Angående beredande av pensionsförbättring och pensioner åt visst marinens manskap
1920-03-19 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:375, Angående beredande av pensionsförbättring och pensioner åt visst marinens manskap
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375
1
Nr 375.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande
av pensionsförbättring och pensioner åt visst marinens
manskap; given Stockholms slott den 19 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att till en var av i statsi''ådsprotokollet omförmält överårigt manskap
må från tiden för hans avsked av förslagsanslaget till pensioneringav
flottans gemenskap utgå — utöver honom enligt gällande bestämmelser
tillkommande pension och tilläggspension — ytterligare tilläggspension
med sådant belopp, att det sammanlagda pensionsbeloppet vid
en tjänstetid av 20 år uppgår för manskap i lax lönegraden till 800
kronor och för manskap i 2:a lönegraden till 700 kronor, samt att
pensionsbeloppet för varje fxdlt tjänstår utöver 20 liöjes för manskap i
l:a lönegraden med 20 kronor och i 2:a lönegraden med 15 kronor,
dock med iakttagande att högsta sammanlagda pensionsbeloppet skall
utgöra i l:a lönegraden 1,000 kronor och i 2:a lönegraden 850 kronor;
samt
att till en var av i statsrådsprotokollet omförmälda, på grund av
sjukdom otjänstbara, men ännu i tjänst kvarstående personal ävensom
till förre underofficerskorpralen C. F. Lundblad må av samma förslagsanslag
utgå pension och tilläggspension till samma belopp och enligt
enahanda grunder, som nyss nämnts beträffande det överåriga manskapet,
att utgå till en var av ifrågavarande befattningshavare från tiden för hans
avsked, med undantag- beträffande Lundblad, till vilken pensionsförmånerna
skola utgå från 1920 års ingång, med iakttagande därjämte att vederbörande
pensionstagare vid avskedet skall anses innehava minst 20
tjänstår samt att pensionsbeloppet i förekommande fall skall minskas
med det livräntebelopp, som kan till vederbörande utgå på grund av
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 318 höft. (Nr 375.) 902 so 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 376.
bestämmelse i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Bernh. Eriksson.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 375.
3
Utdrag av protokollet över sjöförsvar sär end en, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Bränning,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson.
Departementschefen, statsrådet Eriksson anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om beredande av pensionsförbättring
åt visst i tjänst ännu kvarstående, överårigt manskap vid sjömanskåreu
och pensioner åt visst marinen tillhörande sjukt manskap samt
anförde därvid följande.
Stammanskap råd marinen utgöres — förutom av båtsmän och
skeppsgossar — av sjömanskårens och kustartilleriets manskap. Sjömanskåren
rekryteras dels genom karlskrivning av skeppsgossar och
dels genom anställning medelst kontrakt för tjänstgöring under viss i
kontraktet närmare bestämd tid. Sistnämnda anställningssätt gäller även
för allt manskap vid kustartilleriet. Manskapet indelas i vissa tjänstegrader,
nämligen underofficerskorpral, korpral och menig.
För manskap, som karlskrivits från skeppsgossekåren, gäller en
första obligatorisk tjänstgöringstid av 6 år och därutöver ytterligare
Angående
beredande av
pensionsförbättring
och pensioner
återlast
manskap.
4
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 375
viss tid för den, som åtnjutit undervisning i underofficersskola. I övrigt
gäller den i anställningskontraktet angivna tjänstgöringstiden, dock att
enligt § 36 mom. 3 av reglementet för marinen, del I, underofficerskorpral
ävensom korpral, som uppfyllt fordringarna för befordran till
underofficerskorpral, är berättigad till fortfarande anställning vid sjömanskåren,
så länge han icke på grund av sjukdom blivit vid kassationsmönstring
förklarad oduglig till vidare tjänstgöring eller blivit utstraffad.
Vad däremot beträffar manskapet vid kustartilleriet finnes numera
i gällande reglemente icke någon bestämmelse om rätt till fortfarande
anställning. I ännu gällande kontrakt lärer dock sådan rätt
vara tillförsäkrad även kustartilleriets manskap.
Pensioneringen av manskap vid marinen sker genom flottans pensionskassa,
och gälla därvid de grunder, som godkänts av riksdagen år
1876 och fastställts genom reglemente den 31 oktober 1879 angående
pensionering av flottans och lots verkets gemenskap. Enligt 1909 års
riksdags medgivande och kungörelsen den 13 augusti samma år kunna
likväl de jämlikt nämnda reglemente utgående pensionerna i vissa fall
höjas med 25 kronor, dock ej i vidare mån än att pension och pensionsförhöjning
tillhopa uppgå till högst 200 kronor. Enligt 1879 års reglemente
utgingo pensionerna i fyra klasser med från den första till den
fjärde fallande belopp och beviljades dels på grund av skada eller sjukdom,
ådragen genom tjänsten, dels ock på grund av uppnådd viss levnads-
och tjänstålder. Sedan emellertid genom förordningen den 18
juni 1909 meddelats särskilda bestämmelser om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, och till följd därav
kostnaden för livräntor m. in. till manskap, som efter ingången av år
1910 blivit i tjänsten skadat, överflyttats å beväringsmanskapets invalidoch
pensionsfond, äro numera av reglementets ursprungliga föreskrifter
tillämpliga å marinens manskap endast bestämmelserna om pension på
grund av uppnådd levnads- och tjänstålder eller pensionsklasserna 2 — 4.
Enligt dessa bestämmelser fordras för erhållande av pension i tredje
eller fjärde klassen en levnadsålder av minst 50 år; i övrigt är tjänståldern
vid avgången, räknat från tidpunkten för anställningen, dock
tidigast från 20 års ålder, bestämmande för den klass, i vilken pension
får åtnjutas. Efter 40 tjänstår är manskap vid marinen berättigat till
pension i andra klassen, efter 30 i tredje och efter 20 i fjärde klassen.
