Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

1920-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:387, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 387.

1

Nr 387.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring; given Stockholms slott

den 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 329 höft. (Nr 387.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Iiungl. Majds proposition Nr 387.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän

pensionsförsäkring (nr 120).

Härigenom förordnas, att 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring skola, 7 § i nedan angivna del, hava följande

ändrade lydelse:

4 §•

Beloppet av den pensionsavgift, som skall av envar avgiitspliktig

erläggas, utgör för varje år tre kronor. Därutöver erlägges av den,

som under nästföregående år åtnjutit inkomst av minst 600 kronor:

a) om inkomsten ej uppgår till 800 kronor, två kronor;

b) om inkomsten uppgår till 800 men ej till 1,200 kronor, fem

kronor;

c) om inkomsten uppgår till 1,200 kronor eller mera, tio kronor.

Inkomst, som i denna paragraf avses, utgör det enligt gällande

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

7 §•

Årsinkomst, som i 6 § avses, utgör all den inkomst av fast egendom,

näring eller annan inkomstkälla, som någon skäligen kan antagas

komma att tills vidare årligen åtnjuta; dock att såsom inkomst icke

räknas pension enligt 6 §, ej heller, intill ett belopp av högst 300

kronor, pension enligt 34 §.

Där inkomst---finnas tillämpliga.

I fråga — — — ogift person.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 387.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierxa,

Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anförde chefen för civildepartementet statsrådet Svensson.

Kungl. Maj:t har förut i dag beslutat förelägga riksdagen förslag

till kommunalskattelag, som skulle medföra, att den nuvarande bevillningstaxeringen

avskaffas såsom grundval för den kommunala beskattningen.

Vid sådant förhållande synes det önskvärt, att man i de övriga

fall, där taxeringen till bevillning nu ligger till grund för beräknande

av inkomst eller påförande utav avgäld, söker anslutning till någon utav

de för kommunalbeskattningen avsedda skatteformer eller till iukomstoch

förmögenhetsskatten, så att särskild taxering till bevillning ej behöver

ifrågakomma.

Av denna anledning nödvändiggöras vissa ändringar i lagen den

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring (nr 120).

I 4 § nämnda lag föreskrives, att eu var avgiftspliktig skall erlägga

en pensionsavgift av tre kronor, samt att därutöver av den, som

under nästföregående år åtnjutit inkomst av minst 500 kronor, skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 387.

erläggas, om inkomsten ej uppgått till 800 kronor, två kronor, om inkomsten

uppgått till 800 men ej till 1,200 kronor, fem kronor och, om

inkomsten uppgått till 1,200 kronor eller mera, tio kronor. Inkomst,

som avses i nämnda paragraf, utgör för den, som taxerats enligt förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, det taxerade beloppet

samt för den, som icke taxerats enligt nämnda förordning, den inkomst,

som taxerats eldigt förordningen angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst.

Endast den, som taxerats till bevillning av inkomst eller till inkomst-

och förmögenhetsskatt, är sålunda pliktig erlägga den särskilda

tilläggsavgiften av två, fem eller tio kronor. En person, som faktiskt

åtnjutit en inkomst av mer än 500 kronor, kan alltså bliva befriad från

erläggande av tilläggsavgift, nämligen om b an ej är pliktig erlägga inkomst-

och förmögenhetsskatt och därjämte antingen inkomsten härflutit

av fast egendom eller ock på grund av bestämmelserna i 12 § 1 mom. 3

stycket i bevillningsförordniugen, det belopp, för vilket bevillning icke

äger rum, utgör mer än 500 kronor. Detta synes vara en oegentlighet,

då erläggande av tilläggsavgift ju medför rätt till större pension och

en var, som har så stor inkomst, att han kan anses vara i stånd därtill,

bör erlägga tilläggsavgift.

Skulle nu skyldigheten att erlägga tilläggsavgift göras beroende

av att den avgiftspliktige har att erlägga inkomst- eller förmögenhetsskatt

eller kommunal inkomstskatt, skulle nyss påpekade oegentlighet

komma att äga rum i ett större antal fall än hittills. Enligt förslaget

till kommunalskattelag inträder nämligen skyldighet att erlägga kommunal

inkomstskatt, först när det till kommunal inkomstskatt taxerade

beloppet med minst 20 kronor överstiger hälften av de belopp, som enligt

18 § 1 mom. a) och b) i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola avdragas från det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

beloppet, och nämnda avdragsbelopp kunna ju bliva betydande, i

fall den skattskyldige har ett stort antal barn.

