Sök i Ratio Lex

Angående statens småskoleseminarier

1920-03-12 · 74 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:381, Angående statens småskoleseminarier

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

1

N:r 381.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående statens småskoleseminarier;

given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

1. beträffande statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek:

a) bestämma,

att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier i Haparanda och

Murjek skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 4,900 kronor, därav 3,100 kronor lön och 1,800

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 4,300 kronor, därav 2,800 kronor lön och 1,500

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ettå 300 kronor, samt dessutom fri bostad eller hyreser

sättning till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig ämnes- och övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor

lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre

ålderstil Hägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig ämnes- och övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

rektor samt ämnes- och övningsskollärare, utöver honom eller henne

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt lönetillägg av 200

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 323 höft. (Nr 381.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majt.s Proposition Nr 381.

vikarierande manlig ämnes- och övningsskollärare 2,800 kronor för år

räknat;

vikarierande kvinnlig ämnes- och övningsskollärare 2,400 kronor för

år räknat;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik: 95 kronor för varje

veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för varje

veckotimme;

skolköksföreståndarinna vid seminariet i Murjek 1,800 kronor, därav

1,000 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 250 kronor, samt dessutom

fri bostad med bränsle och lyse ävensom i egenskap av husmoder för skolköket

fri kost i samband med skolköksundervisningen;

vikarierande skolköksföreståndarinna vid seminariet i Murjek 1,600

kronor samt fri bostad med bränsle och lyse eller ersättning därför med

400 kronor för år räknat; samt

att arvodet till vikarierande rektor vid statens småskoleseminarier

skall utgå med det belopp och på det sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt

fall förordnar;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits

för ordinarie befattningshavare vid statens småskoleseminarier, skola gälla av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser;

c) förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder befattning

vid statens småskoleseminarier, skall vara pliktig underkasta sig

ovannämnda villkor och bestämmelser;

att de förutvarande innehavare av befattningar vid sagda läroanstalter,

vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya avlöningsstaten och därvid fästade villkor och bestämmelser,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner;
d)

vid bifall till ovan framlagda förslag

dels i riksstaten under dess åttonde huvudtitel under rubrik »Statens

småskoleseminarier» på ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag å 122,000

kronor;

dels ock åt seminariet i Murjek anvisa på extra stat för år 1921

såsom särskilda reservationsanslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 381. 3

till uppförande av ekonomibyggnad m. m. ett belopp av 25,000 kronor

och

till utförande av vissa planerings- och planteringsarbeten ett belopp

av 4,000 kronor;

2. beträffande inrättandet av ett statens småskoleseminariiim i Lycksele:

dels med antagande av Västerbottens läns landstings och Lycksele

kommunalfullmäktiges i statsrådsprotokollet närmare angivna erbjudanden

om tomt för och kontant bidrag till uppförande av seminariebyggnad i

Lycksele besluta att därstädes upprätta ett treklassigt småskoleseminarium;

dels ock för begynnande av verksamheten vid nämnda seminarium höstterminen

1921 och uppehållande av undervisningen därstädes under samma

termin anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 8,850 kronor;

3. beträffande statens övertagande av J. Wockats seminarium (Hagaström:

dels antaga av seminarieföreståndaren J. Wockatz gjort erbjudande

om överlämnande till staten på vissa i skrivelser den 26 april 1919 och

den 11 oktobersamma år närmare angivna villkor det av honom grundade

seminariet i Hagaström, omfattande skolhusbyggnad, föreståndarbostad, uthusbyggnader

och skolträdgård m. m. jämte tillhörande inventarier och

undervisningsmateriell;

dels för uppehållande av seminariets verksamhet under höstterminen

1921 anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majt.s Proposition N:r 381.

Statens småskoleseminarier.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden friherre Palmstierna,.

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde:

I mitt yttrande till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 hemställde

jag under åttonde huvudtiteln, punkten 199, om förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dels lönereglering för lärarpersonalen

vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek samt omorganisation

av dessa seminarier ävensom uppförande av vissa nya byggnader

för seminariet i Murjek, dels ock upprättande av ett statens småskoleseminarium

inom Västerbottens läns lappmark samt uppförande av byggnader

för detia seminarium, beräkna för ändamålet på ordinarie stat ett anslag

av 124,000 kronor samt på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

av 143,500 kronor. Vidare hemställde jag i mitt yttrande till det vid

propositionen nr 2 angående de medelsbehov, som under åttonde huvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj.ts proposition Nr 381. •>

titeln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, i utdrag

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, punkten

49, om förslag till riksdagen att, i avbidan på förenämnda proposition,

beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 4,000 kronor. I förstnämnda yttrande omförmälde jag även, att den inom

skolöverstyrelsen igångsatta utredningen i ämnet då icke hade avslutats.

Sedan denna utredning nu blivit slutförd och överstyrelsen den

6 februari 1920 inkommit med den 31 december 1919 dagtecknat utlåtande

i ärendet, torde jag ånyo få anmäla detsamma.

Redan under derå år har frågan om omorganisation av seminarierna

i Haparanda och Murjek samt löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid nämnda seminarier varit föremål för upprepade framställningar

från seminariernas föreståndare och från domkapitlet i Luleå. Dessa framställningar

hava remitterats till vederbörande myndigheter, däribland skolöverstyrelsen,

för inhämtande av yttranden och förslag. I sitt förberörda

utlåtande den 31 december 1919 omförmäler överstyrelsen, att, enär ovanberörda

frågor i viss mån varit beroende dels på den vid 1918 års riksdag

beslutade löneregleringen för lärarna vid de allmänna läroverken och

folkskoleseminarierna, dels på omorganisationen och löneregleringen vid de

s. k. landstingsseminarierna, dels ock på frågan om skolväsendets ordnande

i lappinarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning, vilka

båda senare frågor fått sin lösning vid 1919 års lagtima riksdag, överstyrelsen

ansett lämpligt att först under år 1919 till slutgiltig behandling

upptaga de spörsmål, som stå i samband med en omreglering av statens

småskoleseminarier. I nämnda utlåtande har överstyrelsen nu yttrat sig

rörande samtliga hithörande frågor.

I visst samband med frågan om statens småskoleseminarier i Haparanda

och Murjek står frågan om inrättande av ett statens småskoleseminarium

i Västerbottens län, vilken blivit väckt av nämnda läns landsting.

Redan år 1910 inkom nämligen sagda landsting till Kungl. Maj:t med

framställning i detta ämne. Denna fråga synes mig böra komma under

omprövning i sammanhang med frågan om de båda förberörda seminarierna.

Jag anser mig nu även böra omförmäla, att seminarieföreståndaren

J. Wockat/, i skrivelse den 26 april 1919 erbjudit sig att såsom gåva

överlämna till svenska staten det av honom grundade och hittills ledda

småskoleseminariet i Hagaström med tillhörande tomt, byggnader, inventarier;

undervisningsmateriell m. m. Även denna fråga torde bär lämpligen

kunna upptagas till behandling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Seminariet i

Haparanda.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

I nu nämnd ordning skall jag i det följande redogöra för var och

en av förberörda tre frågor.

I. Statens småskoleseminarier i Haparanda och Hurjek.

Frågan om statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek skall

jag behandla under följande punkter:

1. Historik. 2. Ändamål, organisation och undervisningsplan. 3. Lärarpersonal.

4. Utrustning. 5. Stipendier åt elever. 6. Styrelse och tillsyn.

7. Kostnadsberäkning. Under de särskilda punkterna skall jag redogöra

för de framställningar i ämnet, som till Kungl. Maj:t inkommit, samt myndigheternas,

även skolöverstyrelsens, däröver avgivna utlåtanden.

1. Historik.

I efterföljande historik, som huvudsakligen omfattar seminariernas

tillkomst och ursprungliga organisation, följer jag skolöverstyrelsens framställning.

Första uppslaget till inrättande av statens småskoleseminarier inom Norrbottens

län gavs av folkskoliuspektören Z. Grape. I skrivelse den 6 november

1873 framhöll han, hurusom folkundervisningen bland Sveriges finska och

lapska befolkning till följd av inbyggarnas främmande nationalitet, deras spridning

på en vidsträckt yta och obemedlade villkor krävde större uppoffringar för

folkundervisningens befrämjande än i andra delar av riket. Han hemställde

därför om anslag av statsmedel bland annat till upprättande av ett småskoleseminarium

för de finska församlingarna.

Med anledning av denna skrivelse framlades vid 1874 års riksdag proposition

i frågan. I det propositionen vidlogade statsrådsprotokollet framhöll vederbörande

departementschef dels vikten av att åtgärder vidtoges för bildande av

lärare, som voro tillräckligt kunniga i finska språket för att kunna med framgång

undervisa i finska folk- och småskolor, dels att vad som blivit anfört angående

finska församlingarna utan tvivel ägde sin tillämpning även på de lapska skolförhållandena

men att för deras ändamålsenliga ordnande medel funnes att tillgå

å anslaget till lappmarks ecklesiastikverk.

I överensstämmelse med den av Kungl. Maj.t framlagda propositionen ställde

riksdagen ett förslagsanslag å 12,000 kronor till Kungl. Maj:ts disposition till

befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta

finnar att användas bland annat för upprättande av ett småskoleseminarium.

I kungl. brev den 29 maj 1874 förordnades, att ett seminarium för bildande

av lärare och lärarinnor vid småskolor i församlingar med finsktalande befolkning

skulle upprättas i Haparanda. Genom Kungl. Maj:ts brev till domkapitlet i Härnö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381. *

sand den 19 april 1875 föreskrevs vidare, bland annat, att seminariet skulle t ruda

i verksamhet i augusti månad 1875 och att till lokal för detsamma skulle tills

vidare upplåtas fyra rum i en i Haparanda stad befintlig kasernbyggnad. Dessutom

lämnades vissa närmare föreskrifter angående seminariets organisation, varvid

förordnades bland annat: att undervisningen skulle meddelas under 36 veckor

om året; att elev för att vinna inträde i seminariet borde hava fyllt 16 år, kunna

rent och flytande läsa innantill finska språket samt för övrigt äga de insikter,

som i § 7 mom. b, c, d och e av stadgan för folkundervisningen i riket vore

föreskrivna; att vid läsårets slut examen skulle anställas; att för elevernas praktiska

övningar skulle vid seminariet inrättas en småskola, i vilken högst 24 barn

finge intagas; att av domkapitlet skulle på förordnande tillsättas eu i finska språket

kunnig lärare, som skulle bestrida elevernas teoretiska undervisning och tilllika

vara seminariets föreståndare, samt en likaledes i finska språket kunnig

lärare eller lärarinna, som skulle meddela undervisning i småskolan och leda

elevernas praktiska övningar; samt att i avseende på bland annat seminarieelevernas

understödjande med stipendier skulle i tillämpliga delar gälla vad i reglementet

för folkskoleseminarierna i riket den 1 december 1865 funnes stadgat.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 20 juli 1877 bestämdes tiden för lärokursen

till två år och genom dylikt brev den 9 april 1884 till tre år.

Enligt bestämmelse i Kungl. Maj:ts brev den 24 januari 1890 förordnades,

att den, som ville vinna inträde vid seminariet, borde hava fyllt 15 år vid början

av det kalenderår, under vilket inträde söktes.

På hemställan av folkskolinspektören J. Lsestadius om inrättande av ett

seminarium för bildande av lapska småskollärare och -lärarinnor förordnades

genom kungl. brev till domkapitlet i Härnösand den 21 maj 1875, att ett sådant

seminarium skulle upprättas i Mattisuddens by inom Jockmocks församling från

och med höstterminen 1875. De i samma brev meddelade föreskrifterna i fråga

om seminariets organisation överensstämde i allo med de för seminariet i Haparanda

ovan meddelade, dock med den skillnad, att vid seminariet i Mattisudden

undervisning skulle meddelas i lapska språket och att seminariets föreståndare

och lärare skulle vara kunniga i nämnda språk.

Vid sagda seminarium utvidgades lärokursen att omfatta två år genom

bestämmelse i kungl. brev den 9 mars 1883. Elever intogos då vartannat år till

år 1893, då en biträdande lärarbefattning inrättades och nya elever intogos varje

år. Från och med läsåret 1900—1901 blev lärokursen treårig, och samtidigt

inrättades ytterligare en lärarbefattning vid seminariet.

År 1904 flyttades seminariet till Murjek.

2. Ändamål, organisation och nndervisningsplan.

I sin förberörda skrivelse den 31 december 1919 yttrar överstyrelsen

följande om de ifrågavarande seminariernas uppgift:

Vad först seminariet i Haparanda beträffar, har dess uppgift allt från dess

upprättande varit att utbilda lärare och lärarinnor för barn av den finsktalande

Seminariet i

Murjek.

Ändamål.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj-.ts proposition Nr 381.

befolkningen i Sverige. Denna befolkning, som huvudsakligen är utbredd inom

Torneå fögderi och Gällivare socken inom Norrbottens län, uppgår till omkring

30,000 personer. Av dessa äro omkring 16,000 personer enbart finsktalande,

under det att de övriga tala både svenska och finska. Inom samma område

finnas dessutom omkring 25,000 enbart svensktalande personer. Dessa bo till

största delen i malmfältsamhällena Kiruna och Malmberget samt i Haparanda stad

och Gällivare kyrkby.

Aven om svenska språket under de senare åren tack vare skolornas inflytande

och kommunikationerfias utveckling gjort betydande framsteg inom denna

landsända, torde det komma att dröja mycket länge, innan skolorna i dessa nordliga

trakter kunna undvara lärare, vilka kunna förstå och tala finska språket. Likaså

torde man få räkna med att även för eu mycket lång tid framåt mindre folkskolor

i stor utsträckning bliva erforderliga. År 1918 funnos i de finsktalande

församlingarna 110 mindre folkskolor. Samma år funnos där 78 folkskolor och

83 småskolor. På grund av rådande brist på folkskollärare torde de från seminariet

i Haparanda utexaminerade eleverna i stor utsträckning behövas som

vikarierande och biträdande lärare i finnbygdens folkskolor.

Seminariet i Haparanda bör alltså allt fortfarande få till huvudsaklig uppgift

att utbilda lärare för småskolorna och mindre folkskolorna i de församlingar,

som nu hava övervägande finsktalande befolkning.

Seminariets i Murjek ursprungliga uppgift var att utbilda lapska småskollärare

och -lärarinnor, d. v. s. lärare, som skulle undervisa lapsktalande barn.

Då antalet sådana barn under de senaste årtiondena avsevärt minskats — under

år 1914 undervisades inom Luleå stift endast 126 barn på lapska språket —

och då lapparna numera utgöra en obetydlig bråkdel av lappmarksförsamlingarnas

befolkning, har nämnda seminarium så småningom övergått till att i främsta

rummet vara en utbildningsanstalt för småskollärarinnor för dessa lappmarksförsamlingar

i allmänhet. Antalet lappar i Luleå stift uppgick år 1914 till 5,496,

därav 2,489 voro nomadiserande lappar. Antalet skolpliktiga lapska barn inom

samma stift var då 727. Därjämte finnas omkring 1,000 lappar inom Jämtlands

län. De nomadiserande lapparnas barn undervisas numera i dels fasta, dels

vandrande nomadskolor. Lärare för sådana skolor utbildas i regel vid särskilt

härför anordnade kurser.

Ehuru utvecklingen således gått i sådan riktning, att seminariet i Murjek

numera ej behöver tagas i anspråk för utbildande av lärare för lapsktalaude

barn, behöves det synnerligen väl för utbildande av lärarinnor för mindre folkskolor

och småskolor i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

och för mindre folkskolor i de mera avlägset belägna byarna inom församlingar

i Luleå stift. Behovet av sådana lärarinnor är för närvarande så stort, att det

långt ifrån kan fyllas av de seminarier, som nu finnas. Domkapitlet i Luleå

har också satt i fråga, att sagda seminarium borde utvecklas till ett dubbelseminarium.

De här ifrågavarande seminariernas uppgift måste bli att utbilda lärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

icke blott för småskolan utan även och i mycket stor utsträckning för mindre

folkskolan. Med den brist på folkskollärare, som nu råder, torde det ej bli

löjligt att inom den närmaste framtiden i erforderlig utsträckning inrätta nva

folkskolor, och enligt vad erfarenheten ger vid handen, blir det städerna och den

mera tätt bebyggda landsbygden, som i främsta rummet komma att få sina

behov tillgodosedda. På grund härav och med hänsyn till de säregna förhållanden,

som äro rådande i de nordligare trakterna av vårt land, måste man

således räkna med att mindre folkskolor ännu mvcket länge bliva behövliga i

dessa trakter.

Hitintills bär man för lärare i mindre folskolor fordrat samma utbildning

som för lärare i småskolor. Då mindre folkskolans lärare hava att meddela undervisning

såväl på småskolestadiet som på folkskolestadiet, kan det sättas starkt i

fråga, om ej denna skolforms lärare borde erhålla större utbildning än småskolans

lärare. Fordran på sådan större utbildning torde emellertid stöta på avsevärda

praktiska svårigheter, särskilt med hänsyn därtill, att mindre folkskolans lärare

i lönehänseende äro likställda med lärare i småskolan. Uppenbart är emellertid,

att man måste tillse, att de seminarier, som i så stor utsträckning utbilda lärare

för den mindre folkskolan, komma att meddela en i möjligaste mån god teoretisk

småskollärarutbildning och sådan praktisk utbildning,''som behöves för lärare i

mindre folkskola.

Med hänsyn härtill böra seminarierna i Haparanda och Murjek organiseras

sa, att de kunna lämna minst samma teoretiska utbildning, som de nyorganiserade

landstingsseminarierna komma att lämna.

Som förut är nämnt var lärokursen vid dessa seminarier från början Lärokursens

ettårig, sedermera tvåårig. Från år 1884 har lärokursen vid seminariet

i Haparanda varit treårig och från år 1900 har den vid seminariet i

Murjek haft samma omfattning.

I samband härmed må erinras, att lärokursen vid de nyorganiserade

landstingsseminarierna är tvåårig.

Beträffande lärokursens längd vid seminarierna i Haparanda och Murjek

anför skolöverstyrelsen:

Från iutet håll har man satt i fråga någon förändring beträffande lärokursens

längd vid statens småskoleseminarier. Då en stor del av eleverna vid

seminarierna i fråga komma från mindre folkskolor, ligger det i sakens natur,

att inträdesfordringarna vid seminarierna må^te ställas jämförelsevis låga. Härtill

kommer, att så gott som alla elever vid seminariet i Haparanda hava finska till

modersmål. För att seminarierna skola kunna lämna en tillfredsställande utbildning

åt sina elever, torde därför lärokursen allt fortfarande höra vara treårig.

I fråga om elevernas kön anser överstyrelsen, att seminarierna hädan- Kvinnliga och

efter böra i regel mottaga endast kvinnliga elever. Härom vttrar över- wan^*

styrelsen:

Alltifrån seminariernas upprättande ha de varit avsedda för både kvinnliga

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 323 käft. (Nr 381.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Inträdesford
ringar.

Nu gällande

bestämmelser.

Inkommen

framställ
ning.

Skolöversty
relsen.

10 Kungl. Maj.ts proposition Nr 381.

och manliga elever. Under de senare åren har dock antalet manliga elever i hög

grad minskats.

Deras antal framgår av följande tabell:

Seminarium

Antal elever höstterminen

1915

1916

1917

1918

man-

liga

kvinn-

liga

man-

liga

kvinn-

liga

man-

liga

kvinn-

liga

man-

liga

kvinn-

liga

Haparanda

Murjek

3

3

53

61

4

1

48

67

2

54

68

i

58

73

Summa

6

114

5

115

2

122

i

131

Även efter 1918 års lönereglering torde ynglingar alltmera sällan söka inträde

vid småskoleseminarium. De få manliga eleverna under de senare åren

ha vanligen begagnat sig av denna undervisning som preparandkurs för inträde

vid folkskoleseminarium.

Med tanke jämväl på att de manliga eleverna skulle behöva särskild undervisning

i vissa ämnen, såsom halsolära, gymnastik och manlig slöjd, föreslår

därför överstyrelsen, att statens småskoleseminariei hädanefter må bliva avsedda

för kvinnliga elever, därest ej i särskilt fall vederbörligt tillstånd meddelas för

manlig elev att där vinna inträde.

De nu gällande bestämmelserna rörande inträdesfordringarna vid seminariet

i Haparanda äro fastställda i Kungl. Maj.ts brev till domkapitlet

i Härnösand den 17 november 1899.

För inträde som elev i Murjeks seminarium gälla fortfarande de år

1875 fastställda fordringarna, om än endast nominellt. Enligt praxis hava

de nämligen rätt väsentligt höjts.

Med anledning av gjorda framställningar i fråga om fordringarna för

inträde vid seminarierna i Haparanda och Murjek har skolöverstyrelsen i

sin förutnämnda skrivelse den 31 december 1919 yttrat sig i ämnet. Överstyrelsen

anför därvid:

Vad först kunskapsfordringarna för inträde vid de här ifrågavarande seminarierna

beträffar, så äro de av vederbörande seminarieföreståndare föreslagna

fordringarna för inträde vid seminarierna i Haparanda och Murjek i de flesta

ämnen lägre än de inträdesfordringar, som finnas angivna i det av överstyrelsen

den 13 november 1919 till Kungl. Maj:t avgivna förslaget till stadga för småskoleseminarier.

Tydligt är, att det vore mindre lämpligt att uppställa samma

inträdesfordringar i fråga om kunskaper för här ifrågavarande seminarier som

för landstingsseminarierna. Med hänsyn till de nu ifrågavarande seminariernas

uppgift att utbilda lärarinnor för finnbygden och lappmarken måste det anses

önskvärt, att seminariernas elever i huvudsak rekryteras från dessa bygder. Då

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 331.

skolväsendet därstädes av olika skäl beliuner sig på eu jämförelsevis mindre

utvecklad ståndpunkt och då det skulle möta stora svårigheter för de unga flickor,

som ämna söka inträde vid de nämnda seminarierna, att i nämnvärd grad öka

sina i skolan inhämtade kunskaper, måste hänsyn tagas härtill vid bestämmande

av inträdesfordringarna. Härtill kommer, att de allra flesta inträdessökande vid

seminariet i Haparanda hava, såsom redan nämnts, finska som modersmål. Av sistnämnda

skäl höra ej heller samma inträdesfordringar fastställas för seminariet i

Haparanda som för seminariet i Murjek.

Det torde emellertid ej vara nödvändigt att nu fastställa några bestämda

kunskapsfordringar för inträde. Tvärtom tordo dessa tid efter annan böra regleras

i män av skolväsendets utveckling. Överstyrelsen anser sig därför böra

föreslå, att det må ankomma på skolöverstyrelsen att efter vederbörande seminarieföreståndares

och domkapitels hörande fastställa, vad som bör fordras för godkänt

vitsord i inträdesprövning vid statens småskoleseminarier.

Vad åter beträffar övriga villkor för inträde, hemställer överstyrelsen, att

dessa må bliva desamma som för landstingsseminarierna, dock med den skillnaden,

att inträdesåldern bestämmes till fyllda 16 år vid ingången av det år, då inträde

sökes, d. v. s. till samma inträdesålder som vid folkskoleseminarierna. Överstyrelsen

vill härvid erinra dels om att inträdesåldern vid seminariet i Haparanda

nu är 15 år och vid seminariet i Murjek 16 år, dels om att dessa seminarier

hava treårig kurs, vadan de utexaminerade eleverna i alla fall komma att hava

minst samma ålder som de från landstingsseminarierna utgående eleverna.

Vid statens småskoleseminarier omfattar läsåret nu 36 veckor. I eu

till ecklesiastikdepartementet den 21 augusti 1913 inkommen skrivelse har

föreståndaren vid seminariet i Haparanda hemställt, att läsåret fortfarande

måtte få denna längd. I häröver avgivna yttranden har såväl föreståndaren

vid seminariet i Murjek som domkapitlet i Luleå uttalat sig för eu

förlängning av läsåret.

Skolöverstyrelsen anför:

Då enligt vad som framgår av de inkomna yttrandena ämnesträngsehi är

stor och lärotiden knapp och då läsåret vid statens folkskoleseminarier och afl

manna läroverk m. fl. läroanstalter numera omfattar 38 veckor utom tid för inträdes-

och flyttningsprövningar, finner överstyrelsen, att samma lärotid bör fastställas

för statens småskoleseminarier.

De med seminarierna i Haparanda och Murjek förenade övningsskolorna

voro från början småskolor. Vid seminariet i Haparanda inrättades

från och med höstterminen 1902 dessutom en folkskolavdelning om fyra

klasser. Vid seminariet i Murjek har småskolan så småningom utvecklats

till en folkskola efter litt. F-typen i 1900 års normalplan, d. v. s. en

skola med en småskol- och en folkskolavdelning, samtidigt undervisade av

Lasarett

längd.

Inkommen

framställ
ning.

Skolöversty
relsen.

Övningssko

lans organisation.

Den nuvarande

organisationen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Skolöverstyrelsens

förslag.