De pensionsbelopp, som efter resp. 40, 30 och 20 års tjänst tillkomma
manskap, utgöra, med inberäkning av förenämnda, i vissa fall medgivna
förhöjning av högst 25 kronor, för underofficerskorpral resp. 240, 200
och 145 kronor, för korpral och l:a klass sjöman 185, 145 och 105 kronor
samt för övrigt manskap 125, 100 och 75 kronor.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
5
I enlighet med beslut av 1918 års lagtima riksdag utgå till ifrågavarande
manskap, utöver berörda pensionsbelopp, tilläggspensioner med
sådant belopp, att pensionsbeloppet vid en tjänstetid av 20 år utgör,
för manskap i första lönegraden 500 kronor, för manskap i andra lönegraden
400 kronor och för manskap i tredje lönegraden 350 kronor.
För varje fullt tjänstår utöver 20 höjcs pensionsbeloppet för manskap
i första lönegraden med 20 kronor, i andra lönegraden med 15 kronor
och i tredje lönegraden med 10 kronor, dock att högsta pensionsbeloppet
utgör, för manskap i första lönegraden 700 kronor, i andra lönegraden
550 kronor och i tredje lönegraden 450 kronor.
På särskild framställning medgav Kung]. Maj:t genom beslut deu Kungi. brev
6 juni 1919, att av överårigt manskap vid flottan en del eller tillhopa i ^angående
26, vilka på ett tillfredsställande sätt visat sig vara tjänstbara i av dem överårigt
innehavda befattningar i land, finge, under förutsättning att antalet manskaPvakanser
vid flottans sjömanskår det medgåve, efter vederbörande stationsbefälhavares
beprövande kvarstå i tjänst tillsvidare till 65 års ålder
eller, där så av stationsbefälhavaren prövades lämpligt, under längre tid.
Beträffande övrigt överårigt manskap vid flottan — tillhopa 14 personer
— som vore otjänstbart, föreskrev Kung!. Maj:t samtidigt, att sistnämnda
manskap skulle avskedas den 30 juni 1920.
Berörda överåriga manskap har nu i en den 10 september 1919 Framställning
dagtecknad framställning — under åberopande att de pensionsbelopp, ^vansklpad?n
som skulle tillkomma detsamma efter erhållet avsked, med hänsyn till 10 september
rådande dyrtid måste anses otillräckliga även för ett nödtorftigt uppehälle
— anhållit att ytterligare få kvarstå i tjänst ''i avbidan på att en
förhöjning i pensionerna måtte äga rum.
Över omförmälda framställning hava utlåtanden avgivits, den 6
oktober 1919 av chefen för marinstaben och den 22 i samma månad
av marinförvaltningen.
Chefen för marinstaben har därvid anfört följande. chefens för
Den gjorda framställningen syntes bemälde chef synnerligen be- “?''iD®tab,en
hjärtansvärd, da det givetvis maste bliva mycket svart for det manskap, 6 oktober
som skulle avskedas den 30 juni 1920, att utan stora umbäranden liv- 1919- nära sig på sina otillräckliga pensioner. Det syntes emellertid icke vara
lämpligt att emot bestämmelserna i brevet den 6 juni 1919 låta med
nämnda föga eller icke alls tjänstbara manskaps avskedande anstå utöver
den i sagda brev bestämda tidpunkten. Den enda utvägen att för
-
6
Marin
förvaltningens
utlåtande den
22 oktober
1919.
Kungl. brev
den 6 juni
1919 angående
sjuktmanskap.
Promemoria
från sjukt
manskap den
30 juli 1919.
Kungl. May.ts Proposition Nr 375.
hindra, att ifrågavarande manskap, som ägnat större delen av sitt liv
åt kronans tjänst, efter avskedet utsattes för att lida nöd, syntes därför
vara att förbättra deras pensioner i sådan utsträckning, att desamma
verkligen vore tillräckliga för de blivande pensionärernas livsuppehälle.
Chefen för marinstaben har i anledning härav hemställt, att proposition
måtte avlåtas till 1920 års riksdag om höjning av pensionerna
till det manskap, som jämlikt bestämmelserna i berörda brev skulle avskedas
den 30 nästkommande juni.
Marinförvaltningen har i sitt förenämnda utlåtande den 22 oktober
1919 anfört, att ämbetsverket på de av chefen för marinstaben åberopade
skäl funne det önskvärt, att ifrågavarande manskap icke avskedades,
förrän dess pensionsförhållanden blivit på tidsenligt sätt ordnade.
Beträffande frågan om pensioner åt visst sjukt manskap föreskrev
Kungl. Maj:t genom brev den 6 juni 1919, i anledning av särskild
framställning, att, därest vakanserna vid sjömanskåren det medgåve, vid
flottans station i Karlskrona kvarstående, av långvarig sjukdom lidande
manskap — då utgörande omkring 55 man — icke finge avskedas före
den 30 juni 1920 samt att, om vid nämnda tidpunkt avsked ausåges
böra meddelas sådant manskap, frågan härom skulle underställas Kungl,
Maj:ts prövning.
