Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållskolor

1920-03-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:366, Angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.:ts proposition Nr 366.

1

-i A r \

Nr 366.

Kungl. Moj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och

lanthushållskolor; given Stockholms slott den 5 mars

1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid lantmanna- och lanthushållsskolor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under nionde

huvudtiteln ett förslagsanslag av....................................... kronor 270,000;

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan

myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna

grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma pa landstinget,

kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående statsbidraget

tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen summan

av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle

utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg,

med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder finge utgå antingen

å hela minimiavlöningen eller, där lör vissa lärare föreskrift om

minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens

bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas, eller,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 309 höft. (Nr 366.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mai:ts proposition Nr 366.

slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.

Maj:t för sådant fall stadgade belnppet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Bror Petrén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majts* proposition Nr 366.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petrén anförde:

I propositionen nr 2 angående anslag å tilläggsstat för innevarande

år har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln i punkterna 11 och 12

föreslagit riksdagen att i avbidan å blivande propositioner angående

dyrtid stillägg för år 1920 åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor,

respektive lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor beräkna

anslag å 230,000 kronor, respektive 70,000 kronor Utredningen angående

frågan om sådana dyrtidstillägg har verkställts av de sakkunniga,

vilka tillkallats för utredning av frågan om beredande av dyrtidstillägg

åt vissa kommunalt anställda lärare. Dessa sakkunniga hava

den 4 mars 1920 avgivit utlåtande i ämnet och därvid överlämnat för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 366.

slag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år

1920 åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

I utlåtandet hava de sakkunniga anfört följande:

»I skrivelse den 4 oktober 1919 har styrelsen för svenska lantmannaskolans

lärarförening anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga förslag

om beredande åt lärare vid lantmannaskolor av dyrtidstillägg av sådan storlek, att,

med tillskjutande från landstingen av en tredjedel av det erforderliga anslaget, dessa

lärare måtte på grundvalen av redan beviljad lönereglering bliva likställda med

statstjänare. Denna framställning överlämnades av lantbruksstyrelsen med skrivelse

den 23 oktober 1919 till chefen för jordbruksdepartementet.

Lantbruksstyrelsen erinrade därvid, hurusom 1919 års lagtima riksdag medgivit

vissa förhöjningar i de till lantmannaskolor och lanthushållsskolor utgående

statsunderstöden, vilka förhöjningar närmast avsett att reglera avlöningsförmånerna

åt föreståndare och lärare vid nämnda skolor, beträffande lantmannaskolorna från

början av det läsår, som toge sin början den 1 november 1919, och beträffande

lanthushållsskolorna från och med år 1920. I sin underdåniga skrivelse den 29

januari 1919 angående omförmälda anslagsförhöjningar hade lantbruksstyrelsen framhållit,

att de föreslagna lönebeloppen avpassats efter normala förhållanden, därvid

styrelsen emellertid utgått från ett något högre allmänt prisläge än det före kriget

rådande, enär det icke kunde anses sannolikt, att prisen å olika förnödenheter skulle

nedgå till samma prisnivå som före kriget; skulle de rådande höga prisen fortfara

även sedan de nyreglerade lönerna börjat tillämpas, förefunnes enligt lantbruksstyrelsens

mening möjlighet att genom tillägg i en eller annan form bereda erforderlig

ökning i lönebeloppen.

Då prisen å olika förnödenheter alltjämt befunne sig i ett läge, som överstege

det, från vilket man vid bestämmandet av omförmälda löner ansett sig höra

utgå, syntes det lantbruksstyrelsen vara av behovet påkallat, att tillfällig löneförbättring

fortfarande komme att, på sätt dittills ägt rum, beredas lärarpersonalen

vid lantmanna- och lanthushållsskolor, därvid såväl grunderna för löneförbättringens

beräknande som beloppet av densamma torde böra bestämmas i viss överensstämmelse

med vad som eventuellt kunde bliva fallet vid andra närstående skolor, närmast

de statsunderstödda folkhögskolorna.

