Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:359, Med förslag till vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 359.

1

Nr 359.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa

bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst: given Stockholms slott den

, 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att i fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila

statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken och — efter

hand som jämväl andra förvaltningsgrenars avlöningsförhållanden må bliva

reglerade enligt det för nämnda verk från och med den 1 juli 1920 gällande

avlöningssystem — dessa förvaltningsgrenar, medgiva, utöver redan

gällande föreskrifter i ämnet,

att för erhållande av ålderstillägg vid en befattning befattningshavaren

må tillgodoräknas den tid, han i statens tjänst utfört arbete, som

må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att å befattningen

utföra; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande

eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,

som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på

Kungl. Maj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra,

om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo;

att, om en befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i eu

förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än

som skett, befattningshavaren må tillgodoföras det eller de ålderstillägg vid

befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas; samt

att ålderstillägg, vartill rätt må uppkomma omedelbart med ikraftträdandet

av dessa bestämmelser och på grund av desamma, må få

åtnjutas från och med den 1 juli 1920.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 302 höft, (Nr 359.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!.. Maj.ts ''proposition Nr 359.

<•

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför• Hans Maj:t

Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 19 mars

1930.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BRANTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PALMSTIERNA,

Statsråden: UndÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Löneregleringskommittén har den 1.3 mars 1920 avgivit betänkande

(delen LXI i den tryckta serien) med utredning och förslag angående

villkor om viss föregående verksamhet i statens tjänst för erhållande av

ålderstillägg. Med anledning av detta betänkande torde förslag i ämnet

böra föreläggas den nu församlade riksdagen. Jag anhåller därför att nu

få anmäla denna fråga.

Som bekant har riksdagen under de senare åren i eu mängd fall på

grund av särskilda framställningar medgivit rätt till tjänsteårsberäkning

för erhållande av ålderstillägg utöver vad vederbörande avlöningsvillkor

innehållit. Antalet av sådana medgivanden synes i stort sett hava tilltagit

opaginerad Kontrollera mot PDF

•5

Kung}. Maj:ts proposition Nr 359.

år efter år, tills riksdagen år 1918, med anledning av en serie propositioner

i ålderstilläggsfrågor, intog den principiella ställningen till de talrika

frågorna av nämnda slag, att för tillgodoseende av rättvisa ock likformighet

i behandlingen av dessa frågor ävensom för vinnande av befrielse

för riksdagen från handläggning av speciella sådana frågor, en allmän

utredning angående ålderstilläggsreglerna borde komma till stånd och

att, tills sådan utredning slutförts och beslut med anledning därav fattats,

det dittills vanliga beviljandet av tjänsteårsrätt i förevarande avseende

borde inskränkas.

Denna riksdagens uppfattning delgavs Kungl. Maj:t i skrivelse den

28 maj 1918, nr 245, varefter Kungl. Maj:t den 16 september 1918 uppdrog

åt 1902 års löneregleringskommitté att verkställa den av riksdagen

avsedda utredningen samt att avgiva de förslag, vartill utredningen kunde

komma att föranleda.

Det är detta uppdrag kommittén genom avgivandet av sitt ovannämnda

betänkande (LXI) nu fullgjort. I betänkandet finnes å sidorna

3—7 en närmare redogörelse för ifrågavarande ärendes uppkomst, vartill

jag tillåter mig hänvisa.

Efter det kommittén erhållit nämnda uppdrag, hava till kommittén

remitterats åtskilliga, å sidorna 8 och 9 i betänkandet närmare angivna

framställningar i ålderstilläggsfrågor. Dessa framställningar utom en, till

vilken jag sedermera återkommer, torde framdeles i andra sammanhang

bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

För den utredning, kommittén i ämnet föranstaltat, har kommittén

redogjort å sidorna 10—59 i betänkandet.

