Angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala
17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:388, Angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
1
Nr 388.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nyoch
ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala;
given Stockholms slott den 19 mars 1920.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen
att till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala såsom
särskilda reservationsanslag anvisa
dels på tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 2,525,000 kronor, därav
689,666 kronor såsom återstod av de för ifrågavarande ändamål av riksdagen
redan beviljade statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,
dels ock på extra stat för år 1921 ett belopp av 2,000,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 330 höft. (Nr 388.)
1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
Ny- och ombyggnad
vid
akademiska
sjukhuset i
Dppsala.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Branting,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson.
Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:
Under punkt 65 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1920 års statsverksproposition
hemställde jag, att Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att, i
avbidan på proposition angående ytterligare anslag till ny- och ombyggnad
vid akademiska sjukhuset i Uppsala, för ändamålet beräkna på extra
stat för år 1921 ett reservationsanslag av 2,615,000 kronor.
Med bifall till min hemställan har Kungl. Maj:t härom framlagt förslag
till riksdagen.
Likaledes har Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, i proposition
om 1920 års tilläggsstat under åttonde huvudtiteln, punkt 23, före
-
3
Kungl. May.ts Proposition Nr 388.
slagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående ytterligare anslag till
ny- och ombyggnad vid omförmälda sjukhus, för ändamålet beräkna på
tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,525,000 kronor.
Utredningen i fråga om ytterligare erforderliga anslag för berörda byggnadsföretag
hade ej hunnit slutföras i så god tid, att rådrum gavs att till
statsverkspropositionen och propositionen om 1920 års tilläggsstat låta
utarbeta nödiga framställningar i ämnet. Jag får nu återupptaga dessa
anslagsfrågor i syfte att få dem framlagda för 1920 års riksdag.
Våra tre medicinska fakulteter hava samtliga på senare tid haft stora
bekymmer i fråga om möjligheten att erhålla tillgång till sjukvårdsanstalter,
nödiga för den medicinska undervisningens bedrivande.
Bäst hava förhållandena gestaltat sig för medicinska fakulteten i
Lund. Med bistånd av staten har landstinget i Malmöhus län, som är
ägare till de sjukvårdsinrättningar, där den medicinska undervisningen i
Lund bedrives, under åren 1915 —1918 låtit verkställa omfattande ny- och
ombyggnader vid dessa sjukvårdsinrättningar. Därvid hava de trängande
behoven av tillräckliga och väl utrustade moderna lokaler vid ovannämnda
sjukvårdsanstalter, framför allt för de medicinska, obstetrisk-gynekologiska
och röntgenavdelningarna samt poliklinikerna, blivit avhjälpta. Bland övriga
betydande poster i kostnadsförslaget för byggnadsföretaget märktes
nybyggnad för maskin- och pannhus samt ändringar m. in. i fråga om
köks- och tvättbyggnaden. Statens bidrag till byggnadsarbetena, anvisade
av 1914 års senare riksdag samt av lagtima riksdagarna åren 1915, 1916,
1917 och 1918, hava hittills utgjort tillhopa 1,108,000 kronor, eller hälften
av hela den beräknade byggnadskostnaden, 2,216,000 kronor.
Såsom jag redan i annat sammanhang haft tillfälle att anmäla för
Kungl. Maj:t, har emellertid den sålunda angivna beräknade byggnadskostnaden
med hänsyn till de högt uppdrivna pris, som under byggnadstiden
rått på arbetsmarknaden, visat sig vara otillräcklig för ändamålet,
varför landstinget gjort framställning hos Kungl. Maj:t om beredande
av erforderligt tilläggsanslag. I enlighet med min hemställan under punkten
29 i det vid propositionen nr 2 till innevarande riksdag fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
i ämnet, beräkna för ändamålet erforderligt ytterligare anslag å tilläggsstat
för år 1920. Genom landstingets offervillighet och av universitetet
biträdda raska ingripande har den medicinska undervisningen i Lund ernått
den förmånliga ställning i fråga om lokaler, som den för närvarande
intager.
Sämre hava, såsom antytts, förhållandena gestaltat sig för de båda
4 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 388.
andra medicinska läroverken, karolinska mediko-kirurgiska institutet och
universitetets i Uppsala medicinska fakultet. Vad nyssnämnda institut beträffar
är dess undervisning väsentligen förlagd till serafimerlasarettet,
vilket som bekant numer är i hög grad otidsenligt och ej har tillräckligt
utrymme ens för de delar av den medicinska undervisningen, som behållits
därstädes. En vittomfattande fråga om ändrad förläggning av såväl
karolinska institutet som serafimerlasarettet är under utredning.
Såsom framgår av vad jag redan anfört, är en byggnadsfråga för medicinska
fakulteten i Uppsala å bane. Även i detta byggnadsärende är
vederbörande landsting intresserat, men det kan knappast sägas, att detta
förhållande vant lika gynnsamt för Uppsala-fakulteten, som motsvarande
förhållande i Lund varit för därvarande medicinska fakultet.
Det byggnadsföretag, varom i Uppsala är fråga, gäller förnämligast
uppförande vid det universitetet tillhöriga akademiska sjukhuset av nya
paviljonger för kirurgiska och pediatriska avdelningarna samt för poliklinikerna,
förändring av gamla sjukhusbyggnaden ävensom till- och ombyggnad
av gamla ekonomibyggnaden. Det kostnadsförslag, som, då byggnadsfrågan
framfördes till riksdagen, år 1914 förelädes densamma, slutade
på 1,868,000 kronor, därav 100,000 kronor för inredning, en post vartill
motsvarighet ej fanns i de riksdagen förelagda beräkningarna för Lundabygget.
