Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster den 9 december 1910

1920-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:337, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster den 9 december 1910

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Proposition Nr 337.

1

Nr 337.*)

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning

av prästerliga tjänster den 9 december 1910; given

Stockholms slott den 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga

tjänster den 9 december 1910.

GUSTAF.

Östen Undén.

*) Denna proposition är under orätt nummer 340 avlämnad till riksdagen och hänvisad

till lagutskottet, men ej utdelad.

Bihang tiU riksdagens protokoll 1920. 1 sand: 286 käft. (Nr 337.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

FÖRSLAG

till

LAG

om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning

av prästerliga tjänster den 9 december 1910.

Härigenom förordnas, att 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga

tjänster den 9 december 1910 skall hava följande ändrade lydelse:

26 §.

1. Rösträtt vid prästval tillkomme en var, som inom församlingen

äger att deltaga i kyrkostämmans överläggningar och beslut.

2. Medlem av icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval

inom territoriell församling.

3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utövas av annan än den, som

personligen infinner sig vid valtillfället.

I landsförsamling äge röstberättigad utöva sin rösträtt genom annan

röstberättigad; och galle därvid om rösträttens överlåtande vad för kyrkostämma

är i sådant avseende stadgat.

4. Varje röstande äge en röst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921; dock att vid prästval,

för vilket vallängd då blivit justerad, rösträtt skall utövas i enlighet med

hittills gällande bestämmelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 5 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellneb,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren:

»Den allmänna och lika rösträtt, som genom 1918 års rösträttsreform

infördes i våra kommunallagar, hade redan förut i ett visst avseende

om också i något förändrad form — införts inom den kyrkliga kommunen,

nämligen i fråga om prästval. Detta skedde genom lagen angående

tillsättning av prästerliga tjänster den 9 december 1910, vars 26 § i sin

ursprungliga lydelse hade följande innehåll: »1. Rösträtt vid prästval till
komme

envar i församlingen mantalsskriven välfrejdad man eller kvinna,

som uppnått 21 års ålder och äger att för egen del i kyrkostämmas överläggningar

och beslut deltaga, dock ej den, som står under förmynderskap,

elfer hustru, för vilken god man jämlikt 19 kap. 4 § ärvdabalken förordnats.

Hustru till röstberättigad man äge dock, även om hon icke är

berättigad att deltaga i kyrkostämmans överläggningar och beslut, rösträtt

vid prästval i församlingen, därest hon är välfrejdad och uppnått 21 års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

ålder samt ej är främmande trosbekännare eller anmält sig till utträde ur

svenska kyrkan och ej heller god man jämlikt 19 kap. 4 § ärvdabalken

för henne förordnats.

2. Medlem av icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval

inom territoriell församling.

3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utövas av annan än den, som

personligen infinner sig vid valtillfället.

I landsförsamling äge röstberättigad utöva sin rösträtt genom annan

röstberättigad; och galle därvid om rösträttens överlåtande vad för kyrkostämma

är i sådant avseende stadgat.

4. Varje röstande äge en röst.»

Genom lag den 20 juni 1918 hava dels orden »eller hustru, för

vilken god man jämlikt 19 kap. 4 § ärvdabalken förordnats» uteslutits,

dels bestämmelsen om vanfrejd såsom diskvalifikation antingen uteslutits —

där nämligen _ rösträtten bundits vid rösträtt å kyrkostämma — eller utbytts

emot »ej är från deltagande i prästval utesluten på grund av henne

ådömd. straffpåföljd», dels ock för icke kommunalt röstberättigad hustru

diskvalifikationen på grund av att god man för henne förordnats utbytts

mot omyndighetstillstånd.

De kommitterade, som utarbetat det till grund för 1910 års prästvallag

liggande förslag, betonade emellertid, att det införande av personlighetsprincipen

vid prästval, som avsågs med det anförda lagstadgandet,

icke var till fullo genomfört, så länge rösträtten å kyrkostämma vår beroende

på en viss ekonomisk styrka. De yttra i detta avseende i sitt den 9

november . 1907 avgivna betänkande: »Aven om lika rösträtt vid prästval

gives åt alla å kyrkostämma röstberättigade, är därmed visserligen icke

personlighetsprincipen i sina fulla konsekvenser genomförd, utan härför

skulle ytterligare erfordras, att de bestämmelser, enligt vilka nu vid prästval

liksom å kyrkostämma en viss inkomst utgör villkor för rösträtt, upphörde

att gälla vid dylika val, liksom det även kunde ifrågasättas, om icke,

därest en förändring i denna riktning skedde, den rösträtt vid prästval,

som redan nu tillkommer kommunalt röstberättigade kvinnor och under

vissa förutsättningar även gifta kvinnor, borde utsträckas till kvinnor i

allmänhet. Allmän kvinnlig rösträtt utgör ju en tanke, vilken har särskilt

anspråk att förverkligas, då det gäller ett sådant område som det nu förevarande,

där kvinnornas intressen äro så livliga och deras förmåga att lika

väl som männen bedöma förekommande ärenden icke gärna kan betvivlas».

Då emellertid kommitterade ansågo, att ett förslag att göra rösträtten vid

prästval helt personlig, så att sådan rösträtt skulle tillerkännas personer,

som icke ägde rösträtt å kyrkostämma, skulle väcka betänkligheter, in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337. 5

skränkte sig komraitterade till att giva de å kyrkostämma röstberättigade

lika rösträtt.