Efter att inledningsvis hava framhållit, att kommittén av vissa skäl i

ärendet endast komme att yttra sig beträffande rätt för statsanställda personer

att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig annan verksamhet

i statens tjänst, och att kommittén uppfattat sitt uppdrag i detta avseende

så, att därmed åsyftats endast ålderstillägg vid ordinarie anställning

inom den civila statsförvaltningen med undantag av kommunikationsverken

och andra förvaltningsgrenar, vilkas avlöningsförhållanden komme

att regleras enligt samma system som kommunikationsverkens, angiver

kommittén (sid. 10) den allmänna ålderstilläggsreget, som i förevarande

avseende må anses gällande, samt meddelar härefter ett synbarligen tämligen

fullständigt urval av de talrika undantag från regeln, som under årens

lopp givits. Den större delen av dessa undantag (sid. 11 o. följ.) är av

i viss mening allmän innebörd och har hämtats från avlöningsbestämmel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 359.

ser och dylika urkunder; den mindre delen, ehuru även den omfattande

en stor mängd fall (sid. 29 o. följ.), avser speciella undantag, vilka hopsamlats

från särskilda riksdagsskrivelser.''

I kommitténs utredning hava även intagits redogörelser för dels de

ovannämnda propositionerna (sid. 39 o. följ.), som gåvo anledning till utredningen,

dels ock de till kommittén remitterade framställningarna (sid.

41 o. följ.) Dessa redogörelser hava för underlättande av jämförelse mellan

de olika ålderstilläggsfrågorna, avfattats i formell anslutning till redogörelserna

för de speciella undantagsfallen.

Utredningen avslutas med eu systematisk sammanställning av det material,

utredningen omfattar (sid. 53 o. följ.).

I sitt yttrande och förslag (sid. 60 o. följ.) överväger kommittén, bland

annat, vilka ändamål man med ålderstillägg huvudsakligen bör tillgodose,

finner, att ålderstillägget ur synpunkten av dess ändamål är att hänföra

ej blott till vederbörande befattninghavares egenskap av innehavare av

en viss befattning utan även och kanske i övervägande grad till hans

egenskap av statstjänare i allmänhet samt konstaterar, att den gällande

regeln i avseende å verksamhet, som utövats, innan vederbörande befattningshavare

utnämnts till den befattning, vid vilken ålderstillägget skall

utgå, numera ingalunda tillgodoser ålderstilläggens ändamål och därför

måste anses föråldrad.

Kommittén antar, att det väl ock varit i känslan härav, som riks.

dagen i förekommande särskilda fall så gott som undantagslöst medgivit

rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna även före utnämningen till den

tjänst, vid vilken ålderstillägget skulle åtnjutas, utövad verksamhet, som

kunnat värderas lika med verksamheten å tjänsten.

Såsom främsta fordran å en uti ifrågavarande avseende ny ålderstilläggsregel

uppställer kommittén därför regelns ändamålsenliga anpassning

efter numera rådande administrativa förhållanden.

Hänvisande till sin utredning framhåller kommittén, att de undantag

från den så att säga kodifierade i nu förevarande avseende gällande

allmänna ålderstilläggsregeln numera äro så talrika och i stort sett stå i

sådant inre sammanhang, att det antagandet måste ligga nära till hands,

att i dem gömmes en ny under årens lopp i praxis utbildad norm.

Kommittén har därför sökt att ur utredningsmaterialet utdraga ifrågavarande

nya norm och därvid funnit, att densamma skulle kunna uttryckas

så:

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung1. Maj.ts proposition Nr 359.

För erhållande av ålderstillägg vid en befattning bör befattningshavaren

tillgodoräknas den tid, han i statens tjänst utfört arbete, som

må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, lian har att å befattningen

utföra.

Beträffande emellertid de fall, då nämnda tid icke varit sammanhängande

eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit

vederlag, som vant mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning,

har kommittén funnit, att den praxis, som utbildats, i alla händelser

icke stadgats.