Denna byggnadsfråga har emellertid haft ett ogynnsamt förlopp. Först
under senare delen av år 1919 har byggnadsföretaget kunnat sättas i gång,
och kostnadsberäkningarna hava gång efter annan stigit i höjden. I det
vid propositionen nr 188 till 1919 års lagtima riksdag fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919 finnes en
utförlig redogörelse för anslagsfrågans olika skeden. Under hänvisning i
övrigt till denna redogörelse torde jag emellertid i nu förevarande ärende
böra lämna en kortfattad framställning i ämnet.
Jag ber först att få meddela några upplysningar rörande den gemenskap
mellan universitetet i Uppsala och landstinget i Uppsala län, som
äger rum i fråga om akademiska sjukhuset i Uppsala. Mellan universitetet
och landstinget gäller ett år 1900 upprättat kontrakt, enligt vilket universitetet
skall mot avgift för var sjukdag tillhandahålla landstinget minst
170 sjuksängar å sjukhuset. För vissa av landstinget till universitetet
lämnade lån å tillhopa 242,646 kronor 36 öre har landstinget jämlikt § 7
i kontraktet medgivits rätt till inteckning i sjukhustomten jämte därå upp,
förda byggader. Å lånebeloppet beräknas icke ränta, och det får ej, vare
sig av universitetet eller landstinget, uppsägas till återbetalning, såvida ej
5
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
vid kontraktets upphävande antingen sjukhuset skulle av universitetet avyttras,
därvid länet äger optionsrätt till dess inlösande, eller ny överenskommelse
mellan universitetet och länet om sjukvårdens besörjande av
universitetet icke skulle kunna träffas. — Kontraktet gäller i 40 år från
och med år 1904.
Det var som nämnt år 1914 som denna byggnadsfråga först förelädes
riksdagen. Den beräknade kostnadssumman, 1,868,000 kronor, därav 100,000
kronor för lös inredning och inventarieutrustning, skulle fyllas genom ett
av Uppsala läns landsting under vissa betingelser beviljat räntefritt lån å
775.000 kronor — därav 25,000 kronor till utrustning av sjukhuslokalerna
— genom ett av Regnellska donationsnämnden beviljat bidrag av
100.000 kronor, avsett till uppförande av en pediatrisk klinik vid sjukhuset
och utgående i vissa terminer, samt genom ett statsanslag å 993,000
kronor. 1914 års senare riksdag beviljade sistnämnda belopp och anvisade
på extra stat för år 1915 ett anslag av 150,000 kronor.
Av det beviljade anslaget anvisades vidare av riksdagen år 1915 på
extra stat för år i 916 125,000 kronor och år 1916 på extra stat för år 1917
200.000 kronor.
Till följd av inträffade stegringar i materialpriser och arbetslöner befunnos
emellertid de för byggnadsföretagets utförande tillgängliga medlen
otillräckliga, och sommaren 1916 läto vederbörande byggnadskommitterade
uppgöra nya kostnadsberäkningar, slutande å sammanlagt 2,972,670
kronor.
En brist av 1,104,670 kronor skulle således komma att uppstå.
Såsom bidrag till täckande av denna brist beviljade 1916 års landsting
under vissa villkor såsom räntefritt lån utöver förut anslagna medel,
472,626 kronor 94 öre; återstående belopp 632,043 kronor 6 öre begärde
universitetet i statsanslag.
Sedan dåvarande överintendentsämbetet yttrat sig och därvid uttalat,
att den beräknade merkostnaden — 1,104,670 kronor — borde förhöjas
med 292,000 kronor eller till 1,396,670 kronor, gjorde Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen till 1917 års riksdag framställning om beviljande
av ytterligare 771,666 kronor. Återstående 625,004 kronor skulle, på sätt
närmare inhämtas av vederbörande departementschefs yttrande under
punkt 54 i bilagan åttonde huvudtiteln till statsverkspropositionen, tillskjutas
av landstinget och universitetet.
Riksdagens beslut i ämnet innehöll, enligt vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anmälde, att riksdagen
dels till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, utöver för ändamålet
av riksdagen tidigare beviljat anslag å 993,000 kronor ytterligare beviljat ett
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 388.
belopp av 771,666 kronor under vilkor, att Uppsala läns landsting, utöver av landstinget
redan beviljat anslag å 775,000 kronor, bidroge med ytterligare 625 004 kronor,
därest behållning uppkomme å det sammanlagda belopp, som beräknats för arbetets
utförande, deuna behållning skulle anses hava uppstått å de nu ifrågasatta tillskotten
tran a ena sidan staten, å andra sidan landstinget i förhållande till tillskottens storlek,
samt att landstinget utfäste sig att, därest brist i ifrågavarande anslag skulle uppsta,
bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde för det nu
beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag;
dels ock av de sammanlagda statsanslagen för ifrågavarande ändamål, 1,764.666
kronor, såsom reservationsanslag anvisat på extra stat för år 1918 ett belopp av 250 000
kronor. ’
I följd av riksdagens sålunda fattade beslut blev det nödigt att ånyo
hänskjuta ärendet till landstinget.
Landstinget, som vid lagtima möte år 1917 förehade ärendet, tillmötesgick,
med vidhållande av vissa förut av detsamma uppställda villkor, de
av riksdagen för beviljande av ytterligare statsanslag uppställda kraven,
och Kungl. Maj:t fann, enligt beslut den 14 december 1917, landstinget
genom åren 1916 och 1917 fattade beslut hava vederbörligen iklätt sig
fullgörandet av de av riksdagen år 1917 uppställda villkoren för utgående
av då beviljat tilläggsanslag å 771,666 kronor och att förty hinder ej
mötte för ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.