Lantbruksstyrelsen hemställde fördenskull, att departementschefen ville vidtaga

de åtgärder för frågans närmare utredning och för förverkligande av de av

styrelsen sålunda uttalade önskemålen, som departementschefen kunde finna erforderliga.

Genom nådigt beslut den 31 oktober 1919 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

de sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg efter utgången av år 1919

åt lärare vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter att i detta ärende avgiva

underdånigt utlåtande, och få med anledning därav de sakkunniga, med återställande

av handlingarna i ärendet, härmed anföra följande.

De sakkunniga hava den 31 januari 1920 avgivit tryckt betänkande, innefattande

utlåtande och förslag angående dyrtidstillägg efter utgången av år 1919

åt lärare vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter, däribland även folkhögskolor.

Vid sådant förhållande hava de sakkunniga ansett sig böra i första hand taga under

övervägande, huruvida de allmänna grunder, på vilka berörda förslag är byggt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366. 5

skulle kunna vinna tillämpning även i fråga om lärarpersonalen vid lantmanna- och

lanthushållsskolor.

Dessa allmänna grunder kunna i huvudsak sammanfattas sålunda:

Vid utmätande av det dyrtidstillägg, varom nu är fråga, bör först undersökas,

huruvida gällande avlöningar må hava fastställts med hänsyn i större eller

mindre mån till rådande dyrtid och sålunda kunna anses redan innefatta ett visst

mått av dyrtidstillägg. Det dyrtidstillägg, som nu må komma att beviljas, bör helt

utgå av statsmedel och icke förknippas med villkor om bidrag från vederbörande

kommuner eller andra läroanstaltens principaler. I fråga om dyrtidstilläggets belopp

bör åtskillnad göras mellan familjeförsörjare och icke familjeförsörjare, så att de

senare erhålla två tredjedelar av vad som tillkommer de förra. För familjeförsörjare

bör dyrtidstillägg beräknas med tillämpning av de i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst gällande grunder, dock allenast å en viss, allt efter

förhållandena i olika fall bestämd del av föreskrivna minimiavlöningar. Beträffande

dyrtidstillägg under tjänstledighet, till innehavare av två eller flera befattningar,

som medföra rätt till dyrtidstillägg. samt till befattningshavare, som samtidigt är

berättigad till dyrtidstillägg såsom pensionär, böra gälla regler likartade med dem,

som i dessa hänseenden äro fastställda beträffande befattningshavare i statens tjänst.

De sakkunniga hava funnit sig för sin del kunna förorda, att dessa allmänna

riktlinjer få lända till efterföljd även i fråga om dyrtidstillägg åt lärarpersonalerna

vid lantmanna- och lanthushållsskolorna. Särskilt vilja de sakkunniga framhålla,

att då enligt de sakkunnigas förslag i betänkandet den 31 januari 1920 dyrtidstillägg

efter nu angivna regler skulle tillkomma lärarpersonalen vid de statsunderstödda

folkhögskolorna, det är angeläget, att likartade regler vinna tillämpning jämväl

beträffande de med folkhögskolorna i vissa hänseenden jämställda och i åtskilliga

fall nära förenade lantmanna- och lanthushållsskolorna.

Då de sakkunniga med tillämpning av nu angivna grunder gå att avgiva

förslag rörande dyrtidstillägg av statsmedel åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor,

vilja de sakkunniga till en början erinra, hurusom normerande bestämmelser

rörande avlöningen till lärare vid nämnda läroanstalter givits först genom

beslut vid 1919 års lagtima riksdag. Dessa bestämmelser återfinnas i kungörelserna

den 5 december 1919 angående statsunderstöd till lantmannaskolor in. m. (svensk

författningssamling nr 857) och den 12 december 1919 angående statsunderstöd till

lanthushållsskolor m. m. (nr 854). Redan dessförinnan hade det emellertid på grund

av den under kristiden inträdda allmänna prisstegringen blivit nödvändigt att genom

särskilda anslag av statsmedel bereda lantmanna- och lanthushållsskolornas lärarpersonal

förbättrade löneförmåner. Sålunda har till lärare vid lantmannaskolor utgått

för läsåret 1916—1917 krigstidshjälp (svensk författningssamling nr 815/

1917), för läsåret 1917 — 1918 tillfällig löneförbättring (nr 816/1917) och för läsåret

