ett reservationsanslag av kronor 1,205,400 kronor. I denna

summa ingingo kostnaderna för nybyggnaderna i Mon med ett belopp

av 125,000 kronor.

Sedan generaltullstyrelsen föranstaltat om ytterligare utredning i

s. 6 Kontrollera mot PDF

Fråga, huruvida

Dalslands

järnvägsaktiebolag

är

skyldigt att

bereda bostäder

åt tullpersonalen

i Mon.

Tullverkets

ombudsman.

6 Kungl. Mcij;ts proposition Nr 330.

de av riksdagen anmärkta hänseenden, har nu styrelsen i skrivelse den

4 innevarande mars avgivit förnyat förslag i ämnet; och anhåller jag

att få underställa detta förslag Kungl. Maj:ts prövning.

I sin nyssnämnda skrivelse har generaltullstyrelsen först till behandling

upptagit frågan, huruvida skyldighet kan anses föreligga för

Dalslands järn vägsaktiebolag att bereda bostäder åt tullpersoualen i

Mon, och därvid till en början erinrat, att styrelsen i sin skrivelse den

3L oktober 1918 såsom sin uppfattning uttalat, att bolaget icke vore

förpliktigat att tillhandahålla dylika bostäder. För åstdkommande av

ytterligare utredning i förevarande avseende har styrelsen inhämtat yttrande

av tullverkets ombudsman, som anfört följande:

»På sätt styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 oktober 1918

omförmält har Kungl. Magt uti sin resolution den 5 november 1875.

varigenom koncession beviljades förbemälda järnvägsaktiebolag, föreskrivit

bland annat, att bolaget skulle i fråga om ordnandet av förhållandena

i avseende å tullbehandliug av varor, som med bolagets järnväg

in- eller utfördes över riksgränsen, ställa sig till efterrättelse generaltullstyrelsens

föreskrifter samt tillhandahålla för sådan tullbehandling

erforderlig lokal å gränsstationen. I anledning härav och sedan styrelsen

i skrivelse till bolaget den 25 januari 1878 begärt, att vid gränsstationen

måtte anordnas såväl tjänsteiokaler och godsmagasin för tull behandlingar

som ock bostäder åt tullpersonalen, S''>m då uppgivits skola

bestå av en tjänsteman och en vaktmästare, har bolaget vid stationen i

Mon från och med den 18 juli 1879, då trafiken å järnvägen öppnades,

tillhandahållit de av styrelsen begärda lokalerna, bland dem en lägenhet om

tre rum och kök för tjänstemannen och eu lägenhet om ett rum och kök

åt vaktmästaren, för vilka lägenheter vederbörande till bolaget erlagt hyra.

Såvitt jag vid genomgående av styrelsens utgående registratur från och

med år 1879 kunnat finna, har sedermera icke emellan bolaget och

styrelsen förekommit skriftväxling angående tullokalerna i Mon i vidare

män än att, sedan bolaget på begäran företagit utvidgning av packhuslokalen,

bolaget i skrivelse till styrelsen den 29 juni 1897 begärt

ersättning för berörda arbete, vilken framställning dock styrelsen enligt

beslut den 5 därpå följande juli, under åberopande av bolaget genom

förut medgivna vissa lättnader i trafikhänseende beredd fördel, funnit

skäligt ej bifalla. Det vill därav synas, som om de utökade bostadslägenheter,

som i anledning av tid efter annan skedd ökning av tullpersonalen

i Mon av bolaget beretts denna personal, ställts till förfogande

på grund av framställning därom direkt tran samma personal

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 330.

till vederbörande funktionärer hos bolaget och utan att något därom

avhandlats emellan styrelsen och bolaget.