Därav blev emellertid tills vidare ingenting. Byggnadskommitterade
infordrade visserligen entreprenadanbud — på grundval av dessa beräknade
byggnadskommitterade kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet
dåmera komma att uppå till 7,315,000 kronor. Men när fråga blev
om antagande av ett av entreprenadanbuden, gällande grundläggningsarbetena,
vägrade 1918 års lagtima landsting att lämna sitt medgivande till
kyggna<isarbetets igångsättande. Landstinget kunde därvid stödja sig på
ett av detsamma vid dess anslags beviljande uppställt villkor, som innebar,
att för entreprenadanbudens antagande fordrades medgivande av landstinget
eller dess förvaltningsnämnd.
Sedan. anmälan om frågans sålunda iråkade läge ingått till Kungl.
Maj:t, därvid samtidigt framkommit spörsmål om ändring i vissa delar av
de uppställda villkoren för de beviljade anslagen till ny- och ombyggnad
vid akademiska sjukhuset, förordnade Kungl. Maj:t den 8 november 1918,
att landstinget skulle sammankallas till urtima möte för handläggning av
de sålunda väckta frågorna.
Det i följd härav sammankallade urtima landstinget beslöt den 28 januari 1919
därest det av 1917 års riksdag för statsanslags beviljande till ny- och ombyggnad
vid akademiska sjukhuset fastställda villkoret, att landstinget, för den händelse
brist i anslaget uppstode, skulle bidraga till täckande av denna brist efter samma
grunder, som gällde det till byggnadsföretaget då beviljade bidragets utgående, ändra
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388. 7
des därhän, att landstingets audel i eventuell brist i byggnadsanslaget skulle begränsas
till ett belopp, som tillhopa med av landstinget förut beviljade anslag ej skulle
överskrida 3,000.000 kronor — frånträda sin såsom villkor för de åren 191(5 och 1917
till samma byggnadsföretag beviljade anslags utgående förbehållna rätt att slutligt besluta
om antagande av entreprenadanbud å byggnadsarbetenas utförande samt angående
tiden för desammas igångsättande; och både landstinget på följande sätt sammanfattat
sina åren 1912, 1916, 1917 och 1918 i ärendet fattade beslut.
Landstinget hade beslutit:
att, med godkännande av den framlagda planen för det akademiska sjukhusets
utvidgning, för sålunda blivande nybyggnader och ändringsarbeten bevilja ett sammanlagt
dopp av 1,400.004 kronor, att såsom räntefritt lån utbetalas i mån av behov
med ^n tredjedel under första byggnadsåret, en tredjedel under andra året och återstodene
sedan byggnaderna fullbordats, samt å i övrigt de villkor, som i § 7 av det
mellan, universitetet och landstinget gällande kontrakt av den 14 juli och den 19 september
1900 för däri omhandlade lån närmare stadgades; skolande kostnaden för landstinget
bestridas genom upptagande å lämplig tid, senast under år 1922, av lån att
genom årliga avbetalningar gäldas under loppet av högst 40 år; allt under villkor dels
att bestämmelserna i nyssnämnda kontrakt mellan universitetet och landstinget skulle
även med avseende å sjukvården i nu blivande byggnader i alla delar tillämpas utom
beträffande antalet av landstinget förbehållna sjukplatser, vilket antal borde ökas i proportion
till det genom nybyggnaden ökade totala antalet platser eller till 250 platser
å sjukhuset, varav 15 platser på kurhusavdelningen, dels och att ifrågavarande kontrakts
giltighetstid förlängdes till och med utgången av fyrtionde året efter det de
nya byggnaderna blivit färdiga och tagna i bruk;
att utfästa sig att, därest brist uti ifrågavarande anslag skulle uppstå, bidraga
till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde för det beviljade bidragets
utgående till omförmälda byggnadsföretag, dock att landstingets andel i eventuell
brist i byggnadsanslaget begränsades till ett belopp, som tillhopa med av landstinget
beviljat anslag ej överskrede 3,000,000 kronor; och skulle landstinget tillförsäkras
rätt att med två av tinget utsedda ledamöter deltaga i den av universitetet utsedda
byggnadskommitténs förhandlingar och beslut;
att landstingets sålunda fattade beslut om upptagande av lån och iklädande sig
av förpliktelse i fråga om gäldande av eventuell brist i byggnadsanslaget skulle, jämlikt
§ 58 i gällande landstingsförordning, underställas Kungl. Muj:ts prövning och
stadsfästelse; samt
att uppdraga åt sin förvaltningsnämnd, förstärkt av samma nämnds suppleanter,
att vidtaga alla för det beslutade lånets, delvis eller i dess helhet, upptagande mot
billigaste ränta och på jämväl i övrigt mest förmånliga villkor erforderliga åtgärder.
