Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige
1920-01-23 · 8 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:37, Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige
Dokumentets text
Kung! Maj.ts Proposition Nr 87''.
N:r 37.
Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar
av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige; given Stockholms slott den
23 januari 1920.
Luder åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket
av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i
vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till
renbete i Sverige.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 30 käft. (N:o 37.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 37.
Förslag
till
LA O
om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i
lagen den 19 juni 1917 (n:r 337) angående ändring i
vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de
svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Härigenom förordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen
den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli
1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Från utfärdandet av denna lag tills vidare intill utgången av år 1922
skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen
i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla
om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus
med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan
av renar upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som
därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen
må äga rum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 37.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenäen, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 16 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden PetrÉn,
Nilson,
Löfgren,
friherre PalmstiéRNA,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren anförde efter
gemensam beredning med chefen för civildepartementet:
* Genom eu den 23 mars 1917 dagtecknad proposition (n:r 169)
föreläde Eders Kungl. Maj:t 1917 års riksdag ett förslag till lagom ändring
i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige. Eu av de i förslaget upptagna ändringarna
rörde lapparnas rätt att bosätta sig å kronomark inom lappmarken och renbetes^
allen i Jämtlands län och att därstädes uppföra bostadshus, vilket
förslag innebar att i allmänhet förebygga renskötande lappars bosättning å
kronomark. Vad förslaget härutinnan innehöll vann emellertid icke riksdagens
bifall. I stället anhöll riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t
den 15 juni 1917 (n:r 374) att lapparnas bosättningsfråga och vad därmed
ägde sammanhang måtte återupptagas till förnyat övervägande i samband
med en tillämnad revision av hela lapplagstiftningen, och antog riks
-
4
Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 37.
dagen för sin del med avseende å förevarande fråga eu övergångsbestämmelse
av innehåll att från lagens utfördande intill utgången av år 1920
skulle i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och
renbetesfjallen i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar
innehölle om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus
med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr
för åverkan av renar upptagen odling jämto ladugård finge beviljas av
Konungen, som därvid i varje särskilt fall ägde pröva, på vilken plats och
i vad män anläggningen finge äga rum. Den av riksdagen sålunda an
tagna bestämmelsen godkändes sedermera av Eders Kung!. Maj:t och ingick i den
lag, som i anledning av propositionen utfärdades den 19 juni 1917 (n:r 337).
Då Eders Ivungl. Majrt den 13 juni 1919 tillsatte en kommitté för
utförande av en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas
förhållanden inom riket, uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt kommittén
att jämväl utreda frågan om lapparnas bosättning. Denna kommitté har
nu anmält, att kommittén icke förrän längre fram kunde fatta ståndpunkt
till berörda invecklade fråga, och bär kommittén under åberopande härav
hemställt, att ifrågavarande övergångsbestämmelse måtte prolongera» att
gälla tills vidare intill utgången av år 1922.
Yttranden över kommitténs framställning hava avgivits av länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt av lappfogdarna.
I dessa yttranden har tillstyrkts bifall till framställningen, därvid
anförts av lappfogden i Västerbottens lön: Ifrågavarande bestämmelse
hade, ehuru den blott kort tid varit gällande, visat sig vara till mycken
nytta, i det den utgjorde ett välbehövligt och effektivt medel afl
utöva kontroll över lapparnas bosättningar, särskilt i fjälltrakterna.
Sannolikt vore, att, i händelse bestämmelsen skulle upphöra att gälla,
avsevärda svårigheter skulle uppstå att begränsa och i rätta fåror leda
de mycket livliga tendenserna att bosätta sig på renbeteslanden, som
funnes bland länets lappar; av lappfogden i Norrbottens läns norra distrikt:
Finge lapparna nu obegränsad frihet att börja bygga hus, bleve följden
den, att marker, som ovillkorligen vore nödvändiga för de renskötande
lapparna, och som vore alldeles otjänliga för bofast befolkning, bleve
upptagna av sådana lappar, som av en eller annan orsak ansåge sig
nödsakade att sluta med renskötseln, På så sätt skulle nya byar med
bofast befolkning uppstå nära intill fjällvidderna, där befolkningen, huru
företagsam den än från början varit, förr eller senare skulle försjunka i
liknöjdhet och lättja och i stor utsträckning falla det allmänna till last.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 37. h
Exempel funnes därpå, att den långa vintern, klimatets hårdhet samt avskildheten
från den yttre viirlden haft sådan verkan på alla, som under
eu längre följd av år varit bosatta på sådana trakter; samt av lappfogden
i Norrbottens läns södra distrikt: Det vore nödvändigt, att lapparnas bosättningsfråga
med det snaraste ordnades. Ej så få lappar både nämligen
under de senaste åren på grund av brist. på renar varit tvungna att upphöra
att nomadisera. De hade då merendels slagit sig ned vid någon sjö
såsom fiskare oeh bodde i kåtor eller som inhysingar hos bofasta svenskar
eller lappar men syntes på detta sätt ej själva kunna försörja sig, utan
hade fattigvården i resp. socknar oftast i större eller mindre utsträckning
fått taga hand om familjerna.
Då jag funnit mig böra biträda den föreliggande framställningen, liar
jag låtit inom justitiedepartementet utarbeta förslag till lag med bestämmelse
i ämnet. Förslaget innefattar, att i andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen
den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige orden
»intill utgången av år 1920» utbytas mot orden »tills vidare intill utgången
av år 1922».
Föredraganden uppläste härefter berörda lagförslag eller förslag till
lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den
19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898
om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, vilket förslag var av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställde, att lagrådets
utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konunsen lämna
bifall.
Ur protokollet:
A dil Wifvesson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(i
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 37.
Bilaga.
Förslag
till
LAG
om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i
lagen den 19 juni 1917 (n:r 337) angående ändring i
vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de
svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Härigenom förordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen
den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli
1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Från utfärdandet av denna lag tills vidare intill utgången av år 1922
skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen
i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla
om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus
med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan
av renar upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som
därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen
må äga rum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Majds Proposition Nr 87.
Utäta/) av protokollet, hullet i Kanyl. Maj.ts lagråd torsdagen
den 22 januari 1920.
Närvarande:
j ustitieråden Améen,
friherre Leijonhufvcd ,
Edelstam,
Regeringsrådet Linnér .
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
16 januari 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen
den 1 juli 1S98 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf
Grefberg.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet
Erik Öländer
opaginerad Kontrollera mot PDF
M
Kun (fl. Maj ds Proposition Nr 87.
Utdrag av protokollet över justitiedepartemmtsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen deri 23 januari 1920
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Statsråden PETRÉN,
Nilson
Löfgren
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Olsson.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren, jämväl i egenskap
av t. f. chef för civildepartementet, anmälde lagrådets den 22 innevarande
januari avgivna utlåtande över det den 16 i denna månad till lagrådet
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar
av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige;
och hemställde föredraganden att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;
och täcktes Hans Maj:t Konungen, med bifall till
denna hemställan, förordna, att till riksdagen skulle avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar
Ur protokollet
Ivar Brynolf.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:47 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 ju a1 i texten