Vid bedömande av lrågan, huruvida bolaget kan vara skyldigt att

tillhandahålla tullpersonalen i Mon bostadslägenheter, torde man därför

böra utgå ifrån den förpliktelse i sådant hänseende, som kan härledas

av de vid meddelandet av koncession för bolaget stadgade villkor. Jag

bär granskat denna koncession och därvid ej kunnat finna annat form

läggande för bolaget än den här ovan omförmälda bestämmelsen, att

bolaget skulle ställa sig till efterrättelse generaltullstyrelsens föreskrifter

i fråga om ordnandet av förhållandena i avseende å tullbehandlingen

av varor, som med bolagets järnväg in- eller utfördes över riksgränsen,

samt tillhandahålla för sådan tullbehandling erforderlig lokal

å gränsstationen. Denna förpliktelse synes mig emellertid icke kunna

giva stöd åt några anspråk på bolaget att tillhandahålla bostadslägenheter

åt tullpersonalen. Bolaget har ju väl sedermera tillmötesgått stylelsens

begäran om dylika lägenheter åt den lörsta uppsättningen av

tullpersonal i Mon. Men icke torde heller av detta bobigets frivilliga

åtagande kunna härledas någon skyldighet i sådant hänseende; och

bolagets här ovan jämväl omnämnda hemställan om ersättning för verkställd

utökning av tullbehandlingslokalerna utvisar ju, att åtminstone

bolaget självt velat giva åt sina skyldigheter gentemot kungl. tullverket

minsta möjliga omfattning.

Skärskådar man åter fragan mera allmänt, så synes det mig, att

man bör hava i åtanke, att visserligen anordnandet av förtullningsstation

vid bolagets gränsstation mot Norge kan sägas för bolaget innebära

vissa fördelar, men att en sådan förtullningsstation än mera är ett

riksintresse av väsentlig betydelse. Ej heller ur sådan synpunkt lära

väl bolagets skyldigheter böra göras alltför omfattande.

Slutligen anser jag mig böra erinra därom, att vid tullkammaren

i Charlottenberg, där statens järnvägar anordnat förtulluingslokaler,

några bostäder icke av järnvägarne tillhandahållas tullpersonalen.

Såsom min uppfattning får jag därför vördsamt uttala, att någon

skyldighet för Dalslands järnvägs aktiebolag att åt tullpersonalen vid

tullkammaren i Mon anskaffa bostadslägenheter icke förefinnes.))

Vidare har på anmodan av generaltullstyrelsen Dalslands järn- välstånd,

vägsaktiebolag yttrat sig i ämnet och därvid förklarat sig vidhålla sin järnvägsaktieförut

uttalade uppfattning, att sådan skyldighet, varom nu är fråga, icke b°lag''

ålåge bolaget.

Slutligen har generaltullstyrelsen begärt yttrande i ämnet från Jusfitiejustitiekanslersämbetet,

som i skrivelse den 15 september 1919 såsom *onffer*''

* ämbetet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

General
tullstyrelsen.

Departements•

chefen.

8 Kungl. Maj.ts proposition Nr 330.

sin uppfattning uttalat, att den i koncessionsvillkoren för bolaget förekommande

bestämmelsen, att bolaget hade att i i råga om ordnandet av

förhållandena i avseende å tullbehandling av varor, som på järnvägen

införas, ställa sig till efterrättelse av generaltullstyrelsen meddelade föreskrifter

samt tillhandahålla för tullbehandlingen erforderlig lokal å gränsstationen,

icke kunde anses innebära sådan skyldighet för bolaget, som

i förevarande fall avsåges, ävensom att de av generaltullstyrelsen överlämnade

handlingar icke utmärkte, att dylik skyldighet på grund av

åtagande eller av annan anledning ålåge bolaget.

För egen del har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Ett definitivt avgörande i nu förevarande fråga lärer icke kunna

ernås på annat sätt än att staten vid vederbörlig domstol anhängiggör

talan mot bolaget med yrkande om förpliktande lör bolaget att vid vite

tillhandahålla lämpliga bostäder åt befattningshavarna i fråga. En dylik

rättegång ö>rde emellertid kunna beräknas komma att pågå under avsevärt

lång tid, och i anseende till den utredning, som redan förebragts

i saken, synes utsikten för staten att få sin talan bifallen, vara skäligen

rin^a. Med hänsyn härtill och då, på sätt jämväl riksdagen vitsordat,

snara åtgärder äro erforderliga för förbättring av ifrågavarande tullpersonals

bostadsförhållanden, anser styrelsen ett hänskjutande av frågan

till avgörande av domstol icke böra ske.»