I sitt sålunda förändrade skick förelädes byggnadsfrågan genom omförmälda
proposition nr 188 1919 års lagtima riksdag. I anförande till
ovannämnda statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919
har dåvarande departementschefen skärskådat nämnda fråga från de olika
synpunkter, vartill utvecklingen av densamma gav anledning. Han yttrade
därvid bland annat:
Då de av landstinget redan beviljade anslagen, på sätt i det föregående omförmälts,
uppgå till sammanlagt 1,400,004 kronor, skulle det högsta belopp, som nu kunde
8
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 388.
från landstinget ytterligare påräknas, utgöra 1,599,996 kronor. Detta belopp understiger
med 272,904 kronor 18 öre landstingets andel enligt nu gällande grunder i den
brist a anslagen för själva byggnadsarbetena, som skulle uppkomma, därest kostnaderna
för dessa arbeten uppginge till det senast beräknade totalbeloppet, 7,315,000
kronor. Under sistnämnda förutsättning innebär således förevarande förslag, att statens
andel i bristen skulle ökas med dels ett belopp av 272,904 kronor 18 öre, dels
ock, eventuellt, den summa, som kunde komma att erfordras för lös inredning och inventarieutrustning
utöver det för sådant ändamål redan beviljade beloppet av 115,000
kronor. Emellertid är det blott ett antagande, att bvggnadskostnaderna, om arbetet
igångsattes under år 1919, komma att bliva alldeles desamma som de, vilka beräknades
på grund av föreuämnda år 1918 avgivna entreprenadanbud. Skulle kostnaderna
undergå någon minskning, kommer denna i första rummet, intill en viss-gräns, ensamt
staten till godo; skulle däremot bristen bliva större än nyss förutsatts, lärer det
överskjutande beloppet i sin helhet drabba statsverket.
Svaret på frågan, huruvida det föreliggande förslaget får anses godtagbart eller
ej, kan hämtas ur vad jag nu andragit. Ett bifall till förslaget skulle visserligen
medföra eu proportionellt större ekonomisk ri-k för staten än som beräknades enligt
riksdagens beslut år 1917, men risken synes dock icke vara så stor, att staten genom
att undandraga sig densamma bör medverka till att den viktiga sjukhusbygguadsfrågans
lösning ytterligare förhalas; ett sådant förhalande skulle, som förut angivits, ur
inånga synpunkter vara ytterst beklagligt. I själva verket torde skäl finnas för den
förmodan, att de merkostnader, som av förevarande anledning kunde komma att åsamkas
staten, skulle inskränka sig till jämförelsevis mindre betydande belopp. Jag grundar
denna min förmodan på att lättnader i prisförhållandena redan kunna skönjas.
Sjukhusbyggnadsföretaget i fråga är ju icke avsett att fullbordas på ett år. Även om
detsamma påbörjas i år och arbets- och materialpriser då ännu hålla sig på en hög
nivå, torde man med ganska stor säkerhet beträffande vissa arbeten kunna räkna på
avsevärda prissänkningar, innan byggnadsföretaget hunnit avslutas. Förhållandena äro
således nu helt andra än under de senast förflutna åren, då man i stället alltid måst
vara beredd på nya och oberäkneliga kostnadsökningar.
På nu angivna grunder tillstyrker jag den gjorda framställningen om utverkande
av riksdagens medgivande därtill, att landstingets andel i eventuell brist i nu
ifrågavarande byggnadsanslag begränsas till ett belopp, som jämte av landstinget redan
beviljade anslag ej överstiger 3,000 000 kronor. Landstinget har redan, under
förutsättning att berörda framställning vinner bifall, beslutit frånträda sin tidigare
förbehållna rätt att definitivt besluta om antagande av entreprenadanbud å byggnadsarbetenas
utförande samt angående tiden för desammas igångsättande. Vid detta beslut
lärer landstinget få anses bundet, vadan något särskilt villkor icke behöver knytas
vid det medgivande frän riksdagens sida, som nu ifrågasatts.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
genom meranämnda proposition nr 188 1919 års lagtima riksdag att
dels medgiva, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare
anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i'' Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig
att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,
bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde
9
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,
inå ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget
begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget förut
beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;
dels ock av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande ändamål,
sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisa på extra stat för år 1920 såsom
reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet.
Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1919 anmält sitt beslut härom,
förklarade Sig Kungl. Maj:t enligt skrivelse den 9 maj 1919, däri redogjordes
för vad i ärendet förekommit, finna hinder icke möta för igångsättande
av ifrågavarande byggnadsföretag, med iakttagande av de åligganden
för vederbörande samt under de villkor och betingelser i övrigt,
som framginge av vad i skrivelsen omförmälts, i följd varav vederbörande
ägde att ofördröjligen vidtaga därav påkallade åtgärder. Kungl. Maj:t
tillkännagav Sig tillika vilja framdeles besluta i avseende å ^anordnande
av ovannämnda för år 1920 anvisade reservationsanslag å 350,000
kronor.
Ifrågavarande byggnadsarbete är såsom nämnt numera under år 1919
igångsatt. Vad angår de behövliga medlen till detsammas fullbordande
både de enligt riksdagen år 1917 förelagda handlingar beräknats uppgå
till ett belopp av 3,264,670 kronor — således 1,396,670 kronor mer än
då byggnadsfrågan år 1914 framlades för riksdagen.
Genom proposition till 1919 års lagtima riksdag blev riksdagen underkunnig
om en ny år 1918 utförd kostnadsberäkning, slutande å 7,315,000
kronor, alltså med 4,050,330 kronor överstigande den för 1917 års riksdag
framlagda.
Enligt de handlingar, som lågo till grund för de hemstållanden, jag
gjorde under förutnämnda punkter, 65 i bilagan åttonde huvudtiteln till
1920 års statsverksproposition samt 23 i bilagan åttonde huvudtiteln
till propositionen om 1920 års tilläggsstat, hade sjukhusbyggets arkitekt,
E. Stenhammar, dåmera beräknat byggnadsföretaget komma att draga en
kostnad av 8,754,349 kronor, vartill för lös inredning och inventarieutrustning
beräknades ett belopp av 300,000 kronor, inalles alltså en summa
ar 9,054,349 kronor — dessa beräkningar förklarades emellertid vara nog
så osäkra och endast hava rent preliminär betydelse. Summan, sådan den
i allt fall framlagts, översteg 1918 års ovannämnda beräkning med ett
belopp av 1,739,349 kronor.