I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 30 juli 1919 dagtecknad promemoria
hava underofficeren av tredje graden i marinen E. Andersson och underofficerskorpralen
vid 3:e matroskompaniet nr 37 Ringström, å samtliga
ifrågavarande sjuka manskap tillhörande underofficerares av 3:e graden i
marinen och underofficerskorpralers vägnar, framhållit bland annat, att det
bland dessa funnes flera, som vore helt oförmögna till tjänst och sålunda
med säkerhet kunde påräkna att erhålla avsked innevarande år, och att det
i fråga om dem, som nu vore tjänstdugliga, kunde inträffa, att sjukdomen
ånyo uppträdde samt förorsakade tjänstduglighetens nedsättande eller full
otjänstbarhet. Då ingen av ifrågavarande befattningshavare ännu uppnått
den för pension stadgade åldern eller 50 år, skulle avsked för nämnda
manskap innebära det hårdaste nödläge. I anledning härav har i promemorian
hemställts, att pension till erforderligt belopp måtte utverkas för
förenämnda sjuka personal samt att därutöver vid avskedet ett särskilt
ytterligare penningbelopp måtte tilldelas densamma.
7
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 875.
Genom remiss den 1 oktober 1919 har marinförvaltningen anbefallts
att, efter verkställd utredning, avgiva utlåtande över sistnämnda framställning.
I anledning härav har marinförvaltningen den 22 i samma månad
inkommit med sådant utlåtande samt därvid fogat genom stationsmyndigheterna
vid flottans station i Karlskrona verkställd utredning ävensom
av stationsbefälhavaren vid nämnda station avgivet yttrande i ämnet,
däri denne anfört, bland annat, följande.
Den sjuka personal, som i sistnämnda framställning avsåges, utgjordes
av fyra underofficerare i marinen och sju underofficerskorpraler,
vilka samtliga intoge en särställning gentemot övrig i omförmälda brev
den 6 juni 1919 avsedda personal, i det att nämnda elva befattningshavare
med godkännande betyg genomgått de såsom villkor för befordran
till underofficer föreskrivna skolor och kurser samt allenast i
följd av sjukdom icke kunnat ifrågakomma att utnämnas till underofficerare
vid sjömanskåren. På grund härav och då de otvetydigt vore
underkastade stadgandet att kunna avskedas vid kassationsmönstring
efter anmälan av vederbörande läkare, syntes det behj ärtans värt, att
denna personal icke vid dylikt avskedande lämnades vind för våg åt
nöd och försakelse utan i stället bereddes pension.
Stationsbefälhavaren ville därför tillstyrka, att nämnda elva befattningshavare
måtte, därest de vid kassationsmönstring avskedades, berättigas
till pension i likhet med underofficerare av 3:e graden. Pensionsbeloppen
borde givetvis minskas med den ersättning, som kunde
varda dem tillerkänd av riksförsäkringsanstalten för kroppsskada, ådragen
i tjänsten.
Utöver nyssnämnda personal funnes ytterligare korpralen vid l:a
ekonomikompaniet nr 122 Rundqvist, som tillhörde liknande kategori.
Rundqvist, som jämväl avsåges i förenämnda brev den G juni 1919,
hade under år 1908 efter genomgångna skolor blivit kompetent till
underofficerskorpral, men både, enär ledig lön då ej funnits och han
sedermera på grund av sjukdom befunnits mindre tjänstbar, ej kunnat
befordras. I anledning härav ville stationsbefälhavaren föreslå, att även
Rundqvist tilldelades pension, vars belopp dock syntes böra sättas lägre
än den, som tillkomme underofficer av 3:e graden, förslagsvis till 75
procent av dylik pension.
Vid stationsbefälhavarens skrivelse fanns fogad följande förteckning
över nu ifrågavarande personal:
Marinförvaltningens
utlåtande den
22 oktober
1919.
8
Kung!. Maj.is Proposition Nr 375.
Komp.
Nr.
Namn.
Levnads- ålder den
90/6 1920.
Yrkesgren.
Anställningstid den so/
o 1920.
Betyg, senaste.
Civilstånd.
Antal barn.
Riksför-
säkrings-
anstalten.
Sjuk-
dom
eller
skada.
Såsom
skepps-
gossar.
Vill
sjö-
mans-
kåren.
Annan
statens
tjänst.
Summa
anställ-
ningstid.
Upp-
föran-
de.
Tjänstbarhet.
Inlämn.ansökn.
om ersättn.
Tillerkänd
ersättning.
Om-
bord.
Hand.
3 mk.
37
Ringström.
35
8/l2
Art.-konst.
1 år
17 %2
18 9/i2 år
10
9
8
g-
4
Tuberk.
»
600
Källström1)
34
2/l2
))
—
13 S/l2
—
13 5/l2 »
10
8
8
og-
—
—
—
»
5 mk.
84
Bohman1)''..
47
4/l2
Sign.-styrm
3 år
28 10/i2
—
31 10/l2 »
10
10
9
»
—
—
—
»
»
327
Reiz.........
34
V12
»
—
12 V12
8) 7 år
19 */l2 »
10
7
8
2
—
—
»
»
401
Hagelberg .
28
S/12
))
—
11 2/l2
—
11 2/l2 »
10
8
8
og-
—
—
—
»
1 eldk.
268
Andersson .
32
V12
Maskinist
—
11 V12
2) 2 6/l2
14 »
10
8
7
»
1
—
—
»
»
429
Djuren1) ...
33
V12
»
—
14 5/12
,S)3 9/l2
18 2/l2 »
10
9
9
IT
3
—
—
.»
»
568
Svensson...
29
®/l2
»
—
11 9/l2
2) 5/l2
12 2/12 »
10
8
7
»
2
—
—
»
1 hvk.
6
Nilsson ....
35
4/l2
Rustmäst.
—
15 ,0/l2
2) 1 °/l2
17 Vi2 »
10
10
8
»
4
i
i
»
»
11
Andersson1)
35
8/l2
»
—
15 V12
2)6 S/l2
21 4/l2 »
10
10
10
»
—
—
—
»
))
69
Pettersson.