1918—1919 dels tillfällig löneförbättring enligt beslut vid 1918 års lagtima riksdag

(nr 903/1918) dels extra krigstidstillägg enligt beslut av 1918 års urtima riksdag

(nr 956 1918) dels slutligen för viss personal ytterligare tillfällig löneförbättring

enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag (nr 647/1919). På enahanda sätt hava

lanthushållsskolornas lärarinnor uppburit för år 1918 tillfällig löneförbättring (nr

904/1918), för senare halvåret 1918 extra krigstidstillägg (nr 957/1918) och för år

1919 tillfällig löneförbättring (nr 904/1918 och 648/1919).

Vad särskilt angår lärarna vid lantmannaskolor, hava de olika tillskott, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung/,. Maj:It: ‘proposition Nr 366.

sålunda till dem utgått för läsåret 1918—1919, kommit att tillhopa väsentligt överskrida

vad som i motsvarande avseende i allmänhet kommit de vid kommunala

läroanstalter och privatläroverk anställda lärarna till del. Av denna anledning och

i likhet med vad av de sakkunniga föreslagits beträffande folkhögskolornas lärare,

anse de sakkunniga, att för år 1919 något ytterligare dyrtidstillägg eller annan

dylik förmån av statsmedel, utöver vad som för läsåret 1918 — 1919 utgått till

lantmannaskolornas lärare, icke nu bör ifrågakomma för denna personal. Liksom

beträffande folkhögskolornas lärare torde sålunda det dyrtidstillägg, som nu kan

komma att beviljas för lärare vid lantmannaskolor, böra till dem utgå för kalenderåret

1920. Även för lanthushållsskolornas lärare torde dyrtidstillägget böra avse

nämnda kalenderår.

Beträffande de för lantmanna- och lanthushållsskolornas lärare fastställda

lönernas förhållande till det allmänna prisläget har, såsom i det föregående är nämnt,

av lantbruksstyrelsen erinrats, hurusom de av styrelsen på sin tid föreslagna och

sedermera godtagna beloppen avpassats efter ett något högre prisläge än det, som

rådde före krigsutbrottet (jämför riksdagens skrivelse nr 338/1919). Lantbruksstyrelsens

förslag i ämnet var, jämväl vad lönebeloppen angår, avfattat i huvudsaklig

överensstämmelse med den framställning, som något tidigare av skolöverstyrelsen

avgivits rörande lönereglering för folkhögskollärarna. Beträffande skolöverstyrelsens

förslag i denna del erinrade riksdagen (skrivelse nr 8 A 1919, punkt

218), att folkhögskolorna syntes i ett eller annat hänseende hava i detta förslag

blivit i jämförelse med andra läroanstalter väl mycket tillgodosedda, men hade riksdagen

likväl på anförda skäl ansett sig böra bifalla förslaget.

Då sålunda de för lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor enligt beslut

av 1919 års lagtima riksdag fastställda minimiavlöningarna torde fä anses redan

innefatta ett visst mätt av dyrtidstillägg, hava de sakkunniga funnit sig böra, i

överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande folkhögskolornas lärarpersonal,

hemställa, att det dyrtidstillägg. som må böra av statsmedel utgå till lärare vid

lantmanna- och lanthushållsskolor, må beräknas på belopp, motsvarande allenast

hälften av stadgad minimiavlöning. Det torde emellertid till undvikande av missförstånd

böra framhållas, att ett sålunda beräknat dyrtidstillägg kommer att väsentligt

överstiga hälften av det dyrtidstillägg, som enligt samma beräkningsgrunder

skulle utgå å minimiavlöningarnas totalbelopp.

1 sådana fall då, jämlikt stadgande i ovanberörda kungörelser den 5 och den

12 december 1919, Kungl. Maj:t kan finna anledning medgiva undantag från föreskrifterna

om minimiavlöning, torde dyrtidstillägg böra beräknas å hälften av de

utav Kungl. Maj:t för dessa fall bestämda avlöningsbeloppen.

