Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala

17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:388, Angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

1

Nr 388.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nyoch

ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala;

given Stockholms slott den 19 mars 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen

att till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala såsom

särskilda reservationsanslag anvisa

dels på tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 2,525,000 kronor, därav

689,666 kronor såsom återstod av de för ifrågavarande ändamål av riksdagen

redan beviljade statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,

dels ock på extra stat för år 1921 ett belopp av 2,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 330 höft. (Nr 388.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

Ny- och ombyggnad

vid

akademiska

sjukhuset i

Dppsala.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

Under punkt 65 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1920 års statsverksproposition

hemställde jag, att Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att, i

avbidan på proposition angående ytterligare anslag till ny- och ombyggnad

vid akademiska sjukhuset i Uppsala, för ändamålet beräkna på extra

stat för år 1921 ett reservationsanslag av 2,615,000 kronor.

Med bifall till min hemställan har Kungl. Maj:t härom framlagt förslag

till riksdagen.

Likaledes har Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, i proposition

om 1920 års tilläggsstat under åttonde huvudtiteln, punkt 23, före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Proposition Nr 388.

slagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående ytterligare anslag till

ny- och ombyggnad vid omförmälda sjukhus, för ändamålet beräkna på

tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,525,000 kronor.

Utredningen i fråga om ytterligare erforderliga anslag för berörda byggnadsföretag

hade ej hunnit slutföras i så god tid, att rådrum gavs att till

statsverkspropositionen och propositionen om 1920 års tilläggsstat låta

utarbeta nödiga framställningar i ämnet. Jag får nu återupptaga dessa

anslagsfrågor i syfte att få dem framlagda för 1920 års riksdag.

Våra tre medicinska fakulteter hava samtliga på senare tid haft stora

bekymmer i fråga om möjligheten att erhålla tillgång till sjukvårdsanstalter,

nödiga för den medicinska undervisningens bedrivande.

Bäst hava förhållandena gestaltat sig för medicinska fakulteten i

Lund. Med bistånd av staten har landstinget i Malmöhus län, som är

ägare till de sjukvårdsinrättningar, där den medicinska undervisningen i

Lund bedrives, under åren 1915 —1918 låtit verkställa omfattande ny- och

ombyggnader vid dessa sjukvårdsinrättningar. Därvid hava de trängande

behoven av tillräckliga och väl utrustade moderna lokaler vid ovannämnda

sjukvårdsanstalter, framför allt för de medicinska, obstetrisk-gynekologiska

och röntgenavdelningarna samt poliklinikerna, blivit avhjälpta. Bland övriga

betydande poster i kostnadsförslaget för byggnadsföretaget märktes

nybyggnad för maskin- och pannhus samt ändringar m. in. i fråga om

köks- och tvättbyggnaden. Statens bidrag till byggnadsarbetena, anvisade

av 1914 års senare riksdag samt av lagtima riksdagarna åren 1915, 1916,

1917 och 1918, hava hittills utgjort tillhopa 1,108,000 kronor, eller hälften

av hela den beräknade byggnadskostnaden, 2,216,000 kronor.

Såsom jag redan i annat sammanhang haft tillfälle att anmäla för

Kungl. Maj:t, har emellertid den sålunda angivna beräknade byggnadskostnaden

med hänsyn till de högt uppdrivna pris, som under byggnadstiden

rått på arbetsmarknaden, visat sig vara otillräcklig för ändamålet,

varför landstinget gjort framställning hos Kungl. Maj:t om beredande

av erforderligt tilläggsanslag. I enlighet med min hemställan under punkten

29 i det vid propositionen nr 2 till innevarande riksdag fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

i ämnet, beräkna för ändamålet erforderligt ytterligare anslag å tilläggsstat

för år 1920. Genom landstingets offervillighet och av universitetet

biträdda raska ingripande har den medicinska undervisningen i Lund ernått

den förmånliga ställning i fråga om lokaler, som den för närvarande

intager.

Sämre hava, såsom antytts, förhållandena gestaltat sig för de båda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 388.

andra medicinska läroverken, karolinska mediko-kirurgiska institutet och

universitetets i Uppsala medicinska fakultet. Vad nyssnämnda institut beträffar

är dess undervisning väsentligen förlagd till serafimerlasarettet,

vilket som bekant numer är i hög grad otidsenligt och ej har tillräckligt

utrymme ens för de delar av den medicinska undervisningen, som behållits

därstädes. En vittomfattande fråga om ändrad förläggning av såväl

karolinska institutet som serafimerlasarettet är under utredning.

Såsom framgår av vad jag redan anfört, är en byggnadsfråga för medicinska

fakulteten i Uppsala å bane. Även i detta byggnadsärende är

vederbörande landsting intresserat, men det kan knappast sägas, att detta

förhållande vant lika gynnsamt för Uppsala-fakulteten, som motsvarande

förhållande i Lund varit för därvarande medicinska fakultet.

Det byggnadsföretag, varom i Uppsala är fråga, gäller förnämligast

uppförande vid det universitetet tillhöriga akademiska sjukhuset av nya

paviljonger för kirurgiska och pediatriska avdelningarna samt för poliklinikerna,

förändring av gamla sjukhusbyggnaden ävensom till- och ombyggnad

av gamla ekonomibyggnaden. Det kostnadsförslag, som, då byggnadsfrågan

framfördes till riksdagen, år 1914 förelädes densamma, slutade

på 1,868,000 kronor, därav 100,000 kronor för inredning, en post vartill

motsvarighet ej fanns i de riksdagen förelagda beräkningarna för Lundabygget.