32 10/i2
»
—
11 9/l2
2)1 8/n
13 6/l2 »
10
10
10
))
1
i
—
Lamhet
K. 1 okk.
122
Rundqvist .
38
9/l2
Hovmäst.
2 år
20 I9/l2
—
22 10/i2 »
10
8
6
»
1
—
—
Hjärtfel
*) Förordnad till UO. av 3. gr. i marinen den 29/s 1919.
2) Anställningstid å flottans varv.
8) Anställningstid i lotsvcrket.
I sitt ovannämnda utlåtande den 22 oktober 1919 har marinförvaltningen,
då ifrågavarande personal enligt bestämmelserna i omförmälda
brev den 6 juni 1919 tillförsäkrats att få kvarstå i tjänst intill den 1
juli 1920 och därefter icke kunde avskedas med mindre Kungl. Maj:t
härtill lämnat medgivande samt utsikter sålunda syntes föreligga, att
pensionsfrågan för nämnda personal korame att hinna lösas före avskedandet
av densamma, hemställt, att den föreliggande framställningen
icke måtte för det dåvarande föranleda vidare åtgärd.
över ovannämnda två framställningar — rörande pensionsförbättring
åt överårigt manskap och pensionering av viss sjuk personal vid sjömanskåren
— hava utlåtanden avgivits, den 30 december 1919 av direktionen
över flottans pensionskassa och den 3 mars 1920 av statskontoret.
9
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 375.
e? Direktionen över flottans pensionskassa har i sitt utlåtande vidkommande
förenämnda överåriga manskap erinrat, att samtliga ifrågavarande
befattningshavare vore berättigade till pension enligt förut omförmälda
reglemente den 31 oktober 1879 och kungörelse den 13 augusti 1909
ävensom tilläggspension jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, samt
vidare anfört följande.
Nämnda befattningshavare tillhörde alla l:a eller 2:a lönegraden
och icke någon 3:e lönegraden. Redan uti utlåtande den 12 oktober
1917 till marinförvaltningen i ärende angående förslag till ordnandet
av frågan om pensionering av marinens stammanskap m. m. hade direktionen
framhållit, att direktionen funne de enligt 1918 års lagtima riksdags
beslut utgående pensionsbeloppen för manskap i l:a och 2:a lönegraderna
alltför otillräckliga samt föreslagit höjning av desamma. Sedan
numera pensionsförbättring tillerkänts, bland andra, underofficerare av
3:e graden, så att högsta pensionen, oberäknat dyrtidstillägg, för en
underofficer av 3:e graden höjts från 720 kronor till 1,490 kronor samt
pensionerna till ifrågavarande manskap syntes böra avvägas jämväl med
hänsyn tagen till de underofficerarna tillkommande pensionsförmånerna,
syntes en höjning av pensionerna till ifrågavarande manskap påkallad.
Direktionen ville därför tillstyrka sådan ändring av de för ifrågavarande
manskaps pensionering gällande bestämmelserna, att pensionsbeloppet
vid en tjänstetid av 20 år bestämdes för manskap i l:a lönegraden
till 800 kronor och för manskap i 2:a lönegraden till 700 kronor
samt att pensionsbeloppet för varje fullt tjänstår utöver 20 höjdes, för
manskap i l:a lönegraden med 20 kronor och för manskap i 2:a lönegraden
med 15 kronor, dock att högsta sammanlagda pensionsbeloppet
bestämdes skola utgöra, i l:a lönegraden 1,000 kronor och i 2:a lönegraden
850 kronor; och hade vid utlåtandet fogats följande förteckning,
utvisande dels pensionsbeloppen för nu ifrågavarande befattningshavare
enligt gällande grunder och dels beloppen av tilläggspensioner enligt
1918 års lagtima riksdags beslut samt enligt direktionens nu föreliggande
förslag.
Direktionens
över flottans
pensionskassa
utlåtande
den
30 december
1910.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 318 käft. (Nr 375.)
962 20 2
10
Kung1. Maj.is Proposition Nr .97/7.
Förteckning å manskap vid sjömanskåren i Karlskrona och Stockholm, vilka
vid 1919 års utgång uppnått 50 års ålder och hava eu tjänstetid
av minst 20 år.
Kompani, n r och namn.
Födelseår
och dag.
Tjänste- tid i år
från 20
års
ålder.
Tj än st- il arbets- klass.
Löne-
grad.
Pensions-
belopp
enligt
gällande
grunder.
Belopp av
tilläggs- pension en- ligt 1918
års riks- dags beslut.
Belopp av
tilläggs- pension
enligt di- rektionens
förslag den
80/ia 1919.
K r o
n o r p
O
r år.
Karlskrona station.
3:e matroskomp-:
10 Åhlfelt..................
1850 S8/e
49
UOK.
1
240
-
460
—
760
—
25 Berg....................
1862
37
»
1
200
-
500
—
800
—
50 Forsberg...............
1858 »Va
41
»
2
185
—
365
—
665
—
257 Olsson..................
1850 Vio
49
»
2
185
—
365
—
665
—
281 Pettersson.............
1838 ibh
61
»
1
185
—
515
-
815
—
282 Larsson ...............
1844 ‘Va
55
))
2
185
—
365
—
665
—
283 Gummesson...........
1854 “/n
45
»
2
185
—
365
—
665
—
284 Månsson .............
1860 ”/»
39
”
2
145
—
405
—
705
—
5:e matroskomp.:
1G2 Håkansson ............
1839 a‘/n
60
K.
2
185
—
365
—
665
—
166 Elmgren..............
1842 3%>
57
»
2
185
—
365
—
665
-
172 Mattsson..............
1849 Va
50
))
2
185
—
365
—
665
-
173 Ekström...............
1861 al/a
38
»
2
145
—
405
—
705
l:a ekonomikomp.:
17 Wahlgren ............
1848 %
51
K.