Men ej ens härvid skulle man med den dåvarande byggnadsplanen
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 330 höft. (Nr 388.) 2
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
kunnat stanna; genom en nödig befunnen ökning med 945,651 kronor
skulle man bragts upp till den jämna summan av 10,000,000 kronor.
Huruledes någon minskning i denna slutsumma skulle kunna förväntas
kommer att framgå av det följande.
Jag skall nu redogöra för innehållet i nyss omförmälda handlingar.
I en till det större akademiska konsistoriet i Uppsala den 10 oktober
1919 avlåten, av en av arkitekten Stenhammar upprättad tablå åtföljd
skrivelse yttra byggnadskommitterade — efter att hava omförmält Stenhammars
nyss nämnda beräkning, det antagliga tillskottet för lös inredning
m. m. samt beräkningarnas osäkerhet och blott preliminära betydelse
— följande:
Till byggnadsföretaget vore att påräkna från Uppsala läns landsting 3,000,000
kronor och från Regnellska fonden 100,000 kronor, summa 3,100,000 kronor. Av statsmedel
skulle alltså erfordras 5,954,349 kronor, av vilket belopp emellertid redan anvisats
tillhopa 1,075,000 kronor. Ytterligare skulle alltså erfordras ett belopp av
4,879,349 kronor av statsmedel.
Såsom framginge av Stenhammars tablå erfordrades för år 1920 till bär ifrågavarande
byggnadsföretag — utöver för samma år disponibla medel — 2,112,036 kronor
och för år 1921 3,089,328 kronor.
I anledning av vad sålunda utretts ville kommitterade föreslå konsistoriet att
hemställa om proposition till 1920 års riksdag om anvisande för det akademiska sjukhusets
om- och tillbyggnad dels på tilläggsstat för år 1920 av 2,110,000 kronor, utöver
för sagda år redan förut anvisat belopp av 350,000 kroror, och dels på extra stat för
år 1921 av 2,769,349 kronor. »
Stenhammars tablå är av följande innehåll:
Kostnadsberäkning för erhållande av statsanslag under åren 1920 och 1921 för
»om- och tillbyggnad av Uppsala akademiska sjukhus».
Byggnadskostnad kronor 5,932,900: —.
Kostnader för år 1920:
Stommen 58,6 % av 5,932,900 kronor .............................................
Ritningar m. m..................................................................................
Kontrollant 1 x/8 år.........................................................................
Förskotter å värme- och sanitära anordningar samt elektriska ledningar
och hissar in. m.........................................................
Oförutsedda utgifter 10 %.................................................................
kronor 3,476,679: —
» 100,000: —
» 12,000: —
2>
157,100: —
374,577: —
Avgår för disponibla medel............
Erforderliga medel utöver beviljade
kronor 4,120,356
» 2,008,320
Summa kronor 2,112,036
■»Återstående kostnader:»
Byggnadskostnad ............................................................................. kronor 2,456.221: —
Målning .......................................................................................... » 270,000: —
11
Kungl. Maj;ts Proposition Nr 388.
Värme- och sanitära anordningar med 10 % förhöjning men med
10 % avdrag för förskott .........................................................
Elektriska ledningar och hissar m. m. 20 % lägre samt 10 % avdrag
för förskott .....................................................................
Ritningar in. m..................................................................................
Kontrollant .......................................................................................
Oförutsedda utgifter 10%..................................................................
kronor 1,214,000: —
»
>
»
2»
206,500
56.000
10.000
421.272
Summa kronor 4,633,993
Kostnader för år 1921:
Cirka 2/„ av återstående kostnader eller 2/s av kronor 4,633,993: —
Summa kronor 3,089,328: —
Stockholm den 3 oktober 1919.
Ernst Stenhammar.
Det större konsistoriet beslöt att hos kanslern för rikets universitet
göra hemställan jämlikt kommitterades förslag.
Konsistoriets i enlighet härmed till universitetskanslern avlåtna skrivelse
har av denne med utlåtande den 28 oktober 1919 överlämnats
till Kungl. Maj:t, under anhållan om avlåtande av proposition till 1920
års riksdag i överensstämmelse med konsistoriets begäran.
Efter erhållen remiss har byggnadsstyrelsen den 11 december 1919
avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat:
Av riksdagen har sammanlagt beviljats 1,764,666 kronor, varav hittills av riksdagen
anvisats 1,075,000 kronor, inbegripet ett å extra stat för år 1920 anvisat belopp
av 350,000 kronor. Av landstinget har hittills sammanlagt beviljats 1,400,004
kronor under det att, såsom av det större akademiska konsistoriet i ärendet uppgives,
från landstinget är att påräkna bidrag intill 3.000,000 kronor.
Universitetskanslerns förevarande framställning skulle således innebära, att år 1920
erfordras, förutom återstoden 689,666 kronor av redan beviljade statsmedel, ytterligare
1,420,334 kronor och år 1921 2,769,349 kronor. Vid bestämmandet av dessa belopp
hava vederbörande utgått från en total byggnadskostnad av 9,054.349 kronor samt att
kostnaderna under åren 1920 och 1921 skulle uppgå till 2,112,036 kronor respektive
3,089,328 kronor.