I likhet med vad som föreslagits beträffande folkhögskolornas personal anse

de sakkunniga anledning ej föreligga att såsom villkor för det dyrtidstillägg, som

nu må böra av statsmedel beredas lantmanna- och lanthushållsskolornas lärare, uppställa

krav på visst tillskott från orterna. Även utan ett sådant villkor torde dylika

tillskott, där de kunna finnas i särskilda fall erforderliga, kunna påräknas inom

de olika orterna.

För att åskådliggöra innebörden av sitt förevarande förslag hava de sakkunniga

ansett sig böra utföra en beräkning rörande de belopp, som enligt detta förslag

skulle komma att utgå såsom dyrtidstillägg till föreståndare och vissa grupper

av lärare vid ifrågavarande båda slag av läroanstalter. Beloppen hava uträknats

efter ett grundtal av 141 och med antagande att de i propositionen nr 95 till inne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

varande års riksdag föreslagna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst komma att för senare halvåret 1920 bliva gällande.

Enligt föreskrift i de nya kungörelserna angående statsunderstöd till lantmanna-

och lanthushållsskolor skall den kontanta grundlönen utgå efter lästid, och

där ej annorlunda åsämjes, utbetalas månadsvis i efterskott; ålderstilläggen skola

likaledes utbetalas i efterskott. På sätt av de sakkunniga föreslagits beträffande

andra lärargrupper, avse de sakkunniga, att även till lantmanna- och lanthushålls.-kolornas

personal dyrtidstillägget skall utbetalas månadsvis i den ordning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes. Då nu verksamheten vid ifrågavarande läroanstalter ej

pågår under hela året, torde det i stor utsträckning komma att inträffa, att lärarpersonalen

får uppbära sin avlöning fördelad endast på vissa av årets månader.

Härtill har i de efterföljande beräkningarna tagits hänsyn sålunda, att det högre

procenttalet 141 tillämpats allenast å ett årsbelopp, motsvarande det antal månader,

varunder läraren kan antagas hava under året varit i tjänstgöring, under det

att det reducerade procenttalet, här antaget till 47 procent för första halvåret och

till 70 V2 procent (utan avrundning) för senare halvåret, använts vid beräkning av

dyrtidstillägg å de överskjutande beloppen.

Beräkningarna hava sammanförts i följande tablåer, vilka upptaga beträffande

lantmannaskolor de lärargrupper, för vilka minimiavlöningar äro fastställda, sålunda

fast anställda föreståndare och lärare, samt beträffande lanthushållsskolor likaledes

vissa grupper av lärare, för vilka minimilöner äro stadgade, nämligen föreståndarinnor

och lärarinnor med full tjänstgöring, dock allenast sådana, som tjänstgöra vid

antingen en eller två kortare kurser eller vid en längre kurs.

Kontant

Belopp,

vara dyr- tidstillägg

Familjeförsörjare

Icke-familjeförsörjare

minimi-

avlöning

Dyrtids-

Summa

Dyrtids-

Summa

beräknas

tillägg

avlöning

tillägg

avlöning

Lantmannaskolor.

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Föreståndare med tjänstgöring

enbart vid huvudkurs:

1. lönegraden ..........................

4,000

2,000

1,586

26

5,586

25

1,057

5 0

5,057

3 0

2. » ...........................

4,500

—

2,250

—

1,733

18

6,233

18

1,155

42

5,655

42

3. » ...........................

5,000

—

2,500

—

1,880

—

6,880

—

1,253

33

6,253

33

vid huvudkurs jämte längre kurs,

fort sältningskurs eller en andra

ärskurs:

1. lönegraden ...........................

5,400

2,700

2,244

25

7,644

26

1,496

17

6,896

17

2. » ...........................

5,900

_

2,950

_

2,391

18

8,291

18

1,594

09

7,494

09

3. » ...........................

6,400

—

3,200

—

2,538

—

8,938

—

1,692

—

8,092

—

Lärare med tjänstgöring:

enbart vid huvudkurs:

1. lönegraden ...........................