2
185
—
365
—
665
—
37 Olsson..................
1860 30.U
39
UOK.
1
200
-
500
—
800
—
40 Bernqvist..............
1860 Va
39
1»
1
200
—
500
—
800
—
102 Söderqvist ............
1857 »/a
42
K.
1
185
—
515
—
815
—
203 Svensson (hovmäst.).
1860 a6/i
39
»
1
145
—
555
—
855
—
401 Pettersson ............
1859 ‘Va
40
»
2
185
—
365
—
665
-
403 Bökelund...............
1862 Va
37
»
2
145
—
405
—
705
—
444 Andersson ...........
1858 13/i
41
UOK.
1
240
—
460
—
760
—
233 Gustafsson (hovmäst.)
1869 «/«
30
K.
1
145
—
555
855
—
402 Johansson ...........
1869 "/»
30
»
2
145
—
405
705
—
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
11
Kompani, n:r och namn.
Födelseår
och dag.
Tjänste- tid i år
från 20
års
ålder.
Tjänst-
barhets-
klass.
Löne-
grad
Pensions-
belopp
enligt
gällande
grunder.
Belopp av
tilläggs- pension en- ligt 1918
års riks- dags beslut.
Belopp av
tilläggs- pension
enligt di- rektionens
förslag den
s°/u 1919.
K r
0
n o r p
e
å r.
l:a eldarkomp.:
33 Börjesson..............
1851 Vi
43
K.
1
185
_
515
815
34 Thorsson...............
1850 2%
49
»
2
185
—
365
—
665
—
40 Magnusson............
1863 16/a
29
)>
2
105
—
430
—
730
46 Carlsson...............
1848 20/io
43
»
Q
*
185
—
515
~
815
59 Elmström .............
1856 28/i»
43
2
185
—
365
665
-
80 Andersson ............
1850 »V»
41
»
2
185
—
365
665
—
133 Mattsson...............
1862 2Vs
24
»
2
105
—
355
655
—
171 Andersson ............
1868 V«
31
»
2
145
—
405
—
705
—
375 Larsson ...............
1865 V»
23
»
2
105
—
340
—
640
—
l:a hantverkskomp.:
1 Englander ............
1847 6/i
43
K.
1
185
515
815
_
13 Svensson...............
1861 24/i
34
»
2
145
—
405
—
705
—
61 Andersson ............
1856 !,/i
39
O
2
145
—
405
—
705
—
151 Löfgren ...............
1833 12/s
43
UOK.
1
240
—
460
—
760
—
152 Carlsson..............
1838 12/6
43
u
1
240
—
460
—
760
—
67 Norström..............
1863 so/n
33
K.
2
145
—
455
—
705
—
Stockholms station.
4:e matroskomp.:
14 Aström ...............
1862 22/i
38
UOK.
1
200
500
800
68 Falkman...............
1854 “/•
45
»
1
240
—
460
—
760
I
2:a ekonomikomp.:
11 Pettersson ...........
1865 28/s
34
K.
2
145
405
705
|
2 Melander...............
1841 »/i*
58
UOK.
1
240
—
460
760
Beträffande nu ifrågavarande sjuka personal vid sjömanskåren har
direktionen i sitt omförmälda utlåtande anfört följande.
12
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
Av handlingarna framginge, att de till denna kategori hörande befattningshavare
innehade en levnadsålder, växlande mellan omkring 47 Vs
år och 28 Vs år, samt att samtliga åtnjöte avlöning såsom stammanskap
vid sjömanskåren. Genom beslut den 6 juni 1919 hade Rungl. Maj:t
föreskrivit att, därest vakanserna vid sjömanskåren det medgåve, ifrågavarande
sjuka manskap icke finge avskedas före den 30 juni 1920 samt
att, därest vid nämnda tidpunkt avsked ansåges böra meddelas sådant
manskap, fråga härom skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning. Som
jämlikt 2 § i reglementet för pensionering av flottans och lotsverkets
gemenskap den 31 oktober 1879, vilket vore på ifrågavarande befattningshavare
tillämpligt, vore stadgat såsom villkor för erhållande av
pension för ålder och tjänstetid att hava uppnått en levnadsålder av 50
år och innehava en tjänstetid av minst 30 år från 20 års ålder, vore
ingen av nämnda befattningshavare vid tiden den 30 juni 1920 berättigad
till pension för ålder och tjänstetid.
Den pension, som jämlikt nyssnämnda reglemente utginge för en
ålder av 50 år och en tjänstetid av 30 år, utgjorde för en underofficerskorpral
120 kronor och för en korpral 80 kronor, vartill komme en
förhöjning av 25 kronor jämlikt kungörelsen den 13 augusti 1909 angående
förhöjning i pensioner, som från flottans pensionskassa utginge
till avskedat manskap, ävensom eventuellt dyrtidstillägg.
Såsom förut nämnts, bleve ifrågavarande befattningshavare vid sagda
tidpunkt — den 30 juni 1920 — icke berättigade till pension för ålder
och tjänstetid. Icke heller kunde de enligt nuvarande bestämmelser erhålla
någon pension genom flottans pensionskassa på grund av sjukdom.
Genom förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ägde nämligen bestämmelserna
i 1879 års reglemente om pension för genom tjänstgöring
ådragen sjukdom icke tillämpning, därest sjukdomen uppkommit efter
1910 års ingång, och syntes endast för två av ifrågavarande befattningshavare
deras sjukdom hava uppkommit före den 1 januari 1910. Därest
det i avseende å dem skulle kunna bliva med sannolika skäl ådagalagt,
att deras sjukdom åsamkats genom utövniug av kronans tjänst, skulle
de alltså kunna bliva pensionsberättigade enligt 1879 års reglemente.