På grund av den skyndsamhet, som anbefallts vid behandlingen av remissen, har
byggnadsstyrelsen sett sig nödsakad inskränka sig till att utföra endast en approximativ
kostnadsberäkning. Nämnda beräkning utvisar, med inräknande av en av de kommitterade
för ifrågavarande byggnadsföretag beräknad kostnad för lös inredning och
inventarieutrustning å 300,000 kronor, en total byggnadskostnad å 10.000.000 kronor,
i vilken summa för värme-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar ingår ett belopp
av 1,700.000 kronor. Dragas från denna totalkostnad de bidrag, som äro att påräkna
från landstinget och Regnellska fonden, eller sammanlagt 3,100,000 kronor, skulle alltså
av statsmedel erfordras ett belopp av tillhopa 6,900,000 kronor, varför, då 1,075,000
12
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
kronor redan äro anvisade av riksdagen, ytterligare ett belopp av tillhopa 5,825,000
kronor behöver för ändamålet från statsverket anvisas.
Om arbetet med gruuden, som nu pågår, fortsattes i samma tempo som hittills,
vilket är ytterst sannolikt, bör detta vara avslutat under våren 1920. Det är då för
ett rationellt bedrivande av byggnadsarbetet nödvändigt att omedelbart kunna avsluta
kontrakt om uppförande av återstoden av byggnaderna. För detta ändamål erfordras,
att nödiga medel finnas disponibla.
För beräkning av de kostnader, som byggnadsarbetet kommer att draga under
åren 1919—1921 under förutsättning, att det kan bedrivas normalt, har byggnadsstyrelsen
upprättat följande tablå:
Kostnader åren 1919—1920.
Grunden .................... kronor 900,000: —
Byggnadsstommen............................................................................ » 3,500.000: —
Rörledningar................................................................................... » 300.000: —
Ritningar, arvoden......................................................................... » 101,668: —
Summa kronor 4,801,668: —
Kostnader år 1921.
Byggnadsstommen och byggnadsarbetet, ledningar undantagna ... kronor 1,566 668: —
Ledningar, hissar ................................. » 1,400.000: —
Ritningar, kontroll ......... » 50.000: —
Summo kronor 3,016,668: —
Enligt upplysningar, som byggnadsstyrelsen inhämtat från räntmästaren vid Uppsala
universitet, bliva år 1920 disponibla dels en tredjedel av de av Uppsala läns landsting
beviljade anslagen å sammanlagt 1,400 004 kronor eller 466,668 kronor, dels hälften
av Regnellska fondens bidrag eller 50,000 kronor. Härtill komma av riksdagen
hittills anvisade 1,075,000 kronor, och är således ett sammanlagt belopp av 1,591,668
kronor redan disponibelt. Det erfordras alltså för år 1920 ett ytterligare bidrag av
3,210,000 kronor för byggnadsarbetenas fortsättande. Efter år 1920 bliva av den Regnellska
fonden 7,500 kronor disponibla årligen, tills sammanlagda bidraget från denna
fond uppgår till 100,000 kronor.
Av skäl, som äro byggnadsstyrelsen obekanta, har det större akademiska konsistoriet
i sina beräkningar utgått från att även andra tredjedelen av landstingets bidrag, 466,688
kronor, skulle utbetalas under år 1920. Efter upplysningar, som byggnadsstyrelsen erhållit
från akademiräntinästaren, anser styrelsen sig dock icke kunna räkna därmed
förr än år 1921.
På grund av vad sålunda i ärendet anförts får byggnadsstyrelsen hemställa om
avlåtande av proposition till 1920 års riksdag om anvisande för ifrågavarande ändamål
dels för år 1920 av 3,210.000 kronor, dels för år 1921 av återstoden av det bidrag,
som, enligt vad ovan framhållits, erfordras från statsverkets sida, eller 2,615,000
kronor.
Jag antydde nyss, att någon minskning i den av byggnadsstyrelsen
i dess skrivelse beräknade slutsumman av 10,000,000 kronor för hela byggnadsföretaget,
med inventarieutrustning och ledningar av olika slag, kunde
förväntas. Härmed förhåller sig på följande sätt:
13
Kungl. Maj:ta Proposition Nr 388.
Den 19 november 1914 fastställde Kungl. Maj:t av arkitekten Stenhamruar
år 1913 uppgjorda ritningar för nu omförmälda ny- och ombyggnad
vid akademiska sjukhuset, att vid arbetets utförande lända till efterrättelse,
med rätt för det större akademiska konsistoriet i Uppsala att
därvid vidtaga de smärre förändringar, som befunnes vara av nöden och
icke ökade den beräknade kostnaden. Tillika stadgades att någon förändring
i den avsedda förläggningen av sjukhusbyggnaderna å tomtområdet
icke finge äga rum; och skulle för framtiden iakttagas, att visst med sjukhustomten
införlivat område ej i vidare mån än då vore avsett bebyggdes.
Efter hand uppkomna frågor om vissa förändringar i den fastställda
byggnadsplan trädde i förgrunden i sammanhang med att på grund av
förordningen den 6 juni 1919 om ändring av lasarettsstadgan antalet
sjuksköterskor å akademiska sjukhuset måste icke oväsentligt ökas. Detta
medförde nämligen stegrat behov av bostadsrum för sköterskor. Byggnadsföretagets
arkitekt, ovanbemälde Stenhammar, utarbetade och framlade
därför° förslag dels till vissa förändringar i de fastställda ritningarna
med anledning av nyssnämnda förordnings bestämmelser, dels ock till
vissa andra ändringar i ritningarna.