Denna byggnadsfråga har emellertid haft ett ogynnsamt förlopp. Först

under senare delen av år 1919 har byggnadsföretaget kunnat sättas i gång,

och kostnadsberäkningarna hava gång efter annan stigit i höjden. I det

vid propositionen nr 188 till 1919 års lagtima riksdag fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919 finnes en

utförlig redogörelse för anslagsfrågans olika skeden. Under hänvisning i

övrigt till denna redogörelse torde jag emellertid i nu förevarande ärende

böra lämna en kortfattad framställning i ämnet.

Jag ber först att få meddela några upplysningar rörande den gemenskap

mellan universitetet i Uppsala och landstinget i Uppsala län, som

äger rum i fråga om akademiska sjukhuset i Uppsala. Mellan universitetet

och landstinget gäller ett år 1900 upprättat kontrakt, enligt vilket universitetet

skall mot avgift för var sjukdag tillhandahålla landstinget minst

170 sjuksängar å sjukhuset. För vissa av landstinget till universitetet

lämnade lån å tillhopa 242,646 kronor 36 öre har landstinget jämlikt § 7

i kontraktet medgivits rätt till inteckning i sjukhustomten jämte därå upp,

förda byggader. Å lånebeloppet beräknas icke ränta, och det får ej, vare

sig av universitetet eller landstinget, uppsägas till återbetalning, såvida ej

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

vid kontraktets upphävande antingen sjukhuset skulle av universitetet avyttras,

därvid länet äger optionsrätt till dess inlösande, eller ny överenskommelse

mellan universitetet och länet om sjukvårdens besörjande av

universitetet icke skulle kunna träffas. — Kontraktet gäller i 40 år från

och med år 1904.

Det var som nämnt år 1914 som denna byggnadsfråga först förelädes

riksdagen. Den beräknade kostnadssumman, 1,868,000 kronor, därav 100,000

kronor för lös inredning och inventarieutrustning, skulle fyllas genom ett

av Uppsala läns landsting under vissa betingelser beviljat räntefritt lån å

775.000 kronor — därav 25,000 kronor till utrustning av sjukhuslokalerna

— genom ett av Regnellska donationsnämnden beviljat bidrag av

100.000 kronor, avsett till uppförande av en pediatrisk klinik vid sjukhuset

och utgående i vissa terminer, samt genom ett statsanslag å 993,000

kronor. 1914 års senare riksdag beviljade sistnämnda belopp och anvisade

på extra stat för år 1915 ett anslag av 150,000 kronor.

Av det beviljade anslaget anvisades vidare av riksdagen år 1915 på

extra stat för år i 916 125,000 kronor och år 1916 på extra stat för år 1917

200.000 kronor.

Till följd av inträffade stegringar i materialpriser och arbetslöner befunnos

emellertid de för byggnadsföretagets utförande tillgängliga medlen

otillräckliga, och sommaren 1916 läto vederbörande byggnadskommitterade

uppgöra nya kostnadsberäkningar, slutande å sammanlagt 2,972,670

kronor.

En brist av 1,104,670 kronor skulle således komma att uppstå.

Såsom bidrag till täckande av denna brist beviljade 1916 års landsting

under vissa villkor såsom räntefritt lån utöver förut anslagna medel,

472,626 kronor 94 öre; återstående belopp 632,043 kronor 6 öre begärde

universitetet i statsanslag.

Sedan dåvarande överintendentsämbetet yttrat sig och därvid uttalat,

att den beräknade merkostnaden — 1,104,670 kronor — borde förhöjas

med 292,000 kronor eller till 1,396,670 kronor, gjorde Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen till 1917 års riksdag framställning om beviljande

av ytterligare 771,666 kronor. Återstående 625,004 kronor skulle, på sätt

närmare inhämtas av vederbörande departementschefs yttrande under

punkt 54 i bilagan åttonde huvudtiteln till statsverkspropositionen, tillskjutas

av landstinget och universitetet.

Riksdagens beslut i ämnet innehöll, enligt vad riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t anmälde, att riksdagen

dels till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, utöver för ändamålet

av riksdagen tidigare beviljat anslag å 993,000 kronor ytterligare beviljat ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 388.

belopp av 771,666 kronor under vilkor, att Uppsala läns landsting, utöver av landstinget

redan beviljat anslag å 775,000 kronor, bidroge med ytterligare 625 004 kronor,

därest behållning uppkomme å det sammanlagda belopp, som beräknats för arbetets

utförande, deuna behållning skulle anses hava uppstått å de nu ifrågasatta tillskotten

tran a ena sidan staten, å andra sidan landstinget i förhållande till tillskottens storlek,

samt att landstinget utfäste sig att, därest brist i ifrågavarande anslag skulle uppsta,

bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde för det nu

beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag;

dels ock av de sammanlagda statsanslagen för ifrågavarande ändamål, 1,764.666

kronor, såsom reservationsanslag anvisat på extra stat för år 1918 ett belopp av 250 000

kronor. ’

I följd av riksdagens sålunda fattade beslut blev det nödigt att ånyo

hänskjuta ärendet till landstinget.

Landstinget, som vid lagtima möte år 1917 förehade ärendet, tillmötesgick,

med vidhållande av vissa förut av detsamma uppställda villkor, de

av riksdagen för beviljande av ytterligare statsanslag uppställda kraven,

och Kungl. Maj:t fann, enligt beslut den 14 december 1917, landstinget

genom åren 1916 och 1917 fattade beslut hava vederbörligen iklätt sig

fullgörandet av de av riksdagen år 1917 uppställda villkoren för utgående

av då beviljat tilläggsanslag å 771,666 kronor och att förty hinder ej

mötte för ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.