Allt efter kroppsskadans eller sjukdomens grad utginge enligt nämnda
reglemente pension enligt reglementets tre högsta pensionsklasser med
för en underofficerskorpral resp. 360, 240 och 180 kronor och för en
korpral resp. 240, 160 och 120 kronor, vartill enligt nämnda kungörelse
den 13 augusti 1909 vid pension under 200 kronor kunde komma till
-
13
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
lägg med 25 kronor, dock så att tillägget ej finge utgå med högre belopp
än att detsamma jämte pensionen icke överstege 200 kronor.
Nu nämnda pensionsbelopp vore givetvis alltför otillräckliga, varför
direktionen ville tillstyrka, att omförmälda elva man måtte beredas rätt
till pension i händelse av avskedande vid kassationsmönstring till lika
belopp med underofficerare av 3:e graden, därvid såsom tjänstår för beräknande
av pensionsbeloppets storlek borde tillgodoräknas eu var den
tid, varunder han innehaft lön i l:a lönegraden, varjämte pensionsbeloppet
givetvis borde minskas med den ersättning, som kunde utgå från
riksförsäkringsanstalten på grund av bestämmelserna i förordningen den
18 juni 1909, ävensom att åt korpralen vid l:a ekonomikompaniet nr
122 Rundqvist bereddes rätt till 75 % av underofficers av 3:e graden
pension.
Direktionen ville erinra, att pension för underofficer av 3:e graden
utginge med, förutom dyrtidstillägg, följande belopp, nämligen
pension från flottans pensionskassa ........................ kronor 480: —
fyllnadspension av statsverket................................. » 240: — 72O: —
samt pensionsförbättring enligt kungörelsen den 29 augusti 1919, om
underofficer vid början av det år, då avgången ägde rum, uppnått följande
antal tjänstår:
mindre än 3 ........................
minst 3 och mindre än 6
minst 6 och mindre än 9
minst 9 ...............................
kronor 390: —
» 520: —
» 640: —
» 770:—
Statskontoret har i sitt ovannämnda utlåtande den 3 mars 1920
anfört följande.
Vad först beträffade frågan om förhöjda pensioner vid avskedstagandet
åt överårigt, ännu i tjänst kvarstående manskap vid sjömanskåren
ville statskontoret framhålla, att samtliga de underofficerskorpraler
och korpraler, varom här vore fråga, vore enligt vad direktionen meddelat
berättigade till pension för ålder och tjänstetid enligt reglementet
för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap den 31 oktober
1879; att de, enligt riksdagens medgivande genom bifall till propositionen
nr 356 år 1918, ägde bekomma tilläggspensioner till sådant belopp, att
pensionsförmånen för dem komme att i sin helhet uppgå till lägst 550
kronor och högst 700 kronor; att å dessa pensioner komme att under
14
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 375.
nuvarande förhållanden utgå dyrtidstillägg, så att pensionärerna efter
de under år 1919 i sådant avseende gällande grunder skulle i pension
och dyrtidstillägg bekomma lägst 1,285 kronor och högst 1,540 kronor;
att dyrtidstillägget åt pensionärer för innevarande år säkerligen icke
bleve mindre utan snarare komme att ökas; samt att, så länge de förhållanden,
på grund varav dyrtidstillägg beviljats, fortfarande bleve rådande,
sådant tillägg säkerligen komme att alltjämt utgå till pensionär
eller avlösas genom en mera definitiv anordning. På grund härav
syntes det statskontoret synnerligen tvivelaktigt, huruvida fog verkligen
kunde anses finnas för de överårigas klagomål över den dåliga ställning
i ekonomiskt avseende, vari de skulle bliva försatta efter avskedstagandet.
Skulle emellertid med hänsyn till den tillfälliga pensionsförbättring,
som numera tillerkänts bland andra även underofficerarna vid marinen,
någon ytterligare förhöjning av pensionen för ifrågavarande manskap
utöver den tilläggspension, som enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag
beviljats, anses av omständigheterna påkallad, syntes denna pensionsförbättring
lämpligen kunna regleras i enlighet mod det i sådant avseende
av direktionen över flottans pensionskassa framlagda förslaget,
varvid antingen de föreslagna grunderna borde träda i stället för de av
1918 års riksdag godkända eller ock skillnaden i beloppet vid tillämpning
av 1918 års bestämmelser och av de nu föreslagna utgå såsom
tillfällig pensionsförbättring i överensstämmelse med motsvarande pensionsförbättring
för andra befattningshavare vid marinen.
Vidkommande därefter frågan om beredande av pension eller annan
ersättning åt vissa på grund av sjukdom otjänstbara underofficerskorpraler
vid sjömanskåren, vilka komme att avskedas före uppnående av
pensionsberättigande levnads- och tjänstålder, syntes det visserligen
statskontoret, som om med hänsyn till föreliggande omständigheter billigheten
skulle bjuda, att dessa bereddes någon pension efter erhållet avsked.
Statskontoret kunde emellertid icke för sin del finna tillräckliga
skäl föreligga att i detta avseende låta dem komma i åtnjutande av
samma förmåner, som tillkomme underofficer av 3:e graden. Väl vore
det sannolikt, att de skulle hava erhållit befordran till underofficerare
på stat, därest icke sjukdom mellankomma och gjort dem otjänstbara,
men att av sådan anledning bereda befattningshavare pension till belopp,
som tillkomme befattningshavare i den grad, till vilken befordran icke
kunnat ske, syntes knappast tillrådligt och torde kunna medföra betänkliga
konsekvenser.