De sålunda utarbetade ritningsförslagen hava de av det större konsistoriet
tillsatta sjukhusbyggnadskommitterade genom universitetskanslerns
förmedling underställt Kungl. Maj:ts prövning, varvid i avskrift bifogats
dels eu av Stenhammar uppgjord promemoria över förslagens fördelar i
förhållande till det av Kungl. Maj:t år 1914 fastställda förslaget, dels ett
av sjukhusets verkställande direktör, professorn C. D. Josephson, samt
föreståndarna för sjukhusets medicinska, och kirurgiska kliniker, professorerna
G. Bergmark och G. Petrén, avgivet utlåtande i ämnet, dels ock en
den 8 januari 1920 till byggnadskommitterade avlåten skrivelse tran byggnadsstyrelsen,
som i skrivelsen meddelat, att enligt en inom styrelsen verkställd
kostnadsberäkning det ifrågavarande ändrade förslaget torde kunna
genomföras för en kostnad, som med omkring 450,000 kronor understege
de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnadsbeloppen för hela
byggnadsarbetet.
Nyssnämnda belopp av 450,000 kronor, varmed byggnadskostnaderna
beräknats komma att minskas, har av byggnadsstyrelsen i dess den 4 mars
1920 till Kungl. Maj:t avgivna utlåtande i ärendet av angivet skäl nedsatts
till omkring 395,000 kronor.
Kungl. Maj:t har förut denna dag på min hemställan gillat det framlagda
ändringsförslaget till om- och nybyggnad av akademiska sjukhuset i
Uppsala. Jag anser emellertid anledning föreligga att vid förevarande ärendes
framförande till riksdagen giva en inblick i fråga om det nya förslå
-
14
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 388.
gets förhållande till de år 1914 för riksdagen framlagda och sedermera
av Kungl. Maj:t fastställda ritningarna.
En av Stenhammar upprättad, i handlingarna befintlig promemoria
anger det nya förslagets fördelar vara att:
större koncentrering av byggnaderna åstadkommits;
poliklinik- och pediatriska byggnaderna flyttas längre från tomtgränsen och från
slottets närhet, varigenom den mellan slottet och sjukhuset belägna parken kan bibehallas
och bättre plats för körväg till kirurgiska paviljongen erhållits;
de långa korridorerna förkortats och döda utrymmen bortfallit, varigenom volymen
minskats;
genom koncentreringen och lokalernas omplacering kommunikationen mellan de
olika avdelningarna väsentligen förbättrats;
_ entre och kapprum för kandidaterna blivit bättre förlagda i förhållande till poliklinikerna
och auditoriet;
polikliniklokalerna och det för dem gemensam ma-väntrummet äro förlagda i bottenvåningen,
varigenom hiss och trappa blivit obehövliga och sjukhusdriften väsentligt
lättats;
bekvämare tillträde till auditoriet beretts och detta erhållit den för sådana lokaler
lämpligaste belysningen, takljus, varigenom ett jämnt fördelat diffust ljus erhålles;
poliklinikerna
med gemensamt väntrum och auditorium blivit inrymda inom eu
särskild terrassbyggnad, varigenom varje utrymme erhåller direkt belysning och operationsrummen
såväl sido- som takbelysning;
. kirurgiska polikliniken anordnats så, att övriga polikliniker och väntrummet ej
beröras av ankommande olycksfall;
intagningsbadet blivit förlagt invid poliklinikerna;
röntgenavdelningen blivit en inom sig sluten avdelning och ej en genomgångsavdelning
som förut, erhållit rymligare och högre lokaler samt blivit förlagd i samma
plan som poliklinikerna och intill dessa;
terrasserna över såväl poliklinikerna som röntgen kunna tjänstgöra som liggverandor
för patienterna;
pediatriska avdelningen blivit utvidgad och erhållit egen trappa och hiss och ej
som i förra förslaget gemensamt med medicinska enskilda avdelningen;
utvidgningsmöjligheter för samtliga avdelningar utan svårighet i stor utsträckning
förefinnas, under det utvecklingsmöjligheterna i förra förslaget på grund av
byggnadernas nära läge intill tomtgränsen voro mycket begränsade;
badavdelningen blivit betydligt utökad;
30 st. bostadsrum för betjäning ytterligare anordnats;
. byggnadskostnaden oaktat förbättringar och ökade utrymmen ställer sig billigare
än i förra förslaget.
De sålunda angivna fördelarna hava av Josephson, Bergmark och Petrén,
trots vissa invändningar mot det nya förslaget, ansetts vara av den
betydelse, att deras slutomdöme om förslaget blivit, att detta är fördelaktigare
än det gamla.
15
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
Såväl universitetskanslern som byggnadsstyrelsen tillstyrkte det nya
förslagets fastställande.
Vid det år 1914 fastställda förslagets skärskådande från olika håll
framfördes av ståthållaren på Uppsala slott vissa estetiska synpunkter,
hänförliga till risken av att de nya byggnaderna, uppförda i slottets omedelbara
närhet, komme att i viss mån skymma slottet och försvaga intrycket
av detsamma. Jag har genom sakkunnigt utlåtande förvissat mig
om att ur dessa synpunkter det nya förslaget är avsevärt bättre än det
förut fastställda, och ståthållaren är enligt vad jag inhämtat av en härmed
sammanfallande mening.
Det torde tillåtas mig att till en början erinra om några siffertal i
arkitekten Stenhammars tablå och i byggnadskommitterades skrivelse den
10 oktober 1919.
I tablån anges en kostnadssumma för år 1920 av 4,120,356 kronor.
Därefter heter det: »avgår för disponibla medel 2,008,320 kronor.» Detta
belopp motsvarar ungefär summan av de av riksdagen för byggnadsföretaget
redan anvisade medlen tillhopa med två tredjedelar av de av landstinget
beviljade medlen, 1,400,004 kronor. Detta i Stenhammars tablå
såsom för år 1920 erforderliga medel, utöver redan beviljade, upptagna
beloppet, 2,112,036 kronor, återfinnes i byggnadskommitterades skrivelse
såsom erforderligt å tilläggsstat för år 1920, avrundat nedåt till 2,110,000
kronor.