1 fråga om Dalslands järnvägsaktiebolags skyldighet i avseende

a tillhandahållande av bostadslägenheter åt tullpers-maleu i Mon anförde

jag till statsrådsprotokollet den 18 februari 1919 följande:

»Huruvida bolaget kan anses pliktigt att ersätta de nuvarande

bostadslägenheterna — vilka, på sätt utredningen visat, anordnats av

bolao-et i enlighet med generaltullstyrelsens på Kungl. Maj:ts resolution

den *5 november 1875 stödda föreläggande — med andra och tillfredsställande

lägenheter, bör enligt min mening icke vara avgörande vid

bedömandet av den föreliggande frågan. Då nämligen bolaget i värjo

fall icke är skyldigt att hyresrätt tillhandahålla bostäder för ifrågavarande

personal och säkerligen icke heller att i fråga om byggnadsarbetets

utförande ställa sig till efterrättelse föreskrifter eller underkasta

sig kontroll från kronans sida, synes det mig vara förmånligare for

statsverket att genom egen försorg utföra erforderliga nybyggnader.»

Vad jag sålunda yttrat om bolagets skyldighet i förevarande avseende

har jag efter den ytterligare utredning i ämnet, som generaltullstyrelsen

''låtit verkställa, ingen anledning frånträda eller modifiera.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition Nr 330.

Att för spörsmålets definitiva besvarande anhängiggöra en rättegång-,

anser jag mig, mod hänsyn till vad i ärendet förekommit, icke böra

förorda. Vid sådant förhållande, och då jämväl enligt riksdagens åsikt

snara åtgärder till förbättring av personalens i fråga bostadsförhållanden

äro erforderliga, lärer ingen annan utväg återstå än att staten på

egen bekostnad låter utföra de nybyggnader, som för ändamålet kunna

finnas nödiga.

Beträffande sättet för lösning av den föreliggande bostadsfrågan

genom statens försorg vill jag till en början erinra, att vid de tidigare

gjorda kostnadsberäkningarna förutsatts, att byggnaderna skulle uppföras

å ett staten tillhörigt markområde, beläget nordväst om Höns

järnvägsstation. Emellertid har tullkammaren i Mon i skrivelse till

generaltullstyrelsen den 20 februari 1920 föreslagit en annan å en vid

skrivelsen fogad skiss angiven tomtplats för de ifrågasatta byggnaderna

och därvid anfört huvudsakligen följande.

Den först påtänkta tomten på berget norr om järnvägen hade den

fördelen, att den hade ett dominerande läge och erbjöde en storslagen

utsikt, varjämte gott avlopp kunde åstadkommas. Dess nackdelar vore

dock avsevärda, i det att byggnaderna komme att ligga utsatta för alla

vindar, varigenom svårigheter för väghållning vintertid m. m. uppstode.

Till bostäderna måste byggas en lång körväg, som till följd av terrängförhållandena

bleve dyrbar. Svårigheterna att få upp vatten bleve även

stora. Byggnadernas läge på andra sidan bangården i förhållande till

tjänstelokalerna vållade även besvär och svårigheter. Omkring 200

meter sydväst om nuvarande kammarskrivarbostaden på samma sida

om bangården som tullokalerna funnes en höjd, beslående av berg med

mindervärdigt trädbestånd, vilken tullkammaren ansåge vara bästa platsen

för bostäderna. Tomten läge omkring 4 meter högre än kringliggande

åkermark och en bäck ginge i omedelbar närhet, varför gott avlopp

funnes. Läget vore skyddat men ej instängt. Körväg ginge högst 50

meter från den tilltänkta platsen för bostäderna, och dricksvatten torde

finnas i omedelbar närhet. På platån funnes gott utrymme för bostäder

åt tjänstemännen av såväl högre som lägre grad, utan att husen behövde

ligga alldeles invid varandra. Tullkammaren hade i ärendet hört samtliga

underlydande vaktmästare, vilka därvid förklarat, att den nu ifrågavarande

platsen vore den lämpligaste. I närheten av husen kunde för

trädgårdstäppor lämplig mark erhållas. Fri utsikt funnes mot järnvägslinjen

väster om stationen. Marken tillhörde egendomen Skogalund,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 279 käft. (Nr 330.) 2