Därav blev emellertid tills vidare ingenting. Byggnadskommitterade

infordrade visserligen entreprenadanbud — på grundval av dessa beräknade

byggnadskommitterade kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet

dåmera komma att uppå till 7,315,000 kronor. Men när fråga blev

om antagande av ett av entreprenadanbuden, gällande grundläggningsarbetena,

vägrade 1918 års lagtima landsting att lämna sitt medgivande till

kyggna<isarbetets igångsättande. Landstinget kunde därvid stödja sig på

ett av detsamma vid dess anslags beviljande uppställt villkor, som innebar,

att för entreprenadanbudens antagande fordrades medgivande av landstinget

eller dess förvaltningsnämnd.

Sedan. anmälan om frågans sålunda iråkade läge ingått till Kungl.

Maj:t, därvid samtidigt framkommit spörsmål om ändring i vissa delar av

de uppställda villkoren för de beviljade anslagen till ny- och ombyggnad

vid akademiska sjukhuset, förordnade Kungl. Maj:t den 8 november 1918,

att landstinget skulle sammankallas till urtima möte för handläggning av

de sålunda väckta frågorna.

Det i följd härav sammankallade urtima landstinget beslöt den 28 januari 1919

därest det av 1917 års riksdag för statsanslags beviljande till ny- och ombyggnad

vid akademiska sjukhuset fastställda villkoret, att landstinget, för den händelse

brist i anslaget uppstode, skulle bidraga till täckande av denna brist efter samma

grunder, som gällde det till byggnadsföretaget då beviljade bidragets utgående, ändra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388. 7

des därhän, att landstingets audel i eventuell brist i byggnadsanslaget skulle begränsas

till ett belopp, som tillhopa med av landstinget förut beviljade anslag ej skulle

överskrida 3,000.000 kronor — frånträda sin såsom villkor för de åren 191(5 och 1917

till samma byggnadsföretag beviljade anslags utgående förbehållna rätt att slutligt besluta

om antagande av entreprenadanbud å byggnadsarbetenas utförande samt angående

tiden för desammas igångsättande; och både landstinget på följande sätt sammanfattat

sina åren 1912, 1916, 1917 och 1918 i ärendet fattade beslut.

Landstinget hade beslutit:

att, med godkännande av den framlagda planen för det akademiska sjukhusets

utvidgning, för sålunda blivande nybyggnader och ändringsarbeten bevilja ett sammanlagt

dopp av 1,400.004 kronor, att såsom räntefritt lån utbetalas i mån av behov

med ^n tredjedel under första byggnadsåret, en tredjedel under andra året och återstodene

sedan byggnaderna fullbordats, samt å i övrigt de villkor, som i § 7 av det

mellan, universitetet och landstinget gällande kontrakt av den 14 juli och den 19 september

1900 för däri omhandlade lån närmare stadgades; skolande kostnaden för landstinget

bestridas genom upptagande å lämplig tid, senast under år 1922, av lån att

genom årliga avbetalningar gäldas under loppet av högst 40 år; allt under villkor dels

att bestämmelserna i nyssnämnda kontrakt mellan universitetet och landstinget skulle

även med avseende å sjukvården i nu blivande byggnader i alla delar tillämpas utom

beträffande antalet av landstinget förbehållna sjukplatser, vilket antal borde ökas i proportion

till det genom nybyggnaden ökade totala antalet platser eller till 250 platser

å sjukhuset, varav 15 platser på kurhusavdelningen, dels och att ifrågavarande kontrakts

giltighetstid förlängdes till och med utgången av fyrtionde året efter det de

nya byggnaderna blivit färdiga och tagna i bruk;

att utfästa sig att, därest brist uti ifrågavarande anslag skulle uppstå, bidraga

till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde för det beviljade bidragets

utgående till omförmälda byggnadsföretag, dock att landstingets andel i eventuell

brist i byggnadsanslaget begränsades till ett belopp, som tillhopa med av landstinget

beviljat anslag ej överskrede 3,000,000 kronor; och skulle landstinget tillförsäkras

rätt att med två av tinget utsedda ledamöter deltaga i den av universitetet utsedda

byggnadskommitténs förhandlingar och beslut;

att landstingets sålunda fattade beslut om upptagande av lån och iklädande sig

av förpliktelse i fråga om gäldande av eventuell brist i byggnadsanslaget skulle, jämlikt

§ 58 i gällande landstingsförordning, underställas Kungl. Muj:ts prövning och

stadsfästelse; samt

att uppdraga åt sin förvaltningsnämnd, förstärkt av samma nämnds suppleanter,

att vidtaga alla för det beslutade lånets, delvis eller i dess helhet, upptagande mot

billigaste ränta och på jämväl i övrigt mest förmånliga villkor erforderliga åtgärder.