Stenhammars tablå upptager vidare såsom kostnader för år 1921 ett
belopp av 3,089,328 kronor. Aven denna summa återfinnes i byggnadskommitterades
skrivelse, men det belopp, som begäres av riksdagen anvisat
för år 1921, utgör 2,769,349 kronor. Detta belopp är vad som skulle
återstå för staten att betala å den av universitetsmyndigheterna då beräknade
kostnadssumman, med iakttagande av bidrag från landstinget av
3,000,000 kronor och från Regnellska fonden av 100,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har ansett ett belopp av 4,801,668 kronor vara behövligt
för år 1920. Efter vissa avdrag kommer byggnadsstyrelsen till
att ett belopp av 3,210,000 kronor bör äskas hos riksdagen. Kungl. Maj:ts
framställning om beräkning av anslag på tilläggsstat för år 1920 går
emellertid, såsom jag redan nämnt, ut på ett belopp av 2,525,000 kronor.
Härmed förhåller sig sålunda. Visserligen är byggnadsstyrelsens beräkning,
att landstinget under år 1920 komme att lämna ett bidrag av
blott 466,668 kronor, berättigad, om hänsyn tages till föreliggande handlingars
innehåll. Då det nu emellertid är uppenbart, att landstingets utfästelse
av ett bidrag av upp till 3,000,000 kronor måste tagas i anspråk,
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 388.
har jag trott mig kunna förutsätta, att landstinget på därom gjord vederbörlig
framställning skall befinnas villigt att under år 1920 tillskjuta en
tredjedel av nyssnämnda summa av 3,000,000 kronor, alltså 1,000,000
kronor, i stället för den av byggnadsstyrelsen beräknade tredjedelen av
landstingets beviljade anslag å 1,400,004 kronor. Under år 1920 skulle
då vara att för byggnadsföretaget tillgå:
redan anslagna statsmedel.....................................................kronor 1,075,000: —
landstingsmedel ................................................................... » 1,000,000: —
av Regnellska fonden ........................... »_50,000: —
Summa kronor 2,125,000: —
Om denna summa dragés från det belopp av 4,801,668 kronor, som
av byggnadsstyrelsen ansetts böra vara att tillgå under år 1920, återstår
ett behov av statsanslag, stort 2,676,668 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten
att tillgodose även andra anslagsbehov har detta belopp av
mig nedsatts till förutnämnda summa av 2,525,000 kronor, som alltså nu
bör begäras å tilläggsstat. Av denna summa bör ett belopp av 689,666
kronor äskas såsom ännu av riksdagen ej anvisad återstod av de redan
för ändamålet beviljade anslagen, tillhopa 1,764,666 kronor.
För år 1921 skulle enligt byggnadsstyrelsens beräkning erfordras ett
belopp av 3,016,668 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag
är till täckande därav i statsverkspropositionen för år 1921 upptaget ett
beräknat belopp av 2,615,000 kronor. Jag har emellertid numera trott,
att landstinget kunde förväntas vara villigt att under år 1921 lämna den
andra tredjedelen, 1,000,000 kronor, av det bidrag till byggnadsarbetet,
som kommer att stanna på detsamma, d. v. s. 3,000,000 kronor. Under
antagande härav och med hänsyn till Regnellska fondens bidrag under år
1921, 7,500 kronor, bör å extra stat för år 1921 äskas ett statsanslag av
i jämnat tal 2,000,000 kronor.
Om man utgår från den summa, som enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
för närvarande skulle anses erforderlig för byggnadsföretagets
utförande, d. v. s. omkring 9,600,000 kronor (omkring 10,000,000 kronor
— omkring 395,000 kronor), samt därifrån avdrager landstingets och Regnellska
fondens bidrag, tillhopa 3,100,000 kronor, skulle från statens sida
krävas anslag å tillhopa 6,500,000 kronor. Då nu
riksdagen redan anvisat........................
å 1920 års tilläggsstat skulle äskas ..
» 1921 » extra stat » »
...............kronor 1,075,000: —
............... » 2,525,000: —
............ » 2,000,000: —
Summa kronor 5,600,000: —
17
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 338.
kommer, under förutsättning att riksdagen beviljar nyssberörda äskade anslag,
att ytterligare krävas ett statsanslag å 900,000 kronor. Framställning härom
får göras till en kommande riksdag. Jag vill redan nu fästa uppmärksamheten
å att en blivande proposition i ämnet ej torde kunna inskränkas
härtill. Därest landstinget under åren 1920 och 1921 lämnar av mig
förutsatta belopp av tillhopa 2,000,000 kronor, skulle en tredjedel av dess
utfästa bidrag — alltså 1,000,000 kronor — återstå. Denna tredjedel
lärer landstinget ej kunna antagas betala tidigare än dess utfästelse innebär,
d. v. s. sedan byggnadsarbetet fullbordats. Vid sådant förhållande
torde det bliva nödigt, att staten för detta fullbordande träder emellan
med förskjutande av erforderliga medel.
Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset
i Uppsala såsom särskilda reservationsanslag anvisa
dels på tillägg sstat för år 1920 ett belopp av
2,525,000 kronor, därav 689,666 kronor såsom återstod
av de för ifrågarande ändamål av riksdagen redan beviljade
statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,
dels och på extra stat för år 1921 ett belopp av
2,000,000 kronor.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 330 höft. (Nr 388J
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:214 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av p s. 2 i texten
- SU 1920:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nyoch ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala. s. 12 i texten