Undervis
ningsplan.

A vgängsexaniet).

Departe
mentschefen.

Kungi. Maj;ts proposition Nr 381.

en lärarinna. Genom beslut den 7 augusti 1919 har Kungl. Maj:t medgivit,

att ytterligare en lärarinna i övningsskolan vid seminariet i Murjek

finge anställas. Från och med läsåret 1919—1920 är således övningsskolan

i Murjek organiserad på samma sätt som övningsskolan i Haparanda.

Övningsskolorna bestå alltså av en småskolavdelning om två klasser

och en folkskolavdelning om fyra klasser med särskilda lärarinnor för de

olika avdelningarna.

Skolöverstyrelsen uttalar sig på följande sätt:

Då här ifrågavarande seminarier utbilda lärarinnor för småskolor och mindre

folkskolor, är det tydligt, att övningsskolorna böra omfatta både småskoleoch

folkskolestadiet. Dessa övningsskolor böra såsom nu är fallet bestå av minst

två läraravdelningar för att i önskvärd utsträckning kunna bereda tillfälle till

övningsundervisning åt seminariernas elever.

Enligt nuvarande bestämmelser skola seminariernas föreståndare upprätta

förslag till undervisningsplan, lärokursens omfattning i de särskilda

läro- och övningsämnena, läroböcker och läsordning. Dessa förslag skola

sedan underställas domkapitlets prövning och fastställelse.

Angående undervisningsplanerna anför skolöverstyrelsen:

En närmare granskning av de nu tillämpade undervisningsplanerna för seminarierna

i Haparanda och Murjek ger vid banden, att dessa undervisningsplaner

förete rätt väsentliga olikheter. Det ligger i öppen dag, att, då så helt

olika timplaner tillämpas, även kursplanerna måste bliva rätt olika.

De nya undervisningsplanerna för här ifrågavarande seminarier böra enligt

överstyrelsens mening utarbetas i anslutning till de undervisningsplaner, som

kunna komma att fastställas för landstingsseminarierna, dock med de modifikationer,

som betingas av olika inträdesfordringar ro. in.

Då Kungl. Maj:t hitintills ej fastställt undervisningsplan för här ifrågavarande

seminarier föreslår överstyrelsen, att det må ankomma på skolöverstyrelsen

att efter vederbörande seminarieföreståndares och domkapitels börande fastställa

undervisningsplan för statens småskoleseminarier.

I fråga om avgång från seminarierna efter genomgången kurs anser

överstyrelsen, att lärokursen bör avslutas med en avgångsprövning, som anordnas

på samma sätt som avgångsexamen vid landstingsseminarierna.

Närmare bestämmelser om sistnämnda prövning finnas intagna i stadgan

för småskoleseminarier den 31 december 1919.

Överstyrelsens här ovan framlagda förslag i fråga om seminariernas i

Haparanda och Murjek organisation m. m. innebär alltså, att nämnda semi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

narier skola avses endast för kvinnliga elever samt hava till sin huvudsakliga

uppgift att utbilda lärarinnor för mindre folkskolor och småskolor i finnbygden

och lappmarksförsamlingar; att villkoren för inträde bliva i huvudsak desamma

som för landstingsseminarierna, dock att lägsta inträdesåldern fastställes till 16

år, och att skolöverstyrelsen skall äga bestämma, vad som bör fordras för godkänt

vitsord i inträdesprövning; att läsåret skall omfatta 38 veckor utom tid

för inträdes- och flyttningsprövningar; att övningsskolan skall bestå av en

sm åskola vdelning och eu folkskolavdelning, undervisade av var sin lärarinna;

att undervisningsplanerna skola fastställas av skolöverstyrelsen;

samt att avgångsexamen skall verkställas i samma ordning som vid landstingsseminarierna.

Mot dessa överstyrelsens förslag har jag intet annat att

erinra, än att skolöverstyrelsen synes mig böra taga den befattning med

undervisningsplanerna, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

3. Lärarpersonalen.

a. Allmänna bestämmelser.

För närvarande finnas vid vartdera av seminarierna i Haparanda och

Murjek utom föreståndare 2 ämneslärare (lärarinnor) och 2 lärare (lärarinnor)

i övningsskolan. Dessutom finnas vid seminariet i Haparanda en

lärarinna i kvinnlig slöjd och vid seminariet i Murjek en skolköksföreståndarinna,

varjämte utgå särskilda arvoden till lärare i sång, teckning,

gymnastik, trädgårdsskötsel och manlig slöjd vid seminariet i Haparanda

och till lärare i kvinnlig slöjd och manlig slöjd vid seminariet i Murjek.

De för framtiden behövliga lärarkrafterna har överstyrelsen beräknat på

följande sätt:

Lära rkr after

Xn befintliga

Som förut är nämnt, anser sig överstyrelsen i detta sammanhang icke böra Behövliga hi

framlägga något i detalj utarbetat förslag till undervisningsplan. För beräkning rarkrafter.

av det behövliga antalet lärarkrafter torde man emellertid kunna gå ut ifrån att

det för undervisning i seminarierna, enligt nuvarande timplaner, skulle erfordras

vid vartdera seminariet omkring 100 lärartimmar, därav omkring 40 i övningsämnen.

Härvid medräknas ej tid för elevernas praktiska utbildning, enär denna

utbildning åtminstone till allra största delen sammanfaller med undervisning i

övningsskolan.

På grund av särskilda förhållanden torde det vara lämpligt, att undervisningen

i hushållsgöromål vid seminariet i Murjek allt fortfarande bestrides av

en särskild skolkökslärarinna. För Övriga övningsämnen torde i viss mån timlärare

höra anställas. Om man då räknar med att föreståndaren, vilken hädanefter

torde böra benämnas rektor, har 19 veckotimmar och seminariets övriga

s. 14 Kontrollera mot PDF

Lärarnas anställning.

Manliga och

kvinnliga lärarkrafter.

Lärarkompe
tens.

14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

lärare vardera 25 veckotimmar, skulle det vid vartdera seminariet erfordras 2

ämneslärare utom rektor samt dessutom vid seminariet i Haparanda omkring 30

ock vid seminariet i Murjek omkring 15 timlärartimmar. Vid vartdera seminariet

erfordras därtill två lärarkrafter för övningsskolan. För uppehållande av den

undervisning i övningsämnena, som erfordras utöver den lärarna för den fastställda

lönen åliggande undervisningsskyldigheten, torde det böra tillkomma skolöverstyrelsen

att, efter förslag av rektor, bestämma behövligt antal veckotimmar

att uppehållas mot särskilt timlärararvode.

De vid statens småskoleseminarier nu anställda lärarna äro tillsatta

medelst förordnanden, utfärdade av vederbörande domkapitel.

Skolöverstyrelsen anser, att seminariernas lärare med full tjänstgöring böra

tillsättas medelst fullmakt av skolöverstyrelsen.

Vad beträffar rektorsbefattning torde det enligt överstyrelsens mening å ena

sidan icke vara lämpligt att omedelbart tillsätta denna genom fullmakt. Då man

emellertid får räkna med att rektorstjänsterna även må kunna rekryteras av

lärare vid kommunala läroanstalter, kan man ej heller alltid ordna tillsättningen

så, att rektor förordnas periodvis för till exempel 5 år i sänder. Överstyrelsen

anser sig därför böra föreslå, att rektor vid statens småskoleseminarium skall

tillsättas av skolöverstyrelsen antingen genom fullmakt eller medelst förordnande

för viss tid.

Beträffande frågan om manliga och kvinnliga lärarkrafter yttrar överstyrelsen

:

Enligt överstyrelsens förslag skulle hädanefter här ifrågavarande seminarier

bliva avsedda endast för kvinnliga elever. Överstyrelsen anser därför, att rektorsbefattningarna

i varje fall böra kunna sökas och innehavas av såväl män som

kvinnor. Dessutom synes det överstyrelsen, att åtminstone två av de Övriga

lärartjänsterna vid seminariet och dess övningsskola böra innehavas av kvinnor.

Det torde böra tillkomma skolöverstyrelsen att i varje särskilt fall bestämma,

huruvida ledig lärartjänst skall vara öppen till ansökning endast för män eller

endast för kvinnor eller för såväl män som kvinnor.

Enligt nuvarande bestämmelser finnas inga andra behörighetsvillkor

för föreståndare och ämneslärare vid statens småskoleseminarier, än att

föreståndaren vid seminariet i Haparanda skall vara kunnig i finska språket

och föreståndaren vid seminariet i Murjek i lapska språket samt att ämneslärare

skall hava undergått godkänd avgångsexamen vid något statens folkskoleseminarium.

Överstyrelsen vill ej förorda någon ändring härvidlag. Genom fastställande

av särskilda kompetensbestämmelser för'' föreståndare skulle nämligen personer,

vilka genom lärarduglighet och övriga personliga egenskaper vore särskilt önsk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

värda som ledare för seminarierna, kunna komma att utestängas från dessa befattningar.

Dock synes det överstyrelsen, att skolöverstyrelsen bör tillerkännas

rätt att medgiva undantag från bestämmelsen, att föreståndaren vid seminariet i

Murjek skall vara kunnig i lapska språket.

Överstyrelsen utgår härvid från att i fråga om kompetens ingen skillnad

göres mellan lärare, som företrädesvis tjänstgör i seminarieklassema, och lärare,

som företrädesvis tjänstgör i övningsskolan.

b. Lär ar avlöning m. m.

Enligt den genom Kungl. Maj:ts brev den 27 juni 1902 och den 10

februari 1911 fastställda lönestaten för seminariet i Haparanda åtnjuter

seminariets föreståndare, förutom bostad, 2,500 kronor i lön jämte tre

ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att utgå efter respektive 5, 10

och 15 års oförvitlig tjänstgöring. Nuvarande föreståndaren åtnjuter dessutom

utöver den i staten fastställda avlöningen jämlikt kungl. brev den

21 oktober 1904 ett personligt lönetillägg av 500 kronor. Enligt samma

lönestat har ämneslärare vid seminariet och lärare vid seminariets övningsskola

1,500 kronor i lön jämte tre ålderstillägg ä 300 kronor, lärarinna

vid övningsskolan 1,500 kronor i lön och 3 ålderstillägg ä 150 kronor samt

lärarinna i kvinnlig slöjd 500 kronor jämte ett ålderstillägg å 100 kronor.

Dessutom utgår till vardera av lärarna i sång och musik, i teckning och

i gymnastik arvode å 300 kronor och till läraren i trädgårdsskötsel 200

kronor.

Löneförmånerna för lärarpersonalen vid seminariet i Murjek äro fastställda

genom Kungl. Maj:ts brev den 30 januari 1903, den 16 juni 1906

samt den 28 juni 1913 och utgöra för föreståndaren, utom fri bostad,

2.500 kronor jämte tre ålderstillägg ä 500 kronor, för ämneslärare

1.500 kronor jämte tre ålderstillägg å 300 kronor, för kvinnlig övningsskollärare

1,500 kronor jämte tre ålderstillägg ä 150 kronor och för lärarinna

i kvinnlig slöjd 300 kronor jämte ett ålderstillägg å 100 kronor.

Skolköksföreståndarinnan åtnjuter i lön 1,000 kronor jämte bostad med

vedbrand och lyse samt jämlikt domkapitlets i Luleå beslut den 6 maj

1908 delvis fri kost.

Enligt kungl. brev den 11 oktober 1907 åtnjuter vikarie å föreståndar-

eller manlig lärarbefattning vid här berörda seminarier arvode till

belopp motsvarande den för befattningen bestämda avlöningen i lägsta

lönegraden och vikarie å kvinnlig lärartjänst 1,200 kronor, allt för kalenderår

räknat.

Nuvarande

best timme! ser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Inkomna

framställningar.

Seminarieföreståndarna

och en

ämneslärare.

Domkapitlet i

Luleå.

Lärarlöne
nämnden.

Genom beslut den 30 juni 1916, den 1 mars 1918, den 15 april

1919 och den 29 augusti 1919 har Kungl. Maj:t tillerkänt lärarpersonalen

vid seminariet i Haparanda tillfälliga löneförbättringar till sådana belopp,

att föreståndaren i fråga om kontant avlöning blivit i det närmaste jämställd

med adjunkt vid allmänt läroverk samt ämneslärare och lärare i

övningsskolan med övningsskollärare vid folkskoleseminarium. Lärarinnan

i kvinnlig slöjd har för år 1919 tillerkänts 650 kronor i tillfällig löneförbättring.

Lärarpersonalen vid seminariet i Murjek har dels genom den varje år

fastställda staten för lappmarks ecklesiastikverk, dels genom särskilda kungl.

brev tillerkänts motsvarande tillfälliga löneförbättringar.

I en till ecklesiastikdepartementet den 28 januari 1913 inkommen

skrivelse har föreståndaren för seminariet i Haparanda E. Lindbäck hemställt

om vissa ändringar i den för lärarpersonalen vid nämnda seminarium

gällande lönestaten, varjämte föreståndaren för seminariet i Murjek J. P.

Hedén och ämnesläraren vid samma seminarium J. G. Ullenius i särskilda

skrivelser den 20 maj 1913 hemställt om vissa förbättringar i de till dem

utgående löneförmåner, över vilka framställningar domkapitlet i Luleå, efter

hörande av vederbörande seminarieinspektorer, den 28 augusti 1914 avgivit

yttrande.

Vidare har domkapitlet i Luleå i skrivelse den 31 december 1918

hemställt, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte gå i författning om bestämmande

av ny lönereglering för lärarpersonalen vid ifrågavarande seminarier.

Sedan ovan berörda framställningar från seminarieföreståndarna och

en ämneslärare remitterats till lärarlönenämnden, har denna i sitt betänkande

II den 8 november 1915 avgivit utredning och förslag angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier.

I sagda betänkande föreslår lärarlönenämnden, som i sitt förslag till lönestat

för statens småskoleseminarier upptager föreståndare under benämningen

rektor, för manlig rektor, förutom fri bostad, samma avlöning, som nämnden i

sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande föreslagit för manliga adjunkter,

eller 3,700 kronor jämte fyra ålderstillägg ä 500 kronor och för kvinnlig rektor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj ds proposition Nr 381.

förutom fri bostad, samma avlöning som för kvinnliga adjunkter eller 3,200

kronor jämte tre ålderstillägg k 400 kronor.

För ämnes- och övningsskollärare föreslår lärarlönenämnden samma avlöningsförmåner

som för övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier. Dock anser

nämnden det icke behövligt att för ämnes- och övningsskollärarna vid statens

småskoleseminarier föreslå sådana ortstillägg, som nämnden föreslagit för övningsskollärare

vid folkskoleseminarierna i Västerbottens och Norrbottens län.

För undervisning i övningsämnen föreslår lönenämnden ett arvode av 75

kronor för manlig lärare och 70 kronor för kvinnlig lärare för veckotimme. För

skolkökslärarinnan vid seminariet i Murjek förordar nämnden samma kontanta

avlöning som för lärarinna i huslig ekonomi vid folkskolor, nämligen 1,150

kronor och tre ålderstillägg å 200 kronor jämte fri bostad med bränsle och lyse.

Beträffande vikarierande lärares avlöning förordar lärarlönenämnden, att

lärare vid seminariet, som uppehåller rektorstjänsten, skall utom egna löneförmåner

uppbära ett arvode av 400 kronor. För vikarierande ämnes- och övningsskollärare

förordas samma arvode som för vikarierande övningsskollärare vid

statens folkskoleseminarier och för vikarierande skolkökslärarinna samma arvode

som för vikarierande folkskollärarinna.

I avseende på tjänstledig lärares avlöning ävensom i fråga om lönetur

förordar nämnden bestämmelser motsvarande dem, vilka av nämnden i dessa

hänseenden föreslagits för övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier.

Vad slutligen beträffar frågan om pension anför nämnden till en början,

att småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek enligt nu gällande bestämmelser

äga delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för vid seminarierna

inrättade föreståndarbefattningar ävensom ämnes- och övningsskollärarbefattningar

— seminariet i Haparanda dock beträffande föreståndarbefattningen först efter

den nuvarande föreståndarens avgång från tjänsten — efter det högsta lönebelopp,

varav den föreståndare eller lärare, som innehar tjänsten, på grund av tjänstålder

enligt gällande författning äger att komma i åtnjutande, dock att pension för

ifrågavarande föreståndare och lärare må bestämmas till högst två tredjedelar av

tjänsten åtföljande lön jämte ålderstillägg.

I sitt utlåtande förordar nämnden, att dessa lärare böra pensioneras på samma

sätt som civila tjänstinnehavare i allmänhet. Med hänsyn till förmånen av fri

bostad för rektor anser nämnden, att manlig rektors pensionsunderlag bör ökas

med 300 kronor och kvinnlig rektors pensionsunderlag med 200 kronor. Skolköksföreståndarinna

vid seminariet i Murjek anser nämnden böra vara delaktig i

folkskollärarnas pensionsinrättning. Likaså anser nämnden, att seminariernas

rektorer och lärare allt fortfarande höra vara delaktiga i folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa, varvid deras delaktighetsbelopp torde höra sättas lika med lönen

i högsta lönegraden.

Över lärarlönenämndens förslag hava vederbörande myndigheter avgivit

infordrade utlåtanden. Folkskolinspektörerna Svedberg och Almkvist

hava intet att erinra mot lärarlönenämndens förslag. Folkskolinspektör

Sunneman tillstyrker i huvudsak detsamma, dock synes det honom, att de

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 323 höft. - (Nr 381). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung1. May.ts proposition Nr 381.

föreslagna lönerna med hänsyn till lärarpersonalens utbildnings- och kompetensvillkor

äro väl högt tilltagna. Därjämte förordar han utvidgning av

övningsskolan vid seminariet i Murjek. Folkskolinspektören Karnell anser,

att föreskrift om kunskap i finska språket bör kunna bortfalla för seminariets

i Haparanda föreståndare men erfordras av lärarinnan i övningsskolan.

Länsstyrelserna i Umeå och Luleå tillstyrka bifall till lärarlönenämndens

förslag.

Domkapitlet i Luleå, som hört seminariernas föreståndare, hemställer,

att samma löneförmåner måtte tillerkännas föreståndarna för statens småskoleseminarier

som de, vilka kunna bliva tilldelade rektorerna vid realoch

samskolorna i rikets nordligaste län, samt att sagda föreståndare måtte

i pensionshänseende likställas med rektorerna vid realskolorna.

Beträffande övriga lärare vid ifrågavarande seminarier anför domkapitlet

:

I fråga om lönerna för ämnes- och övningsskollärarna, av vilka särdeles väl

vitsordad folkskollärarkompetens måste erfordras, tillstyrker domkapitlet lärarlönenämndens

förslag med den jämkning uppåt av dettas siffror, som måste bliva

en följd av de senaste årens prisstegringar på allehanda livsförnödenheter. Domkapitlet

vill också framhålla billigheten av att dessa lärare jämväl erhålla dyrortstillägg

i likhet med vad lärarlönenämnden föreslagit för bland annat ordinarie

övningsskollärare vid folkskoleseminarium inom Västerbottens eller Norrbottens län.

Då skolkökslärarinnans vid seminariet i Murjek uppgift är särdeles maktpåliggande,

enär hon ej har blott att undervisa i huslig ekonomi utan även att som

husmoder förestå seminariets hushåll, finner domkapitlet särdeles befogat, att

henne tillerkännes de löneförmåner, som lärarlönenämnden föreslagit, givetvis

med vederbörlig jämkning i de kontanta löneförmånerna med hänsyn till dyrtiden.

Därjämte hemställer domkapitlet, att för henne måtte tillkomma i fortsättningen

som hittills kostnadsfria måltider vid skolköket, vilken förmån tillerkänts

henne i egenskap av husmoder.

Beträffande arvoden till övningslärare torde de av nämnden föreslagna beloppen

75 kronor per veckotimme för manlig och 70 kronor per veckotimme för

kvinnlig lärare vara tillräckliga i vad angår ersättning för undervisning i slöjd

och trädgårdsskötsel. Däremot håller domkapitlet före, att, därest fullt kompetenta,

fackutbildade lärare kunna erhållas för undervisning i övningsämnena

teckning, sång och musik samt gymnastik, dessa böra avlönas åtskilligt högre,

förslagsvis manliga lärare med 95 kronor och kvinnliga lärare med 90 kronor

per veckotimme.

Till övriga här icke berörda punkter av nämndens förslag tillstyrker domkapitlet

bifall, dock under förutsättning att de av lärarlönenämnden förordade

pensions- och lönebeloppen höjas i enlighet med det nuvarande prislägets krav.

1 sina yttranden över domkapitlets i Luleå den 31 december 1918

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition Nr 381.

ingivna framställning om lönereglering för lärarpersonalen vid seminarierna

i Haparanda och Murjek hemställa seminariernas föreståndare, att deras

kontanta avlöning må sättas lika med läroverksadjunkts i högsta lönegraden,

ökad med 500 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrar till en början, att 1919 års lagtima riksdag

tillerkänt lärarna vid av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

inrättade småskoleseminarier samma avlöningsförmåner som övningsskollärare

vid statens folkskoleseminarier, d. v. s. för manlig lärare 3,400

kronor med tre ålderstillägg å 400 kronor och för kvinnlig lärare 2,800

kronor med tre ålderstillägg ä 300 kronor. Dessutom skall seminariets

rektor, manlig eller kvinnlig, åtnjuta särskilt arvode av 1,000 kronor jämte

fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor.

För timlärare i teckning, musik eller gymnastik är fastställt ett arvode av

95 kronor och för timlärare i kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål 90

kronor för veckotimme. Därefter yttrar överstyrelsen:

I likhet med lärarlönenämnden anser överstyrelsen, att det icke kan anses

lämpligt att skarpt avgränsa ämneslärarnas och övningsskollärarnas tjänstgöring

från varandra. Dessa lärare böra därför avlönas lika, och torde de i avlöningshänseende

i huvudsak böra jämställas med folkskoleseminariernas övningsskollärare.

Dock anser överstyrelsen, att de ordinarie lärarna med hänsyn till att

statens småskoleseminarier äro belägna å särskilt dyra och avlägsna orter böra

tillerkännas särskilda lönetillägg, och vill överstyrelsen härvid erinra om att 1919

års lagtima riksdag tillerkänt lärarpersonalen vid egentliga folkskolor, mindre

folkskolor och småskolor inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län sådana lönetillägg med 200 kronor

för år åt lärare vid egentlig folkskola. Då Murjeks seminarium är beläget inom

sådan församling och då det ej kan anses lämpligt att i här berörda avseende

göra någon skillnad mellan de olika seminarierna, finner överstyrelsen fullgoda

skäl för en sådan anordning. Dessa lönetillägg synas överstyrelsen böra utgå

med 200 kronor.

Överstyrelsen föreslår alltså, att ämnes- och övningsskollärare vid statens

småskoleseminarier tillerkännas följande avlöningsförmåner, nämligen

manlig ämnes- och övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön

och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, med tre ålderstillägg till lönen ä

400 kronor;

kvinnlig ämnes- och övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön

och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med tre ålderstillägg till lönen å 300

kronor;

ämnes- och övningsskollärare, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor;

Skolöverstyrelsens

förslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

vikarierande manlig ämnes- och övningsskollärare 2,800 kronor för år; samt

vikarierande kvinnlig ämnes- och övningsskollärare 2,400 kronor för år.

Beträffande rektors avlöning vill överstyrelsen till en början framhålla, att

rektorerna vid statens småskoleseminarier utan tvivel hava ett mera omfattande

och maktpåliggande arbete än vad rektorerna vid landstingsseminarierna kunna

beräknas få även efter dessa seminariers omorganisation. Statens småskoleseminarier

omfatta tre klasser och hava två avdelningar i övningsskolan, under det

att landstingsseminarierna i allmänhet äro tvåklassiga med en avdelning i övningsskolan.

Härtill kommer, att rektorerna vid statens seminarier helt och hållet få

hava seminariernas ekonomiska förvaltning om hand. Överstyrelsen anser därför,

att statsseminariernas rektorer böra tillerkännas något högre avlöningsförmåner

än landstingsseminariernas rektorer. Som förut är nämnt hava landstingsseminariernas

rektorer utom avlöning som ordinarie lärare ett särskilt arvode å 1,000

kronor jämte fri bostad eller motsvarande ersättning. Med hänsyn till vad överstyrelsen

här anfört, synes det överstyrelsen, att rektorerna vid seminarierna i

Haparanda och Murjek böra tillerkännas samma löneförmåner som de övriga

lärarna och dessutom ett särskilt tillägg å 1,500 kronor, varav 500 kronor torde böra

hänföras till tjänstgöringspenningarna. Enligt detta förslag skulle manlig rektors

begynnelselön inberäknat det särskilda lönetillägget å 200 kronor bliva 5,100

kronor och slutlön 6,300 kronor, vilken avlöning å ena sidan rätt avsevärt överstiger

avlöningen för läroverksadjunkt men å andra sidan är mindre än avlöningen

för rektor vid realskola och samskola. Sådan rektor har en avlöning av 6,400

kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Överstyrelsens förslag går alltså ut på att rektorerna vid statens småskoleseminarier

erhålla följande avlöningsförmåner, nämligen

manlig rektor 4,900 kronor, därav 3,100 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

med tre ålderstillägg till lönen å 400 kronor, och

kvinnlig rektor 4,300 kronor, därav 2,800 kronor lön och 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar, med tre ålderstillägg till lönen å 300 kronor.