Sättet för

bostadsfrågans

lös

ning genom

statens för

sorg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!.. Maj.ts proposition Nr 330.

som ägdes av lantbrukaren Elias Olsson. Då denne hade sin bostad

omkring 1,000 meter söderut vid landsvägen på dennas västra sida med

sin ladugård mitt emot på landsvägens östra sida på mark, som han

arrenderade av staten, torde uppgörelse lätt kunna träffas med honom

om köp eller byte av mark. •

Efter det ifrågavarande skrivelse av generaltullstyrelsen överlämnats

till trafikchefen för Dalslands järnvägsaktiebolag E. A. Lundborg för

avgivande av utlåtande, har bemälde Lundborg samt arkitekten K. S.

Hansson i Göteborg i ett skrivelsen åteckna! yttrande förklarat, att de

ansåge den av tullkammaren föreslagna tomten vara den bästa såväl ur

kostnadssynpunkt som ock i övriga hänseenden.

Sedermera har tullkammaren i Mon i skrivelse till generaltullstyrelsen

den 24 februari 1920 meddelat, att förenämnde Elias Olsson

vore villig att byta det av tullkammaren ifrågasatta tomtområdet mot

staten tillhörig mark, därå en Olsson tillhörig ladugård vore belägen,

varjämte tullkammaren med skrivelse den 26 februari 1920 överlämnat

en av Olsson i sådant hänseende avgiven förbindelse.

Slutligen har tullkammaren i skrivelse till generaltullstyrelsen den

2 mars 1920 förebragt närmare utredning angående beskaffenheten av

berörda tomtområde. Sistnämnda skrivelse innehåller, bland annat,

följande.

Den ifrågasatta, å egendomen Skogalund belägna tomtplatsen upptoge

eu areal av omkring 15,000 kvadratmeter, varav omkring nio tiondelar

utgjordes av berg och återstoden av delvis odlingsbar skogsmark. På

förfrågan av tullkammaren hade förenämnde Olsson förklarat sig villig att

till staten försälja tomtplatsen. Därest den först avsedda tomten nordväst

om Mons järnvägsstation skulle användas för byggnaderna, skulle

enligt tullkammarens mening anläggning av körväg till tomten sannolikt

bliva minst lika dyr som köpesumman för den föreslagna tomtplatsen

å egendomen Skogalund.

Med anledning därav, att riksdagen i sin ovan omförmälda skrivelse

anmärkt, hurusom byggnadsstyrelsen vitsordat, att Dalslands järnvägsaktiebolag

syntes kunna åstadkomma byggnadsarbetet på helt annat sätt

och till billigare kostnad än för byggnadsstyrelsen vore möjligt, har

bemälde Lundborg, enligt av generaltulldirektören under hand lämnat

uppdrag, verkställt undersökning, huruvida de av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnaderna skulle kunna nedbringas, varpå Lundborg med

en den 26 februari 1920 dagteeknad skrift till generaltullstyrelsen överlämnat

avskrift av ett av byggmästaren Fredrik Andersson i Ed till

generaltullstyrelsen ställt anbud att enligt av ingenjören vid Stockholms

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 330.

studs byggnadskontor J. Persson upprättade skisser och i enlighet med

av ovanbemälde arkitekten Hansson upprättade arbetsbeskrivningar cell

kontrakt uppföra två bostadshus och ett uthus å anvisad plats sydväst

om Monn järnvägsstation för eu ersättning av:

för bostaden för tulltjänstemän av högre grad ...... kronor 72,000: —

i* » » » )> lägre » ” öl,450: —

» uthuset..................................................................... ), 2,000: —

