Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m

1920-03-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:394, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts Proposition Nr 394.

1

Nr 394.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna

i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 m. m.;

given Stockholms slott den 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna

i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 och

2) lag om ändrad lydelse av 30 § 1, 7, 10, 11, 22, 34, 37, 42, 43, 45, 48,

49, 53, 55 och 56 punkterna i den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt

antagna nya lagen om val till riksdagen.

GUSTAF.

Östen Undén.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 336 käft. (Nr 394.)

1003 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mnf.ts Proposition Nr 394.

Förslag till Lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen om val

till riksdagen den 26 maj 1909.

Härigenom förordnas, att 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i

lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,

Bromma, Maria, Katarina, Sofia och Brännkyrka territoriella församlingar

;

10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,

Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds,

Hauekinds, Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena, Skenninge

och Mjölby;

11. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra Vedbo,

Södra Vedbo, Östra och Västra härad samt städerna Eksjö, Tranås och

Vetlanda;

45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra domsagas

och Gästriklands västra domsagas tingslag samt Gävle stad;

53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Umeå domsagas,

Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele lappmarks och Åsele

lappmarks tingslag samt Umeå stad.

Denna lag träder i kraft beträffande 1, 10 och 11 punkterna dagen

efter den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit

i Svensk författningssamling, men beträffande 45 och 53 punkterna den

1 januari 1921.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts Proposition Nr 394.

3

Förslag’ till Lag''

om ändrad lydelse av 30 § 1, 7, 10, 11, 22, 34, 37, 42, 43, 45, 48, 49, 53, 55 och

56 punkterna i den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna

nya lagen om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 30 § 1, 7, 10, 11, 22, 34, 37, 42, 43, 45,

48, 49, 53, 55 och 56 punkterna i den av 1919 års lagtima riksdagvillkorligt

antagna nya lagen om val till riksdagen skola erhålla följande

ändrade lydelse:

I. Stockholms städs första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,

Bromma, Maria, Katarina, Sofia och Brännkyrka territoriella församlingar;
7.

Södermanlands läns södra valkrets, innefattande Oppunda, Villåttinge,

Jönåkers, Rond, Hölebo och Daga härad samt städerna Nyköping,

Trosa och Katrineholm;

10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,

Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds,

Hanekinds, Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena, Skenninge

och Mjölby;

II. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra ^ edbo,

Södra Vedbo, östra och Västra härad samt städerna Eksjö, Tranås och

Vetlanda;

22. Malmöhus läns mellersta valkrets, innefattande Harjagers, Frosta,

Färs, Torna och Bara härad samt Eslövs stad;

34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Barne,

Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds härad

samt städerna Skara, Falköping och Tidaholm;

37. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,

Näs, Nordmarks och Jösse härad samt Arvika stad;

42. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,

Hedernora tingslag och Falu domsagas norra tingslag ävensom städerna

Falun, Hedern ora, Säter och Avesta;

43. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande Falu domsagas

södra, Västerbergslags samt Nås och Malungs tingslag ävensom Ludvika

stad;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 394.

45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra domsagas

och Gästriklands västra domsagas tingslag samt Gävle stad;

48. Medelpads valkrets, innefattande Medelpads västra domsagas,

Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;

49. Ångermanlands södra valkrets, innefattande Säbrå, Stigsjö,

Viksjö, Häggdångers, Gudmundrå, Högsjö och Hemsjö kommuner, Boteå,

Sollefteå, Ramsele och Resele samt Fjällsjö tingslag ävensom städerna

Härnösand och Sollefteå;

53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Umeå domsagas,

Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele lappmarks och Åsele

lappmarks tingslag samt Umeå stad;

55. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Ålvsby,

Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Nederluleå, Överluleå samt

Jockmocks lappmarks tingslag ävensom städerna Piteå, Luleå och Boden;

56. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande Råneå, NederKalix,

Över-Kalix, Gällivare lappmarks, Jukkasjärvi lappmarks, Karesuando

lappmarks, Paj ala, Korpilombolo och Torneå tingslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 394.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Undén anförde:

»Genom kungl. brev den 10 juni 1912 har Kungl. Maj:t förordnat,

att den del av Katarina församling i Stockholm, som begränsas av Stadsgården,

Hammarby sjö, Götgatan, Ringvägen och Renstjernasgatan skulle

å tid, som framdeles skulle bestämmas, avskiljas från församlingen för

att under namn av Sofia församling bilda eget gäll. Sedermera har

Kungl. Maj:t genom beslut den 16 februari 1917 förklarat, att hinder

ej mötte, att förutnämnda beslut den 10 juni 1912 finge gå i verkställighet

den 1 maj 1917.