Dessutom skulle rektor åtnjuta fri bostad eller motsvarande ersättning jämte

ett särskilt lönetillägg av 200 kronor.

I fråga om vikarierande rektors arvode torde det möta vissa svårigheter att

i förväg bestämma detta. Det kan mycket väl inträffa sådana fall, att en ordinarie

rektor för någon längre tid blir hindrad att sköta sin tjänst och att ingen av

seminariets lärare anses lämplig som vikarierande rektor. Överstyrelsen anser

sig därför böra föreslå, att Kungl. Maj:t må erhålla rätt att i varje särskilt fall

bestämma vikarierande rektors arvode.

För timlärare i övningsämne får överstyrelsen förorda samma arvode, som

här ovan angivits för sådan lärare vid landstingsseminarium.

Fn alldeles särskild ställning intar emellertid skolköksföreståndarinnan vid

seminariet i Murjek. Då så gott som samtliga seminarieelever eller omkring 65

personer intaga sina måltider å skolköket, blir hon utom lärarinna i hushållsgöromål

även husmoder vid seminariet. Hennes avlöningsförmåner torde därför

höra bestämmas till minst samma värde som för lärarinna i hushållsgöromål vid

statens folkskoleseminarier. Sådan lärarinna har i begynnelselön 1,980 kronor

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

jämte tre ålder stillägg å 264 kronor för 22 veckotimmar. Med hänsyn till att

skolköksföreståndarinnan vid Murjeks seminarium åtnjuter fri bostad med bränsle

och lyse samt i egenskap av husmoder delvis fri kost, torde hennes kontanta

avlöning lämpligen kunna bestämmas till 1,800 kronor, därav 1,000 kronor lön

och 800 kronor tjänstgöringspenningar, med tre ålderstillägg till lönen å 250

kronor.

För vikarierande skolkökslärarinna vill överstyrelsen föreslå 2,000 kronor

med avdrag av 400 kronor, för den händelse hon åtnjuter fri bostad med vedbrand

och lyse.

I fråga om lönetur torde ordinarie rektor och ordinarie lärare böra likställas

med ordinarie lärare vid folkskoleseminariums övningsskola. Då det emellertid

i vissa fall kan befinnas önskvärt att som rektor kunna förvärva ämneslärare

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, synes bestämmelse böra införas

därom,, att ordinarie rektor i lönetursavseende även bör åtnjuta samma förmåner

som sådan lärare.

Beträffande här ifrågavarande lärares pensionsförmåner får överstyrelsen

erinra om att 1919 års lagtima riksdag i princip godkänt ett av Kuugl. Maj:t

framlagt förslag till reglemente för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. samt att de rättigheter och skyldigheter, som stadgas i detta reglemente,

skola tillkomma bland andra lärare vid statens småskoleseminarier.

Enligt de av riksdagen fastställda grunderna skulle tjänstepensionsunderlaget

för ordinarie lärare vid statens småskoleseminarium bliva 2/s av den fastställda

avlöningen i högsta lönegraden. Om tjänsten är förenad med bostad och bränsle,

skulle vid tjänstepensionsunderlagets beräkning avlöningen ökas med av pensionsanstaltens

styrelse fastställt belopp, dock högst med 20 procent.

Vid avgivande av förenämnda förslag till lönereglering har överstyrelsen

gått ut ifrån att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier kommer att tillerkännas

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg i samma utsträckning, som

kan komma att tilldelas i lönehänseende likställda befattningshavare vid allmänna

läroverk och folkskoleseminarier.

I fråga om villkor för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

torde böra föreskrivas i tillämpliga delar sådana villkor och bestämmelser, som

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. m., i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in., i fråga om

ålderstillägg samt i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och

pensionsrätt gälla för lärare vid allmänna läroverken och folkskoleseminarierna.

Enligt av överstyrelsen avgivet förslag skulle uti nu förevarande hänseende gälla

följande villkor och bestämmelser nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, för

ening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

småskoleseminarierna eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter, sköta de med befattningen förenade göromål;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande

förändad organisation av undervisningsväsendet ävensom eljest, då Kungl. Maj.t

med hänsyn till undervisningsväsendets behov, efter vederbörandes hörande, prövar

sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet,

dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad

att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det

belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,

som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot smittsam lungsot;

att med rektors- eller lärarbefattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid småskoleseminarium ej må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Majrts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag det vara må, så framt ej skolöverstyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid seminariet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,

kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lärare, vederbörande

rektor, efter av skolöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid seminariet,

finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsjörmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare, utom rektorer,

beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt att de i rektors avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår, dock till olika

belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från

tjänstgöringen befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen

;

att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavaren äger uppbära hela lönen jämte hyresersättning, där sådan

förekommer, men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller liyresersättningen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds proposition Nr 381.

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder avhållit han

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet,

eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte

tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom

uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta sig,

efter Kuugl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extrainkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall själva lönen ävensom hyresersättning, där sådan förekommer, utgå till

månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund

av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller

ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterliggare fem

år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och eu av omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före den nya

statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning;

att rektor och lärare må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring

som ordinarie lärare vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium, landstingsseminarium,

folkskola, skeppsgosseskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola

ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som

åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj it stadfäst reglemente eller

ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom uppfostringsanstalt; samt

att likväl löntagare, som, då Ean intjänat stadgad tid för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i reglementet för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas av rektor under en och eu halv månad; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Seminariets

Haparanda

lokaler.

Inkommen

framställ
ning.

24 Kungl. Maj.ts proposition Nr 381.

till pension skall gälla vad i reglementet för statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. är eller kan varda stadgat.

4. Seminariernas utrustning:.

Beträffande seminariets i Haparanda nu befintliga lokaler har skolöverstyrelsen

lämnat följande redogörelse:

Seminariet i Haparanda fick från början disponera fyra ram i eu kasernbyggnad

i Haparanda. Alltsedan på 1880-talet all gränsbevakningsmilitär i Haparanda

indrogs, har seminariet förfogat över samtliga rum i nämnda kasernbyggnad,

och då övningsskolan år 1902 utvidgades med en folkskolavdelning,

uppfördes å gården en särskild vaktmästarbostad. De lokaler, som seminariet

nu har till sin disposition, utgöras av tre lärosalar för seminarieklasserna, två

lärosalar för övningsskolan samt ett biblioteksrum och ett lärarrum. I en del

av övre våningen har seminariets föreståndare bostad om fem rum och kök. På

gården finnas förutom vaktmästarbostaden två uthusbyggnader och en mindre

trädgårdsanläggning.

Däremot saknar seminariet samlingssal, musiksal, gymnastiksal samt särskilda

lokaler för undervisning i husligt arbete, teckning, slöjd och naturkunnighet.

För undervisningen i gymnastik användes den i seminariets omedelbara närhet

belägna samskolans gymnastiksal.

För att avhjälpa bristen på erforderliga lokaler anhöll seminariets föreståndare

i skrivelse i juni 1912, att åtgärder måtte vidtagas: antingen för

förvärvande inom Haparanda stad av ett markområde, som erbjöde tillräckligt

utrymme för uppförande av alla för seminariet i Haparanda erforderliga

byggnader med särskilda bostäder för seminariets föreståndare och

vaktmästare samt för trädgård och lekplan, eller för uppförande å nuvarande

seminarietomten i Haparanda såväl av särskild bostad för seminariets föreståndare

som lokaler för skolkök ävensom för förändring av föreståndarens

nuvarande boställs våning till skollokaler.

På grund av remiss hörde domkapitlet i Luleå seminariets inspektor.

Henne hemställde, att nuvarande seminariebyggnaden i dess helhet måtte

tagas i anspråk för seminariets behov och föreståndaren tillerkännas hyresersättning

eller ock att en tidsenlig seminariebyggnad med särskilda bostadslägenheter

för föreståndare och vaktmästare uppföras å tomt, som av

Haparanda stad kunde förvärvas.

I samband härmed må nämnas, att stadsfullmäktige i Haparanda den

14 december 1912 beslutat förklara, att staden vore villig att i mån av

tillgång kostnadsfritt tillhandahålla lämplig tomt för ifrågasatt seminariebyggnad,

under villkor att beslut om nytt seminariums uppförande fattades

inom tre år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.is proposition Nr 381.

25

Efter att hava genom sakkunnig person dels låtit undersöka den nuvarande

seminariebyggnaden, dels låtit uppgöra olika alternativa om- och

tillbyggnadsförslag och efter att hava ytterligare hört seminariets föreståndare,

lärarpersonal och inspektor avgav domkapitlet i Luleå den 1 april

1914 yttrande i ämnet. Sedermera har även skolöverstyrelsen i sin skrivelse

den 31 december 1919 utlåtit sig i frågan om seminariets lokaler.

Såväl domkapitlet som skolöverstyrelsen hava funnit de nuvarande

lokalerna mycket otillfredsställande och uttalat såsom sin mening, att seminariets

byggnadsfråga snarast möjligt borde erhålla sin lösning.

I sitt yttrande erinrar domkapitlet till en början, att efter seminariets Domkapitlet

utvidgning till treklassigt samt med de alltmera ökade kraven på lokaler för en * Luleåsådan

läroanstalt det ursprungliga för ett helt annat ändamål uppförda seminariehuset

i Haparanda måste ur såväl hygieniska som pedagogiska synpunkter anses

synnerligen otillfredsställande. Vidare framhåller domkapitlet som sin bestämda

mening, att seminariet ännu under ett, sannolikt derå årtionden framåt bör tänkas

fortfarande behövligt för utbildande av lärare och lärarinnor för undervisning i

mindre folkskolor och småskolor av finsktalande barn på svenska språket samt

att de mindre folkskolorna, ehuru enligt folkskolestadgan avsedda såsom en undantagstyp,

måste på grund av de långa avstånden mellan flertalet byar med ett i

regel ringa barnantal tänkas komma att i vidsträckta delar av övre Norrland,

enkannerligen även i finnbygden, förbliva en normal skolform, till vilken en stor

del av det uppväxande släktet får hänvisas att erhålla hela sin skolutbildning. Det

måste då framstå såsom desto mera angeläget att just för dessa, den egentliga

folkskolan i vidsträckt mån ersättande skolor förskaffa särskilt dugande lärarkrafter.

I samband härmed upptager domkapitlet frågan, huruvida seminariet i

Haparanda möjligen skulle böra förändras till ett folkskoleseminarium. Aven

om i en framtid det kan befinnas önskligt att få till stånd ett folkskoleseminarium

i Tornedalen, anser domkapitlet tidpunkten härför så avlägsen, att några som

helst betänkligheter mot att nu sörja för småskoleseminariets förseende med nöjaktiga

lokaler icke kunna uppställas.

Domkapitlets här ifrågavarande yttrande är åtföljt av tre olika förslag

till seminariets om- och tillbyggnad. Av dessa förordar domkapitlet för

sin del ett av arkitekten J. Wikberg utarbetat förslag, betecknat med

alternativ A. Detta förslag avser det nuvarande seminariehusets tillbyggande

åt gårdssidan med två utskjutande flyglar med mellanliggande entréparti,

en förändring i övrigt av hela husets indelning samt dess förseende

med centraluppvärmning. Utom korridor-, kapp- och toalettrum skulle

byggnaden komma att innehålla i bottenvåningen: tre lärosalar, bibliotek,

lärarrum, skolkök med skafferi och matrum samt i övre våningen: två

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 323 häjt. (Nr 381.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

klassrum, eu lärosal för naturkunnighet, en bönsal, en ritsal och ett expeditionsrum

för föreståndaren.

En om- och tillbyggnad enligt detta förslag skulle enligt en av Wikberg

år 1913 uppgjord kostnadsberäkning draga en kostnad av 53,000 kronor.

Skoloversti/- I likhet med domkapitlet i Luleå anser skolöverstyrelsen nämnda alter
rchen.

na^v vara det enda av de framlagda förslagen, som kan läggas till grund

för anskaffande av något så när tillfredsställande lokaler för ifrågavarande

seminarium.

Yad i övrigt frågan om seminariets i Haparanda lokaler beträffar

gör överstyrelsen för egen del följande uttalande:

De nuvarande lokalerna måste anses vara mycket otillfredsställande. Sålunda

äro lärosalarna så små. att ej flera än 18 eller högst 20 elever utan olägenhet

årligen kunna intagas. Vidare saknar seminariet helt och hållet eu större samlingssal

och lokaler för skolköksundervisning. Bristen på sistnämnda lokaler blir så

mycket mera kännbar, då sådana lokaler ej finnas inom Haparanda stad och då

undervisning i hushållsgöromål vid en kvinnlig läroanstalt av här ifrågavarande

slag måste anses vara synnerligen önskvärd såväl för eleverna själva som för den

omgivning, inom vilken de komma att få sin framtida verksamhet.

Det kan emellertid starkt ifrågasättas, om den nuvarande seminariebyggnaden

verkligen är av sådan beskaffenhet, att den lämpar sig för och är värd en så

genomgripande om- och tillbyggnad, som för seminariets förseende med något så

när tillfredsställande lokaler är erforderlig. Då byggnadsstyrelsen ej varit anmodad

att yttra sig om det av domkapitlet i Luleå framlagda förslaget, som här

skulle kunna komma i fråga, och då överstyrelsen givetvis ej har att inlåta sig

på frågan från byggnadsteknisk synpunkt, är överstyrelsen ej beredd att nu taga

bestämd ståndpunkt i frågan. Överstyrelsen anser sig härvid också böra erinra

om den av domkapitlet i Luleå framkastade tanken, att seminariet i Haparanda

i en framtid tilläventyrs lämpligen kan omändras till ett folkskoleseminarium.

Frågan härom torde i viss mån bliva beroende av det resultat, vartill de sakkunniga

för utredning om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens

län kunna komma.

Då emellertid seminariets byggnadsfråga med det snaraste måste lösas, borde

enligt överstyrelsens förmenande byggnadsstyrelsen anbefallas att dels undersöka nuvarande

seminariebyggnadens beskaffenhet och förutsättningarna för dess ändamålsenliga

om- och tillbyggnad, dels avgiva yttrande över bifogade, av arkitekten J. Wikberg

uppgjorda om- och tillbyggnadsförslag, alternativ A, dels ock, för den händelse

nybyggnad för seminariet skulle anses erforderlig, uppgöra förslag till sådan

nybyggnad, varvid hänsyn torde tagas till seminariets eventuella framtida omändring

till folkskoleseminarium.

Seminariets i För seminariets i Murjek nuvarande lokaler bar skolöverstyrelsen

Murjeky loka- redogjort på följande sätt:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Som förut är nämnt flyttades det i Mattisuddens by av Jockmocks socken

år 1875 inrättade seminariet år 1904 till Murjeks stationssamhälle inom samma

socken. Anslag till uppförande av lokaler för seminariet i Murjek beviljades av

1901 och 1902 årens riksdagar med tillsammans 46,300 kronor, varjämte Jock

mocks socken för ändamålet lämnade ett bidrag av 10,000 kronor.

Seminariet är inrymt i ett tvåvåningshus av trä. Detta innehåller fyra lärosalar,

en mindre gymnastiksal, som även användes som bönsal, ett lärarrum, boställsvåning

för seminariets föreståndare, bestående av fyra rum och kök, eu

slöjdsal å vinden över bostadsrummen samt ett vindsrum för städerskan.

Dessutom finnas ett bostadshus för eleverna, innehållande 14 rum, samt en

uthusbyggnad. Eleverna bo vanligen två i varje rum. De betala en hyra av

5 kronor i terminen.

Sedermera har 1906 års riksdag beviljat 20,000 kronor för uppförande av

en skolköksbyggnad vid samma seminarium. Denna byggnad, som är uppförd i

två våningar, innehåller huvudsakligen ett större kök med tillhöraude serveriugsrum

och rum för diskning m. m., bostadsrum för skolköksföreståndarinnan samt

eu större matsal.

Samtliga till seminariet hörande byggnader synas vara i gott stånd.

Skolöverstyrelsen bar funnit, att, oaktat seminariet i Murjek så nyligen

erhållit sina lokaler, dessa i vissa avseenden äro mindre tillfredsställande

samt att utvidgade lokaler såväl för undervisningen som för beredande

av bostäder åt ytterligare ett 20-tal elever och åt seminariets lärarpersonal

äro behövliga. Någon framställning i bär berörda avseende bar emellertid

ännu icke gjorts.

I en till domkapitlet i Luleå den 3 juli 1918 ingiven skrivelse, åtföljd

av ritningar och kostnadsförslag, bar däremot seminarieföreståndaren gjort

framställning dels om uppförande av en uthusbyggnad, innehållande tvättstuga,

bagarstuga, badstu, bad- och tvättrum, dels om att källarvåningen i

skolköksbyggnaden måtte isoleras och inredas till förvaringsrum för rotfrukter

och grönsaker.

Efter hörande av seminariets inspektor har domkapitlet med tillstyrkande

överlämnat ifrågavarande framställning till överstyrelsen.

Såväl genom vad seminariets föreståndare härutinnan anfört som genom vad

en av överstyrelsens ledamöter vid inspektion av seminariet i maj 1919 inhämtat,

finner överstyrelsen det vara till fullo ådagalagt, att seminariet har behov av

ifrågavarande ekonomibyggnad och att källaren under skolköksbyggnaden bör

iordningställas för förvaring av rotfrukter. Överstyrelsen erinrar om vad överstyrelsen

förut anfört i fråga om seminariets avskilda läge, varav följer, att seminariets

till omkring ett sjuttiotal uppgående elever och dess lärarinnor äro hänvisade

att intaga sina måltider i seminariets skolkök samt att seminariet så gott

som i allt måste tillgodose sina behov oberoende av den närmaste omgivningen.

Inkommen

framställ
ning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Mot de av baningenjören L. Hjelm uppgjorda, bifogade ritningarna har

överstyrelsen för sin del intet att erinra. Huruvida det av honom uppgjorda

kostnadsförslaget kan motsvara den verkliga kostnaden är givetvis med hänsyn

till rådande förhållanden på byggnadsmarknaden omöjligt för överstyrelsen att nu

bedöma. I sin framställning om anslag för ändamålet har dock överstyrelsen

ansett sig kunna räkna med det av Hjelm beräknade beloppet 23,500 kronor.

I samband härmed finuer sig överstyrelsen böra erinra, att föreståndaren

för seminariet i Murjek i skrivelse den 14 maj 1913 hos domkapitlet i Luleå

gjort framställning om att domkapitlet ville hos Kungl. Maj:t göra ansökning om

beviljande av ett anslag av 3,250 kronor till planering och plantering av det till

seminariet hörande tomtområdet samt att denna framställning med tillhörande

ritnings- och kostnadsförslag jämte i ärendet avgivna yttranden av seminariets

inspektor och länsstyrelsen i Norrbottens län av domkapitlet med eget utlåtande

överlämnats till Kungl. Maj:t den 29 oktober 1913. I sitt yttrande framhöll

domkapitlet betydelsen för länet av en sådan trädgårdsanläggning samt betonade,

hurusom en trädgårdsanläggning vid seminariet skulle bliva till direkt nytta för

seminariets skolkök.

Domkapitlets hemställan går ut på att Kungl. Maj:t täcktes anvisa det begärda

beloppet av förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk.

I infordrat utlåtande hemställde statskontoret den 17 juni 1914, att, därest

Kungl. Maj:t skulle finna de nu ifrågavarande anläggningarna nyttiga och behövliga,

ett extra anslag måtte för ändamålet av riksdagen äskas.

I likhet med domkapitlet i Luleå finner överstyrelsen den av seminariets

föreståndare gjorda framställningen synnerligen behjärtansvärd. Såväl för ordnandet

av tomten framför byggnaden som för beredande av undervisning i trädgårdsskötsel

åt seminariets elever och för erhållande av grönsaker till det med

seminariet förenade skolköket är ett särskilt anslag erforderligt. På grund av nu

avsevärt ökade arbetskostnader torde det begärda anslaget ej räcka till planeringsoch

planteringsarbeten i den utsträckning, som det föreliggande förslaget avser.

Då emellertid en del mindre arbeten under de gångna åren redan utförts utan

särskilt anslag och då överstyrelsen efter samråd med seminariets föreståndare

kommit till den uppfattningen, att vissa förenklingar i den uppgjorda planen

kunna göras, synes det överstyrelsen, att det begärda anslaget med hänsyn till

nu rådande förhållanden ej skulle behöva höjas till mer än 4,000 kronor. Överstyrelsen

anser sig därför böra hemställa, att ett extra anslag å 4,000 kronor

äskas för här ifrågavarande ändamål.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 24 februari 1920 avgivit

utlåtande rörande förslagen angående uthusbyggnad m. m. samt planering

och plantering av tomtområdet och därvid anfört följande:

Byggnadsstyrelsen får tillstyrka utförande av hela det av skolöverstyrelsen

framställda förslaget beträffande uthusbyggnaden och isolering av källaren under

skolköksbyggnaden, under förutsättning att samtliga innerväggar i uthusbyggnaden

röras och putsas, samt att de smärre förändringar till byggnadens yttre, som

äro angivna å en inom bj^ggnadsstyrelsen uppgjord bifogad ritning, iakttagas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majis proposition Nr 381.

Vad kostnaderna beträffar anser byggnadsstyrelsen, att den beräknade summan,

23,500 kronor, torde, med hänsyn till inträffade och inom den närmaste

tiden väntade fördyringar, böra höjas till 25,000 kronor.

Beträffande det begärda anslaget å 4,000 kronor till ordnandet av tomten

framför byggnaden m. m. har styrelsen icke något att erinra, men vill styrelsen

framhålla, att, då styrelsen icke finner det handlingarna bilagda förslaget till

planering vara lämpligt, ifrågavarande arbete bör verkställas efter anvisningar från

styrelsen.

Till materiell, ljus och ved m. m. vid seminariet i Haparanda utgår

enligt bestämmelse i kungl. brevet den 16 mars 1917 tills vidare årligen

2,300 kronor. På grund av rådande kristid har detta belopp ej varit

tillräckligt, utan har Kungl. Maj:t dels i samband med beviljande av tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid sagda seminarium beviljat

vaktmästaren sådan löneförbättring med 350 kronor för år 1919, dels ock

genom beslut den 15 april och den 12 november 1919 medgivit höjning

av materiellanslaget med tillsammans 2,645 kronor 80 öre.

Jämlikt bestämmelse i kungl. brev den 13 oktober 1915 utgår tills

vidare årligen till seminariets elevbibliotek 300 kronor, därav 75 kronor

till arvode åt bibliotekarien.

Enligt den av Kungl. Maj:t för år 1919 fastställda staten för lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, utgår till seminariet i Murjek

nedanstående belopp, nämligen

till seminarieläkare.......................................... 500 kronor

» städerska.................................................................................... 500 »

» inköp av böcker........................................................................ 225 »

» bibliotekariens arvode ............................................................ 75 »

» materiell, ljus och ved m. m.............................................. 3,000 »

» materiell för undervisning i kvinnlig slöjd ................— 450 »

» ved och ljus för skolköket................................................... 1.200 »

» ved för elevernas bostadshus, högst..................................- 750 »

Beträffande de behövliga anslagen för nämnda ändamål yttrar skolöverstyrelsen

:

Vid den inspektion av seminarierna i Haparanda och Murjek, som en av

överstyrelsens ledamöter förrättade under vårterminen 1919, framgick med all

tydlighet, att nämnda seminarier ej äro tillfredsställande tillgodosedda i fråga om

bibliotek, undervisningsmateriell och utrustning i övrigt. Överstyrelsen anser sig

därför böra hemställa om höjning av de härför avsedda anslagen.

Vad då först seminariet i Haparanda beträffar, har arvode åt seminarieläkaren

hitintills utgått ur materiellanslaget med 300 kronor årligen. Det synes

Erforderliga

anslag till

materiell, ljus

och bränsle.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

överstyrelsen lämpligare, att i likhet med vad som är fallet vid seminariet i Murjek

läkarens arvode bestämmes i staten. För läkaren vid seminariet i Murjek

utgår arvodet för år 1919 med 500 kronor, inberäknat tillfällig löneförbättring.

Då läkare ej finnes i Murjek, utan seminariet är hänvisat att antaga läkare, som

är bosatt i Gällivare eller Boden, synes läkararvodet i Murjek böra sättas något

högre än i Haparanda. Föreståndaren för seminariet i Murjek har föreslagit

600 kronor för läkaren därstädes. Detta arvode finner överstyrelsen skäligt, och

får överstyrelsen föreslå, att arvodet för läkaren vid seminariet i Haparanda

bestämmes till 400 kronor.

Bibliotekariernas arvoden torde böra höjas från 75 kronor till 200 kronor.