3,000

1,500

1,292

60

4,292

50

861

67

3,861

■

67

2. » ...........................

3,50n

—

1,750

—

1,439

8t>

4,939

31

9o9 5y

4,459

59

3. » ..........................

4,000

—

2,000

—

1,586

.''5

5,586

25

1,057 so

5,057

5n

4. » ...........................

4,500

—

2,250

—

1,733

18

0,233

13

l,155j42

5,655

42

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Kr 366.

fly .V •

Kontant

''

Belopp,

Familjeförsörjaro

Icke-familjeförsörjarei

minimi-

avlöning

kronor

varå, dyr- tidstillägg

beräknas

kronor

Dyrtids-

tillägg

kronor

Summa

avlöning

kronor

Dyrtids-

tillägg

kronor

Summa

avlöning

kronor

vid huvudkurs jämte längre kurs,

fortsättningskurs eller en andra

.

•

årskurs:

1. lönegraden .........................

3,700

1,850

1,744

88

5,444

Sfc

1,163

25

4,863

25

2. » ...........................

4,200

—

2,100

—

1,891

7 5

6,091

7 A

1,261

1,359

17

5,461

17

3. » ...........................

4,70n

—

2,350

—.

2,038

63

6,738

7,385

65.

09

6,059

09

4. » ............................

5,200

2,600

2,185

50

50

1,457

6,657

Lanthushållsskolor.

Föreståndarinna med tjänstgöring:

vid en kortare kurs:

1. lönegraden .........................

1,400

—

700

—

740

25

2,140

2 fi

493

50

1,893

50

2. » .........................

1,700

—

850

—

828

3 8

2,528

3fc

552

2 5

2,252

2 5

3. » ..........................

2,000

-

1,000

—

916

50

2,916

50

611

—

2,611

—

vid två kortare kurser:

1. lönegraden ..........................

2,400

—

1,200

—

1,363

—

3,763

—

908

67

3,308

67

2. » ...........................

2,700

—

1,350

—

1,451

13

4,151

13

967

4 2

3,667

42

3. » ...........................

3,000

—

1,500

—

1,539

25

4,539

25

1,026

17

4,026

17

vid en längre kurs:

■

1. lönegraden ..........................

2,000

—

1,000

—

1,081

—

3,081

—

720

67

2,720

67

2. » ...........................

2,300

—

1,150

—

1,169

13

3,469

18

779

4 2

3,079

42

3. » ...........................

- - ---- -.....

2,600

—

1,300

—

1,257

25

3,857

25

838

17

3,438

17

Lärarinna med tänstgöring:

vid en kortare kurs:

i. lönegraden ...........................

1,000

—

500

—

622

75

1,622

75

415

17

1,415

17

2 » ..........................

1,300

—

650

—

710

88

2,010

8b

473

92

1,773

9 2

3. » ...........................

1,600

—

800

—

799

—

2,399

—

532

67

2,132

67

4. » ...........................

1,900

—

950

—

887

18

2,787

18

591

42

2,491

42

vid två kortare kurser:

1. lönegraden ...........................

1,800

—

900

—

1,186

75

2,986

75

791

17

2,591

17

2. » ..........................

2,100

—

1,050

—

1,274

8b

3,374

8b

849

9 2

2,949

92

3. » .........................

2,400

—

1,200

—

1,363

—

3,763

—

908

67

3,308

67

4. » ...........................

2,700

—

1,350

—

1,451

13

4,151

18

967

42

3,667

42

vid en längre kurs:

1. lönegraden ..........................

1,500

—

750

—

934

13

2,434

13

622

76

2,122

76

2. ’» ...........................

1,800

—

900

—

1,022

2 5

2,822

25

681

50

2,481

50

3. » ...........................

2,100

—

1,050

—

1,110

3 8

3,210

31

740

2 5

2,840

25

4. » .........................

2,400

—

1,200

—

1,198

5 U

3,598

50

799

—

3,199

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition Nr 366.

