Sök i Ratio Lex

Kungl, Maj:ts proposition Nr 401

1920-03-12 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:401, Kungl, Maj:ts proposition Nr 401

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition Nr 401.

1

Nr 401.

Kung!. Maj.is proposition till riksdagen angående beredande av ökat

lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk och

statsinstitutioner; giren Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att för utförande av vissa inrednings- och reparationsarbeten

i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda lokaler å 1920

års tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

kronor ............................................................................................................... 697,270.

dels ock att för inlösen av den barnhuset tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret

Murmästaren samt för uppförande å denna tomt och i kvarteret Kandidaten

av byggnader för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner bevilja ett belopp av 8,222,000 kronor samt. därav

såsom reservationsanslag anvisa

å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde huvudtiteln kronor 1,500,000

samt

å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln kronor 3,000,000.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 348 höft. (Nr 401.)

\

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1, Maj:ts proposition Nr 401.

Inredningsooh

reparationsarbeten

i för statsdepartement

avsedda

lokaler m. m.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Ma.j:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mats 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin, *

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson. ''

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter gemensam

beredning med chefen för civildepartementet:

I årets statsverkspropositioner hava beräknats särskilda reservationsanslag

för beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner, nämligen dels å riksstaten för år 1921 — sjätte

huvudtiteln, punkten 34 — 3,000,000 kronor, dels ock å 1920 års tilläggsstat

— sjunde huvudtiteln, punkten 32 — 2,100,000 kronor.

Av sistnämnda belopp hade 600,000 kronor beräknats för inredningsoch

reparationsarbeten i för statsdepartement avsedda lokaler.

Enligt av Kungl. Maj:t redan fattade beslut hava för de olika statsdepartementen

avsetts följande byggnader, helt eller delvis, nämligen

för justitie-, jordbruks-, kommunikations- och socialdepartementen gamla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiinijl. Maj:is proposition Nr 401. o

kanslihuset vid Mynttorget, varuti jämväl lokaler för statsrådsberedningen

äro avsedda att inrymmas;

för finansdepartementet husen Storkyrkobrinken nr 2 (Oxenstiernska huset)

ocli 4;

för försvarsdepartementet husen nr 7 och i) vid samma gata (kvarteret

Mercurius nr 1, 2, 3, 9, 10 och 11);

för handelsdepartementet huset Birger Jarlstorg nr 11;

för utrikesdepartementet f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs

torg (kvarteret Lejonet nr 1); samt

för ecklesiastikdepartementet huset Jakobsgatan nr 32 (f. d. kronprinsens

stall).

Byggnadsstyrelsen liar i skrivelse den 24 februari 1920 gjort framställning

om anvisande av medel för arbeten i vissa av statsdepartementens lokaler

eller för därmed i sammanhang stående arbeten.

Vad först de för försvarsdepartementet avsedda lokalerna beträffar vill

jag erinra, att byggnadsstyrelsen enligt skrivelse den 26 augusti 1919 beräknat

kostnaderna för de för ifrågavarande lokalers iordningställande erforderliga

ändrings- och reparationsarbetena till 542,500 kronor; att Kungl.

Maj:t den 24 oktober 1919, efter riksdagens hörande, bemyndigat byggnadsstyrelsen

att för bestridande av kostnader för dessa arbeten använda ett

belopp av högst 150,000 kronor att utgå ur det ä 1919 års riksstat uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter; samt att Kungl. Maj:t den

28 november 1919 fastställt av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till plan

för utförande av ifrågavarande arbeten.

I sin förutnämnda skrivelse den 24 februari 1920 har byggnadsstyrelsen

meddelat, att, då arbetena icke kunnat igångsättas förrän i början av december

1919, för dem under samma år av 1919 års riksstats anslag till oförutsedda

utgifter endast utbetalats 32,731 kronor 62 öre, att byggnadsstyrelsen emellertid

för arbetena å motsvarande å 1920 års riksstat uppförda förslagsanslag till

oförutsedda utgifter utanordna! 11,251 kronor 4 öre samt att den av styrelsen

för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade totalkostnaden 542,500

kronor icke, såvitt styrelsen kunde bedöma, kornine att överskridas; och har

byggnadsstyrelsen hemställt dels om föreskrift, huruvida styrelsen fortfarande

hade att gälda kostnaderna för byggnadsföretaget intill ett belopp av 150,000

kronor, däri inräknat vad under år 1919 utbetalats, av det å 1920 års

riksstat uppförda anslaget till oförutsedda utgifter, dels och att Kungl. Maj:t

måtte göra framställning hos riksdagen om anvisande av ytterligare för byggnadsföretaget

erforderliga medel. .