Beträffande övriga erforderliga anslag får överstyrelsen hänvisa till nedanstående

förslag till utgiftsstat för seminarierna i fråga.

Seminariet i

Haparanda Murjek

Arvode till bibliotekarie .......................................... .200:— 200: —

» » läkare ................................................... 400: — 600: —

Avlöning till vaktmästare, utom bostad med bränsle______ 1,200:— 1,200: —

Undervisningsmateriell och böcker.............................. 1,000: — 1,000: —

Materiell för undervisning i kvinnlig slöjd .................. 500: — 500: —

Uppvärmning, lyse och renhållning _________________________ 3,000:— 3,000: —

Tryckningskostnader ................................................ 500: — 500: —

Inventarier och underhåll........................................... 500:— 500: —

Hyra av lokaler för skolkök, gymnastik och manlig slöjd 1,000:— —

Hyra av lokal in. m. för eu klass i övningsskolan ...... — 1,200: —

Ved och lyse för skolköket samt ved för elevernas bostadshus,

högst ................................................... 1.800: —

Summa kronor 8,300: — 10,500: —

I detta sammanhang får överstyrelsen framhålla önskvärdheten av att särskilt

vid seminariet i Murjek en manlig, helst något yrkeskunuig vaktmästare må

kunna anställas. Då seminariet har till sitt förfogande flera byggnader, vilka

allt som oftast tarva eu eller annan mycket enkel reparation, har sådant arbete

hitintills fått utföras av seminariets föreståndare, eller ock har man måst anlita

förhållandevis mycket dyrbar arbetskraft från annat håll. I vissa fall har sådau

arbetskraft icke ens stått att få på orten.

I fråga om anslag till uppvärmning och belysning av skolköket och till

uppvärmning av elevernas bostadshus utgår för år 1919 respektive 1,200 kronor

och 7o0 kronor. Med hänsyn till den stora ekonomiska fördel för eleverna,

som nämnda byggnader medföra, synas anslagen för sagda ändamål böra

begränsas till högst 1,800 kronor. Vad som däröver kan erfordras torde de

elever, som begagna sig av förmånen av att få äta i skolköket eller av att få bo

i seminariet, böra själva betala.

Att de sammanlagda kostnaderna för seminariet i Murjek komma att ställa

sig högre än för seminariet i Haparanda sammanhänger med det förra seminariets

läge å en mycket avskild, särskilt dyr ort.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

31

5. Stipendier.

Enligt bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 19 april 1875, den 21

maj 1875, den 6 oktober 1899 och den 22 december 1905 utgå för närvarande

stipendier åt elever vid seminarierna i Haparanda och Murjek

med 200 kronor årligen för elev i första och andra klasserna samt med

250 kronor årligen för elev i tredje klassen.

För åtnjutande av dessa stipendier finnas inga särskilda villkor föreskrivna,

men genom mångårig praxis ha de bestämmelser angående tjänstgöring

i finnbygden eller lappmarken, som finnas angivna i kungl. brev

den 4 mars 1910 angående förändrade bestämmelser i fråga om stipendier

åt seminarieelever, som kunna tala finska eller lapska språket, tillämpats

även beträffande statens småskoleseminarier i den mån, att från dessa

läroanstalter utexaminerade elever ansetts förpliktade att efter kallelse inom

ett halvt år efter elevens avgång från seminariet under minst tre år tjänstgöra

såsom ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande lärare, från seminariet

i Murjek utexaminerade inom lappmark, där lapska ännu talas, och

från seminariet i Haparanda utexaminerade elever i finnbygden. Därvid

har likväl med hänsyn till de från Murjek utgående lärarna och lärarinnorna

hänsyn icke fästats vid om de varit kunniga i lapska språket

eller icke.

I samband med omorganiserande av nomadskolväsendet har Kungl.

Maj:t den 21 november 1913 medgivit, att i lappmarken födda elever

vid seminariet i Murjek må komma i åtnjutande av stipendier till belopp

av 350 kronor årligen mot förbindelse för dem, som åtnjuta sådant stipendium,

att efter avlagd avgångsexamen tjänstgöra minst tre år såsom

vandrande nomadlärare.

I skrivelse den 5 december 1917 har nu domkapitlet i Luleå, efter ^tmställ

att i ämnet hava hört, bland andra, föreståndarna för seminarierna i Ha- ni„g.

paranda och Murjek, skolråden i de finsktalande församlingarna och vissa

lappmarksförsamlingar samt statens folkskolinspektörer i Luleå stift, gjort

framställning angående dels stipendiernas höjande, dels ändrade villkor för

stipendiernas åtnjutande. Sagda framställning rör även stipendier åt finsktalande

och lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå

samt villkoren för dessa stipendiers åtnjutande, men i detta sammanhang

torde domkapitlets framställning endast i vad den avser seminarierna i

Haparanda och Murjek böra upptagas till prövning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stipendiebe
loppen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

I fråga om stipendiernas storlek yttrar domkapitlet bland annat:

I flera av de avgivna yttrandena betonas angelägenheten av stipendiernas

förhöjande. Vad härom anförts finner domkapitlet synnerligen behjärtansvärt.

Stipendierna hava efter den senare tidens stora prisförhöjningar på livsförnödenheter

högst avsevärt minskats i värde och bereda icke längre erforderlig hjälp

till bestridande av omkostnaderna för seminariekursen. Ytterligare bör det bemärkas,

att det väl betalda industriella arbetet lockar den över norrlän dska ungdomen

till sig i tidiga år och sålunda framträder såsom en synnerligen stark

konkurrent, när det gäller seminariernas rekrytering med lämpliga alumner.

Dessutom bör man se till, att sådana kunna erhållas även och icke minst från

stiftets mera avlägsna trakter, enär elever därifrån äga de bästa förutsättningarna

och jämväl den bästa viljan att under längre tid verka som lärare i obygderna.

För dessa måste emellertid resorna till och från seminariet bliva särskilt betungande.

Ävenså bör hänsyn tagas därtill, att villkoren för åtnjutande av stipendium

böra i vissa avseenden väsentligt skärpas, vilket i sin ordning betingar en

ökning av beloppet.

Elevstipendierna i Murjek och Haparanda synas domkapitlet böra utgå för

elev i första och andra klassen med 300 kronor samt för elev i tredje klassen

med 400 kronor för läsår eller respektive 150 och 200 kronor i terminen.

Stipendium för utbildande av blivande nomadlärare bör förhöjas från

350 kronor till 400 kronor under de två första utbildningsåren och 500 kronor

under det tredje.

I sin skrivelse den 31 december 1919 har skolöverstyrelsen yttrat

sig även i detta ämne.

I likhet med domkapitlet anser överstyrelsen en höjning av stipendierna

behövlig. Överstyrelsen anför härom:

Vid olika tillfällen hava såväl föreståndarna för här ifrågavarande seminarier

som domkapitlet i Luleå med styrka framhållit behovet av ökade stipendiebelopp

för eleverna. Även om det hitintills icke visat sig några svårigheter att

få tillräckligt antal inträdessökande vid dessa seminarier, äro dock de flesta av

de där intagna eleverna i så svag ekonomisk ställning, att de endast med mycket

stora svårigheter kunnat draga sig fram under nu rådande dyrtid. Med hänvisning

till vad överstyrelsen i berörda hänseende anfört i sin framställning den 31

augusti 1919 angående höjning av stipendiebeloppen vid folkskoleseminarierna,

anser sig överstyrelsen böra förorda höjning av stipendierna vid seminarierna i

Haparanda och Murjek. Som skäl för sådan höjning kan också anföras den

omständigheten, att elevernas resor till och från seminariet i avsevärd grad fördyrats

och att man vid seminariernas rekrytering med lämpliga alumner bör se

till, att sådana erhållas även från stiftets mera avlägsna trakter.

Vad beträffar höjningens storlek vill överstyrelsen först erinra, att överstyrelsen

i sitt ovan omnämnda förslag till höjning av stipendierna för folkskoleseminariernas

elever föreslagit en höjning från i medeltal omkring 130 kronor

till i medeltal 300 kronor för varje behövande elev. Då nu eleverna vid semi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr ■ 381.

narierna i Haparaude och Murjek redan år 1875 tillerkändes stipendier om 200

kronor för elev, synes eu höjning till i medeltal 400 kronor om året för varje

stipendieberättigad elev vara fullt motiverad.

Med hänsyn till antalet elever, som under de senare åren tilldelats stipendium,

t"rde man kunna utgå från att vid seminariet i Haparanda 55 och vid

seminariet i Murjek 65 elever bliva berättigade till stipendium. Härför skulle

erfordras ett årligt anslag å 22,000 kronor till det förra och å 26,000 kronor till

det senare av här ifrågavarande seminarier. För år 1919 utbetalades till stipendier

11,850 kronor vid seminariet i Haparanda och 16,750 kronor vid seminariet

i Murjek, vadan ökningen i anslaget till stipendier skulle bli 10,150 kronor

för det förra och 9,250 kronor för det senare eller tillsammans 19,400 kronor.

Beträffande de villkor, som böra bestämmas för åtnjutande av ifrågavarande

stipendier, bör man i främsta rummet taga hänsyn till att semi- åtnjutande

nariernas huvudsakliga uppgift är att skaffa erforderliga lärarkrafter till

finnbygden och lappmarken. Enligt de till domkapitlet inkomna yttrandena

i frågan synas de från seminariet i Haparanda utgångna eleverna med

några få undantag hava tagit anställning i finnbygden. Dessa elever äro

i regel födda i denna bygd och önska därför också vanligen anställning

därstädes. Något annorlunda ställer det sig med eleverna vid seminariet

i Murjek. Av de under läsåret 1919—1920 vid nämnda seminarium

undervisade eleverna äro, enligt uppgift av skolöverstyrelsen, 31 födda

inom lappmarksförsamling, 23 inom kustförsamling i Norrbottens län, 5

inom kustförsamling i Västerbottens län och 19 utom Luleå stift. Av de

sistnämnda ha dock 6 numera sin hemort inom Luleå stift. Det har därför

ofta visat sig vara förenat med svårigheter att få vissa från semiminariet

i Murjek utexaminerade elever att mottaga tjänstgöring inom

lappmarksförsamling. Vederbörande myndigheter påyrka därför allmänt,

att närmare bestämmelser i berörda hänseende böra utfärdas. I domkapitlets

i Luleå föreliggande framställning i frågan finnas också i detalj

utarbetade förslag till sådana bestämmelser. Enligt domkapitlets förslag

skulle dessa bestämmelser i huvudsak innehålla följande:

Inträdessökande till seminariet i Murjek skulle vid sin ansökning foga bevittnad

förbindelse av sökanden att mot åtnjutande av stipendium vidkännas

vissa närmare angivna förpliktelser på grund av stipendiet.

Stipendium skulle förplikta till tjänstgöring under minst lika lång tid, som

stipendium åtnjutits, inom Luleå stifts lappmark samt, om tjänstgöring icke där

påkallas, inom stiftets landsbygd i övrigt. Till övrig landsbygd skulle här icke

räknas stadslikuande samhälle.

Så framt kallelse till sådan tjänstgöring icke korame stipendiat tillhanda

före den 1 juli näst efter examens avläggande, skulle han öga rätt taga anställ
Ti

Utäng till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 323 käft. (Nr 381). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Katigt. Maj:ts proposition Nr 381.

ning, var han önskade, dock att han borde vara skyldig att intill den 1 november

det tredje därpå följande året mottaga kallelse till tjänstgöring av ifråga

varande art från början av den termin, som inföll näst efter kallelsens mottagande.

Vidare har domkapitlet föreslagit en del närmare föreskrifter angående viss

anmälningsskyldighet för stipendiat och angående anteckning å seminariebetyget

för kontroll av här berörda förhållanden.

Slutligen har domkapitlet ansett, att det borde tillkomma domkapitlet att i

särskilda fall medgiva befrielse från eller uppskov med fullgörande av eller förändring

i ovan angivna förpliktelse samt att med hänsyn till föreliggande omständigheter

pröva, om och i vilken mån uppburna stipendiemedel skulle

återbäras.

Ungefär liknande bestämmelser föreslås för seminariet i Haparanda, dock

att det där i främsta rummet blir fråga om tjänstgöring i finnbygden.

Mot de av domkapitlet föreslagna bestämmelserna har skolöverstyrelsen

i huvudsak intet att erinra. I likhet med domkapitlet anser även

överstyrelsen, att med hänsyn till de vid stipendierna fästa villkoren

stipendium i regel bör tillerkännas samtliga elever.

6. Styrelse och tillsyn.

Vad beträffar här ifrågavarande seminariers styrelse och tillsyn anser

skolöverstyrelsen, att nuvarande bestämmelser i huvudsak böra gälla. Sålunda

böra seminarierna stå under inseende av skolöverstyrelsen, som bör

med dem taga i huvudsak samma befattning som med statens folkskoleseminarier.

Den lokala styrelsen bör liksom hitintills, enligt överstyrelsens mening,

utövas av domkapitlet i Luleå, som bör äga utse inspektor för vartdera

seminariet.

Nuvarande

anslag.

7. Kostnadsberäkning.

Alltifrån seminariets i Haparanda inrättande hava seminariets kostnader

bestritts ur förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar.

Den för seminariet av Kungl. Maj:t fastställda ordinarie staten upptager

ett sammanlagt belopp av 17,200 kronor. Därtill komma enligt

vad som förut nämnts dels tillfällig löneförbättring för år 1919 med sammanlagt

11,650 kronor, dels extra anslag till materiell, ljus och ved m. m.

för samma år med 2,645 kronor 80 öre. För år 1919 hava till stipendier

utgått 11,850 kronor, vilka ej finnas upptagna i seminariets stat.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 381.

Kostnaderna för seminariet i Murjek bestridas från det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda anslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål. Den av Kungl. Maj:t den 31 januari 1919

för samma år fastställda staten för sagda seminarium slutar å 39,480

kronor. Dessutom har Kungl. Maj:t den 27 november 1919 beviljat ytterligare

tillfällig löneförbättring åt seminariets lärarpersonal och städerska

med 2,510 kronor samt den 7 augusti 1919 beviljat 3,350 kronor för

anställande av ytterligare en lärarinna i övningsskolan m. m. För år 1919

hava till stipendier utgått 16,750 kronor i stället för 14,000 kronor, som

förslagsvis upptagits i staten.

Sammanlagda beloppet av de för år 1919 anvisade anslagen utgör

således 91,435 kronor 80 öre, därav 43,345 kronor 80 öre för seminariet

i Haparanda och 48,090 kronor för seminariet i Murjek.

I sin meranämnda skrivelse den 31 december 1919 har skolöverstyrelsen

gjort en beräkning av de kostnader, som skulle bliva en följd av

de utav överstyrelsen föreslagna förändringarna beträffande statens småskoleseminarier

i Haparanda och Murjek.

Överstyrelsen vill först taga i betraktande de anslagshöjningar, som erfordras

för seminariernas årliga utgifter.

Vad då först beträffar läraravlöningen, kan man enligt överstyrelsens mening

lämpligen gå ut ifrån att seminariernas rektorer och hälften av de övriga

lärarna äro män samt återstoden kvinnor. Vidare torde man, som förut är

nämnt, kunna räkna med att det vid seminariet i Haparanda erfordras omkring

30 och vid seminariet i Murjek omkring 15 timlärartimmar i övningsämnen.

Lönestaterna skulle alltså komma att få följande utseende.

V

Begynnelse-

avlöning

Haparanda

Murjek

Antal

Summa

avlöning

Antal

Summa

avlöning

Rektorer _______________

5,100

1

5,100

1

5,100

Manliga lärare_________

3,600

2

7,200

2

7,200

Kvinnliga » _________

3,000

2

6,000

2

6,000

Skolköksförestånd. ...

1,800

—

—

1

1,800

Timlärartimmar ______

95

16

1,520

9

855

y> ______

90

14

1,260

6

540

21,080

21,495

Kostnadsberäkning

för

år 1921.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Amlagstitel.

Kung!. Majits proposition Nr 381.

Dessutom erfordras anslag till ålderstillägg och till avlöning åt sjukvikarier.

Till ålderstillägg utgår enligt nuvarande stater 4,500 kronor till seminariet i

Haparanda och 2,400 kronor till seminariet i Murjek. Denna post torde kunna

upptagas till 4,500 kronor för vartdera seminariet. För vikariers avlöning torde

höra beräknas 1,500 kronor för vartdera seminariet.

För materiell, ved och ljus m. in. har överstyrelsen i det föregående beräknat

för seminariet i Haparanda 8,300 kronor och för seminariet i Murjek 10,500

kronor samt för stipendier respektive 22,000 kronor och 26,000 kronor.

Sammanställas nu nämnda belopp, erhållas följande siffror.

Haparanda

Murjek

Summa

Läraravlöningar _______ __________

21,080

21,495

42,575

Ålderstillägg________________________

4,500

4.500

9,000

Sjukvikarier m. m__________________

1,500

1,500

3,000

Materiell, ved och ljus m. m....

8,300

10,500

18,800

Stipendier____________________________

22.000

26,000

48,000

Summa

57,380

63,995

121,375

Enligt den av överstyrelsen gjorda beräkningen skulle alltså de årliga kostnaderna

uppgå till 121,375 kronor, vilket belopp lämpligen torde böra avrundas

uppåt till 122,000 kronor.

Då motsvarande kostnader nu uppgå till omkring 91,500 kronor, skulle den

verkliga kostnadsökningen bliva omkring 30,500 kronor.

Härvid har ej beräknats anslag för den tillfälliga löneförbättring, som kan

komma att tillerkännas lärarpersonalen.

Sådan löneförbättring torde böra utgå ur anslag på extra stat.

Utom de här ovan angivna årliga utgifterna för dessa seminarier

skulle enligt överstyrelsens förslag även erfordras anslag å extra stat för

år 1921 dels för diverse nybyggnader vid seminariet i Murjek 23,500

kronor, vilket belopp emellertid enligt byggnadsstyrelsens beräkningar (se

sid. 29) bör höjas till 25,000 kronor, dels ock för planerings- och planteringsarbeten

vid samma seminarium 4,000 kronor.

Såsom förut är nämnt, utgår för närvarande anslag till seminariet i

Haparanda ur anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i

rikets nordligaste trakter bosatta finnar och till seminariet i Murjek från

anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.

Enligt skolöverstyrelsens mening torde kunna sättas i fråga, att utgifterna

för omförmälda småskoleseminarier borde bestridas av ett särskilt för

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj.ts proposition Nr 381.

statens småskoleseminarier avsett anslag. Överstyrelsen bär därför i denna

fråga inhämtat yttranden från länsstyrelsen i Norrbottens län och från domkapitlet

i Luleå och för dessa yttranden "lämnat följande redogörelse:

Domkapitlet anser en sådan anordning ur flera synpunkter hava fog för

sig. En större överskådlighet och enhetlighet i fråga om kostnaderna för lärarutbildningen

för de mindre folkskolorna samt för småskolorna inom stiftets lappmark

och finnbygd skulle därigenom låta sig genomföras, varjämte i bokföringsoch

expeditionsavseende vissa lättnader skulle vinnas. Då anslaget till lappmarks

ecklesiastikverk numera avser allenast den nomadiserande lappbefolkningen, lärer

det enligt domkapitlets mening få anses oegentligt, att seminariet i Murjek, som

sedan länge upphört att utbilda lärarkrafter enbart för den lapsktalande befolkningen,

fortfarande finnes uppfört å nämnda ecklesiastikverks stat. Domkapitlet

erinrar dock om att, då utgifterna för seminarierna i Murjek och Haparanda

ingå i särskilda stora förslagsanslag, Kungl. Maj:t haft friare händer för dessa

läroanstalters tillgodoseende än som skulle bliva fallet, om riksdagen skulle bliva

direkt anslagsgivande till densamma.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har förklarat sig ej hava något att erinra

mot överstyrelsens förslag, att kostnaderna för seminarierna i fråga utgå från ett

särskilt för statens småskoleseminarier avsett anslag.

Överstyrelsen har i denna fråga uttalat sig på följande sätt:

I likhet med domkapitlet i Luleå finner överstyrelsen det oegentligt, att

utgifterna för seminariet i Murjek bestridas ur ett anslag, som är avsett för den

nomadiserande och lapsktalande befolkningen i Sverige, då endast ett litet fåtal

av de vid seminariet utexaminerade lärarkrafterna kommer nämnda befolkning

tillgodo.

Ehuru ej samma skäl kunna anföras för ändring i fråga om utgifternas

bestridande för seminariet i Haparanda, torde det dock vara lämpligt, att anslagen

till statens småskoleseminarier komma att bestämmas och utgå efter samma

grunder.

Överstyrelsen anser sig därför böra hemställa, att de årliga anslagen till här

ifrågavarande seminarier må utgå ur ett av riksdagen anvisat ordinarie reservationsanslag,

benämnt »statens småskoleseminarier».

För undervisningens uppehållande vid seminarierna i Haparanda

och Murjek har skolöverstyrelsen beräknat, att vid vartdera seminariet

samma antal lärare med full tjänstgöring, över vilka seminariet nu förfogar,

fortfarande skulle vara där anställda, således förutom rektor 2 ämneslärare

och 2 lärare för övningsskolan. Överstyrelsen har därvid utgått

ifrån att rektor skulle undervisa 19 och varje ämneslärare 25 veckotimmar.

Till jämförelse torde böra erinras, att rektor vid realskola har enligt gällande

bestämmelser en undervisningsskyldighet av 18—20 veckotimmar

och adjunkt vid sådan skola i regel 24—28 veckotimmar samt övnings
-

Skolöversty
relten.

Departe
mentschefen.

Lärarkrafter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Lärarnas anställning.

Manliga och

kvinnliga lä.

rarkrafter.

Lärarkom
petens.

Avlöning och

pensionering.

38 Kungl. Maj.ts proposition Nr 381.

skollärares vid folkskoleseminarium undervisningsskyldighet utgör i regel

22—26 veckotimmar. Vidare har överstyrelsen beräknat, att vid seminariet

i Haparanda skulle 30 och vid seminariet i Murjek 15 veckotimmars

undervisning komma att bestridas av timlärare, varjämte en lärarinna i

hushållsgöromål, vilken på samma gång skulle tjänstgöra såsom husmoder

för seminariets elever, skulle vara anställd vid seminariet i Murjek. Mot

dessa överstyrelsens beräkningar har jag intet att invända.

I fråga om sättet för lärarnas anställning har överstyrelsen föreslagit,

att lärare med full tjänstgöring skulle tillsättas medelst fullmakt av skolöverstyrelsen.

Häremot har jag intet att erinra. Däremot kan jag icke

biträda överstyrelsens förslag, att jämväl rektor skulle kunna tillsättas

medelst fullmakt. Under senare tid har de*t alltmera, och som mig synes

på goda skäl, blivit praxis, att rektorsbefattningarna vid andra läroanstalter

tillsättas genom förordnande på viss tid. Vad överstyrelsen anfört

till stöd för sitt förslag i nu berörda avseende synes mig icke utgöra tillräckligt

skäl för en avvikelse från nyssnämnda praxis.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om manliga och kvinnliga lärarkrafter

biträder jag.

Likaledes kan jag i huvudsak ansluta mig till vad överstyrelsen föreslagit

beträffande lärarnas kompetens. Beträffande skolöverstyrelsens förslag,

att överstyrelsen skulle bemyndigas medgiva undantag från nu gällande

bestämmelse rörande rektorn vid seminariet i Murjek, att denne skall vara

kunnig i lapska språket, måste jag dock ställa mig ganska tveksam. Med

hänsyn till seminariets uppgift att utbilda lärarinnor icke blott för lappmarksförsamlingarnas

småskolor och mindre folkskolor, av vilka många

mottaga ej blott barn av bofasta lappar, utan även delvis de nomadiserande

lapparnas barn, synes mig nyssnämnda bestämmelse ännu vara av

behovet påkallad. Möjligt är visserligen, att de nuvarande förhållandena

kunna framdeles undergå sådan förändring, att sagda bestämmelse kan

finnas obehövlig. I så fall torde det emellertid böra bero på Kungl. Maj:t

att bestämma tiden, då bestämmelsen i fråga skall upphöra att äga tillämpning.

Tills vidare synes mig således den fordran, att rektor vid seminariet

i Murjek skall vara kunnig i lapska språket, böra upprätthållas.