Den regel, som således enligt det nyss sagda skulle kunna anses,

ehuru oskriven, redan på sätt och vis gällande i verkligheten, har synts

kommittén för statens befattningshavare innebära en så väsentlig förbättring

i förevarande avseende samt vara så omfattande och ändamålsenlig

och av beskaffenhet att fritaga riksdagen från en mängd smärre ålderstilläggsärenden,

att kommittén funnit densamma böra kunna en gång för

alla formligen antagas; dock att dess tillämpning i de ovan angivna fallen,

däri praxis icke vunnit nödig stadga, syntes lämpligen böra ankomma på

särskild prövning i varje fall av Kungl. Maj:t, som ju i flera föregående

fall av riksdagen meddelats bemyndiganden av liknande innebörd.

I skrivelse den 27 maj 1919, nr 223, i anledning av Kungl. Maj:ts

i nämnda. års statsverksproposition gjorda framställning om reglering av

vissa inom statsförvaltningen anställda kvinnliga biträdens avlöningsförmåner

m. m. har riksdagen, jämte anmälan att riksdagen i huvudsak bifallit

berörda framställning, bland annat, gjort följande erinran i fråga om de av

Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkoren och bestämmelserna för avlöningarnas

åtnjutande.

Enligt förslaget skulle, där biträde med avlöning efter lägre grad befordrades

till biträdesbefattning, för vilken avlöning utginge efter närmast

högre grad, biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre

graden, vara berättigat att omedelbart komma i åtnjutande av första ålderstillägget

i den högre graden; och skulle, därest biträde vid befordran

till närmast högre grad icke erhölle högre avlöning än den biträdet uppburit

i den lägre graden, för avlöningsförhöjning i den högre graden biträdet

tillgodoräknas den tid, varunder biträdet innehaft befattningen i

den lägre graden, efter det biträdet i sistnämnda befattning senast kommit

i åtnjutande av ålderstillägg.

Denna bestämmelse syntes riksdagen kunna medföra den olägenheten,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungL Maj:s) proposition Nr 359.

att biträde, som före do nya avlöningsvillkorens ikraftträdande befordrats

från befattning av lägre till sådan av högre grad, beträffande avlöningsförhöjning

genom ålderstillägg kunde komma i en sämre ställning än ett

biträde, som erhållit sådan befordran först efter den nämnda tidpunkten.

I saknad av erforderlig utredning i ärendet hade riksdagen emellertid icke

ansett sig kunna framställa förslag till de särskilda bestämmelser, som

kunde vara behövliga i nu berört avseende, men förutsatte riksdagen, att

Kungl. Maj:t snarast möjligt inkomme till riksdagen med det förslag i

ärendet, som kunde anses påkallat.

Denna riksdagens skrivelse remitterades den 20 september 1919 till

löneregleringskommittén, som med skrivelse den 16 mars 1920 återställt

densamma med anmälan, att kommittén besvarat remissen uti ifrågavarande

betänkande, i vilket avseende kommittén hänvisat särskilt till sidorna

9, 52, 63 och 64 i betänkandet.

Med anledning av nu ifrågavarande, ävensom vissa andra framställningar

i liknande ålderstilläggsfrågor, har kommittén i betänkandet ifrågasatt,

att en bestämmelse lämpligen kunde utfärdas av innehåll, att, om en

befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser skulle i

avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i en förmånligare ställning,

därest han befordrats till befattningen senare än som skett, befattningshavaren

skulle tillgodoföras det eller de ålderstillägg vid befattningen, som

erfordrades för att nämnda förhållande måtte utjämnas.

Kommittén har i sitt förevarande betänkande bemställt, att i fråga

om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila statsförvaltningen

med undantag av kommunikationsverken och andra förvaltningsgrenar, vilkas

avlöningsförhållanden komma att regleras enligt samma system som

kommunikationsverkens, må utöver redan gällande föreskrifter utfärdas bestämmelser

av innehåll,

att för erhållande av ålderstillägg vid en befattning befattningshavaren

bör tillgodoräknas den tid, han i statens tjänst utfört arbete, som må

anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att å befattningen

utföra; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande

eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,

som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på

Kungl. Maj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra,

om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren till

godo;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 359. 7

att, om en befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseede å rätt till ålderstillägg hava kommit i en förmånligare

ställning, därest han befordrats till befattningen senare än som

skett, befattningshavaren skall tillgodoföras det eller de ålderstillägg vid

befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas; samt

att ålderstillägg, vartill rätt må uppkomma omedelbart med ikraftträdandet

av ifrågavarande bestämmelser och på grund av desamma, må

få åtnjutas från och med den 1 juli 1920.