» tillfartsväg från bygdevägen till de båda byggnaderna,

3 meter bred, samt planering till 5

meters bredd omkring husen ............................. » 3,000: —

kronor 128,450: —,

vilket anbud gällde endast under förutsättning, att det antoges före

nästkommande maj månads utgång. Härjämte hava vid Lundborgs förberörda

skrift fogats förslag till arbetsbeskrivningar för vardera av7

byggnaderna samt till kontrakt och till borgensförbindelse, varjämte

arkitekten Hansson i en tillika bifogad, till generaltullstyrelsen ställd

skrift erbjudit sig att dels mot en ersättning av 2,500 kronor utöva

kontroll för kontraktsenligt utförande av ifrågavarande byggnader, i

vilket belopp inbegrepes resekostnader och dagtraktamenten, dels ock

mot en ersättning av 3,500 kronor utföra fullständiga huvudritningar

och detaljritningar till samma byggnader. För egen del har Lundborg

anfört, att förenämnda Andersson utfört byggnadsarbeten både för kommunens

räkning och åt enskilda och därvid ådagalagt såväl skicklighet

som största noggrannhet, varför Andersson kunde utan någon som helst

betänklighet av Lundborg rekommenderas. Vidare har Lundborg upplyst,

att Andersson vid avgivandet av ifrågavarande anbud förutsatt,

att byggnaderna skulle uppföras å den av tullkammaren i Mon föreslagna

tomtplatsen å egendomen Skogalund. Slutligen har Lundborg

tramhållit angelägenheten för Dalslands järnvägsaktiebolag av att kunna

lå disponera de åt tullpersonalen i Mon nu uthyrda bostadslägenheterna,

enär dessa erfordrades för bolagets egen personal.

Generaltullstyrelsen har, med överlämnande av Lundborgs ifrågavarande

skrift jämte därvid fogade, här ovan omnämnda bilagor, för

egen del anfört följande.

»Enligt föreliggande arbetsbeskrivningar och kontrakt äro i det

fordrade kostnadsbeloppet, 128,450 kronor, in beräknade kostnaderna för

sprängning, väganläggning och planering ävensom för vatten- och av
-

Generaltullstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungt. Majds proposition Nr 330.

loppsledningar, men däremot icke för stängsel, vilka kostnader icke

inbegripits i det av byggnadsstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 30

januari 1919 beräknade beloppet 156,000 kronor, och vilka kostnader

för den först föreslagna tomten nordväst om Mons järnvägsstation av

byggnadsstyrelsen uppskattats till 18,500 kronor. I det av an budsgivaren

fordrade beloppet ingå jämväl byggmästararvode och avlöning till verkmästare.

Kostnaderna enligt föreliggande anbud understiga sålunda

väsentligt de av byggnadsstyrelsen beräknade, även om däri, såsom

synes framgå av byggnadsstyrelsens yttrande av den 31 januari 1919,

skulle ingå kostnader för ritningar och kontroll. Detta förhållande torde

endast delvis kunna förklaras därav, att byggnaderna enligt anbudet skulle

uppföras på en annan tomt, varigenom kostnaderna för sprängning,

väganläggning och planering lära bliva lägre.

Enligt under hand lämnat uppdrag har förenämnde Persson verkställt

byggnad steknisk granskning av ifrågavarande av Lundborg insända

handlingar och i en den 3 mars 192<> dagtecknad härhos bifogad

skriftl) avgivit utlåtande däröver. Därvid har Persson anfört, att mot

föreliggande arbetsbeskrivningar och kontrakt! örsla g icke enligt Perssons

mening förefunnes några väsentliga anmärkningar utom i fråga om den

tid, inom vilken byggnadsarbetet skulle vara fullgjort. Denna tid, som

beräknats till 16 månader, ansåge Persson vara något för lång. Härjämte

anförde Persson, att han ansåge ifrågavarande anbud under nu

rådande förhållanden vara synnerligen fördelaktigt för tullverket särskilt

med hänsyn till att anbudet avgivits utan reservationer för eventuella

prisstegringar.