För lärarpersonalen vid de av landsting och vissa städer upprättade

småskoleseminarierna fastställde 1919 års riksdag minimiavlöning med belopp,

som i det föregående (sid. 19) angivits. Skolöverstyrelsen har nu

föreslagit beträffande seminarierna i Haparanda och Murjek, att avlönin
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

gen åt ämnes- och övningsskollärare vid dessa seminarier skulle utgå med

samma belopp samt att därutöver skulle för ordinarie ämnes- och övningsskollärare

komma ett särskilt lönetillägg å 200 kronor, motsvarande det

lönetillägg å enahanda belopp, som på grund av 1919 års riksdags beslut

utgår till folkskollärare i lappmarks församlingarna. Rektor skulle enligt

överstyrelsens förslag erhålla samma löneförmåner som nyssnämnda ämnesoch

övningsskollärare samt därjämte, förutom fri bostad eller motsvarande

ersättning, ett särskilt lönetillägg å 1,500 kronor. Detta lönetillägg överstiger

med 500 kronor det särskilda arvode, som tillerkänts rektor vid

landstingsseminarium. Vikarierande rektors arvode skulle för varje särskilt

fall bestämmas av Kungl. Maj:t. Timlärare skulle erhålla samma

arvode som sådan lärare vid landstingsseminarium. För skolkökslärarinnan

i Murjek, som även är husmoder vid seminariet och i denna egenskap

åtnjuter delvis fri kost, föreslår överstyrelsen utom fri bostad med bränsle

och lyse en kontant avlöning av 1,800 kronor med tre ålderstillägg ä 250

kronor och för vikarierande skolkökslärarinna ett arvode å 2,000 kronor

med avdrag av 400 kronor, för den händelse hon åtnjuter fri bostad med

bränsle och lyse.

Häremot finner jag icke något att invända. För sitt förslag rörande

det särskilda lönetillägget åt rektor synes mig nämligen överstyrelsen hava

anfört fullgoda skäl, och vad skolkökslärarinnan beträffar är hennes husmodersbefattning

av så omfattande och krävande beskaffenhet, att den

föreslagna avlöningen för båda befattningarna ingalunda kan anses vara

för högt tilltagen.

Vad överstyrelsen anfört och föreslagit rörande ifrågavarande lärares

lönetursberäkning, villkoren för avlöningsförmånernas åtnjutande m. m.,

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg samt sagda lärares pensionering

biträder jag.

Av den i det föregående anförda utredningen framgår, att seminariet

i Haparanda lider brist på vissa lokaler, som äro erforderliga för att seminariets

verksamhet skall kunna fortgå på ändamålsenligt sätt. Rörande

sättet för bristens avhjälpande hava olika förslag framkommit, avseende

antingen om- och tillbyggnad av den nuvarande seminariebyggnaden eller

ock uppförande av ny seminariebyggnad på en av staden erbjuden tomt.

Denna fråga är visserligen av den art, att den snarast möjligt kräver sin

lösning, men då den ännu icke är tillbörligen utredd, kan den icke föreläggas

innevarande års riksdag.

Seminariernas

utrustning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stipendier.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Seminariet i Murjek är uppenbarligen i behov av utvidgade lokaler

såväl för undervisningen som för elevbostäder, men även lösningen av denna

fråga måste tills vidare anstå.

Däremot torde den av domkapitlet i Luleå gjorda framställningen om

dels uppförande av en uthusbyggnad, innehållande tvättstuga, bagarstuga

m. m., vid nämnda seminarium, dels inredning av källarvåningen till förvaringsrum

för rotfrukter och grönsaker samt den av seminariets föreståndare

gjorda ansökningen angående planering och plantering av seminariets

tomtområde nu böra företagas till avgörande. Behovet av berörda byggnads-

och inrednings- samt planerings- och planteringsarbeten synes mig

vara i det föregående till fullo ådagalagt. Jag anser därför, att medel för

arbetenas utförande böra äskas hos innevarande års riksdag.

Enligt de av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningarna skulle ovannämnda

byggnads- och inredningsarbeten betinga en kostnad av 25,000

kronor. Planerings- och planteringsarbeten samt anläggning av trädgård

skulle kräva en kostnad av 4,000 kronor. Båda dessa belopp torde för

de angivna ändamålen böra uppföras såsom reservationsanslag på extra

stat för år 1921.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit rörande anslag till undervisningsmateriell,

bränsle och lyse, inventarier, hyra, arvoden till bibliotekarie och

läkare, avlöning till vaktmästare m. m. förordar jag.

Såsom i det föregående omförmälts, utgå för närvarande stipendier åt

elever vid seminarierna i Haparanda och Muijek med högst 200 kronor

för år åt elev i första och andra klassen och med högst 250 kronor för

år åt elev i tredje klassen med det undantag beträffande seminariet i

Murjek, att till sådan elev i tredje klassen, som är född i lappmarken

och förbinder sig att efter avgång från seminariet tjänstgöra minst tre år

såsom vandrande nomadlärare, stipendiet utgår med 350 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att stipendierna vid ifrågavarande

seminarier skulle beräknas till i medeltal 400 kronor för varje stipendieberättigad

elev. Och då några villkor för stipendiers åtnjutande hittills

icke varit föreskrivna men det enligt vederbörande myndigheters mening

vore önskvärt att genom stipendierna i någon mån tillförsäkra Luleå stifts

landsbygd, i främsta rummet lappmarksförsamlingarna, behövliga lärarkrafter,

har överstyrelsen föreslagit, att sådana bestämmelser skulle fästas vid

stipendierna, att stipendierna skulle förplikta mottagaren till tjänstgöring

under minst lika lång tid, som stipendiet åtnjutits, inom Luleå stifts lapp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

mark, eventuellt inom stiftets landsbygd i övrigt. Dylika bestämmelser

finner jag vara av behovet påkallade, och med hänsyn såväl härtill som

till de vägande skäl, överstyrelsen anfört för stipendiernas höjande, anser

jag de av överstyrelsen föreslagna stipendiebeloppen icke vara för högt tilltagna.

Någon anledning att fortfarande uppehålla en skillnad i nämnda

belopp för elever inom olika seminarie k lasser synes mig icke föreligga.

Såväl domkapitlet som överstyrelsen hava utgått ifrån att, med hänsyn

till nyssberörda villkor, stipendium skulle i regel tillerkännas samtliga

elever. I betraktande av stipendiers vanliga karaktär av understöd

åt dem, som äro obemedlade eller mindre bemedlade, synes mig dock riktigast,

att ifrågavarande stipendier tilldelas allenast sådana elever, som därav äro i

behov. Då emellertid erfarenheten givit vid handen, att eleverna vid dessa

seminarier i regel äro behövande, bör anslaget till stipendier beräknas så,

att det icke lägger hinder i vägen för tilldelande av stipendier åt samtliga

elver.

Skolöverstyrelsens förslag angående seminariernas styrelse och tillsyn

biträder jag.

Under förutsättning av bifall till vad jag i det föregående förordat,

skulle de årliga kostnaderna för seminarierna i Haparanda och Murjek

kunna beräknas till sammanlagt 121,375 kronor, därav till läraravlöniugar,

inklusive ålderstillägg och ersättning till sjukvikarier m. m., 54,575 kronor,

till materiell, ved och ljus m. m. 18,800 kronor och till stipendier 48,000

kronor. Summan torde lämpligen böra avrundas uppåt till 122,000 kronor.

För närvarande uppgå de motsvarande kostnaderna till omkring 91,500

kronor, vadan den verkliga kostnadsökningen skulle bliva omkring 30,500

kronor. Den vid ifrågavarande seminarier anställda lärarpersonalen bör

dessutom komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

enligt skolöverstyrelsens förslag.

Vidare erfordras anslag för nybyggnads- och omändringsarbeten vid

seminariet i Murjek med 25,000 kronor ävensom för planerings- och planteringsarbeten

vid samma seminarium med 4,000 kronor.

Såsom förut erinrats, utgå för närvarande medlen till seminarierna i

Haparanda och Murjek från vederbörande förslagsanslag till befrämjande

av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar

och till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Skolöverstyrelsen

har föreslagit, att sagda medel skulle hädanefter utgå från ett särBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 323 käft. (Nr 381.) 6

Styrelse och

tillsyn.

Kostnadsbe
räkning.

Anslag stitel

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fr t ms fällning

från

Västerbottens

läns landsting.

Myndigheter

nas yttranden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

skilt i riksstaten uppfört reservationsanslag, benämnt »Statens småskoleseminarier».

Då överstyrelsen enligt min mening för detta sitt förslag anfört

goda skäl, ansluter jag mig till detsamma. Under nyssnämnda rubrik skulle

således böra i riksstaten uppföras ett ordinarie reservationsanslag å 122,000

kronor.

II. Inrättande av ett nytt statens småskoleseminarium i Lycksele.

1. Ärendets föregående behandling.

Med skrivelse den 2 november 1910 överlämnade länsstyrelsen i

Västerbottens län till Ivungl. Maj:t en av samma läns landsting i enlighet

med beslut den 21 september 1910 gjord framställning om proposition till

riksdagen angående inrättande inom Västerbottens läns lappmark av ett

treklassigt seminarium för utbildande av lärare och lärarinnor vid småskolor

och mindre folkskolor. Landstingets framställning gick ut på att

det ifrågasatta seminariet skulle anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med seminariet i Murjek samt att riksdagen för ändamålet skulle bevilja

nödiga medel för uppförande av erforderliga byggnader för undervisningens

bedrivande och lärarpersonalens förseende med bostadslägenheter ävensom

bekostande av anstaltens framtida skötsel. Landstinget ville å sin sida

för byggnadernas uppförande för en gång bidraga med 30,000 kronor,

varjämte Lycksele kommun erbjudit sig att kostnadsfritt för ändamålet

upplåta fri tomt inom Lycksele kyrkby och lämna ett kontant bidrag om

5,000 kronor.

Landstingets framställning var åtföljd av ett av byggmästaren C.

Sandström i Umeå utarbetat ritnings- och kostnadsförslag för en huvudinrymmande

lärosalar för seminariets tre klasser och övningsskola,

slöjd- och gymnastiksalar jämte bostad för föreståndare och biträdande

lärare, samt eu ekonomibyggnad med bostad för övningsskolans

lärarinna och en vaktmästare. Hela byggnadskostnaden beräknades uppgå

till 57,000 kronor.

På grund av särskilda remisser hava sedermera domkapitlet i Luleå

efter åtskilliga vederbörandes hörande, statskontoret och överintendentsämbetet

avgivit yttranden i ärendet.

Med framhållande av den för folkundervisningen i en vidsträckt och

framåtgående landsända betydelsefulla ansökningen tillstyrkte domkapitlet

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition Nr 381.

i Luleå i sitt den 5 april 1911 avgivna utlåtande i huvudsak den av

landstinget gjorda framställningen. Dock ifrågasatte domkapitlet, att

landstinget utöver ovan angivna bidrag även måtte förpliktas att dels

lämna visst årligt bidrag till elevstipendier, dels till statsverket avstå

användbara inventarier och materiell i det nuvarande seminariet i

Lycksele.

Statskontoret, som den 24 augusti 1911 avgav yttrande i frågan,

fann sig däremot icke kunna tillstyrka den av landstinget gjorda framställningen,

dels med hänsyn till att det enligt statskontorets mening av

handlingarna framginge, att det för hela lappmarken avsedda seminariet i

Murjek ännu fullt kunde täcka behovet av lärare vid mindre folkskolor

inom denna landsända, dels med hänsyn därtill att frågan om fullständig

omorganisation av folkskoleväsendet i lappmarken stode på dagordningen.

I sitt den 3 oktober 1911 avgivna yttrande framställde överintendentsä

mbetet åtskilliga anmärkningar mot de ritningar till seminariebyggnad,

som åtföljde framställningen, varjämte överintendentsämbetet ansåg, att

kostnadsförslaget var för lågt beräknat. Med hänsyn till vad statskontoret

i ärendet anfört, ansåg sig överintendentsämbetet för det dåvarande icke

hava anledning att verkställa omarbetning av de underställda ritnings- och

kostnadsförslagen.

Därefter överlämnade Kungl. Maj:t samtliga handlingar i ärendet till

domkapitlet i Luleå för att tagas i övervägande vid avgivande av infordrat

utlåtande angående folkskoleväsendets ordnande i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning, och avgav sagda domkapitel sådant utlåtande

den 19 maj 1915.

I detta utlåtande åberopar domkapitlet innehållet i sitt utlåtande i ämnet

den 5 april 1911 samt anför dessutom, bland annat, att det i främsta rummet

vore kravet på en förbättrad utbildning för lärarpersonalen vid de talrika mindre

folkskolorna inom stiftet, som framkallat behovet av ett statens småskoleseminarium

inom Västerbottens lappmark. Med hänsyn till vad statskontoret anfört,

medgav domkapitlet, att ett fåtal av de från Murjeks seminarium utexaminerade

lärarinnorna vunnit anställning inom lappmarken, men att detta torde bero på

att vederbörande skolråd ej begagnat sig av den dem tillkommande kallelserätten,

vilket åter torde hava sin förklaring däri, att skolrådet vid sådan kallelse lätt

riskerade att få någon lärarinna, som vore född och uppfödd i kustlandet och

som därför på grund av svårigheten att finna sig i de för lappmarkstörsamlin

garnas mera avlägsna byar säregna förhållandena vid första tillfälle skulle söka

sig därifrån.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. May.ts proposition Nr 381.

Sedan folkskolöverstyrelsen genom remiss anbefallts inkomma med utlåtande

angående folkskoleväsendets ordnande i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning, avgav överstyrelsen sådant utlåtande den 30

november 1916. Härvid förklarade sig dock överstyrelsen förhindrad att

i detta sammanhang avgiva yttrande angående det ifrågasatta seminariet i

Lycksele, enär överstyrelsen ansåg det lämpligast att upptaga ifrågavarande

spörsmål i samband med fragan om småskoleseminariernas omorganisation.

På därom av skolöverstyrelsen gjord framställning hava såväl Västerbottens

läns landsting som Lycksele kommunalfullmäktige under år 1919

tagit bär ifrågavarande ärende under förnyad behandling.

Härvid bär landstinget genom skrivelse den 30 oktober 1919 ånyo

hemställt om inrättandet av ett statens småskoleseminarium inom Västerbottens

lappmark samt erbjudit sig att för seminariebyggnadernas uppförande

för en gång bidraga med 30,000 kronor att tillhandahållas på tid,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, ävensom att till statsverket avstå användbara

inventarier och materiell i det nuvarande seminariet i Lycksele.

Vid kommunalfullmäktiges i Lycksele sammanträde den 2 november

1919 beslöto fullmäktige enhälligt att som tomt för ifrågasatt statsseminarium

med full äganderätt upplåta ett å bifogat utdrag ur »Karta för Lycksele

municipalsambälle jämte omkringliggande ägor föreslagna till inkorporering,

upprättad år 1916 av Knut Ivöhler, distriktslantmätare, genom M.

L. Grandin, lantmäteriauskultant», utmärkt och i protokoll, hållet vid sammanträde

med Lycksele sockens kommunalnämnd den 21 oktober 1919,

närmare angivet område, omfattande en areal av l,ie hektar. Härjämte

beslöto kommunalfullmäktige att lämna ett kontant bidrag av 10,000 kronor,

i ett för allt, att tillhandahallas statsverket å tid och i deu ordning

Kungl. Maj:t täcktes bestämma.

Vid ordinarie kyrkostämma i Lycksele den 26 oktober 1919 beslöt

stämman att för en tid av högst tre år tillhandahålla ett påtänkt statsseminarium

samma lokaler, som nu äro upplåtna till landstingets seminarium.

I samband med översändande av protokoll angående här nämnda beslut

överlämnades också ett av byggmästaren Arvid Franklin utfärdat intyg,

att förhållandena beträffande byggnadsgrunden vid den ifrågasatta tomten

för uppförande av statsseminarium i Lycksele enligt haris mening voro de

bästa möjliga och att man gott kunde bygga utan grundgrävningar. Som

bevis härför meddelades, att den i närheten belägna kyrkan, byggd år 1799

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

utan några grävningar för grunden, står, utan att grunden rubbats. Därjämte

intygades, att gott dricksvatten kunde erhållas genom att gräva

brunn å tomten, varjämte även möjlighet till anordning av vattenledning

funnes.

I skrivelse till domkapitlet i Luleå den 5 november 1917 har folk- FramstäUskolinspektören

i Västerbottens norra inspektionsområde N. J. F. Almkvist /Mskoiinhemställt

om åtgärders vidtagande dels för anordnande av en parallellklass spekmen K.

snarast möjligt vid seminariet i Murjek, dels för inrättande av ett nytt små- '' kvist™

skoleseminarium inom Västerbottens södra inspektionsområde.

Sedan domkapitlet infordrat yttranden i frågan från samtliga folkskolinspektörer

i stiftet, överlämnade domkapitlet den 23 oktober 1918 till

folkskolöverstyrelsen avskrift av Almkvists ovannämnda framställning

jämte då inkomna yttranden från folkskolinspektörerna J. Sunneman, A.

Neander och G. Bergström.

I ovanberörda framställning till domkapitlet anför Almkvist i huvudsak

följande:

Bristen på examinerade lärarkrafter vid såväl folk- som småskolor vore av

den omfattning, att skolväsendets utveckling därigenom i betänklig grad hämmades.

Vid början av höstterminen 1917 vore antalet behövliga lärarkrafter i

blott följande fyra lappmarksskoldistrikt, Malå, Stensele, Tärna och Sorsele, 30,

därav 7 för folkskolor och 23 för mindre folkskolor. Sammanlagda antalet tjänster

i samma skoldistrikt utgjorde samtidigt 72. Genom anställande som vikarier

av dels personer, som avlagt småskollärarexamen, men vilka ej under senare år

ägnat sig åt lärarkallet, dels oexaminerade unga flickor hade vederbörande skolråd

lyckats erhålla lärarkrafter till 19 av de omförmälda tjänsterna, medan däremot

11 skolor under terminen icke kunnat hållas i verksamhet.

Därest tillgång på vederbörligen examinerade lärare funnits, skulle sannolikt

inom nyss nämnda fyra lappmarksskoldistrikt ytterligare 34 nya lärartjänster

varit beslutade att tillsättas under år 1917 och närmast följande "år. Av de sålunda

ifrågasatta tjänsterna beräknade Almkvist, att 10 skulle avse folkskolor,

8 småskolor och 16 mindre folkskolor.

De anförda siffrorna vore fixerade i samråd med vederbörande skolrådsordförande

och vore snarare för lågt än för högt beräknade. De omförmälda fyra

skoldistrikten ägde rätt att kalla från statens seminarium i Murjek utexaminerade

lärarinnor, men av skilda anledningar vore det jämförelsevis få lärarinnor, som

antogo platser inom ifrågavarande område. År 1917 utexaminerades från Murjeks

seminarium 18 lärarinnor. Av skolråden i Malå, Stensele, Tärna och Sorsele

kallades nämnda år 17 lärarinnor, men endast 5 av de 8, som antagit kallelsen,

inställde sig till tjänstgöring. De övriga antogo anställning inom andra skoldistrikt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition Nr 381.

Men även inom Lycksele och de i kustlandet belägna 8 skoldistrikt, som

tillhörde inspektionsområdet, vore lärarbristen oroväckande. Vid början av höstterminen

1917 var antalet platser, som icke kunde i vanlig ordning besättas, 59,

därav 25 vid mindre folkskolor och 7 vid småskolor. Hade tillräckligt antal

examinerade lärare funnits, skulle sannolikt ej mindre än 101 tjänster, därav 39

vid mindre folkskolor, blivit inrättade.

Den av Västerbottens läns landsting beslutade åtgärden att anordna en

parallellklass vid landstingets småskoleseminarium i Skellefteå kunde ingalunda

anses vara tillfyllest. Ty även om antalet vid de i Västerbotten inrättade småskoleseminarierna

i Skellefteå och Lycksele utexaminerade lärarinnorna komme

att uppgå till 75 om året, skulle detta antal för Västerbottens norra inspektionsområde

icke vara tillräckligt med den omsättning på lärarinnor, som vore rådande.

Som åtgärder mot de anförda missförhållandena förordar Almkvist, dels

att eu parallellklass inrättas vid Murjeks seminarium för fyllande av behovet av

lärarinnor inom lappmarksdistrikten, dels att ett nytt seminarium inrättas inom

Västerbottens södra inspektionsområde.

I de till domkapitlet i Luleå inkomna yttrandena i frågan från stiftets

övriga inspektörer belyses och konstateras ytterligare lärarbristen på

den mindre folkskolans och småskolans område. Folk skolinspektörerna

Sunneman och Neander uttala sig för seminariets i Murjek utvidgning

till dubbelseminarium. Samtliga inspektörer från Norrbottens län framhålla

dessutom behovet av ytterligare ett landstingsseminarium inom länet.

Domkapitlet delar inspektörernas uppfattning i frågan och hänvisar

till nödvändigheten för staten att så snart som möjligt träffa anstalter även

för norra lappmarkens förseende med lärarkrafter för den mindre folkskolan

och småskolan. Härvid anser domkapitlet, att den ifrågasatta utvidgningen

av Murjeksseminariet synes böra i främsta rummet påtäDkas

och göras till föremål för undersökning. Som alternativ tänker sig domkapitlet

en utvidgning av seminariet i Haparanda.

2. Allmänna synpunkter angående lärår bebo vet i de norra länen.

Såväl de i det föregående omnämnda framställningarna som de däröver

avgivna yttrandena ge tydligt vid handen, att skolväsendet inom övre

Norrland på grund av den därstädes rådande lärarbristen icke är ordnat

på ett tillfredsställande sätt. I sin skrivelse den 31 december 1919 lämnar

skolöverstyrelsen följande redogörelse för de nuvarande förhållanden i

berörda avseende:

Innan överstyrelsen går närmare in på frågan om vilka åtgärder, som lämpligen

böra vidtagas för att råda bot på dessa missförhållanden, skall överstyrelsen

i korthet yttra sig om den allmänna auordniugen av skolväsendet inom de trakter,

varom här närmast är fråga.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 381.

Enligt gällande bestämmelser skall den allmänna barnundervisningen i riket

meddelas i folkskolan, som skall innefatta såväl småskola som egentlig folkskola.

Där barnantalet är litet, må dock jämväl den grundläggande undervisningen

meddelas i den egentliga folkskolan. Undervisningen i den egentliga folkskolan

bestrides som bekant i regel av lärare, som avlagt folkskollärarexamen.

På grund av de i vissa trakter av vårt land rådande säregna lokala förhålllandena

få de nu nämnda skolformerna, där omständigheterna det föranleda, utbytas

mot mindre folkskolor, i vilka undervisningen på såväl småskole- som

folkskolestadiet helt och hållet bestrides av lärare med småskollärarutbildniug.

Den mindre folkskolan är att betrakta som en undantagsform och får förekomma

endast där skolområde har så avskilt läge och så litet barnantal, att för dithörande

barn folkskola ej skäligen kan upprättas.

Mindre folkskolor förekomma helt naturligt blott på landsbygden. År 1908

var antalet sådana skolor i hela riket 2,306, år 1913 2,547 och år 1918 2,744.

Under ifrågavarande 1 O-årsperiod har antalet sådana skolor minskats inom Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gottlands, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus och Värmlands län. Inom de övriga länen har antalet sådana skolor

ökats. Ökningen har varit helt obetydlig i de sydligare länen utom i Jönköpings

län, där antalet sådana skolor under åren 1908-1918 ökats från 50 till 95.

Största ökningen förekommer i Kopparbergs län från 83 till 132, i Jämtlands

län från 100 till 189, i Västerbottens län från 385 till 451 och i Norrbottens län

från 327 till 421.

Under år 1908 undervisades 76,923 barn i mindre folkskolor och under år

1918 67,682 barn. Att antalet sådana skolor ökats men antalet där undervisade

barn samtidigt minskats beror i huvudsak på att ett flertal dylika skolor omändrats

från flyttande till fasta. Sistnämnda år tillhörde i Västerbottens län

12,915 barn och i Norrbottens län 9,324 barn eller resp. 52,9 % och 37, 3 %

av de nämnda länens skolpliktiga barn mindre fokskolan.

Att den mindre folkskolan har sin största utbredning inom de två nordligaste

länen är helt naturligt. En stor del av befolkningen inom dessa län bor

i från varandra avlägset belägna små byar eller i enstaka lägenheter. Men även

om denna skolform på grund härav kan anses motiverad i mycket stor utsträckning

inom dessa län, kan det ej förnekas, att den mindre folkskolan därstädes

fått vida större utbredning, än de lokala förhållandena föranleda. Inom Västerbottens

län är det i medeltal 28 barn och i Norrbottens län 22 barn i varje

mindre folkskola. Motsvarande siffra för hela riket är 25. Detta tyder alldeles

bestämt på att ett stort antal av de mindre folkskolorna med hänsyn till antalet

där undervisade barn borde förändras till folkskolor med eller utan underlag av

särskild småskola. Den utan jämförelse förnämsta orsaken till att så ej sker,

är den rådande bristen på lärare med folkskollärarutbildning. Att denna brist

under de senare åren medfört svåra olägenheter och att den utan tvivel för lång

tid framåt kommer att lägga hinder i vägen för skolväsendets utveckling är en

så allmänt känd sak, att överstyrelsen icke anser sig här behöva gå närmare in

på denna fråga.