Det hade naturligtvis varit lämpligast, om redan i sammanhang med

1918 års kommunala rösträttsreform den ändring kunnat vidtagas i prästvallagen,

att rösträtten vid prästval bragts i överensstämmelse med de nya

bestämmelserna om rösträtt å kyrkostämma. Men då en ändring i prästvallagen

kräver jämväl kyrkomötets bifall, har en sådan åtgärd hittills ej

kunnat vidtagas. Då nu emellertid flera frågor föreligga, som böra underställas

prövning av allmänt kyrkomöte, och det torde vara lämpligt att

allmänt kyrkomöte hålles under innevarande års höst, har jag ansett tiden

vara inne att framlägga förslag till sådan ändring av 26 § prästvallagen,

att grunderna för rösträtt vid prästval komma i överensstämmelse med

bestämmelsen om rösträtt å kyrkostämma.

Sådana bestämmelserna om rösträtt vid prästval nu äro, kunna de, på

grund av den förändrade lagstiftningen om rösträtt å kyrkostämma, icke

bokstavligen tillämpas. Stadgandet, att »rösträtt vid prästval tillkommer

en var i församlingen mantalsskriven man eller kvinna, som uppnått 21 års

ålder och äger att för egen del i kyrkostämmas överläggningar och beslut

deltaga», innebär nämligen numera i sig självt en motsägelse, i det att ingen

äger att i kyrkostämmas överläggningar och beslut deltaga, som ej senast

under nästföregående kalenderår uppnått 23 års ålder. Stadgandet har

följaktligen, sedan de nya bestämmelserna om kommunal rösträtt trätt i

kraft, måst tillämpas så, att rösträtt vid prästval ej tillerkänts andra än

dem, som senast under nästföregående kalenderår uppnått 23 års ålder.

Att vid sådant förhållande nu utsträcka rösträtten vid prästval så att densamma

åter tillerkännes den, som fvllt 21 år och i övrigt är kommunalt

röstberättigad, synes mig icke följdriktigt, utan har jag i detta avseende

endast ansett mig böra förorda en sådan omredigering av lagstadgandet,

varigenom detta bringas i överensstämmelse med de faktiska förhållandena,

eller med andra ord att rösträtten vid prästval likställes med rösträtt å

kyrkostämma. Genomföres detta även med avseende å andra punkten, som

handlar om rösträtt vid prästval för icke kommunalt röstberättigad hustru,

som fyllt 21 år, så innebär den av mig nu föreslagna lagändringen icke

blott en redaktionsändring utan den reella förändringen, att hustru, som

fyllt 21 år och som med lagstadgandets nuvarande avfattning fortfarande

har rösträtt vid prästval, går miste om denna rätt ocli icke återfår densamma

förr än under året näst efter det, varunder hon fyller 23 år. Denna

omständighet har emellertid icke synts mig utgöra ett tillräckligt skäl för

att göra ett avsteg från den av mig såsom riktig ansedda principen om

rösträttens vid pråstval fullständiga sammanfallande med rösträtten å kyrko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

stämma, i synnerhet som den förenkling i vallängdens uppgörande, som

blir en följd av den av mig förordade principens genomförande, skulle i

väsentlig mån förminskas genom bibehållande av det förutvarande stadgandet

om rösträtt för hustrur i ålderskategorien 21—23 år.

Vad tidpunkten för den ifrågasatta lagändringens trädande i kraft

beträffar, synes den lämpligen kunna sättas till den 1 januari 1921, endast

med den inskränkning, att vid prästval, för vilket vallängd vid

nämnda tidpunkt redan blivit justerad, rösträtt bör utövas enligt förut

gällande lagstiftning.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande lagförslag, vilket var

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, och hemställde, att för

det ändamål, som omförmäles i § 87 regeringsformen, lagrådets utlåtande

över detsamma måtte inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

blev av Hans Maj:t Konungen bifallen.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

7

Bilaga.

FÖRSLAG

till

LAG

om ändrad lydelse av 26 § i lagen, angående tillsättning

av prästerliga tjänster den 9 december 1910.

Härigenom förordnas, att 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga

tjänster den 9 december 1910 skall hava följande ändrade lydelse:

26 §.

1. Rösträtt vid prästval tillkomme en var, som inom församlingen

äger att deltaga i kyrkostämmans överläggningar och beslut.

2. Medlem av icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval

inom territoriell församling.

3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utövas av annan än den, som personligen

infinner sig vid valtillfället.

I landsförsamling äge röstberättigad utöva sin rösträtt genom annan

röstberättigad; och galle därvid om rösträttens överlåtande vad för kyrkostämma

är i sådant avseende stadgat.

4. Varje röstande äge en röst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921; dock att vid prästval,

för vilket vallängd då blivit justerad, rösträtt skall utövas i enlighet med

hittills gällande bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen

den 15 mars 1920.

Närvarande:

Justitieråden Améen,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

- hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

5 mars 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning

av prästerliga tjänster den 9 december 1910.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning hovrättsrådet Gustaf

Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 337.

9

Utdrag över protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 19 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden friherre Palmstierna,

Statsråden Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Undén anmälde efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet lagrådets den

15 i denna månad avgivna utlåtande över det den 5 i samma månad till

lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen

angående tillsättning av prästerliga tjänster den 9 december 1910 samt

hemställde, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte,

jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen förordna,

att till riksdagen skulle avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 286 käft. (Nr 337.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga tjä a1 i texten
  2. 1LU 1920:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster den 9 de s. 1 i texten