I sitt sålunda förändrade skick förelädes byggnadsfrågan genom omförmälda

proposition nr 188 1919 års lagtima riksdag. I anförande till

ovannämnda statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919

har dåvarande departementschefen skärskådat nämnda fråga från de olika

synpunkter, vartill utvecklingen av densamma gav anledning. Han yttrade

därvid bland annat:

Då de av landstinget redan beviljade anslagen, på sätt i det föregående omförmälts,

uppgå till sammanlagt 1,400,004 kronor, skulle det högsta belopp, som nu kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 388.

från landstinget ytterligare påräknas, utgöra 1,599,996 kronor. Detta belopp understiger

med 272,904 kronor 18 öre landstingets andel enligt nu gällande grunder i den

brist a anslagen för själva byggnadsarbetena, som skulle uppkomma, därest kostnaderna

för dessa arbeten uppginge till det senast beräknade totalbeloppet, 7,315,000

kronor. Under sistnämnda förutsättning innebär således förevarande förslag, att statens

andel i bristen skulle ökas med dels ett belopp av 272,904 kronor 18 öre, dels

ock, eventuellt, den summa, som kunde komma att erfordras för lös inredning och inventarieutrustning

utöver det för sådant ändamål redan beviljade beloppet av 115,000

kronor. Emellertid är det blott ett antagande, att bvggnadskostnaderna, om arbetet

igångsattes under år 1919, komma att bliva alldeles desamma som de, vilka beräknades

på grund av föreuämnda år 1918 avgivna entreprenadanbud. Skulle kostnaderna

undergå någon minskning, kommer denna i första rummet, intill en viss-gräns, ensamt

staten till godo; skulle däremot bristen bliva större än nyss förutsatts, lärer det

överskjutande beloppet i sin helhet drabba statsverket.

Svaret på frågan, huruvida det föreliggande förslaget får anses godtagbart eller

ej, kan hämtas ur vad jag nu andragit. Ett bifall till förslaget skulle visserligen

medföra eu proportionellt större ekonomisk ri-k för staten än som beräknades enligt

riksdagens beslut år 1917, men risken synes dock icke vara så stor, att staten genom

att undandraga sig densamma bör medverka till att den viktiga sjukhusbygguadsfrågans

lösning ytterligare förhalas; ett sådant förhalande skulle, som förut angivits, ur

inånga synpunkter vara ytterst beklagligt. I själva verket torde skäl finnas för den

förmodan, att de merkostnader, som av förevarande anledning kunde komma att åsamkas

staten, skulle inskränka sig till jämförelsevis mindre betydande belopp. Jag grundar

denna min förmodan på att lättnader i prisförhållandena redan kunna skönjas.

Sjukhusbyggnadsföretaget i fråga är ju icke avsett att fullbordas på ett år. Även om

detsamma påbörjas i år och arbets- och materialpriser då ännu hålla sig på en hög

nivå, torde man med ganska stor säkerhet beträffande vissa arbeten kunna räkna på

avsevärda prissänkningar, innan byggnadsföretaget hunnit avslutas. Förhållandena äro

således nu helt andra än under de senast förflutna åren, då man i stället alltid måst

vara beredd på nya och oberäkneliga kostnadsökningar.

På nu angivna grunder tillstyrker jag den gjorda framställningen om utverkande

av riksdagens medgivande därtill, att landstingets andel i eventuell brist i nu

ifrågavarande byggnadsanslag begränsas till ett belopp, som jämte av landstinget redan

beviljade anslag ej överstiger 3,000 000 kronor. Landstinget har redan, under

förutsättning att berörda framställning vinner bifall, beslutit frånträda sin tidigare

förbehållna rätt att definitivt besluta om antagande av entreprenadanbud å byggnadsarbetenas

utförande samt angående tiden för desammas igångsättande. Vid detta beslut

lärer landstinget få anses bundet, vadan något särskilt villkor icke behöver knytas

vid det medgivande frän riksdagens sida, som nu ifrågasatts.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

genom meranämnda proposition nr 188 1919 års lagtima riksdag att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare

anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska

sjukhuset i'' Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig

att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,

bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,

inå ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget

begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget förut

beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

dels ock av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande ändamål,

sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisa på extra stat för år 1920 såsom

reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1919 anmält sitt beslut härom,

förklarade Sig Kungl. Maj:t enligt skrivelse den 9 maj 1919, däri redogjordes

för vad i ärendet förekommit, finna hinder icke möta för igångsättande

av ifrågavarande byggnadsföretag, med iakttagande av de åligganden

för vederbörande samt under de villkor och betingelser i övrigt,

som framginge av vad i skrivelsen omförmälts, i följd varav vederbörande

ägde att ofördröjligen vidtaga därav påkallade åtgärder. Kungl. Maj:t

tillkännagav Sig tillika vilja framdeles besluta i avseende å ^anordnande

av ovannämnda för år 1920 anvisade reservationsanslag å 350,000

kronor.

Ifrågavarande byggnadsarbete är såsom nämnt numera under år 1919

igångsatt. Vad angår de behövliga medlen till detsammas fullbordande

både de enligt riksdagen år 1917 förelagda handlingar beräknats uppgå

till ett belopp av 3,264,670 kronor — således 1,396,670 kronor mer än

då byggnadsfrågan år 1914 framlades för riksdagen.

Genom proposition till 1919 års lagtima riksdag blev riksdagen underkunnig

om en ny år 1918 utförd kostnadsberäkning, slutande å 7,315,000

kronor, alltså med 4,050,330 kronor överstigande den för 1917 års riksdag

framlagda.

Enligt de handlingar, som lågo till grund för de hemstållanden, jag

gjorde under förutnämnda punkter, 65 i bilagan åttonde huvudtiteln till

1920 års statsverksproposition samt 23 i bilagan åttonde huvudtiteln

till propositionen om 1920 års tilläggsstat, hade sjukhusbyggets arkitekt,

E. Stenhammar, dåmera beräknat byggnadsföretaget komma att draga en

kostnad av 8,754,349 kronor, vartill för lös inredning och inventarieutrustning

beräknades ett belopp av 300,000 kronor, inalles alltså en summa

ar 9,054,349 kronor — dessa beräkningar förklarades emellertid vara nog

så osäkra och endast hava rent preliminär betydelse. Summan, sådan den

i allt fall framlagts, översteg 1918 års ovannämnda beräkning med ett

belopp av 1,739,349 kronor.