Även om en stor del av de skoldistrikt, som nu hava mindre folkskolor med

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!. Maj:ts proposition Nr 381.

större barnantal, ville förvandla dessa till folkskolor, skulle det visa sig omöjligt

att kunna anskaffa lärare. Helt naturligt komma härvid de mera avlägset belägna

skoldistrikten och särskilt de norrländska länen i en mycket ogynnsam

ställuing. Dessa få i oproportionerligt stor utsträckning anlita lärarkrafter med

blott småskollärarutbilduing. För att närmare belysa detta meddelas här några

uppgifter från en del län om hithörande förhållanden under år 1918.

Län

Invånare

i folk- skola

Antal

i mindre

folkskola

lärare

i små- skola

Summa av

kol. 4 o. 5

Landstingssemina- rier höstterminen

1918.

Klassav - avdel- ningar

Elever

L

2

3

4

5

6

7

8

Norrbottens

län

177,285

378

424

293

717

2

49

Västerbottens

J>

175,031

282

451

186

637

5

115

Jämtlands

128,209

211

189

229

418

2

52

Västernorrlands »

262,005

485

264

344

608

2

42

Gävleborgs

>

263,989

532

228

402

630

2

45

Kopparbergs

»

248,019

591

132

515

647

2

39

Västmanlands

»

165,238

358

41

288

329

2

48

Skaraborgs

»

242,081

438

19

384

403

—

—

Hallands

»

147,762

313

65

251

316

2

60

Uppsala

133,506

274

29

203

232

1

20

Södermanlands »

187,891

420

22

314

336

1

18

Hela riket

5,779,207

11,889

2,735

9,001

11,758

35

855

Anm. Siffrorna i kol. 3 angiva hela antalet lärare i egentliga folkskolor;

vikarier, extra ordinarie lärare och biträdande lärare äro alltså medräknade.

Överstyrelsen yttrar vidare i fråga om nödvändigheten att för de mindre

folkskolorna och småskolorna i Västerbottens län anskaffa flera lärarkrafter:

Av den här anförda tabellen framgår det med all tydlighet, att Västerbottens

län är synnerligen vanlottat i det avseendet, att länet har ett jämförelsevis mycket

ringa antal lärare i egentliga folkskolor. Undervisningen i länets skolor bestrides

till stor del av lärarkrafter med småskollärarutbildning. Av helt naturliga

skäl äger detta i all synnerhet rum inom länets lappmarksförsamlingar. Inom

dessa funnos år 1918 48 egentliga folkskolor med 1,776 barn, 154 mindre folkskolor

med 4,780 barn och 26 småskolor med 563 barn.

Då det såväl enligt hittills gällande bestämmelser som enligt den vid 1919

års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av småskoleseminarierna tillkommer

landstingen att i huvudsak sörja för utbildningen av lärarkrafter för mindre folkskolan

och småskolan, är det tydligt, att de län, som på grund av rådande omständigheter

hava ett jämförelsevis stort antal mindre folkskolor, i berörda avse
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majt:s proposition Nr 381.

ende bliva synnerligen betungande. I Västerbottens län funnos år 1918 451

mindre folkskolor. Av dessa skolors lärare voro endast några tiotal utbildade

vid statens seminarium i Murjek. De övriga hade fått sin utbildning vid något

av de av länets landsting inrättade småskoleseminarierna. Samtidigt hade landstinget

att ombesörja utbildningen för de vid småskolorna i länet anställda lärarna,

vilka år 1918 utgjorde 186. En blick på den nyss anförda tabellen visar också,

att nämnda län har måst anordna ej mindre än 5 klassavdelningar vid sina småskoleseminarier.

Och ändock är det inom länet brist på lärarkrafter. Norrbottens

län är härvid betydligt gynnsammare ställt, enär staten där inrättat två småskoleseminarier,

vid vilka det utexamineras omkring 40 lärarinnor årligen.

Vad beträffar arten av utbildningen av lärarkrafter för mindre folkskolan,

erkäunes det allmänt, att den vid seminarierna i Haparanda och Murjek meddelade

utbildningen i stort sett kan anses tillfredsställande. Även om eu stor del

av dessa seminariers elever före inträdet vid seminariet ej fått annan skolundervisning

än i mindre folkskola, har detta dock uppvägts dels däiav att antalet

inträdessökande varit så stort, att lämpligt urval kunnat äga rum, dels därav att

semiuariekursen är treårig.

Vid landstingsseminarierna är däremot kursen blott tvåårig. Det ligger därför i

öppen dag, att den utbildning, som meddelas särskilt vid sådana seminarier,

vilkas elever till stor del ej hava andra förkunskaper än som meddelas i eu

mindre folkskola, ej kan vara tillfredsställande för blivande lärare vid mindre

folkskolor. Här berörda förhållanden voro närmare belysta i den utredning, som

föregick 1919 års lagtima riksdags beslut angående anslag till skolväsendet inom

lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning. Av de under höstterminen

1919 vid seminariet i Skellefteå undervisade 65 eleverna både 21 ej besökt

annan skola än mindre folkskola. Motsvarande siffror för seminariet i

Lycksele voro 45 och 20.

Överstyrelsen vill här ytterligare betona, att det på grund av rådande brist

på lärarkrafter med folkskollärarutbildning kommer att bli omöjligt att inom eu

snar framtid minska antalet mindre folkskolor i någon avsevärd grad. Av helt

naturliga skäl gäller detta i synnerhet om de nordliga länen och alldeles särskilt

om deras mera avlägset belägna skoldistrikt.

I detta sammanhang vill överstyrelsen slutligen framhålla även den omständigheten,

att de norrländska länen på grund av mindre folktäthet ha behov av

ett jämförelsevis större antal lärare än de mera tätt bebyggda länen. År 1918

fanns det i hela riket 40,7 lärare på 10,000 invånare. I Norrbottens län var det

samma år 61,5 och i Västerbottens län 52,2 lärare på 10,000 invånare.

3. Förslag om Inrättandet av ett statens småskoleseminarium i Lycksele.

När det sedan gäller sättet för anskaffande av behövliga lärarkrafter

för Västerbottens läns lappmarksförsamlingar, yttrar skolöverstyrelsen sig

först om de framkomna förslagen att utvidga seminariet i Murjek eller

seminariet i Haparanda till dubbelseminarier och anför härom:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 323 käft. (Nr 381.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kuvgl. Maj. ts proposition Nr 381.

På grund av den utredning, som överstyrelsen i det föregående lämnat, finner

överstyrelsen synnerligen goda skäl tala för att staten vidtager särskilda åtgärder

för ett bättre tillgodoseende av behovet av lärarkrafter för den mindre

folkskolan och småskolan särskilt inom Västerbottens lappmarksförsamlingar.

Enligt ett av folkskolinspektören Almkvist till domkapitlet i Luleå framställt förslag,

skulle därför en utvidgning av seminariet i Murjek till dubbelseminarium

kunna sättas i fråga. En sådan anordning finner dock överstyrelsen mindre tillfredsställande.

Som överstyrelsen förut i sitt förslag till omorganisation av statens

småskoleseminarier anfört, finner nämligen överstyrelsen, att det till och med

kan sättas i fråga, om Murjek med sitt avskilda läge och sin ringa tillgång på

bostäder och livsförnödenheter kan anses vara eu lämplig förläggningsort för ett

seminarium. Att dit förlägga ett dubbelseminarium kan överstyrelsen icke tillråda.

Genom en sådan anordning skulle också Norrbottens län bliva alltför gynnat

i jämförelse med Västerbottens län. j\r 1918 funnos inom Norrbottens läns lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning 89 mindre folkskolor och 16

småskolor med tillsammans 2,044 undervisade barn i dessa skolor; inom Västerbottens

läns lappmarksförsamlingar funnos samma år 154 mindre folkskolor och

26 småskolor med tillsammans 5,343 undervisade barn.

Om seminariet i Murjek utvidgades till dubbelseminarium, skulle det utan

tvivel allt fortfarande huvudsakligen få sina elever från Norrbottens län, vilket

ej vore till förmån för rekryteringen av lärarkrafter inom Västerbottens läns

lappmarksförsamlingar. Av de vid nämnda seminarium under höstterminen 1919

intagna 78 eleverna voro 25 födda inom Norrbottens lappmark, 6 inom Västerbottens

lappmark och återstoden i kustlandet.

Ej heller finner överstyrelsen, att en utvidgning av seminariet i Haparanda

för här ifrågavarande ändamål skulle vara lämplig eller tillfyllestgörande.

Därefter uttalar överstyrelsen såsom sin mening, att en tillfredsställande

lösning av spörsmålet synes kunna vinnas endast därigenom, att ett statens

småkoleseminarium med uppgift att utbilda lärarinnor för mindre folkskolor

och småskolor inom Västerbottens län och särskilt dess lappmarksförsamlingar

inrättas i sagda län. Överstyrelsen betonar härvid särskilt, att ett

sådant seminarium i främsta rummet bör rekryteras från nämnda församlingar

och att det därför med hänsyn till elevernas ringa förkunskaper

bör vara treårigt, samt att det med hänsyn till det stora antalet mindre

folkskolor inom Västerbottens län torde vara obilligt att begära, att länet

ensamt skall bekosta lärarutbildningen för dessa skolor.

Beträffande detta seminariums förläggning, lokaler och organisation

anför överstvrelsen:

*1

Den lämpligaste platsen för ett sådant seminarium finner överstyrelsen vara

Lycksele kyrkby. I enlighet med vad överstyrelsen nyss anfört, bör nämligen

seminariet vara så beläget, att det huvudsakligen kommer att rekryteras av

elever, som äro födda inom Västerbottens läns inre delar. Då landstinget haft

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj-.ts proposition N:r 381.

seminarium där förlagt sedan år 1893 och då denna ort sedan gammalt varit

och allt fortfarande kan anses vara eu medelpunkt för Västerbottens lappmark,

synas goda skäl tala för att det ifrågasatta semiuariet förlägges dit. Inom Lycksele

municipalsamhälle, som räknar något över 1,000 invånare, finnas läkare, apotek,

postkontor, telegraf, badhus, bokhandel, bankkontor och ett flertal butiker av

olika slag. Järnväg mellan Lycksele och Hällnäs station å norra stambanan

beräknas vara färdig år 1924. Tillgång till elektrisk belysning finnes. Där som

på andra orter är dock tillgången på bostäder för närvarande knapp.

Som i det föregående är nämnt, har Lycksele kommun erbjudit fri tomt

och ett kontant bidrag å 10,000 kronor, om ett statens seminarium förlägges dit.

Mot den av kommunen genom beslut den 2 november 1919 erbjudna tomten

har överstyrelsen intet att erinra, även om det synes överstyrelsen, att arealen

1,16 hektar är väl knappt tilltagen.

Däremot anser sig överstyrelsen ej kunna förorda, att de av landstinget

ingivna och av byggmästaren C. Sandström i juni 1910 uppgjorda ritningarna

läggas till grund för den ifrågasatta seminariebyggnaden, enär de i flera avseenden

ej fylla nutida anspråk och lokaler för skolköksundervisning helt och hållet saknas.

Som nödvändiga lokaler för ett seminarium av här ifrågasatt art torde

kunna uppställas följande: fem lärosalar, ett special- och ett reservrum, en gymnastiksal,

ett skolkök med tillhörande matsal, ett lärår- och ett biblioteksrum,

nödiga material- och kapprum samt bostäder för seminariets rektor och vaktmästare.

Som samlingssal kan antingen gymnastiksalen användas, eller ock kan

sådan anordning vidtagas, att två större klassrum genom dubbla skjutdörrar

sättas i förbindelse med varandra. Dessutom erfordras nödiga uthusbyggnader.

Därjämte torde det vara önskvärt, att ytterligare ett specialrum och anordning

för bad finnas, att skolkökslokalerna göras så rymliga, att en större del av

seminariets elever kunna beredas tillfälle att där intaga sina måltider samt att

bostadsrum för åtminstone några av de övriga lärarna och för ett tjugutal elever

beredas genom uppförande av en elevbostad.

Ritningar och kostnadsförslag till här ifrågasatta byggnader torde böra

upprättas av byggnadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen. Möjligen kan

något av de förslag till ritning för skolbyggnader, som genom skolbyggnadssakkuunigas

försorg upprättats, läggas till grund för seminariebyggnaden.

I fråga om seminariets organisation anser överstyrelsen, att det bör organiseras

på samma sätt som seminariet i Murjek. Det bör alltså bava tre klasser

samt en övningsskola, bestående av en småskol- och en folkskolavdelning.

Det synes överstyrelsen synnerligen önskvärt, att seminariet må kunna börja

sin verksamhet redan höstterminen 1920. De första eleverna skulle då utexamineras

vid slutet av vårterminen 1923.

Som förut är nämnt, har Lycksele socken utfäst sig att för eu tid av högst

tre år tillhandahålla de lokaler, som nu äro upplåtna till landstingets seminarium.

Då emellertid dessa lokaler ej kunna vara tillfyllest för mera än två klasser, torde

arbetet med de nya byggnaderna böra igångsättas i så god tid, att det ifrågasatta

seminariet med säkerhet kunde räkna med att få taga de nya lokalerna i besittning

senast vid början av höstterminen 1922.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Slutligen betonar överstyrelsen, att, ehuru det nu framlagda förslaget

om inrättande av ett statens seminarium i Lycksele visserligen ej kommer

att medföra någon större ökning i antalet utbildade lärarkrafter, det i alla

fall torde komma att tillföra skolväsendet avsevärda fördelar. Härvid framhåller

överstyrelsen, dels att ett treklassigt statsseminarium kan utbilda

bättre kvalificerade lärarkrafter än ett landstingsseminarium, dels att ett

sådant seminarium skulle kunna utbilda 25 ä 30 elever årligen, under det

att seminariet i Lycksele utbildar blott omkring 20, dels ock att länets

landsting skulle kunna koncentrera sitt intresse på seminariet i Skellefteå,

som är avsett att utvidgas till dubbelseminarium.

4. Kostnadsberäkning-,

Beträffande de kostnader, som inrättandet av det sålunda föreslagna

seminariet skulle betinga, yttrar överstyrelsen:

Vad först angår kostnaderna för undervisningens uppehållande under höst-,

terminen 1920 och under år 1921, finner överstj^relsen dem böra beräknas efter

följande grunder.

I likhet med vad som i motsvarande fall förut ägt rum, torde seminariets

lärare ej genast böra uppföras å ordinarie stat. Då det emellertid är av synnerligen

stor betydelse, att seminariet från början må kunna erhålla väl kvalificerade

lärarkrafter, synes det överstyrelsen, att de tillförordnade lärarnas arvoden ej

böra bliva allt för knappt tillmätta. De böra enligt överstyrelsens mening utgå

med något lägre belopp, än överstyrelsen föreslagit för rektor och lärare vid

seminarierna i Haparanda och Murjek i lägsta lönedragen eller för manlig rektor

med 4,800 kronor, för kvinnlig rektor med 4,200 kronor, för manlig lärare med

3,300 kronor, för kvinnlig lärare med 2,700 kronor och för timlärare i övningsämne

med 90 kronor för veckotimme. Dessutom torde hyresersättning böra tillerkännas

rektor med 800 kronor för år räknat samt särskilt lönetillägg å 200

kronor utgå till rektor och lärare med full tjänstgöring.

Under läsåret 1920—1921 kan undervisningen uppehållas av rektor och

timlärare. För därpå följande läsår erfordras dessutom två extra ordinarie

lärarinnor. Eu avdelning av övningsskolan torde böra upprättas vid början av

höstterminen 1921.

Behovet av lärarkrafter kan beräknas omfatta följande antal lärartimmar:

Läsåret 1920—1921 Höstterminen 1921

i läsämnen ............................................. 20 42

i övningsämnen .....................................__ 14 26

för ledning av undervisniugsövningar och undervisning

i övningsskolan ..................... — 28

Om man räknat med manlig rektor, torde de övriga lärarna med full tjänstgöring

böra vara kvinnor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Arvodena för de sålunda behövliga lärarkrafterna kunna beräknas till

följande belopp:

Arvode och hyresersättning åt eu

till-

Hösttermi- nen 1920

Vårtermi- nen 1921

Hösttermi- nen 1921

Summa för

år 1921

förordnad rektor ..................

Arvode åt två extra ordinarie

lära-

2,900

2,900

2,900

5,800

rinnor................—_____________

—

—

2,900

2,900

Timlärare i övningsämuen________

630

630

1,170

1,800

♦

Summa 3,530

3,530

6,970

10,500

Här ifrågavarande lärare torde dessutom böra komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg efter samma grunder, som kunna varda

fastställda för lärarpersonalen vid seminarierna i Haparanda och Murjek.

Om man under första tiden räknar med 20 elever i varje klass, d. v. s.

det antal, som lämpligen kan rymmas i de åt det ifrågasatta seminariet upplåtna

lokalerna, erfordras till elevstipendier enligt samma beräkningsgrund som för

seminariet i Murjek för höstterminen 1920 4,000 kronor, för vårterminen 1921

4,000 kronor samt för höstterminen 1921 8,000 kronor.

För övrigt torde anslag erfordras till läkararvode, uppvärmning, belysning

och renhållning m. in., undervisnings- och förbrukningsmateriell, tryck, annonser

och oförutsedda utgifter. Till täckande av här nämnda utgifter bör man enligt

överstyrelsens mening beräkna 1,320 kronor för år 1920 och 2,500 kronor för år 1921.

De sammanlagda kostnaderna för seminariets uppehållande skulle alltså

bliva 8,850 kronor för år 1920 och 25,000 kronor för år 1921.

Även om det knappast torde kunna förväntas, att ritningar och kostnadsförslag

till nya byggnader för det ifrågasatta seminariet skola kunna bliva färdiga

i så god tid, att byggnadsfrågan skall kunna föreläggas 1920 års riksdag, synes

det dock överstyrelsen synnerligen önskvärt, att ett belopp av 100,000 kronor

redan vid 1920 års riksdag reserveras för ändamålet att utgå å extra stat under

år 1921.

Såsom av det föregående framgår, har Västerbottens läns landsting

redan år 1910 gjort framställning om inrättande inom länets lappmark av ett

statens småskoleseminarium av samma slag som seminariet i Murjek och erbjudit

sig att för uppförande av byggnader för detsamma bidraga med ett belopp

av 30,000 kronor samt att landstinget år 1919 förnyat sagda framställning

och erbjudande.

För sådant seminarium erbjöd sig Lycksele kommun år 1910 att upplåta

fri tomt samt att lämna ett kontant bidrag av 5,000 kronor. Sistnämnda

bidrag bar kommunen sedermera år 1919 böjt till 10,000 kronor, varjämte

kommunen även erbjudit sig att för en tid av högst tre år tillhandahålla

seminariet lokaler.

Departe
mentschefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

De i ärendet hörda myndigheterna hava vitsordat behovet av ett dylikt

seminarium och därvid särskilt framhållit nödvändigheten av att anskaffa

tillräckligt antal lärarkrafter för det synnerligen stora antal mindre

folkskolor, som äro till finnandes i Västerbottens län. Jag hänvisar här till

folkskolinspektören Almkvists i det föregående (sid. 45—46) lämnade uppgifter,

enligt vilka det visat sig ytterligt svårt, i flera fall omöjligt, att anskaffa

lärare för de mindre folkskolorna, samt till den av skolöverstyrelsen lämnade

utredningen i ämnet. Av denna utredning framgår, att intet län

inom riket har så stort antal mindre folkskolor som Västerbottens»län.

Nu är det visserligen onekligt, att den mindre folkskolan, där undervisningen

även för folkskolestadiets lärjungar i regel uppehälles av en småskollärarinna,

är en föga tillfredsställande skolform. De mindre folkskolorna

böra därför, i den mån så kan ske, snarast möjligt ersättas av skolor,

som skötas av examinerade folkskollärare eller folkskollärarinnor. På

grund av den mycket stora brist på sistnämnda slag av lärare och lärarinnor,

som nu råder, är det emellertid otänkbart att ännu på många år

nå nyssberörda mål, då det säkerligen kommer att dröja mycket länge,

innan omförmälda lärarbrist blir undanröjd. Till följd härav måste man

ännu under lång tid lita till de mindre folkskolorna. Detta gäller

framför allt lappmarkerna med deras stora vidder och glesa befolkning

och av dessa trakter isynnerhet Västerbottens län, där den mindre folkskolan,

såsom förut nämnts, har sin största utbredning. Det kan över

huvud med allt skäl ifrågasättas, om i dessa trakter den mindre folkskolan

någonsin skall kunna helt ersättas av egentliga folkskolor. Under

sådana omständigheter synes det mig ofrånkomligt, att åtgärder vidtagas,

varigenom lappmarksförsamlingarna i nämnda län kunna bättre än hittills

bliva tillgodosedda med lärarkrafter, utbildade med särskild hänsyn till

tjänstgöring i mindre folkskolor.

Beträffande Norrbottens län hava erfarenheterna från seminarierna i

Haparanda och Murjek ådagalagt, att en sådan utbildning icke kan vinnas,

med mindre än att seminariekursen är treårig, detta huvudsakligen därför

att eleverna vid dessa seminarier i allmänhet icke besitta andra förkunskaper

än dem, som de inhämtat i de mindre folkskolorna. Då nu de

mindre folkskolorna, såsom förut nämnts, hava ännu större utbredning i

Västerbottens län, måste man givetvis i ännu högre grad räkna med att

elever, som komma från detta län, hava allenast den utbildning, som vinnes

i mindre folkskola, vadan ett treårigt seminarium har minst samma

fog för sig i detta som i Norrbottens län. Ett sådant seminarium i Väs
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition Nr 381.

terbotten är dessutom så mycket mera av behovet påkallat, som det visat

sig, att endast ett obetydligt antal av de från Murjekseminariet utgående

lärarinnorna taga anställning vid skolor i sistberörda län.

Nu kan det ju tyckas, att länets landsting borde sörja för utbildandet

av lärarkrafter, som äro behövliga icke blott för småskolorna utan även

för de mindre folkskolorna inom länet. Häremot torde emellertid böra

erinras, att landstinget ingalunda visat sig ovilligt att fullgöra sina skyldigheter

i detta avseende utan tvärtom ådagalagt en erkännansvärd strävan

att härutinnan göra sitt bästa. Under det andra landsting upprättat endast

ett småskoleseminarium och somliga intet alls, uppehåller Västerbottens

läns landsting sedan lång tid tillbaka två sådana seminarier: ett i Skellefteå,

upprättat år 1878, och ett i Lycksele, upprättat år 1893; vid det förstnämnda

har inrättats en parallellavdelning, vilken anordning, enligt vad skolöverstyrelsen

upplyst, torde vara början till seminariets utvidgning till dubbelseminarium.

Det torde knappast med fog kunna begäras, att landstinget skall

själv göra mera för utbildningen av lärarinnor för småskolor och mindre folkskolor,

då det på grund av de redan vidtagna åtgärderna är betydligt mera betungat

än något annat landsting i riket. Här synes mig därför föreligga ett fall,

då det med allt skäl kan förväntas, att staten skall komma vederbörande till hjälp.

Angående det sätt,på vilket staten bör biträda i berörda avseende, hava

olika meningar kommit till uttryck. A ena sidan har ansetts, att seminariet i

Murjek eller ock seminariet i Haparanda skulle utvidgas till dubbelseminarium,

å andra sidan att ett nytt seminarium borde upprättas i Lycksele.

Vid valet mellan dessa båda alternativ synes mig huvudsynpunkten

vara den, att seminariutbildningen anordnas på sådant sätt, att seminariet

kan förväntas draga till sig framför allt sådana inträdessökande, som

äro födda och uppfödda inom Västerbottens län, huvudsakligen i dess lappmarker,

och som på den grund kunna tänkas vilja återvända till hembygden

och stanna där såsom lärarinnor. Största utsikten att erhålla sådana inträdessökande

förefinnes obestridligen, om seminariet är förlagt till Västerbottens

län. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag det därför alldeles

utdslutet att för tillgodoseende av lärarbehovet i Västerbottens län tänka

på en förvandling av seminariet i Murjek eller i Haparanda till dubbelseminarium.

Enda riktiga sättet för frågans lösning är enligt min mening

upprättande av ett nytt seminarium i Västerbottens län. Med hänsyn till

det av Lycksele kommun gjorda erbjudandet torde detta seminarium böra

förläggas till Lycksele kyrkby, som ju även från andra synpunkter måste

anses såsom en lämplig ort för ett seminarium.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

För sagda seminarium bar skolöverstyrelsen föreslagit samma organisation

som för seminariet i Murjek. Detta förslag biträder jag.

För anskaffande av lokaler åt seminariet kräves tydligen nybyggnad,

och landstinget har, såsom förut nämnts, låtit upprätta ritningar för sådan

byggnad. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag emellertid dessa ritningar

vara otillfredsställande, varför nya sådana måste upprättas, innan

frågan om berörda nybyggnad kan föreläggas riksdagen.