Enligt gällande lydelse av 18 § 1 punkten i lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909, avseende Stockholms stads första valkrets, omfattar

denna krets bland annat Katarina församling. Då Sofia församling

såsom ovan nämnts utbrutits ur Katarina församling, torde Sofia

församling böra särskilt nämnas såsom beståndsdel av valkretsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 394.

Då i 18 § av lagen om val till riksdagen angivits, av vilka administrativa

eller judiciella områden särskilda valkretsar för val till andra

kammaren bestå, har uppräkningen skett på det sätt, att man vid nya

städers tillkomst ansett sig böra vidtaga sådan ändring i lagen, att de

nya städerna bliva såsom beståndsdelar av vederbörande valkretsar nämnda

jämte de härad eller andra dylika områden, till vilka de förut hört.

Vid ingången av innevarande år hava två samhällen kommit i åtnjutande

av stadsrättigheter, dock utan egen''; jurisdiktion, nämligen

Mjölby socken med Mjölby municipalsamhälle samt Vetlanda köping enligt

särskilda resolutioner den 31 december 1919.

Dessa städers områden hava intill årsskiftet hört Mjölby till Vifolka

härad, som ingår i Östergötlands läns södra valkrets, och Vetlanda till

Östra härad, som ingår i Jönköpings läns östra valkrets.

Uppkomsten av nämnda städer lärer alltså påkalla ändring i 10 och

11 punkterna av 18 § vallagen.

I proposition den 5 mars 1920 nr 334 angående partiell lönereglering

för häradshövdingarna m. m. har Eders Kungl. Maj:t bland annat

äskat medel för möjliggörande av delning ej mindre av Gästriklands domsaga

sålunda, att domsagans östra tingslag jämte österfärnebo socken

av västra tingslaget skulle bilda en domsaga, benämnd Gästriklands östra

domsaga, och västra tingslaget utom nyssnämnda socken skulle bilda

en domsaga, kallad Gästriklands västra domsaga, än även av Västerbottens

södra domsaga sålunda, att Umeå tingslag med undantag av en

del av Hörnefors socken, som nu hörde till detta tingslag, skulle bilda

en domsaga, benämnd Umeå domsaga, samt den återstående delen av

domsagan skulle bilda en domsaga med bibehållande av den nuvarande

domsagans namn.

För närvarande tillhör Gästriklands östra och västra tingslag

Gästriklands valkrets samt Västerbottens södra domsagas nuvarande tingslag

Västerbottens läns södra valkrets.

Därest förberörda proposition i nu nämnda del vinner riksdagens

bifall samt med anledning härav nämnda domsagor komma att delas på

föreslaget sätt, torde härav betingad jämkning i benämningarna å tingslagen

i berörda två valkretsar böra vidtagas i 45 och 53 punkterna i

§ 18 i vallagen.

1919 års lagtima riksdag har dels såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antagit förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,

16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri,

dels ock, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 394.

7

ensstämmelse med sistnämnda förslag bleve av riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad och av Eders Kungl. Maj:t gillad, för sin del antagit

ny lag om val till riksdagen.

I 30 § i den nya vallagen uppräknas de valkretsar, i vilka riket

skall indelas för valen till andra kammaren, vilken paragraf till sitt innehåll

överensstämmer med 18 § i 1909 års vallag. Med hänsyn till vad

förut anförts beträffande föreslagna ändringar av 1, 10, 11, 45 och 53

punkterna av 18 § i 1909 års vallag, torde motsvarande ändringar böra

vidtagas i 30 § av den nya vallagen.

Därjämte hava i sistnämnda lag benämningarna å de beståndsdelar,

varav varje valkrets skall bestå, i vissa fall ej angivits i full överensstämmelse

med vad som för närvarande gäller, i det att dels följande

under senare åren tillkomna städer ej upptagits såsom beståndsdelar av

den valkrets, vartill respektive stad hör, nämligen städerna Katrineholm,

Tranås, Eslöv, Tidaholm, Arvika, Avesta, Ludvika och Boden, dels ock

Medelpads valkrets och Norrbottens läns norra valkrets angivits omfatta,

den förra bland annat Medelpads västra domsaga i stället för Medelpads

västra domsagas tingslag samt den senare övertorneå och Nedertorneå

tingslag i stället för de numera till ett tingslag under benämningen

Torneå tingslag sammanslagna tingslagen.

I enlighet med vad jag nu anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag dels till lag om ändrad lydelse av 18 § 7, 10,

11, 45 och 53 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909

och dels förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 1, 7, 10, 11, 22, 34,

37, 42, 43, 45, 48, 49, 53, 55 och 56 punkterna i den av 1919 års lagtima

riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen:»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande förslag samt hemställde,

att desamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Till vad föredraganden sålunda hemställt täcktes,

. på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition

i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53 punkterna i lagen om val ti s. 10 i texten