Men ej ens härvid skulle man med den dåvarande byggnadsplanen

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 330 höft. (Nr 388.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

kunnat stanna; genom en nödig befunnen ökning med 945,651 kronor

skulle man bragts upp till den jämna summan av 10,000,000 kronor.

Huruledes någon minskning i denna slutsumma skulle kunna förväntas

kommer att framgå av det följande.

Jag skall nu redogöra för innehållet i nyss omförmälda handlingar.

I en till det större akademiska konsistoriet i Uppsala den 10 oktober

1919 avlåten, av en av arkitekten Stenhammar upprättad tablå åtföljd

skrivelse yttra byggnadskommitterade — efter att hava omförmält Stenhammars

nyss nämnda beräkning, det antagliga tillskottet för lös inredning

m. m. samt beräkningarnas osäkerhet och blott preliminära betydelse

— följande:

Till byggnadsföretaget vore att påräkna från Uppsala läns landsting 3,000,000

kronor och från Regnellska fonden 100,000 kronor, summa 3,100,000 kronor. Av statsmedel

skulle alltså erfordras 5,954,349 kronor, av vilket belopp emellertid redan anvisats

tillhopa 1,075,000 kronor. Ytterligare skulle alltså erfordras ett belopp av

4,879,349 kronor av statsmedel.

Såsom framginge av Stenhammars tablå erfordrades för år 1920 till bär ifrågavarande

byggnadsföretag — utöver för samma år disponibla medel — 2,112,036 kronor

och för år 1921 3,089,328 kronor.

I anledning av vad sålunda utretts ville kommitterade föreslå konsistoriet att

hemställa om proposition till 1920 års riksdag om anvisande för det akademiska sjukhusets

om- och tillbyggnad dels på tilläggsstat för år 1920 av 2,110,000 kronor, utöver

för sagda år redan förut anvisat belopp av 350,000 kroror, och dels på extra stat för

år 1921 av 2,769,349 kronor. »

Stenhammars tablå är av följande innehåll:

Kostnadsberäkning för erhållande av statsanslag under åren 1920 och 1921 för

»om- och tillbyggnad av Uppsala akademiska sjukhus».

Byggnadskostnad kronor 5,932,900: —.

Kostnader för år 1920:

Stommen 58,6 % av 5,932,900 kronor .............................................

Ritningar m. m..................................................................................

Kontrollant 1 x/8 år.........................................................................

Förskotter å värme- och sanitära anordningar samt elektriska ledningar

och hissar in. m.........................................................

Oförutsedda utgifter 10 %.................................................................

kronor 3,476,679: —

» 100,000: —

» 12,000: —

2>

157,100: —

374,577: —

Avgår för disponibla medel............

Erforderliga medel utöver beviljade

kronor 4,120,356

» 2,008,320

Summa kronor 2,112,036

■»Återstående kostnader:»

Byggnadskostnad ............................................................................. kronor 2,456.221: —

Målning .......................................................................................... » 270,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 388.

Värme- och sanitära anordningar med 10 % förhöjning men med

10 % avdrag för förskott .........................................................

Elektriska ledningar och hissar m. m. 20 % lägre samt 10 % avdrag

för förskott .....................................................................

Ritningar in. m..................................................................................

Kontrollant .......................................................................................

Oförutsedda utgifter 10%..................................................................

kronor 1,214,000: —

»

>

»

2»

206,500

56.000

10.000

421.272

Summa kronor 4,633,993

Kostnader för år 1921:

Cirka 2/„ av återstående kostnader eller 2/s av kronor 4,633,993: —

Summa kronor 3,089,328: —

Stockholm den 3 oktober 1919.

Ernst Stenhammar.

Det större konsistoriet beslöt att hos kanslern för rikets universitet

göra hemställan jämlikt kommitterades förslag.

Konsistoriets i enlighet härmed till universitetskanslern avlåtna skrivelse

har av denne med utlåtande den 28 oktober 1919 överlämnats

till Kungl. Maj:t, under anhållan om avlåtande av proposition till 1920

års riksdag i överensstämmelse med konsistoriets begäran.

Efter erhållen remiss har byggnadsstyrelsen den 11 december 1919

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat:

Av riksdagen har sammanlagt beviljats 1,764,666 kronor, varav hittills av riksdagen

anvisats 1,075,000 kronor, inbegripet ett å extra stat för år 1920 anvisat belopp

av 350,000 kronor. Av landstinget har hittills sammanlagt beviljats 1,400,004

kronor under det att, såsom av det större akademiska konsistoriet i ärendet uppgives,

från landstinget är att påräkna bidrag intill 3.000,000 kronor.

Universitetskanslerns förevarande framställning skulle således innebära, att år 1920

erfordras, förutom återstoden 689,666 kronor av redan beviljade statsmedel, ytterligare

1,420,334 kronor och år 1921 2,769,349 kronor. Vid bestämmandet av dessa belopp

hava vederbörande utgått från en total byggnadskostnad av 9,054.349 kronor samt att

kostnaderna under åren 1920 och 1921 skulle uppgå till 2,112,036 kronor respektive

3,089,328 kronor.