Rörande det av tullkammaren i Mon framställda förslaget att uppföra

byggnaderna å ett tomtområde sydväst om Mons järnvägsstation

anser generaltullstyrelsen, i likhet med ovanbemälde sakkunniga, att det

såväl nr kostnadssynpunkt som ock i övrigt är fördelaktigast att uppföra

byggnaderna å sagda plats. Såsom ovan anförts, har ifrågasatts, att

vederlag för det nu föreslagna tomtområdet skulle utgå i staten tillhörig,

i närheten av tomtområdet befintlig mark. Då emellertid frågan

härom först nyligen blivit väckt, har styrelsen icke varit i tillfälle att

införskaffa den vidlyftiga utredning, som lärer erfordras för åstadkommande

av ett dylikt jordutbyte, som jämväl lärer kräva medgivande avriksdagen.

Emellertid synes den omständigheten, att utredning i nyssnämnda

hänseende icke kunnat åvägabringas, icke i och för sig böra

hindra, att förslag i förevarande bvggnadsfråga framlägges för inue- *)

*) Här utesluten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition Nr 330. 13

varande års riksdag. Med hänsyn till de av bemälda tullkammare meddelade

uppgifter angående bes kalf enheten av nu i frågakomna tomtområde

och dess belägenhet i eu trakt, som är foga bebyggd, lärer nämligen

kostnaden för förvärv av området kunna beräknas uppgå till ett relativt

ll.n?a,.^e^0PP’ I betraktande av att ägaren till tomtområdet disponerar

närbelägen staten tillhörig mark och äger en å sistnämnda mark uppförd

ladugård, synes näppeligen någon svårighet att för statens räkning

mot skälig ersättning förvärva tomtområdet komma att förefinnas.

Vid föredragning av det i förutberörda proposition framställda

förslag till anvisande av medel för ifrågavarande ändamål har chefen

for finansdepartementet anslutit sig till av generaltullstyrelsen uttalad

mening, att byggnaderna borde uppföras genom byggnadsstyrelsens försorg.

Då emellertid numera ett till generaltullstyrelsen ställt bindande

anl''ud föreligger, som torde vara så fördelaktigt, som under rådande

förhållanden synes kunna påräknas, anser styrelsen, att ifrågavarande

anbud bör antagas och byggnaderna sålunda uppföras genom generaltullstyrelsens

försorg. Vid bifall härtill skulle således de medel, som

unna varda för ändamålet beviljade, ställas till generaltullstyrelsens

förfogande.

Därest byggnaderna skulle uppföras genom generaltullstyrelsens

försorg, lärer det ankomma på generaltullstyrelsen att antaga anbudet

samt att föranstalta om upprättande av erforderliga arbetsritningar ävensom

om utövande av kontroll över byggnadsarbetet. Kostnaderna för

^arbetsledning, ritningar, kontroll och diverse’ hava av ovanbemälde

Persson i dennes i saken avgivna kostnadsförslag beräknats till sammanlagt

7,650 kronor. Någon ytterligare kostnad för arbetsledning behöver

emellertid icke tagas i beräkning, därest föreliggande anbud antages.

Knhgt de till anbudet hörande arbetsbeskrivningarna äro nämligen, såsom

förut . anförts, byggmästararvode och avlöning till verkmästare inberäknade

i det fordrade beloppet 128,4 50 kronor. Däremot tillkommer

särskild kostnad för upprättande av ritningar och utövande av kontroll.

. I enlighet med vad här ovan anförts skulle sålunda utöver den i

förehggajicle anbud angivna summan, 128,450 kronor, beräknas kostnad

lör förvärv av tomtplats, för stängsel, för upprättande av ritningar och

för utövande av kontroll. Med avseende å vad i ärendet blivit upplyst,

bär generaltullstyrelsen beräknat dessa kostnader till 10,000 kronor.

Totalkostnaden för uppförandet av byggnaderna skulle sålunda komma

att uppyå till 138,450 kronor eller i rundare tal 138,500 kronor.