Man synes därför icke kunna göra skyldigheten att erlägga tillläggsavgift

beroende av huruvida den avgiftspliktige faktiskt har att

erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt eller kommunal inkomstskatt,

utan denna skyldighet måste göras beroende av den avgiftspliktiges

verkliga inkomst. Härför fordras dock, att den skattskyldiges inkomst

av taxeringsnämnden uppskattas, även om på grund av avdragens storlek

skatteplikt icke inträder. Denna taxeringsnämndens skyldighet kan

dock icke utsträckas att avse huru små inkomster som helst. Enligt

2 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid faxe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 387.

ring är här i riket mantalsskriven svensk medborgare skyldig avgiva

deklaration, bland annat, om han under nästföregående år åtnjutit så

stor inkomst och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att

inkomsten och en sextionde! av förmögenheten tillsammans överstigit

600 kronor, d. v. s. när den skattskyldiges enligt 17 § i inkomstskatteförordningen

beräknade taxerade belopp överstigit 600 kronor.

Denna gräns har valts med hänsyn därtill, att först när det taxerade

beloppet överstiger 600 kronor skattskyldighet över huvud kan enligt

inkomstskatteförordningen inträda för dylik skattskyldig. Man synes

icke böra ålägga taxeringsnämnden taxering av andra än dem, vilkas

inkomst och förmögenhet äro så stora, att de äro deklarationspliktiga.

Vid sådant förhållande måste givetvis gränsen för skyldigheten att

erlägga tilläggsavgift höjas. Det synes dock olämpligt att höja denna

mer än till 600 kronors inkomst. I stället bör i taxerings förordningen

stadgas, att deklarationsplikt inträder, när inkomsten och en

sextionde! av förmögenheten tillsammans uppgått till minst (och ej överstigit)

600 kronor samt att taxeringsnämnden har skyldighet att verkställa

taxering och i taxeringslängden införa taxerat belopp för alla

skattskyldiga, vilkas taxerade belopp uppgått till minst 600 kronor, även

om på grund av rätten till orts- och familjeavdrag skatteplikt icke inträtt.

Såsom inkomst enligt 4 § i lagen om allmän pensionsförsäkring

skall då anses det för den avgiftspliktige enligt förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

Det kan sättas i fråga, att avgiftsplikten i stället bör göras beroende

av storleken av den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten. Då

en skattskyldigs hela inkomst icke alltid skall taxeras i mantalsskrivningskommunen,

kommer dock den till kommunal inkomstskatt taxerade

inkomsten att utgöra ett sämre uttryck för den avgiftspliktiges ekonomiska

ställning, och avgiftsplikten bör därför hellre ställas i relation till

det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

Jag vill slutligen upplysa, att, enligt vad jag under samråd med

pensionsstyrelsen i föreliggande fråga inhämtat, därstädes förberedes förslag

till vissa ändringar i 4 §, avseende, bland annat, just en höjning

av den inkomstgräns, vid vilken skyldighet att erlägga tilläggsavgift

skall inträda.

I 7 § av pensionsförsäkringslagen erfordras eu redaktionell ändring

för att i fråga om rubriceringen av olika slags inkomst vinna överensstämmelse

med skatteförfattningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 387.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet

med vad han nu anfört avfattat förslag till lag om ändrad lydelse av

4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring och

hemställde, att lagrådets utlåtande över förslaget, vilket fogats som bilaga

till detta protokoll, måtte för det ändamål, § 87 regeringsformen

omförmäler, inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition Nr 387,

7

Bilaga.

Förslag
till
Lag
om

Undrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän

pensionsförsäkring (nr 120).

Härigenom förordnas, att 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring skola, 7 § i nedan angivna del, hava

följande ändrade lydelse:

4 §•

Beloppet av den pensionsavgift, som skall av envar avgiftspliktig

erläggas, utgör för varje år tre kronor. Därutöver erlägges av den,

som under nästföregående år åtnjutit inkomst av minst 600 kronor:

a) om inkomsten ej uppgår till 800 kronor, två kronor;

b) om inkomsten uppgår till 800 men ej till 1,200 kronor, fem

kronor;

c) om inkomsten uppgår till 1,200 kronor eller mera, tio kronor.

Inkomst, som i denna paragraf avses, utgör det enligt gällande

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

7 §•

Årsinkomst, som i 6 § avses, utgör all den inkomst av fast egendom,

näring eller annan inkomstkälla, som någon skäligen kan antagas

komma att tills vidare årligen åtnjuta; dock att såsom inkomst icke

räknas pension enligt 6 §, ej heller, intill ett belopp av högst 300

kronor, pension enligt 34 §.

Där inkomst — — — finnas tillämpliga.

I fråga — — — ogift person.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is proposition Nr 387.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen

den 15 mars 1930.

Närvarande:

Justitieråden Améen,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12 mars

1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den ‘SO

juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av t. f. förste kanslisekreteraren Carl Kuylenstierna.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ta proposition Nr 387.

9

Utdrag av -protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1920.

Närvarande :

Hans excellens herr statsministern BraNTING.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UNDÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Svensson, anmälde lagrådets

den 15 mars 1920 avgivna utlåtande över det den 12 i samma

månad till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av

4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

Detta förslag hade av lagrådet lämnats utan anmärkning.

Departementschefen hemställde därpå, att lagförslaget måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar C or in.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 329 höft. 387.)

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:448 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensio s. 19 i texten
  2. 2SärU 1920:5 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 och 7 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring. s. 1 i texten