På grund av den skyndsamhet, som anbefallts vid behandlingen av remissen, har

byggnadsstyrelsen sett sig nödsakad inskränka sig till att utföra endast en approximativ

kostnadsberäkning. Nämnda beräkning utvisar, med inräknande av en av de kommitterade

för ifrågavarande byggnadsföretag beräknad kostnad för lös inredning och

inventarieutrustning å 300,000 kronor, en total byggnadskostnad å 10.000.000 kronor,

i vilken summa för värme-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar ingår ett belopp

av 1,700.000 kronor. Dragas från denna totalkostnad de bidrag, som äro att påräkna

från landstinget och Regnellska fonden, eller sammanlagt 3,100,000 kronor, skulle alltså

av statsmedel erfordras ett belopp av tillhopa 6,900,000 kronor, varför, då 1,075,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

kronor redan äro anvisade av riksdagen, ytterligare ett belopp av tillhopa 5,825,000

kronor behöver för ändamålet från statsverket anvisas.

Om arbetet med gruuden, som nu pågår, fortsattes i samma tempo som hittills,

vilket är ytterst sannolikt, bör detta vara avslutat under våren 1920. Det är då för

ett rationellt bedrivande av byggnadsarbetet nödvändigt att omedelbart kunna avsluta

kontrakt om uppförande av återstoden av byggnaderna. För detta ändamål erfordras,

att nödiga medel finnas disponibla.

För beräkning av de kostnader, som byggnadsarbetet kommer att draga under

åren 1919—1921 under förutsättning, att det kan bedrivas normalt, har byggnadsstyrelsen

upprättat följande tablå:

Kostnader åren 1919—1920.

Grunden .................... kronor 900,000: —

Byggnadsstommen............................................................................ » 3,500.000: —

Rörledningar................................................................................... » 300.000: —

Ritningar, arvoden......................................................................... » 101,668: —

Summa kronor 4,801,668: —

Kostnader år 1921.

Byggnadsstommen och byggnadsarbetet, ledningar undantagna ... kronor 1,566 668: —

Ledningar, hissar ................................. » 1,400.000: —

Ritningar, kontroll ......... » 50.000: —

Summo kronor 3,016,668: —

Enligt upplysningar, som byggnadsstyrelsen inhämtat från räntmästaren vid Uppsala

universitet, bliva år 1920 disponibla dels en tredjedel av de av Uppsala läns landsting

beviljade anslagen å sammanlagt 1,400 004 kronor eller 466,668 kronor, dels hälften

av Regnellska fondens bidrag eller 50,000 kronor. Härtill komma av riksdagen

hittills anvisade 1,075,000 kronor, och är således ett sammanlagt belopp av 1,591,668

kronor redan disponibelt. Det erfordras alltså för år 1920 ett ytterligare bidrag av

3,210,000 kronor för byggnadsarbetenas fortsättande. Efter år 1920 bliva av den Regnellska

fonden 7,500 kronor disponibla årligen, tills sammanlagda bidraget från denna

fond uppgår till 100,000 kronor.

Av skäl, som äro byggnadsstyrelsen obekanta, har det större akademiska konsistoriet

i sina beräkningar utgått från att även andra tredjedelen av landstingets bidrag, 466,688

kronor, skulle utbetalas under år 1920. Efter upplysningar, som byggnadsstyrelsen erhållit

från akademiräntinästaren, anser styrelsen sig dock icke kunna räkna därmed

förr än år 1921.

På grund av vad sålunda i ärendet anförts får byggnadsstyrelsen hemställa om

avlåtande av proposition till 1920 års riksdag om anvisande för ifrågavarande ändamål

dels för år 1920 av 3,210.000 kronor, dels för år 1921 av återstoden av det bidrag,

som, enligt vad ovan framhållits, erfordras från statsverkets sida, eller 2,615,000

kronor.

Jag antydde nyss, att någon minskning i den av byggnadsstyrelsen

i dess skrivelse beräknade slutsumman av 10,000,000 kronor för hela byggnadsföretaget,

med inventarieutrustning och ledningar av olika slag, kunde

förväntas. Härmed förhåller sig på följande sätt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ta Proposition Nr 388.

Den 19 november 1914 fastställde Kungl. Maj:t av arkitekten Stenhamruar

år 1913 uppgjorda ritningar för nu omförmälda ny- och ombyggnad

vid akademiska sjukhuset, att vid arbetets utförande lända till efterrättelse,

med rätt för det större akademiska konsistoriet i Uppsala att

därvid vidtaga de smärre förändringar, som befunnes vara av nöden och

icke ökade den beräknade kostnaden. Tillika stadgades att någon förändring

i den avsedda förläggningen av sjukhusbyggnaderna å tomtområdet

icke finge äga rum; och skulle för framtiden iakttagas, att visst med sjukhustomten

införlivat område ej i vidare mån än då vore avsett bebyggdes.

Efter hand uppkomna frågor om vissa förändringar i den fastställda

byggnadsplan trädde i förgrunden i sammanhang med att på grund av

förordningen den 6 juni 1919 om ändring av lasarettsstadgan antalet

sjuksköterskor å akademiska sjukhuset måste icke oväsentligt ökas. Detta

medförde nämligen stegrat behov av bostadsrum för sköterskor. Byggnadsföretagets

arkitekt, ovanbemälde Stenhammar, utarbetade och framlade

därför° förslag dels till vissa förändringar i de fastställda ritningarna

med anledning av nyssnämnda förordnings bestämmelser, dels ock till

vissa andra ändringar i ritningarna.

