Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige

1920-01-23 · 8 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:37, Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj.ts Proposition Nr 87''.

N:r 37.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna

i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar

av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas

rätt till renbete i Sverige; given Stockholms slott den

23 januari 1920.

Luder åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket

av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i

vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till

renbete i Sverige.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 30 käft. (N:o 37.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 37.

Förslag

till

LA O

om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i

lagen den 19 juni 1917 (n:r 337) angående ändring i

vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de

svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.

Härigenom förordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen

den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli

1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Från utfärdandet av denna lag tills vidare intill utgången av år 1922

skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen

i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla

om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus

med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan

av renar upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som

därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen

må äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 37.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenäen, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 16 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden PetrÉn,

Nilson,

Löfgren,

friherre PalmstiéRNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren anförde efter

gemensam beredning med chefen för civildepartementet:

* Genom eu den 23 mars 1917 dagtecknad proposition (n:r 169)

föreläde Eders Kungl. Maj:t 1917 års riksdag ett förslag till lagom ändring

i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de svenska lapparnas

rätt till renbete i Sverige. Eu av de i förslaget upptagna ändringarna

rörde lapparnas rätt att bosätta sig å kronomark inom lappmarken och renbetes^

allen i Jämtlands län och att därstädes uppföra bostadshus, vilket

förslag innebar att i allmänhet förebygga renskötande lappars bosättning å

kronomark. Vad förslaget härutinnan innehöll vann emellertid icke riksdagens

bifall. I stället anhöll riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

den 15 juni 1917 (n:r 374) att lapparnas bosättningsfråga och vad därmed

ägde sammanhang måtte återupptagas till förnyat övervägande i samband

med en tillämnad revision av hela lapplagstiftningen, och antog riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 37.

dagen för sin del med avseende å förevarande fråga eu övergångsbestämmelse

av innehåll att från lagens utfördande intill utgången av år 1920

skulle i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och

renbetesfjallen i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar

innehölle om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus

med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr

för åverkan av renar upptagen odling jämto ladugård finge beviljas av

Konungen, som därvid i varje särskilt fall ägde pröva, på vilken plats och

i vad män anläggningen finge äga rum. Den av riksdagen sålunda an

tagna bestämmelsen godkändes sedermera av Eders Kung!. Maj:t och ingick i den

lag, som i anledning av propositionen utfärdades den 19 juni 1917 (n:r 337).

Då Eders Ivungl. Majrt den 13 juni 1919 tillsatte en kommitté för

utförande av en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas

förhållanden inom riket, uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt kommittén

att jämväl utreda frågan om lapparnas bosättning. Denna kommitté har

nu anmält, att kommittén icke förrän längre fram kunde fatta ståndpunkt

till berörda invecklade fråga, och bär kommittén under åberopande härav

hemställt, att ifrågavarande övergångsbestämmelse måtte prolongera» att

gälla tills vidare intill utgången av år 1922.

Yttranden över kommitténs framställning hava avgivits av länsstyrelserna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt av lappfogdarna.

I dessa yttranden har tillstyrkts bifall till framställningen, därvid

anförts av lappfogden i Västerbottens lön: Ifrågavarande bestämmelse

hade, ehuru den blott kort tid varit gällande, visat sig vara till mycken

nytta, i det den utgjorde ett välbehövligt och effektivt medel afl

utöva kontroll över lapparnas bosättningar, särskilt i fjälltrakterna.

Sannolikt vore, att, i händelse bestämmelsen skulle upphöra att gälla,

avsevärda svårigheter skulle uppstå att begränsa och i rätta fåror leda

de mycket livliga tendenserna att bosätta sig på renbeteslanden, som

funnes bland länets lappar; av lappfogden i Norrbottens läns norra distrikt:

Finge lapparna nu obegränsad frihet att börja bygga hus, bleve följden

den, att marker, som ovillkorligen vore nödvändiga för de renskötande

lapparna, och som vore alldeles otjänliga för bofast befolkning, bleve

upptagna av sådana lappar, som av en eller annan orsak ansåge sig

nödsakade att sluta med renskötseln, På så sätt skulle nya byar med

bofast befolkning uppstå nära intill fjällvidderna, där befolkningen, huru

företagsam den än från början varit, förr eller senare skulle försjunka i

liknöjdhet och lättja och i stor utsträckning falla det allmänna till last.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 37. h

Exempel funnes därpå, att den långa vintern, klimatets hårdhet samt avskildheten

från den yttre viirlden haft sådan verkan på alla, som under

eu längre följd av år varit bosatta på sådana trakter; samt av lappfogden

i Norrbottens läns södra distrikt: Det vore nödvändigt, att lapparnas bosättningsfråga

med det snaraste ordnades. Ej så få lappar både nämligen

under de senaste åren på grund av brist. på renar varit tvungna att upphöra

att nomadisera. De hade då merendels slagit sig ned vid någon sjö

såsom fiskare oeh bodde i kåtor eller som inhysingar hos bofasta svenskar

eller lappar men syntes på detta sätt ej själva kunna försörja sig, utan

hade fattigvården i resp. socknar oftast i större eller mindre utsträckning

fått taga hand om familjerna.

Då jag funnit mig böra biträda den föreliggande framställningen, liar

jag låtit inom justitiedepartementet utarbeta förslag till lag med bestämmelse

i ämnet. Förslaget innefattar, att i andra stycket av slutbestämmelserna

i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen

den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige orden

»intill utgången av år 1920» utbytas mot orden »tills vidare intill utgången

av år 1922».

Föredraganden uppläste härefter berörda lagförslag eller förslag till

lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den

19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898

om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, vilket förslag var av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställde, att lagrådets

utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konunsen lämna

bifall.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 37.

Bilaga.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i

lagen den 19 juni 1917 (n:r 337) angående ändring i

vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (n:r 66) om de

svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.

Härigenom förordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen

den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli

1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Från utfärdandet av denna lag tills vidare intill utgången av år 1922

skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen

i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla

om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus

med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan

av renar upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som

därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen

må äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Proposition Nr 87.

Utäta/) av protokollet, hullet i Kanyl. Maj.ts lagråd torsdagen

den 22 januari 1920.

Närvarande:

j ustitieråden Améen,

friherre Leijonhufvcd ,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér .

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

16 januari 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna

i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen

den 1 juli 1S98 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf

Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer

opaginerad Kontrollera mot PDF

M

Kun (fl. Maj ds Proposition Nr 87.

Utdrag av protokollet över justitiedepartemmtsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen deri 23 januari 1920

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden PETRÉN,

Nilson

Löfgren

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Olsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren, jämväl i egenskap

av t. f. chef för civildepartementet, anmälde lagrådets den 22 innevarande

januari avgivna utlåtande över det den 16 i denna månad till lagrådet

remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna

i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar

av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige;

och hemställde föredraganden att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, med bifall till

denna hemställan, förordna, att till riksdagen skulle avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar

Ur protokollet

Ivar Brynolf.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:47 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 ju a1 i texten