För den händelse staten upprättar ett seminarium i Lycksele, som särskilt

kommer att vara avsett för länets lappmarksförsamlingar (vilka år 1918 har

154 mindre folkskolor) torde lärarproduktionen för de mindre folkskolorna

i nämnda församlingar kunna anses vara tillgodosedd, vadan det nuvarande

landstingsseminariet i Lycksele uppenbarligen bleve obehövligt för lappmarkens

vidkommande och tydligen komme att upphöra. Detta innebär dock

icke, att landstinget därigenom blir befriat från sina förpliktelser med avseende

på lärarinneutbildningen. Men landstinget blir därigenom oförhindrat

att koncentrera sin verksamhet på utbildning av lärarinnor för den övriga

delen av länet, och det måste givetvis förutsättas, att landstinget antingen

genom förändring av seminariet i Skellefteå till dubbelseminarium eller på

annat sätt tillgodoser denna utbildning. I detta sammanhang torde böra omförmälas,

att landstinget för sitt seminarium i Lycksele, icke äger egna lokaler,

utan att sådana äro av Lycksele församling upplåtna för landstingets räkning.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att det nya seminariet skulle taga

sin början med höstterminen 1920, och med denna utgångspunkt beräknat

kostnaderna för seminariet för åren 1920 och 1921, varvid arvoden

åt lärarpersonalen, som tills vidare icke skulle uppföras på ordinarie stat,

upptagits med i det närmaste samma belopp som motsvarande avlöningar

åt lärarpersonalen vid seminarierna i Haparanda och Murjek. Elevstipendierna

hava beräknats efter samma grunder som beträffande seminariet i

Murjek. Sammanlagda kostnaderna skulle enligt sagda beräkning uppgå

till 8,850 kronor för höstterminen 1920 och 25,000 kronor för år 1921.

Mot beräkningen bar jag intet att invända, men jag anser, att seminariet

icke bör taga sin början förrän med höstterminen 1921, varav följer, att

kostnaderna för detta år kunna stanna vid det belopp, som överstyrelsen

beräknat för höstterminen 1920, eller vid 8,850 kronor. Detta belopp

torde höra uppföras såsom reservationsanslag på extra stat för år 1921.

Under sådana omständigheter blir givetvis det förut omförmälda i propositionen

nr 2 angående 1920 års tilläggsstat under åttonde huvudtiteln,

punkten 49, reserverade anslaget å 4,000 kronor icke behövligt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381. 57

Överstyrelsen har vidare föreslagit, att, ehuru ritningar och kostnadsförslag

för nybyggnaden ännu icke föreligga i färdigt skick, ett belopp av

100.000 kronor skulle för ändamålet reserveras på extra stat för år 1921.

Detta förslag kan jag icke förorda.

III. Statens övertagande av J. Wockatz småskoleseminarium i Hagaström.

1. Ärendets föregående behandling.

I skrivelse den 26 april 1919 har seminarieföreståndaren J. Wockatz,

Hagaström, anhållit att få till svenska staten såsom gåva överlämna det

av honom grundade och hittills ledda seminariet i Hagaström, omfattande

skolhusbyggnad, föreståndarbostad, uthusbyggnader och skolträdgård m. m.

jämte tillhörande inventarier och undervisningsmateriell, allt beläget på fri

tomt om 3,0 4b hektar; och har han därvid förklarat sig förvänta, dels att

seminariet fortfarande må få arbeta för att i främsta rummet utbilda

lärarinnor för de mindre folkskolorna och biträdande lärarinnor i de egentliga

folkskolorna, åtminstone så länge sådana mindre folkskolor finnas till

avsevärt antal, t. ex. mellan 500 och 1,000, dels att han under sin återstående

livstid, dock högst i 10 år, må få uppbära en årlig ränta av

4 7* % å det vid överlämnandet å seminariet nedlagda kapitalet, omkring

107.000 kronor. Ingå inteckningar gravera fastigheten.

I en framställningen bifogad skrivelse redogöres närmare för anledningen

till seminariets grundande, för dess undervisningslokaler, för arbetet

vid seminariet under de gångna 13 åren samt för orsaken till rektor

Wockatz önskan att få överlämna seminariet till staten.

I nämnda redogörelse meddelar Wockatz, att han under sin tioåriga verksamhet

som folkskolinspektör i Hälsingland funnit, hurusom undervisningen i de

många mindre folkskolorna på grund av sin egenart var förenad med mycket

stora svårigheter för lärarinnorna, vilka hade blott småskollärarinneutbildning.

Då Wockatz icke kunde undgå att finna, att den mindre folkskolans lärare

varit och äro vägbrytare, som i tysthet och anspråkslöshet, ofta under mycket

vidriga förhållanden, banat väg för folkskolan, samt att den mindre folkskolan

allt fortfarande har en viktig uppgift att fylla i våra glest bebyggda skogstrakter,

beslöt Wockatz efter att hava rådfört sig med olika skolrådsordförande att

på egen hand upprätta ett seminarium med särskild uppgift att söka utbilda

lärarinnor för mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor.

Genom resolution den 26 april 1905 erhöll Wockatz Kungl. Maj:ts medgivande

att anställa sådan avgångsprövning, som omförmäles i kungörelsen den 28

maj 1897 angående bidrag av allmänna medel till avlönande av lärare och lärarinnor

vid av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat seminarium

för bildande av lärare vid småskola m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 323 käft. (Nr 381). 8

Scminaneföreständareu

J. Wockatz

erbjudande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Seminariets byggnader, som äro uppförda under åren 1905 och 1906, äro

belägna på en fritt och vackert belägen tomt i Hagaström, 6 kilometer från Gävle.

Vid seminariet ha i regel intagits 28 elever varje år i första klassen, varjämte

vissa år även intagits eu eller två elever i andra klassen. Medelåldern

för de vid seminariet intagna eleverna har hållit sig omkring 20 år, och i regel

hava de intagna eleverna varit fyllda 18 år. Under åren 1908—1918 ha inalles

313 lärarinnor utexaminerats från seminariet.

Seminariets övningsskola är anordnad på tre läraravdelningar med småskolans

första klass i en avdelning, småskolans andra och tredje klasser i en

andra avdelning och folkskolans fyra klasser i en tredje avdelning. Eleverna

få dessutom tillfälle att öva sig att meddela undervisning i tvenne till mindre

folkskola anordnade avdelningar av övningsskolan.

Beträffande den ekonomiska sidan av seminariets verksamhet anför Wockatz,

att han redan från början förutsåg, att det skulle uppstå en årlig brist.

Detta har också blivit fallet. Terminsavgifterna hava under de senaste åren

höjts från 50 kronor i terminen, varvid dock medellösa lärjungar betalat antingen

halv avgift eller varit helt och hållet befriade från teminsavgift, till 100

kronor med motsvarande nedsättning för medellösa elever. För år 1919 lämnar

Gävle stad ett anslag å 2,000 kronor och Gävleborgs läns landsting 1,500 kronor.

Oaktat Wockatz i egenskap av föreståndare och lärare vid seminariet under

de gångna 13 åren ej tillgodoräknat sig någon lön, har brist årligen uppstått.

Enligt bifogad revisionsberättelse från två av Gävle stad och landstinget

utsedda revisorer voro under år 1917 utgifterna 2,099 kronor 31 öre större än

inkomsterna. Enligt av Wockatz lämnad uppgift uppgick bristen för åren

1906 — 1917 till sammanlagt 21,257 kronor 19 öre. För år 1918 beräknades en

brist å omkring 2,000 kronor.

Seminariebyggnaden är genom inbetalning på en gång brandförsäkrad för all

framtid för 49,080 kronor.

I sin bifogade skrivelse omnämner Wockatz slutligen skälen till att han

snarast möjligt önskar lämna seminariets ledning. Det ena av de avgörande

skälen var hans tilltagande dövhet; det andra hänsyn till håns hustru, som, född

danska, hade svårt att finna sig i isoleringen.

Då Wockatz ej velat vedervåga, att seminariet skulle bliva ett affärsföretag,

har han beslutat sig för att anhålla om att få överlämna seminariet åt

svenska staten.

Till framställningen är fogad dels en situationsplan över seminarieområdet,

dels ett värderingsinstrument.

Seder mera har Wockatz den 11 oktober 1919 till skolöverstyrelsen

inlämnat ytterligare en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse i frågan, vari

Wockatz anhåller att få göra en ändring och ett tillägg i avseende på

den förut nämnda skrivelsen den 26 april 1919.

Härvid anför Wockatz, att han med hänsyn till sin hustrus den 15 juni

1919 timade frånfälle såsom ensam stående person kan reda sig med lägre ränta

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

än den förut nämnda 4 Va nämligen med 2 7* % å det kapital och för den

tid, som i föregående skrivelse angivits.

I samma skrivelse den 11 oktober 1919 uttalar Wockatz önskvärdheten av

att ett eller flera särskilda folkskoleseminarier grundades, vilka byggde på goda

tvååriga seminarier och vilka öppnade tillfälle främst för lärare i mindre folkskolor

och biträdande lärare i egentliga folkskolor att få fortsätta sin utbildning till

folkskollärarinnor, varvid dessa seminarier med hänsyn till elevernas föregående

verksamhet som lärare åtminstone försöksvis torde kunna åtnöja sig med tvåårig

kurs. I samband härmed gör Wockatz det uttalandet, art det av honom åt

staten hembjudna seminariet må kunna förvandlas till ett dylikt seminarium för

fortsatt utbildning även tidigare än han i sin skrivelse den 26 april 1919 angivit,

ifall Kungl. Maj:t skulle finna det vara rätt och lämpligt. Ej heller anser sig

Wockatz vilja uppställa ovan uttalade önskemål rörande dylikt seminariums anordning

såsom villkor, utan anhåller han blott, att de uttalade önskemålen beaktas

i den mån de kunna anses förtjäna det.

Slutligen uttalar Wockatz önskvärdheten av att han måtte få överlämna

seminariet antingen vid årsskiftet 1919—1920 eller vid slutet av läsåret 1919—

1920.

Till nu nämnda skrivelse äro fogade dels några blåkopior av ritningar

till seminariebyggnaderna, dels ett av byggmästarna C. Aug. Eklund

och Johan Lund vik upprättat värderingsinstrument.

Ur detta värderingsinstrument må anföras följande.

Själva seminariebyggnaden innehåller källarvåning med skolkök, badstu

(tvättstuga) jämte avklädningsrum, slöjdrum, potatiskällare och eldstadsrum för

centraluppvärmning, vidare bottenvåning och våning 1 trappa upp med tillsammans

fyra lärosalar, vardera om 9,9 x 6,6 x 4 meter, 4 kapprum, vävrum

och lärarrum samt slutligen hög vindsvåning med 5 rum och 2 kök för lärarpersonal.

I en del av byggnaden, som är anordnad i tre etager, finnas tre lägenheter

om ett rum och kök för två lärarinnor och vaktmästare. Till denna

byggnad höra även nödiga uthus.

Rektor sb ostaden innehåller mat- och vedkällare jämte bryggstuga och rum

för centraluppvärmning i källarplanet, 3 rum, jungfrukammare och kök å nedre

botten samt 5 sovrum en trappa upp. Dessutom finnas tambur, hall, verandor

och en hög vind.

Grunden till båda byggnaderna är av betong, de yttre trapporna av huggen

sandsten.

Byggnadstommama äro uppförda dels av timmer, dels av plank i dubbla

lag, klädda utvändigt av papp och entumsbräder. Vattentaket består av tegel

med underlag av bräder och papp.

Elektrisk ledning för belysning är indragen i båda byggnaderna. Två vattenbrunnar

och avloppsledning till Gavleån finnas. Vattenledningar äro uppdragna

i båda byggnadernas alla våningar.

Seminariebyggnaden uppfördes åren 1905 och 1906, rektorsbostaden år 1912.

Alla byggnader befinna sig i gott skick.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Tomten, fritt och vackert belägen invid Gavleån, upptager en yta av 3,0 4 5

hektar, är inhägnad med ståltråd och hög granhäck i norr, väster och öster samt

upptages av stor lekplan, skolträdgård, gräsplaner och mindre park invid ån.

Anstalten är belägen inom Valbo socken, Gävleborgs län, eu halv kilometer

från Hagaströms järnvägsstation.

Enligt värderingsinstrumentet har seminariebyggnaden i sitt nu befintliga

skick ett värde av 187,000 kronor, rektorsbostaden 55,900 kronor och tomten

30,000 kronor eller tillsammans 272,900 kronor.

Skolöverstyrelsen, vars yttrande i ärendet infordrats, har dels inhämtat

yttranden från statens folkskolinspektörer i Gävleborgs län och från seminariets

inspektor, dels genom inspektion av läroanstalten förskaffat sig

närmare kännedom om densamma.

Inspektören i Gästriklands inspektionsområde N. J. Jonsson har ansett sig

sakna anledning att beröra frågan, huruvida det gjorda erbjudandet bör mottagas,

och har endast yttrat sig om i vad mån Hagaströms seminarium kan vara

behövligt för Gävleborgs län. Jonsson har kommit till det resultatet, att seminariet

icke skulle vara behövligt samt att dess läge icke skulle vara lämpligt

med hänsyn till seminariets uppgift att utbilda lärarinnor för de mindre folkskolorna.

Inspektören i Hälsinglands inspektionsområde Ernst Westberg uttalar

däremot en annan uppfattning.

Westberg framhåller, att alla, som äga någon mera ingående kännedom om

skolväsendet i våra avlägsna norrlandsbygder, äro fullt ense om att mindre folkskolor

äro och komma att för all framtid bli nödvändiga. På den grund bör det

också tillses, att åtgärder vidtagas för att deras lärare erhålla för dem lämplig

utbildning. Genom rektor Wockatz ädelmodiga anbud kunna dessa skolor tillförsäkras

en utbi''dningsanstalt, där försök under offentlig kontroll kunde göras.

Westberg anser behovet av en utbildningsanstalt för utbildning av lärare vid de

mindre folkskolorna synnerligen trängande och understödjer därför rektor Wockatz

framställning.

Seminariets inspektor, kyrkoherden i Yalbo församling O. Hedberg

anser seminariet behövligt och läget vid en knutpunkt för två viktiga

järnvägar lämpligt för mottagande av elever från olika delar av landet,

varför han tillstyrkt bifall till den av Wockatz gjorda framställningen.

Slutligen har rektor Wockatz den 10 november 1919 på därom av

skolöverstyrelsen gjord anhållan lämnat vissa uppgifter angående seminariets

elever.

Av dessa uppgifter framgår bland annat följande:

Under åren 1913 till 1919 hava utav inalles 208 intagna elever 57 eller

27 % varit från Gävle stad, inklusive Bomhus. Av de 43 elever från Gävle,

som utexaminerats från seminariet under de fem sista åren, hava 22 tagit an
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Magis proposition Nr 381. 61

ställning vid mindre folkskolor och 4 erhållit platser som vikarier i egentliga

folkskolor.

Under de fem sista åren hava tillsammans 150 elever vunnit inträde i seminariet.

Av dessa elever voro 40 från Gävle stad, 53 från Gävleborgs läns

landsbygd, 8 från Kopparbergs län, 10 från Uppsala län, 6 från Västmanlands

län, 8 från Värmlands län, 6 från Västernorrlands län och de övriga 19 från

andra här ej nämnda län eller städer.

Under åren 1908—1919 hava, såsom förut är nämnt, 343 elever utexaminerats

från seminariet i fråga.

De under åreu 1908—1915 utexaminerade 226 eleverna hade under år 1915

sin verksamhet fördelad på sätt nedanstående tabell utvisar, och de efter år 1951 utgående

eleverna hava mottagit anställning vid de skolor, som framgå av samma tabell.

Anställning vid

Över-

gångna

Egentliga folk-

till an-

Sjuka

Utgångna år

Mindre

skolor

Små-

Sinnes-

Fortsätta

nan verk-

och

folk-

såsom bi-

såsom

slöan-

studier

samhet

döda

skolor

trädande

vika-

stalter

eller

lärare

rier

gifta

1908-1915............

78

25

12

89

3

3

12

4

1916-1919............

54

9

12

36

5

—

1

—

Summa

132

34

24

125

8

3

13

4

2. Skolöverstyrelsens yttrande.

I förberörda skrivelse den 31 december 1919 har skolöverstyrelsen Inledning.

avgivit utlåtande även i denna fråga. Inledningsvis uttalar överstyrelsen

såsom sin mening, att nu ifrågavarande seminarium kan fylla ett behov,

som det tillkommer staten att tillgodose.

I likhet med seminariets inspektor får överstyrelsen vitsorda det oegennyttiga,

uppoffrande arbete, som rektor Wockatz utfört i den svenska folkskolans

tjänst. Oaktat det redan från början stod klart för honom, att upprättandet av

det seminarium, varom här är fråga, ej skulle kunna medföra någon ekonomisk

vinst, och oaktat han under de gångna fjorton åren icke blott fått arbeta som

föreståndare och lärare utan någon ersättning utan även årligen fått sätta till

olika belopp för att kunna hålla seminariets verksamhet uppe å den höga nivå,

han från början planerat, är han villig att nu överlämna sin stiftelse till svenska

staten mot ett mycket ringa vederlag. Hans tro på att seminariet allt fortfarande

har en viktig uppgift att fylla och att det för en lång framtid kommer att

bliva behövligt för det ändamål, varför det är upprättat, är så stark, att han

under återstoden av sin livstid är beredd och villig att underkasta sig en avsevärd

minskad inkomst av det i seminariets tomt och byggnader nedlagda kapital,

blott han därigenom kan främja seminariets uppgift.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Behovet av

ytterligare ett

statens småskoleseminarium.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Då rektor Wockatz, såvitt överstyrelsen har sig bekant, icke besitter någon

större enskild förmögenhet, kan det av honom gjorda erbjudandet icke undgå att

göra starkt intryck även på personer, som i fråga om den mindre folkskolans

uppgift och betydelse äro av annan mening än den rektor Wockatz företräder.

Oaktat det enligt överstyrelsens mening redan med hänsyn till här berörda

omständigheter skulle kunna anses föreligga goda skäl för att staten icke avvisar

ett så oegennyttigt och på så ideella grunder gjort erbjudande, måste dock tydligen

det avgörande vara, om den erbjudna skolanläggningen kan få användning

för fyllande av ett behov, som det tillkommer staten att tillgodose. Att så verkligen

är fallet, skall överstyrelsen i det följande söka visa.

Därefter upptager överstyrelsen till besvarande frågan, huruvida behov

av ytterligare ett statens småskoleseminarium i Norrland kan anses

föreligga:

Överstyrelsen har redan i sin föregående framställning i samband med frågan

om anordnande av ett nytt statens småskoleseminarium i Lycksele utförligt

redogjort för den mindre folkskolans uppgift och förekomst samt för behovet av

lärarkrafter vid desamma. Av denna utredning framgår, bland annat, att det år

1918 funnos 2,753 mindre folkskolor i riket och att antalet sådana skolor under

eu lång följd av år varit statt i ökning. Härtill kan nu anföras, att antalet biträdande

lärare vid egentliga folkskolor sistnämnda år var 1,085, därav 892 på

landsbygden, under det att hela antalet biträdande lärare år 1902 var 572 och

år 1912 uppgick till 1,038.

Den utbildning, som stått här ifrågavarande lärare till huds, hava de fått i

småskoleseminarierna, vilkas huvudsakliga uppgift dock varit och hädanefter ännu

mera skall bliva att utbilda lärarkrafter för småskolan.

Då det förut och även framdeles skall anses tillkomma vederbörande landsting

att sörja för utbildningen av behövliga lärarkrafter med småskollärarkompetens,

under det att lärare för den egentliga folkskolan till allra största delen utbildas

vid av staten inrättade folkskoleseminarier, komma de län, där på grund

av rådande förhållanden antalet mindre folkskolor och antalet biträdande lärare

vid egentliga folkskolor måste bliva jämförelsevis stort, i en mycket ogynnsam ställning.

Med hänsyn härtill har också överstyrelsen ansett sig böra förorda upprättandet

av ett statens småskoleseminarium i Lycksele, avsett för utbildande av lärarinnor

för mindre folkskolor och småskolor inom Västerbottens län.

Då staten förut har två småskoleseminarier i Norrbottens län, kan man säga,

att de båda nordligaste länen vid bifall till överstyrelsens nämnda förslag i berörda

hänseende skulle bliva nöjaktigt tillgodosedda.

Men ett stort antal mindre folkskolor finnes även inom en del andra län,

särskilt inom Norrland och Dalarne, vadan jämväl inom dessa län behovet av

lärarinnor med ifrågavarande utbildning är jämförelsevis stort. Med hänsyn till

där rådande naturförhållanden och med tanke på den nuvarande bristen på erforderligt

antal lärarkrafter med folkskollärarutbildning, måste man tydligen ännu

en lång tid framåt räkna med att antalet mindre folkskolor i de norrländska länen

och Dalarne ej kommer att minskas i någon större grad.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Det synes därför överstyrelsen erforderligt, att staten även för dessa län,

åtminstone i någon mån, sörjer för utbildningen av sådana lärarkrafter, varom

här är fråga. De län, som även för en jämförelsevis lång tid framåt måste

anses komma att vara i behov av sådana lärare i någon större utsträckning, äro

Västernorrlands län med 264, Gävleborgs län med 228, Jämtlands län med 189

och Kopparbergs iän med 132 mindre folkskolor. Dessa fyra län hade alltså år

1918 tillsammans 813 mindre folkskolor- Enligt överstyrelsens mening bör ingalunda

vart och ett av dessa län kunna anses hava några anspråk på att få ett

seminarium av bär avsedd art, utan torde under förhanden varande förhållanden

ett statens seminarium inom något av de nämnda länen kunna anses vara tillfyllest.

Likaså får överstyrelsen betona, att det nu ifrågavarande seminariet icke

skulle avse utbildning av lärare endast för mindre folkskolan, ehuru det med

hänsyn till rådande förhållanden torde befinnas lämpligt, att seminariets övningsskola

får sådan organisation, att elevernas praktiska utbildning i tillbörlig mån

inriktas på denna skolform. Av den i det föregående i samband med frågan

om inrättande av ett statens småskoleseminarium i Lycksele anförda tabellen över

antalet lärare i olika skolor inom vissa län framgår det med all tydlighet, att de

här nämnda länen hava stort behov av lärarkrafter även för småskolan, och det

är därför helt naturligt, att många av de vid seminariet i Hagaström utexaminerade

lärarinnorna fått anställning vid sådana skolor.

I samband härmed får överstyrelsen meddela, att samtliga de nu nämnda

länen hava av landstingen upprättade småskoleseminarier med två klassavdelningar

i varje seminarium.

Vad beträffar läget av ett seminarium av här ifrågasatt art, skulle ju t. ex.

Bräcke i här berört avseende kunna anses vara den mest centrala platsen. Dock

finner överstyrelsen trakten omkring Gävle ingalunda olämplig, enär denna stad

bildar en knutpunkt för Gävleborgs län och Dalarne och dessutom står i livlig

järnvägsförbindelse med Västernorrlands och Jämtlands län. Enligt överstyrelsens

mening förefinnes allt-å redan ur nu berörda synpunkter fullt tillräckliga

skäl för staten att för här avsedda ändamål göra bruk av det ur ekonomisk synpunkt

synnerligen fördelaktiga erbjudande av tomt med därå uppförda byggnader,

som här föreligger. Redan hitintills har seminariet i Hagaström utom från

Gävleborgs län mottagit elever även från de övriga av de nämnda länen, dock i

mindre utsträckning. Om staten övertager seminariet samt eleverna bliva befriade

från terminsavgifter och i stället komma i åtnjutande av stipendier och

om dessutom bestämmelse införes därom, att inträdessökande från de ovan

nämn a fyra länens landsbygd skola erhålla visst företräde, torde man med

säkerhet kunna räkna med att seminariet kommer att rekryteras med ett för

ändamålet lämpligt elevmaterial.

Vad beträffar det av folkskolinspektör Jonsson gjorda uttalandet, att seminariet

skulle vara obehövligt, anför överstyrelsen, att något överflöd på småskollärarinnor

icke förefinnes. Tvärtom är det numera en rätt avsevärd brist på

sådana lärarinnor.

Då tjänstgöringen i mindre folkskolor anses mera ansträngande, ligger det

s. 64 Kontrollera mot PDF

Eventuell

framtida användning

av

seminarieanläggningen

å

Hagaström.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

också i sakens natur, att omsättningen av lärare vid dessa skolor blir jämförelsevis

stor, vadan det för dessa skolor behöves större antal utbildade lärarkrafter,

än vad skolornas antal i och för sig kan anses betinga.

Slutligen meddelar överstyrelsen, att enligt vad överstyrelsen har sig bekant,

var det blott 7 från Hagaströms seminarium utexaminerade lärarinnor, som år

1915 hade anställning i städer inom Gävleborgs län.

Även om nu staten övertager seminariet i Hagaström, får man enligt överstyrelsens

mening räkna med att de från seminariet utexaminerade eleverna ej

komma att stanna som lärarinnor vid de mindre folkskolorna under hela sin

tjänstetid. Så länge som dessa skolors lärare ej komma i åtnjutande av högre

löneförmåner än lärarinnorna vid småskolorna, är det helt naturligt, att de förra

komma att vid passande tillfälle söka tjänst vid småskola.