De sålunda utarbetade ritningsförslagen hava de av det större konsistoriet

tillsatta sjukhusbyggnadskommitterade genom universitetskanslerns

förmedling underställt Kungl. Maj:ts prövning, varvid i avskrift bifogats

dels eu av Stenhammar uppgjord promemoria över förslagens fördelar i

förhållande till det av Kungl. Maj:t år 1914 fastställda förslaget, dels ett

av sjukhusets verkställande direktör, professorn C. D. Josephson, samt

föreståndarna för sjukhusets medicinska, och kirurgiska kliniker, professorerna

G. Bergmark och G. Petrén, avgivet utlåtande i ämnet, dels ock en

den 8 januari 1920 till byggnadskommitterade avlåten skrivelse tran byggnadsstyrelsen,

som i skrivelsen meddelat, att enligt en inom styrelsen verkställd

kostnadsberäkning det ifrågavarande ändrade förslaget torde kunna

genomföras för en kostnad, som med omkring 450,000 kronor understege

de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnadsbeloppen för hela

byggnadsarbetet.

Nyssnämnda belopp av 450,000 kronor, varmed byggnadskostnaderna

beräknats komma att minskas, har av byggnadsstyrelsen i dess den 4 mars

1920 till Kungl. Maj:t avgivna utlåtande i ärendet av angivet skäl nedsatts

till omkring 395,000 kronor.

Kungl. Maj:t har förut denna dag på min hemställan gillat det framlagda

ändringsförslaget till om- och nybyggnad av akademiska sjukhuset i

Uppsala. Jag anser emellertid anledning föreligga att vid förevarande ärendes

framförande till riksdagen giva en inblick i fråga om det nya förslå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 388.

gets förhållande till de år 1914 för riksdagen framlagda och sedermera

av Kungl. Maj:t fastställda ritningarna.

En av Stenhammar upprättad, i handlingarna befintlig promemoria

anger det nya förslagets fördelar vara att:

större koncentrering av byggnaderna åstadkommits;

poliklinik- och pediatriska byggnaderna flyttas längre från tomtgränsen och från

slottets närhet, varigenom den mellan slottet och sjukhuset belägna parken kan bibehallas

och bättre plats för körväg till kirurgiska paviljongen erhållits;

de långa korridorerna förkortats och döda utrymmen bortfallit, varigenom volymen

minskats;

genom koncentreringen och lokalernas omplacering kommunikationen mellan de

olika avdelningarna väsentligen förbättrats;

_ entre och kapprum för kandidaterna blivit bättre förlagda i förhållande till poliklinikerna

och auditoriet;

polikliniklokalerna och det för dem gemensam ma-väntrummet äro förlagda i bottenvåningen,

varigenom hiss och trappa blivit obehövliga och sjukhusdriften väsentligt

lättats;

bekvämare tillträde till auditoriet beretts och detta erhållit den för sådana lokaler

lämpligaste belysningen, takljus, varigenom ett jämnt fördelat diffust ljus erhålles;
poliklinikerna

med gemensamt väntrum och auditorium blivit inrymda inom eu

särskild terrassbyggnad, varigenom varje utrymme erhåller direkt belysning och operationsrummen

såväl sido- som takbelysning;

. kirurgiska polikliniken anordnats så, att övriga polikliniker och väntrummet ej

beröras av ankommande olycksfall;

intagningsbadet blivit förlagt invid poliklinikerna;

röntgenavdelningen blivit en inom sig sluten avdelning och ej en genomgångsavdelning

som förut, erhållit rymligare och högre lokaler samt blivit förlagd i samma

plan som poliklinikerna och intill dessa;

terrasserna över såväl poliklinikerna som röntgen kunna tjänstgöra som liggverandor

för patienterna;

pediatriska avdelningen blivit utvidgad och erhållit egen trappa och hiss och ej

som i förra förslaget gemensamt med medicinska enskilda avdelningen;

utvidgningsmöjligheter för samtliga avdelningar utan svårighet i stor utsträckning

förefinnas, under det utvecklingsmöjligheterna i förra förslaget på grund av

byggnadernas nära läge intill tomtgränsen voro mycket begränsade;

badavdelningen blivit betydligt utökad;

30 st. bostadsrum för betjäning ytterligare anordnats;

. byggnadskostnaden oaktat förbättringar och ökade utrymmen ställer sig billigare

än i förra förslaget.

De sålunda angivna fördelarna hava av Josephson, Bergmark och Petrén,

trots vissa invändningar mot det nya förslaget, ansetts vara av den

betydelse, att deras slutomdöme om förslaget blivit, att detta är fördelaktigare

än det gamla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

Såväl universitetskanslern som byggnadsstyrelsen tillstyrkte det nya

förslagets fastställande.

Vid det år 1914 fastställda förslagets skärskådande från olika håll

framfördes av ståthållaren på Uppsala slott vissa estetiska synpunkter,

hänförliga till risken av att de nya byggnaderna, uppförda i slottets omedelbara

närhet, komme att i viss mån skymma slottet och försvaga intrycket

av detsamma. Jag har genom sakkunnigt utlåtande förvissat mig

om att ur dessa synpunkter det nya förslaget är avsevärt bättre än det

förut fastställda, och ståthållaren är enligt vad jag inhämtat av en härmed

sammanfallande mening.

Det torde tillåtas mig att till en början erinra om några siffertal i

arkitekten Stenhammars tablå och i byggnadskommitterades skrivelse den

10 oktober 1919.

I tablån anges en kostnadssumma för år 1920 av 4,120,356 kronor.

Därefter heter det: »avgår för disponibla medel 2,008,320 kronor.» Detta

belopp motsvarar ungefär summan av de av riksdagen för byggnadsföretaget

redan anvisade medlen tillhopa med två tredjedelar av de av landstinget

beviljade medlen, 1,400,004 kronor. Detta i Stenhammars tablå

såsom för år 1920 erforderliga medel, utöver redan beviljade, upptagna

beloppet, 2,112,036 kronor, återfinnes i byggnadskommitterades skrivelse

såsom erforderligt å tilläggsstat för år 1920, avrundat nedåt till 2,110,000

kronor.