För sin del ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke pensionsfrågan
även för dessa sjuklingar kunde lämpligen lösas på samma sätt
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
15
som för det överåriga manskapet, således antingen enligt de grunder,
som av 1918 års riksdag godkänts, eller därest, såsom ifrågasatts, ytterligare
förhöjning av pensionerna för det överåriga manskapet ansåges
erforderlig, enligt förenämnda av pensionskassans direktion framlagda
förslag till pensionsbestämmelser för de överåriga, varvid torde böra
medgivas, att vederbörande skulle anses innehava minst 20 tjänstår, samt
i övrigt iakttagas, att pensionsbeloppet skulle i förekommande fall minskas
med det livräntebelopp, som kunde till vederbörande utgå på grund av
bestämmelse i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Att, såsom blivit ifrågasatt, bereda ersättning till avskedad sjukling
i annan form än såsom pension syntes icke böra förekomma.
Vidare har uti en till Kungl. Maj:t ställd ansökning förre underofficerskorpralen
vid ll:e kompaniet av Vaxholms kustartillerivegemente
nr 7 Carl Fritz Lundblad, vilken är född den 26 juli 1880 samt den
1 april 1893 erhöll anställning vid Bohusläns regemente och den 8 december
1911 övergick till Vaxholms kustartilleriregemente, därifrån han,
som med hänsyn till sjukdom icke kunde beviljas förlängd anställning,
erhöll avsked den 31 oktober 1918 efter tilländalupen anställningstid,
anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att sökanden under tiden den
30 augusti 1918—5 juni 1919 för lungtuberkulos vårdats å Spenshults
sanatorium samt att riksförsäkringsanstalten med stöd av förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, tillerkänt Lundblad en årlig livränta å 337
kronor 50 öre, ätt utgå lör tiden från och med den 6 juni 1919 till och
med den 30 juni 1920.
Häröver hava utlåtanden avgivits, den 14 februari 1920 av direktionen
över flottans pensionskassa och den 3 mars 1920 av statskontoret.
I sitt berörda utlåtande har direktionen över flottans pensionskassa
anfört följande.
Enligt uppgifter i ansökningshandlingarna vore Lundblad född den
26 juli 1880, och utgjorde hans sammanlagda tjänstetid 25 7/is år, därav
18 Vis år från 20 års ålder.
Då för erhållande av pension genom flottans pensionskassa för ålder
och tjänstetid jämlikt reglementet för pensionering av flottans och lotsverkets''
gemenskap den 31 oktober 1879 erfordrades för manskap vid
F. underofficerskorpralen
C.
F.
Lundblads
ansökning.
Direktionens
över flottans
pensionskassa
utlåtande
den 14
februari 1920.
16
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 375.
Statskontorets
utlåtande
den 3 mars
1920.
kustartilleriet att kava uppnått en ålder av 50 år och tjänat i 20 år
från 20 års ålder, vore Lundblad icke berättigad till pension genom
flottans pensionskassa för ålder och tjänstetid.
Genom förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upphävdes från och
med den 1 januari 1910 dittills meddelade bestämmelser i fråga om
skyldighet för staten att till bland andra dem, som tillhörde flottans eller
kustartilleriets stammanskap, utgiva ersättning för skada till följd av
olycksfall eller sjukdom, förorsakad av militärtjänstgöring, dock att
nämnda förordning icke ägde tillämpning i fråga om skada, som uppkommit
före den 1 januari 1910. Då Lundblad icke ådragit sig sin
sjukdom före nämnda tid, vilket framginge dels därav att han antagits
vid Vaxholms kustartilleriregemente först den 8 december 1911, vid
vilket tillfälle han således torde hava varit frisk, dels ock därav, att
han av riksförsäkringsanstalten tillerkänts ersättning jämlikt föi-ordningen
den 18 juni 1909 för ifrågavarande sjukdom, vore han icke heller berättigad
till pension genom flottans pensionskassa på grund av under
tjänstetiden iråkad sjukdom.
Uti förenämnda utlåtande den 30 december 1919 i ärende angående
bland annat framställning om pension eller annan ersättning vid avskedstagande
ur tjänsten för vissa sådana på grund av sjukdom otjänstbara
underofficerare av 3:e graden i marinen och underofficerskorpraler vid
sjömanskåren, vilka ännu icke uppnått pensionsberättigande levnads- och
tjänstålder, hade direktionen tillstyrkt, att nämnda underofficerare och
underofficerskorpraler i händelse av avskedstagande vid kassationsmönstring
måtte beredas rätt till pension till lika belopp med underofficer
av 3:e graden, därvid såsom tjänstår för beräknande av pensionsbeloppens
storlek föreslagits skola tillgodoräknas en var den tid, varunder
han innehaft lön i l:a lönegraden.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter har direktionen tillstyrkt,
att pension måtte beredas Lundblad från och med innevarande
års ingång i enlighet med vad av direktionen sålunda föreslagits för nämnda
på grund av sjukdom otjänstbara underofficerskorpraler vid sjömanskåren,
varvid pensionsbeloppet emellertid borde minskas med den ersättning,
som utginge eller kunde komma att till honom utgå från riksförsäkringsanstalten.