Vad lantmannaskolornas lärarpersonal angår, hava under den gångna tiden

tillfällig löneförbättring och liknande förmåner utgått, förutom till de såsom ordinarie

ansedda lärarna, jämväl till varje annan lärare, därest hans tjänstgöringsskyldighet

under vederbörande kurs uppgått i medeltal till minst 15 undervisningstimmar

i veckan. Lärarinna vid lanthushållsskola har i hittills förekommande fall

åtnjutit dylika förmåner endast under förutsättning att hennes tjänstgöringsskyldighet

under vederbörande kurs uppgått till i medeltal minst 30 timmar i veckan.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande folkhögskolornas lärare,

anse sig de sakkunniga böra hemställa, att delaktighet i det dyrtidstillägg, varom

nu är fråga, må beredas, vad angår lantmannaskolornas lärarpersonal, ej blott fast

anställda föreståndare och lärare utan även varje annan lärare, vars tjänstgöringsskyldighet

under vederbörande kurs uppgår till i medeltal minst 15 undervisningstimmar

i veckan, samt, beträffande lanthushållsskolornas föreståndarinnor och lärarinnor,

likaledes alla dem, vilkas tjänstgöring omfattar i medeltal minst 15 undervisningstimmar

i veckan.

Efter vad i det föregående är antytt, innehålla gällande författningar rörande

statsunderstöd till lantmannaskolor och lanthushållsskolor bestämmelser om minimiavlöningar

endast så vitt angår fäst anställda föreståndare och lärare vid lantmannaskolor

samt föreståndarinnor och lärarinnor med full tjänstgöring vid lanthushållsskolor.

För övriga lärare torde vederbörande skolas styrelse vara oförhindrad

att fastställa avlöningarna efter prövning i varje särskilt fall.

Under sådana förhållanden framträder det spörsmålet, huruvida dyrtidstillägg

enligt de av de sakkunniga nu föreslagna reglerna lämpligen skulle kunna utan

vidare beräknas å de avlöningar, som sålunda kunna hava av skolstyrelserna för

olika fall bestämts. Vid besvarande av denna fråga hava de sakkunniga hämtat

ledning från det stadgande, som innehålles i § 7 av kungörelsen den 30 maj 1919

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Detta

stadgande, vilket i oförändrad form återfinnes i det till 1920 års riksdag avlåtna

förslag (proposition nr 95) till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, innebär i huvudsak, att till innehavare av

sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts

av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen

prövade grunder, den myndighet, som äger bestämma avlöningen, skall lämna dyrtidstillägg,

därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången

av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad

avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid bestämmelserna

rörande dyrtidstillägg till övriga statens befattningshavare skola äga motsvarande

tillämpning.

Det har synts de sakkunniga, som om en likartad begränsning i fråga om

rätt till dyrtidstillägg skulle kunna beträffande de lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor,

för vilka några minimiavlöningar icke blivit fastställda, lämpligen

vinnas genom en föreskrift därom, att till sådan lärare dyrtidstillägg får utgå enligt

de allmänna regler, som av de sakkunniga föreslås i fråga om andra grupper av

lärare, men beräknas allenast å den del av avlöningen, som av lantbruksstyrelsen

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen

i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning. för de särskilda fallen bestämmes,

dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av den utgående avlöningen.

De sakkunniga hava utarbetat ett såsom bilaga vid detta betänkande fogat

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 309 käft. (Nr 366). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 366.

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt

lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor. Beträffande detaljerna i detta

förslag, som nära ansluter sig till ett i betänkandet den 31 januari 1920 framlagt

förslag till kungörelse rörande dyrtidstillägg till folkhögskolornas lärarpersonal, torde

här få, utöver vad i det föregående yttrats, anföras följande:

§ 1. mom. 2.

De två sista styckena i detta moment överensstämma med vad som i detta

hänseende föreslagits i fråga om dyrtidstillägg till lärare vid folkhögskola och äga

viss motsvarighet jämväl i förut meddelade stadganden rörande tillfällig löneförbättring

åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

§ 3, mom 2.

Mellan familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare har gränsen här dragits

på enahanda sätt, som föreslagits i betänkandet den 31 januari 1920 beträffande

samtliga där avsedda lärargrupper.