Stenhammars tablå upptager vidare såsom kostnader för år 1921 ett

belopp av 3,089,328 kronor. Aven denna summa återfinnes i byggnadskommitterades

skrivelse, men det belopp, som begäres av riksdagen anvisat

för år 1921, utgör 2,769,349 kronor. Detta belopp är vad som skulle

återstå för staten att betala å den av universitetsmyndigheterna då beräknade

kostnadssumman, med iakttagande av bidrag från landstinget av

3,000,000 kronor och från Regnellska fonden av 100,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har ansett ett belopp av 4,801,668 kronor vara behövligt

för år 1920. Efter vissa avdrag kommer byggnadsstyrelsen till

att ett belopp av 3,210,000 kronor bör äskas hos riksdagen. Kungl. Maj:ts

framställning om beräkning av anslag på tilläggsstat för år 1920 går

emellertid, såsom jag redan nämnt, ut på ett belopp av 2,525,000 kronor.

Härmed förhåller sig sålunda. Visserligen är byggnadsstyrelsens beräkning,

att landstinget under år 1920 komme att lämna ett bidrag av

blott 466,668 kronor, berättigad, om hänsyn tages till föreliggande handlingars

innehåll. Då det nu emellertid är uppenbart, att landstingets utfästelse

av ett bidrag av upp till 3,000,000 kronor måste tagas i anspråk,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.

har jag trott mig kunna förutsätta, att landstinget på därom gjord vederbörlig

framställning skall befinnas villigt att under år 1920 tillskjuta en

tredjedel av nyssnämnda summa av 3,000,000 kronor, alltså 1,000,000

kronor, i stället för den av byggnadsstyrelsen beräknade tredjedelen av

landstingets beviljade anslag å 1,400,004 kronor. Under år 1920 skulle

då vara att för byggnadsföretaget tillgå:

redan anslagna statsmedel.....................................................kronor 1,075,000: —

landstingsmedel ................................................................... » 1,000,000: —

av Regnellska fonden ........................... »_50,000: —

Summa kronor 2,125,000: —

Om denna summa dragés från det belopp av 4,801,668 kronor, som

av byggnadsstyrelsen ansetts böra vara att tillgå under år 1920, återstår

ett behov av statsanslag, stort 2,676,668 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten

att tillgodose även andra anslagsbehov har detta belopp av

mig nedsatts till förutnämnda summa av 2,525,000 kronor, som alltså nu

bör begäras å tilläggsstat. Av denna summa bör ett belopp av 689,666

kronor äskas såsom ännu av riksdagen ej anvisad återstod av de redan

för ändamålet beviljade anslagen, tillhopa 1,764,666 kronor.

För år 1921 skulle enligt byggnadsstyrelsens beräkning erfordras ett

belopp av 3,016,668 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag

är till täckande därav i statsverkspropositionen för år 1921 upptaget ett

beräknat belopp av 2,615,000 kronor. Jag har emellertid numera trott,

att landstinget kunde förväntas vara villigt att under år 1921 lämna den

andra tredjedelen, 1,000,000 kronor, av det bidrag till byggnadsarbetet,

som kommer att stanna på detsamma, d. v. s. 3,000,000 kronor. Under

antagande härav och med hänsyn till Regnellska fondens bidrag under år

1921, 7,500 kronor, bör å extra stat för år 1921 äskas ett statsanslag av

i jämnat tal 2,000,000 kronor.

Om man utgår från den summa, som enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

för närvarande skulle anses erforderlig för byggnadsföretagets

utförande, d. v. s. omkring 9,600,000 kronor (omkring 10,000,000 kronor

— omkring 395,000 kronor), samt därifrån avdrager landstingets och Regnellska

fondens bidrag, tillhopa 3,100,000 kronor, skulle från statens sida

krävas anslag å tillhopa 6,500,000 kronor. Då nu

riksdagen redan anvisat........................

å 1920 års tilläggsstat skulle äskas ..

» 1921 » extra stat » »

...............kronor 1,075,000: —

............... » 2,525,000: —

............ » 2,000,000: —

Summa kronor 5,600,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 338.

kommer, under förutsättning att riksdagen beviljar nyssberörda äskade anslag,

att ytterligare krävas ett statsanslag å 900,000 kronor. Framställning härom

får göras till en kommande riksdag. Jag vill redan nu fästa uppmärksamheten

å att en blivande proposition i ämnet ej torde kunna inskränkas

härtill. Därest landstinget under åren 1920 och 1921 lämnar av mig

förutsatta belopp av tillhopa 2,000,000 kronor, skulle en tredjedel av dess

utfästa bidrag — alltså 1,000,000 kronor — återstå. Denna tredjedel

lärer landstinget ej kunna antagas betala tidigare än dess utfästelse innebär,

d. v. s. sedan byggnadsarbetet fullbordats. Vid sådant förhållande

torde det bliva nödigt, att staten för detta fullbordande träder emellan

med förskjutande av erforderliga medel.

Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset

i Uppsala såsom särskilda reservationsanslag anvisa

dels på tillägg sstat för år 1920 ett belopp av

2,525,000 kronor, därav 689,666 kronor såsom återstod

av de för ifrågarande ändamål av riksdagen redan beviljade

statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,

dels och på extra stat för år 1921 ett belopp av

2,000,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 330 höft. (Nr 388J

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:214 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av p s. 2 i texten
  2. SU 1920:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala. s. 12 i texten