. . Slutligen får styrelsen erinra om att, på sätt i ovannämnda proposition

om förmälts och jämväl här ovan antytts, Dalslands järnvägs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

14

Kungl. Maj:ts preposition Nr 330.

aktiebolag är i stort bfehov av att kunna disponera de av bolaget till

tullverkets personal i Mön uthyrda bostäderna, enär bolaget säkuar

bostäder för sin egen personal. Med anledning härav och med hänsyn

till det trängande behovet av förbättrade bostäder för tullperBonalen i

Mon tillåter styrelsen sig framhålla angelägenheten av att förevarande

byggnad sfråga om möjligt bringas till lösning vid innevarande ars

Under åberopande av vad sålunda anförts har generaltullstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen att för uppförande i

huvudsaklig överensstämmelse rand ovan angivet förslag av tva bostadshus

för tullpersonalen i Mon anvisa såsom reservationsanslag under

sjunde huvudtiteln å tilläggSstat för år 1920 ett belopp av 138,500

kronor.

På o-rund av den korta tid för ärendets slutliga beredning, som

stått mig till buds, har jag endast under hand låtit generaltullstyrelsen:,

förslag och då närmast det av förbemälde Andersson avgivna anbudet

undergå granskning i byggnadsstyrelsen; och bär jag från namnda

ämbetsverks chef fått mottaga eu promemoria, dan antores, att Andeissons

anbud å 128,450 kronor syntes omfatta samtliga for byggnadernas

uppförande erforderliga arbeten utom ritningar, men att försiktigheten

syntes bjuda, att man till den beräknade totalkostnaden 138,4o() kronor,

lade exempelvis 5 procent å sagda belopp till oförutsedda utgifter, var
io-enom

slutsumman skulle bliva 145,000 kronor.

Genom antagande av det av byggmästaren Andersson avgivna

anbudet å byggnadernas uppförande in. in., vilket anbud Ur de fa anses

vara så förmånligt som gärna synes möjligt och mot vilket han

byggnadsstyrelsens sida någon erinran icke framställts, synes mig iragan

vinna sin ur ekonomisk synpunkt förmånligaste lösning. Jag forordar

alltså eu anordning, varigenom generaltullstyrelsen bemyndigas att me

antagande av nyssnämnda anbud låta uppföra de ifrågasätta byggnaderna;

och torde det därvid böra ankomma på styrelsen att föranstalta

om upprättande av erforderliga arbetsritningar ävensom utövande ai

kontroll över byggnadsarbetet, varvid det av arkitekten Hansson avgivna

anbudet i första hand synes böra tagas i övervägande. Aven i fråga

om den plats, varå byggnaderna böra uppforas, Intrader jag genera - tullstyrelsens förslag. Huruvida något tomtbyte lämpligen bor liragasättas,

synes icke i ärendets nuvarande skick kunna bedömas. Jag jai

vid sådant förhållande utgått från att det erforderliga markområdet skall

genom köp förvärvas. Totala kostnadsbeloppet for inköp av byggnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 330.

15

tomt, uppförande av byggnaderna m. m. samt utövande av kontroll

, tS Utf?aadel 8,k"lle 6Illigt detta försla^ «PPgå till i runt tal

138 500 kronor. Detta belopp torde emellertid böra något höjas, på sätt

chefen för byggnadsstyrelsen föreslagit, men lärer man kunna stanna

vid en höjning till 140,000 kronor. Medel till den sålunda ifrågasatta

beredas*11 ’ ^ ^ ända“ålet beräknade anslaget torde kunna å budgeten

^ I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla, att anbudet i

t råga endast galler till utgången av nästkommande maj månad.

1 anslutning till vad jag sålunda anfört och under åberopande av

den utredning, för vilken jag förut redogjort, hemställer jag, att Kuno-1

iVlaj:t måtte föreslå riksdagen '' & ''

. att td] uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med det av

mig förordade förslaget, av två bostadshus för tull personalen i Mon m. m.

a till agg sstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

å ............................................................................. kronor 140,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj.t Kommen bifallaoch

skulle proposition till riksdagen avlåtas av den

lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1920:14 Utlåtande angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1920 sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till finansdepartementet och — för ti s. 10 i texten