Skolöverstyrelsen framhåller vidare, att seminariet i Hagaström skulle

framdeles kunna erhålla annan lämplig användning, för den händelse det

skulle bliva obehövligt för sitt nuvarande ändamål. Härom yttrar överstyrelsen:
Enligt

vad överstyrelsen förut vid olika tillfällen med styrka framhållit, är

den mindre folkskolan att betrakta som eu undantagsform, vilken, där förhållandena

så påkalla och så snart omständigheterna det medgiva, bör ersättas av

egentlig folkskola. Med hänsyn härtill skulle överstyrelsen måhända hyst vissa

betänkligheter mot att tillstyrka den nu föreliggande framställningen, såvida ej

det gjorda erbjudandet även av andra skäl än de av överstyrelsen i det föregående

anförda, syntes överstyrelsen för staten förmånligt. I sin senare skrivelse

har nämligen rektor Wockatz uttalat sig för att seminariet i fråga enligt hans

mening redan tidigare, än han i sin framställning den 26 april 1919 angivit,

skulle kunna förvandlas till ett seminarium för fortsatt utbildning av lärarinnor

med småskollärarkompetens.

Frågan om småskollärarinnornas fortsatta utbildning till folkskollärarinnor

har förut gång efter annan varit föremål för behandling inom intresserade kretsar.

I sitt den 20 december 1911 avgivna betänkande angående folkskoleseminarierna

framhöll folkundervisningskommittén det berättigade i den strävan efter att vinna

folkskollärarinnas utbildning och behörighet, som hos de i skolans tjänst arbetande

småskollärarinnorna gjort sig gällande. Det syntes även kommittén vara

i överensstämmelse med folkskolans intresse och med billighetens fordringar, att

något gjordes för att underlätta en sådan övergång för de med kunskapsintresse

samt studiebegåvning och arbetsförmåga utrustade småskollärarinnorna. Enligt

kommitténs mening borde man för dessa lärarinnor upprätta en särskild seminariekurs,

som lämpligen borde omfatta tre år.

Då folkundervisningskommittén avgav sitt betänkande, omfattade en stor

del av småskollärarinneseminariernas kurser blott två eller tre terminer. Sedan

dessa seminarier nu utvidgats att omfatta tvåårig kurs och sedan den genom

beslut av 1919 års lagtima riksdag genomförda organisationen av småskoleseminarierna

fått verka någon tid, torde spörsmålet om småskollärarinnornas fortsatta

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

seminarieutbildning komma i ett annat läge och kräva sin lösning. Det torde

ej vara osannolikt, att en närmare utredning då kan giva vid handen, att den

fortsatta utbildningskursen må kunna inskränkas till två år.

I likhet med rektor Wockatz finner överstyrelsen, att det av honom åt staten

hembjudna seminariet både med avseende på läge och byggnadernas anordning

m. m. mycket väl skulle lämpa sig till en läroanstalt för småskollärarinnors

fortsatta seminarieutbildning. Genom ombildning till en sådan läroanstalt skulle

seminariet i Hagaström kunna erhålla en för lärarutbildningen synnerligen nyttig

användning, även om dess bibehållande för dess nuvarande syfte skulle visa sig

obehövligt eller eljest olämpligt.

Yad överstyrelsen sålunda anfört sammanfattar överstyrelsen på föl- Sammanfittjande

sätt:

Då det ej torde kunna sättas i fråga, att vederbörande landsting, som redan

hava upprättat småskoleseminarier med två samtidigt undervisade klasser, skola

upprätta ett särskilt seminarium för att tillgodose det behov, som här enligt överstyrelsens

mening ovedersägligen föreligger, och då det ej heller torde vara att

förvänta eller ens önskvärt, att utbildningen av de lärarkrafter, varom här är

fråga, helt överlämnas åt enskild företagsamhet, samt då slutligen oavsett det

framtida behovet av lärarinnor med småskolekompetens läroanstalten å Hagaström

kan komma till god användning i lärarutbildningens tjänst, finner sig överstyrelsen

böra förorda den av rektor Wockatz gjorda hemställan.

Överstyrelsen anser sig dock redan nu böra framhålla, att seminariet

saknar särskild gymnastiksal och att sådan torde böra anskaffas inom den

närmaste framtiden, om seminariet övertages av staten.

Sedan överstyrelsen, på sätt nu nämnts, uttalat sig för att staten skulle Förslag till

övertaga ifrågavarande seminarium, yttrar överstyrelsen angående seminariets 0,s^ation

blivande organisation:

Vid seminariet i Hagaström är lärokursen för närvarande tvåårig. Ehuru

flera skäl kunna tala för att lärokursen där liksom vid seminariet i Murjek och

vid det ifrågasatta seminariet i Lycksele gjordes treårig, anser sig överstyrelsen

åtminstone ej för närvarande böra föreslå detta. Då det hitintills vid seminariet

i Hagaström årligen varit omkring 50 inträdessökande, av vilka de flesta varit

väl kvalificerade, torde man åtminstone på försök fortfarande kunna nöja sig med

tvåårig kurs.

Vid de inspektioner, som överstyrelsen vid två olika tillfällen förrättat av

seminariet, har det också visat sig, att undervisningen kunnat uppehållas vid eu

jämförelsevis hög ståndpunkt.

Om seminariekursen blir tvåårig, torde de inträdesfordringar och undervisningsplaner,

som komma att fastställas för landstingsseminarierna, kunna i huvudsak

tillämpas.

Vid seminariet äro för närvarande anställda utom föreståndaren två lärare i

läsämnen. Dessa lärare äro anställda med 4 månaders uppsägning. Undervis.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 323 käft. (Nr 381). 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Kostnadsbe
räkning.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

ningen i övningsämnena bestrides dels av lärarinnorna i övningsskolan, dels av

timlärare.

Seminariets övningsskola kan för närvarande sägas delvis tillhöra Valbo

skoldistrikt, delvis seminariet. Skoldistriktet betalar till seminariet en avgift om

20 kronor i terminen för varje i övningsskolan intaget barn. Lärarinnorna i

övningsskolan äro anställda av skoldistriktet på förslag av rektor Wockatz. Statsbidrag

utgår på vanligt sätt till skoldistriktet för dessa lärararinnor. Eu tiondel

av grundlönen betalas av seminariet. Lärarinnorna åtnjuta dyrtidstillägg av skoldistriktet

efter samma grunder som distriktets övriga lärarinnor.

Under höstterminen 1919 undervisades i övningsskolan 51 barn, därav 20

i folkskolavdelniugen.

Om staten övertager seminariet, bör övningsskolan enligt överstyrelsens

mening organiseras på samma sätt som övningsskolorna vid seminarierna i Haparanda

och Murjek, d. v. s. med en småskolavdelning och en folkskolavdelning,

undervisade av var sin lärarinna.

Beträffande det här ifrågasatta seminariets styrelse och tillsyn anser

överstyrelsen, att det bör stå under inseende av skolöverstyrelsen, som bör

med seminariet taga i huvudsak samma befattning som den, vilken tillkommer

överstyrelsen i fråga om statens folkskoleseminarier. Den lokala

styrelsen torde böra utövas av domkapitlet i Uppsala, som bör äga utse

inspektor för seminariet.

De närmare bestämmelser angående seminariets organisation m. m.,

som kunna erfordras, torde böra utfärdas av Kungl Maj:t.

Beträffande slutligen de kostnader för staten, som skulle bliva en följd

av bifall till överstyrelsens förslag, anför överstyrelsen:

I likhet med vad överstyrelsen hemställt beträffande det ifrågasatta seminariet

i Lycksele, syues det överstyrelsen lämpligt, att anslag till det nu ifrågavarande

seminariet åtminstone till en början uppföres å extra stat samt att lärarpersonalens

avlöning må utgå med samma belopp, som överstyrelsen föreslagit

för seminariet i Lycksele, dock att det särskilda lönetillägget å 200 kronor här

ej bör utgå och att det särskilda rektorsarvodet med hänsyn till att seminariet

kommer att omfatta blott två klasser må bestämmas till 1.000 kronor. Då särskild

rektorsbostad finnes, behöver ej hyresersättning utgå. Enligt nu angivna

grunder skulle tillförordnad manlig rektor erhålla 4,300 kronor, tillförordnad

kvinnlig rektor 3,700 kronor, extra ordinarie manlig lärare 3,300 kronor samt

extra ordinarie kvinnlig lärare 2,700 kronor för år räknat. Dessutom skulle rektor

åtnjuta fri bostad. Om övriga lärare begagna sig av de i seminariebyggnaden

inrättade lärarbostäderna, torde skälig hyra därför höra erläggas. För timlärare i

teckning, musik eller gymnastik bör arvodet bliva 95 kronor och för timlärare i

kvinnlig slöjd eller husöållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

Vid seminariet torde utom rektor behövas fyra lärare med full tjänstgöring

och omkring 10 timlärartimmar. Av lärarpersonalen med full tjänstgöring torde

minst tre böra vara kvinnor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

Seminariets utgiftsstat i övrigt torde kunna fastställas i huvudsaklig övenensstämmelse

med de statförslag, som vid landstingsseminariernas omorganisatior

lågo till grund för beräkningen av landstingens utgifter för dessa seminarier,

varvid dock skälig hänsyn bör tagas till de nu ytterligare ökade kostnaderna för

bränsle, materiell och renhållning m. m.

Seminariets elever torde böra komma i åtnjutande av stipendier efter samma

grunder som eleverna vid landstingssemiuarierna. Om man räknar dels med att

50 elever skulle bliva berättigade till stipendier, dels med att varje elev skulle i

medeltal erhålla 100 kronor om året, erfordras härför ett belopp av 5,000 kronor

för år räknat

Till utgifterna bör slutligen läggas 2 1/t % ränta å 107,000 kronor till rektor

Wockatz.

Å andra sidan torde man kunna räkna med en årlig hyresinkomst av omkring

1,200 kronor för lärarbostäderna i seminariebyggnaden.

Med stöd av det nu anförda kunna de årliga kostnaderna för seminariet

beräknas sålunda:

Lär ar avlöning ar: Kronor Kronor

rektor, manlig ...................................-......-................. 4,300: —

1 extra ordinarie lärare, manlig .................................... 3.300: —

3 extra ordinarie lärare, kvinnliga ................................. 8,100: —

timlärare .................................................................. 1,000: —

sjukvikarier ............................................................... 500: — 17,200: —

arvode till bibliotekarie .....................................-.............—...... 150: —

arvode till läkare ..................................................................... 400: —

avlöning till vaktmästare............................—............................ 1,200: —

undervisningsmateriell och böcker........................................—...... 800: —

uppvärmning, lyse och renhållning m. m. .................................... 4,000: —

tryckningskostnader, inventarier m. in. ................-...................... 775: —

elevstipendier........................................................................... 5,000: —

ränta till rektor J. Wockatz ...................................................... 2,675: —

Summa 32,200: —.

Härifrån kan, som förut är nämnt, dragas 1,200 kronor, utgörande den be

räknade hyresinkomsten för lärarbostäderna. Det årliga anslaget skulle alltså

uppgå till 31,000 kronor. Om seminariet övertages av staten den 1 juli 1920,

skulle för sagda år erfordras ett anslag å tilläggsstat å 15,500 kronor.

I läraravlöningarna äro ej inräknade tillfällig löneförbättring eller dyrtidstillägg.

Seminariets lärare torde böra komma i åtnjutande därav enligt samma

grunder, som kunna bliva fastställda för lärarna vid statens övriga småskoleseminarier.

Från och med den 12 oktober 1894 till och med den 31 december

1904 var Wockatz förordnad såsom statens folkskolinspektör i större

delen av Hälsingland. Under denna sin verksamhet lärde han, enligt vad

han själv meddelar, känna de stora svårigheter, med vilka de lärare och

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition -Nr 381.

lärarinnor, som voro anställda i mindre folkskolor samt såsom biträdande

lärare och lärarinnor i egentliga folkskolor, hade att kämpa på grund av sin bristande

utbildning för tjänstgöring på folkskolestadiet. Under intrycket härav

beslöt han försöka att i någon mån minska svårigheterna för andra sådana lärare,

som kunde komma i samma ställning. Han lämnade därför sin inspektörsbefattning

och upprättade för egna medel sitt seminarium i Hagaström.

Seminariet gjordes visserligen endast tvåårigt, men det organiserades så,

att eleverna skulle erhålla en praktisk utbildning, vid vilken särskild

hänsyn togs till deras blivande verksamhet såsom lärarinnor i mindre

folkskolor och såsom biträdande lärarinnor i egentliga folkskolor. Sedan dess har

Wockatz, såsom framgår av det föregående, icke blott utan avlöning på

ett synnerligen förtjänstfullt sätt tjänstgjort såsom föreståndare och lärare

vid seminariet utan dessutom alltjämt tillskjutit avsevärda belopp för

uppehållande av seminariets verksamhet. Då han nu, efter det seminariets verksamhet

pågått i nära 14 år, ser sig ur stånd att längre själv fortsätta sin verksamhet

vid seminariet, har han erbjudit detsamma med tomt och byggnader

m. m. såsom gåva åt staten mot det obetydliga vederlaget, att han

skulle få under sin återstående livstid, dock högst 10 år, uppbära en årlig ränta

av endast 2x/a procent å det av honom å seminariet nedlagda kapitalet.

Den oegennytta och självuppoffring samt den okuvliga vilja att i

den svenska folkbildningens tjänst förverkliga en idé, som Wockatz

ådagalagt genom sin verksamhet i Hagaström, äro givetvis värda synnerligt

erkännande. Frågan, huruvida staten bör mottaga den erbjudna gåvan,

torde man dock böra betrakta endast från den synpunkten, huruvida det

ligger i statens intresse att övertaga nämnda seminarium.

Yad då först angår behovet av ett sådant seminarium som det ifrågavarande,

synes mig detta vara till fullo ådagalagt genom den av skolöverstyrelsen

lämnade utredningen i ämnet. Såsom i det föregående om förmälts,

är det en tvingande nödvändighet att även i andra delar av landet

än obygderna i Norrland under en lång följd av år framåt räkna med de

mindre folkskolorna, hur önskvärt det än vore att få dem ersatta med

bättre skolformer. Genom de åtgärder, jag i det föregående föreslagit

beträffande seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele, skulle Norrbottens

och Västerbottens län kunna förväntas bliva tillbörligen tillgodosedda

med lärarkrafter för sina mindre folkskolor, men något överskott

av dylika lärarkrafter för andra delar av riket torde dessa seminarier

näppeligen kunna lämna ifrån sig. Nu finnes emellertid, såsom överstyrelsen

erinrat, även i den övriga delen av landet ett mycket stort antal mindre

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

69

folkskolor. Enligt den officiella statistiken uppgick antalet lärare och

lärarinnor vid dessa skolor år 1918 till icke mindre än 1,882. Antalet

biträdande lärare och lärarinnor i egentliga folkskolor utgjorde samma år 1,015.

Om Norrbottens och Västerbottens län undantagas, uppgick således den inom

mindre folkskolor och egentliga folkskolor anställda lärarpersonalen till 2,897.

Beräknar man, att av detta antal omkring 260 erhållit sin utbildning vid

seminariet i Hagaström, återstå omkring 2,640, som erhållit endast vanlig

småskollärarutbildning. Dessa siffror synas mig giva vid handen, att det

skulle vara en fördel för folkundervisningen, om i riket funnes, utöver de förut

nämnda tre seminarierna, som äro avsedda för det nordligaste Sverige, åtminstone

ett småskoleseminarium, som vid lärarinneutbildningen toge särskilt sikte

på att förbereda eleverna för meddelande av undervisning åt barn på folkskolestadiet.

Givetvis skulle detta seminarium stå öppet för inträdessökande

icke blott från det län, till vilket det vore förlagt, utan även från

andra län. Då man skulle kunna vänta, att de från seminariet utgångna

eleverna sökte sig åter till hembygden, skulle seminariet sålunda komma

att bliva till gagn för skolväsendet inom olika delar av riket. Skolöverstyrelsen

har fäst uppmärksamheten på särskilt fyra län, alla med ett

stort antal mindre folkskolor, för vilka ett seminarium av nu omförmälda

slag skulle vara av stor betydelse.

Det synes emellertid icke tänkbart, att något visst landsting skulle

vilja sörja för upprättandet och underhållet av ett sådant seminarium.

Och då det av Wockatz gjorda försöket i Hagaström visat sig vara ur

ekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt, är det icke troligt, att någon

enskild person med tillbörliga kvalifikationer skulle vara hågad taga på

sig en motsvarande uppgift. Enda möjligheten att för den närmaste framtiden

erhålla ett sådant seminarium som det ovannämnda torde vara, att

staten åtager sig detsamma.

Jag anser mig böra erinra därom, att 1919 års riksdag i samband

med sitt beslut angående omorganisationen av landstingsseminarierna såsom

sin mening uttalat, att den möjligheten ej borde vara utesluten, att landstingsseminariernas

verksamhet i ett eller annat fall skulle kunna utsträckas

utöver den egentliga småskollärarutbildningen. Härvid må dock betonas,

att landstingsseminariernas egentliga uppgift är att utbilda lärarinnor för

småskolorna och att det utan tvivel skulle vara till stort förfång för denna

utbildning, om dessa seminarier i allmänhet skulle sträva att utbilda lärarinnor

även för folkskolestadiet. Det sistnämnda har uppenbarligen icke

heller varit riksdagens mening. Säkerligen kan det, såsom riksdagen ock

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. Maj. ts proposition Nr 381.

antytt, bliva endast ett och annat landstingsseminarium, som organiseras

med tanke på de blivande lärarinnornas verksamhet på folkskolestadiet.

Men även om några landstingsseminarier skulle organiseras på sistberörda

sätt, onödiggöres icke därmed — såsom tydligt framgår av ovan anförda

statistik — ett sådant seminarium som det nuvarande i Hagaström. Jag

vill även tillägga, att vid bedrivande av undervisningen vid Hagaströmsseminariet

med särskilt sikte på utbildningen av lärarinnor för mindre

folkskolor värdefulla erfarenheter kunna vinnas, huru undervisningen och

utbildningen i övrigt lämpligen böra läggas, vilka erfarenheter kunna bliva

till gagn jämväl för de landstingsseminarier, som eventuellt komma att

ägna särskilt intresse åt utbildandet av lärarinnor för denna skolform.

Ur nu berörda synpunkter anser jag mig böra för min del tillstyrka

bifall till skolöverstyrelsens förslag, att staten skulle mottaga den

av Wockatz erbjudna gåvan samt åtaga sig uppehållandet av det utav

honom grundade seminariet.

Till vad skolöverstyrelsen anfört rörande seminarietsanvändning, för

den händelse seminariet kan bliva obehövligt för nyss angivna ändamål, ansluter

jag mig.

Vad sedan angår seminariets organisation har skolöverstyrelsen, under

förutsättning att staten övertager detsamma, föreslagit, att om kursen

bleve tvåårig, inträdes fordringar och undervisningsplaner skulle i huvudsak

vara desamma, som komma att gälla för landstingsseminarierna, att övningsskolan

skulle bestå av en småskol- och en folkskolavdelning, att seminariet

skulle stå under skolöverstyrelsens inseende och att den lokala styrelsen

skulle utgöras av domkapitlet i Uppsala, som skulle äga utse

inspektor för seminariet, samt att Kungl. Maj:t skulle utfärda närmare

bestämmelser angående seminariets organisation. Mot detta förslag bär

jag intet annat att erinra, än att lärokursen enligt min mening bör vara

tvåårig samt att undervisningsplanen bör upprättas med särskild hänsyn

till seminariets uppgift att utbilda lärarinnor för de mindre folkskolorna.

Enligt de av skolöverstyrelsen gjorda beräkningarna skulle det för

seminariet behövliga årliga anslaget uppgå till 31,000 kronor. Överstyrelsen

har därvid utgått ifrån att vid seminariet skulle utom rektor fyra

lärare med full tjänstgöring vara anställda samt att därutöver skulle

beräknas omkring 10 timlärartimmar. Lärarpersonalens avlöning skulle

utgå med samma belopp som vid seminariet i Lycksele, dock med den

skillnad, att det särskilda lönetillägget å 200 kronor här ej skulle ifrågakomma

samt att det särskilda rektorsarvodet skulle stanna vid 1,000 kro
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

nor. I övrigt skulle utgifterna, även i fråga om stipendier åt eleverna,

bliva i huvudsak desamma som vid landstingsseminarierna Dessutom skulle

åt rektor Wockatz utgå 2l/t procents ränta å 107,000 kronor. Mot dessa

kostnadsberäkningar har jag icke funnit anledning till anmärkning.

Givetvis böra seminariets lärare erhålla tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg efter samma grunder som lärarna vid statens övriga smäskolesem

maner.

Rektor Wockatz har anhållit att få överlämna seminariet åt staten

senast vid början av höstterminen 1920. Jag kan emellertid icke tillstyrka,

att staten övertager detsamma tidigare än den 1 juli 1921. Med hänsyn

härtill torde statens kostnader för seminariets verksamhet under sistnämnda

år böra beräknas endast till 15,500 kronor. Detta belopp synes mig böra

för nämnda ändamål uppföras såsom reservationsanslag på extra stat för år 1921.

Under åberopande av det anförda, hemställer jag, att Eders Kungl. Hemställan.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

1. beträffande statens småskoleseminarier i Haparanda

och Murjek:

a) bestämma,

att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier

i Haparanda och Murjek skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 4,900 kronor, därav 3,100 kronor

lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 400 kronor, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning

till det belopp, som i vederbörlig ordning

bestämmes;

kvinnlig rektor 4,300 kronor, därav 2,800 kronor

lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 300 kronor, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning

till det belopp, som i vederbörlig ordning

bestämmes;

manlig ämnes- och övningsskollärare 3,400 kronor,

därav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig ämnes- och övningsskollärare 2,800 kro
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

nor, därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

rektor samt ämnes- och övningsskollärare, utöver

honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner,

ett särskilt lönetillägg av 200 kronor;

vikarierande manlig ämnes- och övningsskollärare

2.800 kronor för år räknat;

vikarierande kvinnlig ämnes- och övningsskollärare

2,400 kronor för år räknat;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik

95 kronor för varje veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål

90 kronor för varje veckotimme;

skolköksföreståndarinna vid seminariet i Murjek

1.800 kronor, därav 1,000 kronor lön och 800 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 250 kronor, samt dessutom

fri bostad med bränsle och lyse ävensom i egenskap av

husmoder för skolköket fri kost i samband med skolköksundervisningen;
vikarierande

skolköksföreståndarinna vid seminariet

i Murjek 1,600 kronor samt fri bostad med bränsle

och lyse eller ersättning därför med 400 kronor för

år räknat; samt

att arvodet till vikarierande rektor vid statens

småskoleseminarier skall utgå med det belopp och på

det sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid

statens småskoleseminarier, skola gälla de av mig i det

föregående förordade villkor och bestämmelser;

c) förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år

1921 tillträder befattning vid statens småskoleseminarier,

skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

att de förutvarande innehavare av befattningar

vid sagda läroanstalter, vilka icke före viss av Kungl.

Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya avlöningsstaten och därvid fästade villkor

och bestämmelser, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande avlöningsförmåner;

d) vid bifall till ovan framlagda förslag

dels i riksstaten under dess åttonde huvudtitel

under rubrik »Statens småskoleseminarier» på ordinarie

stat uppföra ett reservationsanslag å 122,000 kronor;

dels ock åt seminariet i Murjek anvisa på extra

stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag

till uppförande av ekonomibyggnad m. m. ett belopp

av 25,000 kronor och

till utförande av vissa planerings- och planteringsarbeten

ett belopp av 4,000 kronor;

2. beträffande inrättandet av ett statens småskoleseminarium

i Lycksele:

dels med antagande av Västerbottens läns landstings

och Lycksele kommunalfullmäktiges i det föregående

närmare angivna erbjudanden om tomt för och

kontant bidrag till uppförande av seminariebyggnad i

Lycksele besluta att därstädes upprätta ett treklassigt

småskoleseminarium;

dels ock för begynnande av verksamheten vid

nämnda seminarium höstterminen 1921 och uppehållande

av undervisningen därstädes under samma termin

anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

av 8,850 kronor;

3. beträffande statens övertagande av J. Wockatz

seminarivm i Hagaström:

dels antaga av seminarieföreståndaren J. Vockatz

gjort erbjudande om överlämnande till staten på vissa

i skrivelser den 26 april 1919 och den 11 oktober

samma år närmare angivna villkor det av honom grundade

seminariet i Hagaström, omfattande skolhusbyggnad,

föreståndarbostad, uthusbyggnader och skolBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 323 höft. (Nr 381). 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 381.

trädgård m. m. jämte tillhörande inventarier och undervisningsmateriell;
dels

för uppehållande av seminariets verksamhet

under höstterminen 1921 anvisa på extra stat för år

1921 ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta

hemställan blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och

skalle proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florin.

Stockholm 1920. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-.A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående statens småslcoleseniinarier jämte en i ämnet väckt motion. s. 2 i texten