Statskontoret har i förenämnda utlåtande den 3 mars 1920 anfört,
att statskontoret i likhet med vad ämbetsverket uttalat beträffande pension
till förenämnda sjuka personal vid sjömanskåren icke heller i nu
17
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.
förevarande fall funne det tillrådligt att bereda Lundblad pension till
belopp, som tillkomme underofficer av 3:e graden, men att statskontoret
ville. ifrågasätta, huruvida icke åt Lundblad lämpligen borde utverkas
pension enligt de pensioneringsgrunder, som av 1918 års lagtima riksdag
godkänts beträffande överårigt manskap vid sjömanskåren, eller,
därest ytterligare förhöjning av sålunda medgivna pensioner ansåges erforderlig,
i enlighet med de grunder, som i förenämnda ärende föreslagits
av direktionen över flottans pensionskassa för det överåriga manskapet
vid sjömanskåren, varvid pensionsbeloppet syntes böra minskas
med det livräntebelopp, som kunde bliva Lundblad beviljat på grund av
bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Vad först beträffar frågan om förhöjda pensioner till ifrågavarande
överåriga, ännu i tjänst kvarstående manskap vid sjömanskåren anser
jag en sådan förhöjning av omständigheterna synnerligen påkallad.
Visserligen utgå under nuvarande förhållanden dyrtidstillägg å ifrågavarande
pensionsbelopp, men pensionerna äro i och för sig bestämda
till så låga belopp, att desamma jämväl med inberäknande av dyrtidstillägget
synas otillräckliga för manskapets med dess familjers livsuppehälle.
Såsom ett särskilt skäl till den ifrågasatta förhöjningen torde
jämväl kunna åberopas den tillfälliga pensionsförbättring, som numera
— såsom direktionen över flottans pensionskassa och statskontoret erinrat
— tillerkänts, bland andra, även underofficerarna vid marinen.
Vad angår förhöjningens belopp anser jag det av direktionen framställda
förslaget väl avvägt, varför jag finner mig kunna biträda detsamma.
Pensionsförbättringen synes mig lämpligen böra utgå i form av tilläggspensioner
till de pensioner, som redan förut tillkomma det nu ifrågavarande
manskapet.
Med avseende å frågan om beredande av pension eller annan
ersättning åt förenämnda, på grund av sjukdom otjänstbara personal,
som skulle komma att avskedas före uppnåendet av pensionsberättigande
levnads- och tjänstålder, finner jag, i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna, billigheten kräva, att pension beredes såväl de i ovanintagna
förteckning omförmälda tolv befattningshavarna som förbemälde
förre underofficerskorpralen C. F. Lundblad. Däremot torde någon anledning
icke föreligga att därutöver tilldela dem ytterligare penningbelopp,
såsom i förenämnda promemoria satts i fråga. Vidkommande
pensionsbeloppens storlek finner jag — lika med statskontoret och på
de av detta ämbetsverk anförda skäl — att pensionsförmånerna böra
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 318 höft. (Nr 375.) 962 20 3
18
Kungl. Mcij:ts Proposition Nr 375.
bestämmas efter enahanda grunder som för förenämnda överåriga manskap.
Härvid torde — såsom statskontoret ifrågasatt — böra medgivas,
att vederbörande vid avskedet skall anses innehava minst 20 tjänstår,
samt i övrigt iakttagas, att pensionsbeloppet i förekommande fall skall
minskas med det livräntebelopp, som kan till vederbörande utgå på
grund av bestämmelse i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. . Pensionsförmånerna
torde böra utgå till en var av nämnda befattningshavare
från tiden för avskedet med undantag för Lundblad, för vilken dessa
förmåner, såsom direktionen över flottans pensionskassa föreslagit, lämpligen
torde böra utgå från 1920 års början. Några särskilda skäl synas
icke förefinnas för att bemälde korpralen Rundqvist i pensionshänseende
bör bliva sämre ställd än de övriga av nu ifrågavarande personal,
varför jag anser mig böra föreslå, att han berättigas till enahanda pensionsförmåner
som dessa.
De utgifter, som föranledas av bifall till nu föreliggande förslag,
torde böra utgå av förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap.
Någon förhöjning av anslaget torde emellertid av denna anledning
icke för närvarande behöva ifrågasättas.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att till en var av förut omförmält överårigt manskap må från tiden
för hans avsked av förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap
utgå — utöver honom enligt gällande bestämmelser tillkommande
pension och tilläggspension — ytterligare tilläggspension med sådant
belopp, att det sammanlagda pensionsbeloppet vid en tjänstetid av 20
år uppgår för manskap i l:a lönegraden till 800 kronor och för manskap
i 2:a lönegraden till 700 kronor, samt att pensionsbeloppet för
varje fullt tjänstår utöver 20 höjes för manskap i l:a lönegraden med
20 kronor och i 2:a lönegraden med 15 kronor, dock med iakttagande
att högsta sammanlagda pensionsbeloppet skall utgöra i l:a lönegraden
1,000 kronor och i 2:a lönegraden 850 kronor; samt
att till en var av förut omförmälda, på grund av sjukdom otjänstbara,
men ännu i tjänst kvarstående personal ävensom till förre underofficerskorpralen
C. F. Lundblad må av samma förslagsanslag utgå pension
och tilläggspension till samma belopp och enligt enahanda grunder,
som nyss nämnts beträffande det överåriga manskapet, att utgå till en
var av ifrågavarande befattningshavare från tiden för hans avsked, med
undantag beträffande Lundblad, till vilken pensionsförmånerna skola utgå
från 1920 års ingång, med iakttagande därjämte att vederbörande pensions
-
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 375.
19
tagare vid avskedet skall anses innehava minst 20 tjänstår samt att
pensionsbeloppet i förekommande fall skall minskas med det livräntebelopp,
som kan till vederbörande utgå på grund av bestämmelse i
förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Till vad departementschefen sålunda hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
Eric Baad-Heimer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:243 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av pensionsförbättring och pensioner åt visst marinens manskap. s. 1 i texten
- BU 1920:52 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av pensionsförbättring och pensioner åt visst marinens manskap, dels ock en i ämnet a1 i texten