Slutligen må nämnas, att kommittén framhållit, att den förestående

allmänna revisionen av det civila avlöningssystemet icke borde väcka betänkligheter

mot de föreslagna bestämmelsernas antagande, då behovet av

dem vore i hög grad aktuellt och de syntes låta sig utan svårighet efter

vederbörliga jämkningar inpassas i det nya systemet.

För egen del har jag endast att med hänvisande till lönereglerings- Departekommitténs

förevarande betänkande, vars innehåll jag nu i korthet an-rntentschefen

tytt, uttala min anslutning till kommitténs förslag.

Ehuru otvivelaktigt av stor räckvidd, torde förslaget huvudsakligen

egentligen endast innebära ett stadfästande av den praxis, som riksdagen

i åratal följt.

Förslaget synes vara väl ägnat att uppfylla de av riksdagen i skrivelsen

den 28 maj 1918, nr 245, uttalade önskemålen, såväl det om likformig

behandling av ålderstilläggsfrågor för vinnande av största möjliga rättvisa,

som även i görligaste mån det, att sådana framställningar om rätt till ålderstillägg,

som under senare tiden gång efter annan underställts riksdagen,

icke måtte behöva i varje särskilt fall dragas under riksdagens prövning.

Helt torde det dock ej kunna undvikas, att särskilda ålderstilläggsfrågor

även i framtiden kunna komma att känskjutas till riksdagen.

Någon betänklighet mot de föreslagna bestämmelserna torde, såsom

löneregleringskommittén framhållit, icke behöva hysas med hänsyn till den

förestående nya löneregleringen för den civila statsförvaltningen i allmänhet.

En formell jämkning i ordalydelsen, i vad angår bestämmelsernas

omfattning, har vidtagits.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 359.

att i fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning

inom den civila statsförvaltningen, med undantag

av kommunikationsverken och — efter hand som

jämväl andra förvaltningsgrenars avlöningsförhållanden

må bliva reglerade enligt det för nämnda verk från

och med den 1 juli 1920 gällande avlöningssystem —

dessa förvaltningsgrenar, medgiva, utöver redan gällande

föreskrifter i ämnet,

att för erhållande av ålderstillägg vid en befattning

befattningshavaren må tillgodoräknas den tid, han

i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt

med eller av högre värde än det,han har att å befattningen

utföra; dock att, därest nämnda tid icke varit

sammanhängande eller befattningshavaren under samma

tid för arbetet åtnjutit vederlag, som varit mindre än

i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl.

Maj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i

varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må

räknas befattninghavaren till godo;

att, om en befattningshavare vid tillämpning av

eljest gällande bestämmelser skulle i avseende å rätt

till ålderstillägg hava hommit i en förmånligare ställning,

därest han befordrats till befattningen senare än

som skett, befattningshavaren må tillgodoföras det eller

de ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att

nämnda förhållande må utjämnas; samt

att ålderstillägg, vartill rätt må uppkomma omedelbart

med ikraftträdandet av dessa bestämmelser och

på grund av desamma, må få åtnjutas från och med

den 1 juli 1920.

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition

av den lydelse, bil. litt. . . . utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Stockholms Bokindustri A. B:s Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1920:60 Utlåtande med förslag till vissa bestämmelser angående ålderstillågg för befattningshavare i riksbanken, i riksgäldskontor, vid riksdagens hus och i riksdagsbib s. 1 i texten
  2. SU 1920:117 Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för konservatorn vid zoologiska institutionen vid universitetet i Lund 0. Holmqvist att åtnjuta ålder stillägg å l s. 25 i texten