I övrigt har, med anslutning till gällande och föreslagna bestämmelser rörande

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i det nu förevarande förslaget

iakttagits, att dyrtidstillägget för belopp, som överstiga gränsen 100 kronor

för månad, skall utgå för första halvåret 1920 efter ett procenttal, motsvarande

en tredjedel av grundtalet, och för andra halvåret 1920 efter ett procenttal, motsvarande

hälften av grundtalet, varjämte maximigränserna för dessa båda perioder

satts till respektive 600 kronor och 1,250 kronor för månad.

Beträffande kostnaden för det av de sakkunniga sålunda föreslagna dyrtidstillägget

till lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor har, i saknad av uppgifter

angående personalens fördelning på grupperna familjeförsörjare och ickefamiljeförsörjare

samt på olika lönegrader m. m., endast en approximativ beräkning

kunnat anställas. Enligt denna beräkning kunna kostnaderna, såvitt angår år 1920,

antagas utgöra i runt tal för lantmannaskolornas lärare 210,000 kronor och för

personalen vid lanthushållsskolor 60,000 kronor, tillhopa alltså 270,000 kronor.

Såsom närmare utvecklats i betänkandet den 31 januari 1920 beträffande

där avsedd lärarpersonal, torde man även i fråga om lantmanna- och lanthushållsskolomas

lärare böra förutsätta, att i vissa fall bidrag till höjande av lärarnas

avlöning, att utgå i form av dyrtidstillägg, redan kunna hava för år 1920 lämnats

inom de olika orterna (av landsting, hushållningssällskap o. s. v.). För att i detta

hänseende åstadkomma en utjämning anse sig de sakkunniga böra hemställa, i

likhet med vad i nyssberörda betänkande skett, att en föreskrift meddelas om rätt

för den anslagsbeviljande myndigheten att tillgodoföra sig viss del av det till dyrtidstillägg

utgående statsbidraget. Förslag till en formulerad bestämmelse härom

lämnas här nedan.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställa de sakkunniga, att

förslag mätte avlåtas till riksdagen, att riksdagen måtte

dels godkänna bifogade förslag till kungörelse med allmänna grunder för

dyrtidstillägg und r år 1920 åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som för

tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr iititi.

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under nionde huvudtiteln ett

förslagsanslag av 270,000 kronor,

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan myndighet

för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken

sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna grunder skulle utgå av statsmedel,

det må ankomma på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg

utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda

fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle

utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg, med tilllämpning

i övrigt av berörda allmänna grunder, finge utgå antingen å hela minimiavlöningen

eller, där för vissa lärare föreskrift om minimiavlöning saknas, å dubbla

det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel

må beräknas, eller slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl. Maj:t

för sådant fall stadgade beloppet.»

1 likhet med de sakkunniga anser jag skäligt, att visst dyrtidstillägg

av statsmedel utgår till nu ifrågavarande lärare vid lantmannaoch

lanthushållsskolor.

Jag har i ärendet under hand samrått med lantbruksstyrelsen.

Denna styrelse har därvid, under erinran att den nya löneregleringen

för lantmannaskolornas personal trätt i kraft redan den 1 november

1919, framhållit, att någon tillfällig löneförbättring eller något dyrtidstillägg

icke skulle tillgodokomma dessa skolors personal för månaderna

november och december 1919. Med hänsyn emellertid till det av de

sakkunniga påvisade förhållandet, att de olika tillskott, som under läsåret

1918—1919 utgått till dessa lärare, tillhopa väsentligt överstigit

vad som i motsvarande avseende i allmänhet kommit de vid kommunala

läroanstalter och privatläroverk anställda lärarna till del, anser jag mig

icke böra ifrågasätta någon avvikelse från de sakkunnigas förslag, att

nu ifrågavarande dyrtidstillägg skall även för lantmannaskolornas del

utgå för kalenderåret 1920.

De i de sakkunnigas förslag följda principerna för dyrtidstilläggets

beräkning överensstämma med de i deras betänkande den 31 januari

1920 tillämpade grunderna i fråga om dylikt dyrtidstillägg åt lärare

vid folkhögskolor, i vilket avseende Kungl. Magt förut denna dag på

föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet fattat beslut. På

grund härav och då jag ej heller eljest har något mot desamma att

erinra, tillstyrker jag, att de måtte godkännas.

Vad de i § 5 angivna belopp av 600 resp. 1,250 kronor för månad

beträffar, är det tydligt, att de, såvitt angår avlöning från nu ifråga
-

T. f. departementschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

varande skolor, skola grundas allenast på den del av avlöningen, som

enligt bestämmelserna i § 1 tages i betraktande vid dyrtidstilläggets

beräknande. Mot de sakkunnigas förslag i övrigt bar jag ej något

att erinra.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna bifogade förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor;
dels

medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under nionde

huvudtiteln ett förslagsanslag av ....................................... kronor 270,000;

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan

myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna

grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,

kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående

statsbidraget tillgodoföra sig den de], varmed i de särskilda fallen summan

av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle

utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg,

med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder, finge utgå

antingen å hela minimiavlöningen eller, där för vissa lärare föreskrift

om minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens

bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas, eller

slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.

Maj:t för sådant fall stadgade beloppet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Mellström.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

13

Bilaga.

Förslag

till

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under ar 1920 åt lärare

rid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd

lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,

vilka bestrida full tjänstgöring, äga, med nedan angivna begränsningar och

undantag, för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen,

dock att, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva undantag från

föreskrifterna om minimiavlöning, dyrtidstillägget skall utgå å hälften av det utav

Kungl. Maj.t för sådant fall stadgade avlöningsbeloppet.

Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd

lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under mom. 1 sägs, under

förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar

i veckan, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del av

den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlöningsförhöjning, för varje fall bestämmes, dock högst å

ett belopp, motsvarande hälften av berörda avlöning.

År lärare, som i detta moment avses, anställd både vid statsunderstödd lantmannaskola

och vid statsunderstödd lanthushållsskola eller jämväl vid statsunderstödd

folkhögskola, må dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda

tjänstgöring vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Har vid viss kurs tjänstgöring för sådan lärare, varom nu är fråga, under

någon del av tjänstgöringstiden icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må

dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet av hans undervisningstimmar

under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts för

bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal

äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom

kungjorts, till den månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ 3.

Mom 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre belopp till

familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal, vilket

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller antingen barn, som icke

uppnått 18 års ålder eller som på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt

oförmöget till arbete, eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet

eller fadern eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets början är

på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen till arbete; dock ej

i sådant fall, då hustrun är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är ogift,

änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller moder, på sätt under a)

sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är gift och

vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga

till familjens underhåll; dock ej i sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare

eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 8. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses såsom ickefamiljeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den del av avlöningen,

vara enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke överstiger 100 kronor för

månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger nämnda del av

avlöningen 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör

100 kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger 100

kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en

tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje fall med två

tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle tillkomma vederbörande lärare,

därest han vore familjeförsörjare.

§ 4,

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring

till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära

det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet

av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för den händelse statsbidrag

prövats icke böra utgå till hans avlöning; i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg,

minskat i samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten

uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ 5.

Mom 1. Där någon innehar två eller derå befattningar, som i tj 1 avses,

eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av

de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret 1920 1,250

kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till

vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst,

skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning, som i § 1 avses, gälla,

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg allenast efter

ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och

för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom

befattningshavare i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han

åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande grundtalet,

dock högst å det belopp, varmed avlöningen i statens tjänst understiger

100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg med

två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är sagt skulle tillkomma honom,

därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst och dyrtidstillägg

å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må dock icke beräknas ä

sammanlagt högre belopp än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor

för månad och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver

den i gällande allmän författning stadgade lärotiden, liksom ej heller å ersättning

för bostad och bränsle.

§ 7-

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till

fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

§ 8.

. Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där

ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga

lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen nödiga

tabeller och anvisningar.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som

av Kung!. Maj:t bestämmes.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1920:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruks s. 1 i texten