Försvarstlc
partemetets
lokaler.

Byggnads
styrelsen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
ments
chefen
-

Gamla kanslihuset.

Byggnads

styrelsen.

Departe
ments
chefen
-

Utrikesdepartementets

lokaler

m. m.

Kungl. Maj; tv proposition Nr 401.

Det belopp, 11,251 kronor 4 öre, byggnadsstyrelsen sålunda utanordna!

å 1920 års riksstats anslag till oförutsedda utgifter, bör givetvis från det anslag,

riksdagen må komma att särskilt anvisa för ifrågavarande byggnadsarbeten,

tillgodoföras anslaget till oförutsedda utgifter. Byggnadsanslaget torde

därför böra bestämmas till ett belopp, som motsvarar den beräknade totalkostnaden

för arbetena, 542,500 kronor, minskad med det under år 1919 redan

utbetalade beloppet, 32,731 kronor 62 öre, eller 509,768 kronor 38 öre.

Den 24 oktober 1919 bar Kungl. Maj:t, med godkännande av vad byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 16 i samma månad till chefen för finansdepartementet

föreslagit ifråga om användning och fördelning av lokaler inom

kanslihuset, bemyndigat byggnadsstyrelsen att låta för en kostnad, som icke

finge med mera än 20,000 kronor överskrida vad av till ändringsarbeten

inom kanslihuset anvisat anslag, 65,000 kronor, återstode eller 25,000 kronor,

utföra de ändringsarbeten i nämnda fastighet, vilka ytterligare erfordrades

för genomförande av det sålunda godkända förslaget till husets användning.

Tillika anbefalldes bjrggnadsstyrelsen att senast den 15 december

1919 till Kungl. Maj:t inkomma med slutlig beräkning rörande kostnaderna

för samma arbeten.

I skrivelse den 12 december 1919 meddelade emellertid byggnadsstyrelsen

att, då det ej ännu läte sig göra att verkställa fördelning mellan det blivande

kommunikationsdepartementets byråer av det åt detta departement tillmätta

lokalutrymmet, det ej heller vore möjligt att uppgöra en slutlig kostnadsberäkning

beträffande de för ändamålet erforderliga anordningarna.

I skrivelsen den 24 februari 1920 har nu byggnadsstyrelsen anmält, att

styrelsen av nämnda skäl fortfarande vore förhindrad avlämna den slutliga kostnadsberäkningen,

men att styrelsen höllo före, att omförmälda tillskott ä

20,000 kronor komme att bliva tillräckligt; och har styrelsen därför hemställt,

att proposition måtte avlåtas om anvisande för ändamålet av nämnda

belopp.

Mot denna byggnadsstyrelsens framställning har jag icke något att erinra.

Genom förläggningen av det blivande försvarsdepartementets lokaler till

statsverkets egendom i kvarteret Mercurius bliva sjöförsvarsdepartementets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj. ts proposition Nr 401. «r>

nuvarande lokaler i fastigheten n:r 1 i kvarteret Lejonet (f. d. Arvfurstens

palats! disponibla.

I sin skrivelse den 24 februari 1920 har byggnadsstyrelsen meddelat,

hurusom ministern för utrikesärendena i skrivelse till styrelsen framhållit, att

utrikesdepartementet — som huvudsakligen är inrymt i nyssnämnda fastighet —

särskilt efter omorganisationens ikraftträdande den 1 oktober 1919 vore synnerligen

trångbott och att de nuvarande lokalförhållandena ej kunde anses

tidsenliga samt anhållit, att byggnadsstyrelsen ville utreda dels frågan om

nödvändiga förändringar av de nuvarande lokalerna, dels frågan om vidtagandet

av nödiga reparationsarbeten för att på lämpligaste sätt använda de

genom sjöförsvarsdepartementets flyttning ledigblivande lokaler.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen låtit verkställa erforderlig

utl edning, vars resultat förelåge i vid styrelsens ifrågavarande skrivelse fogade

8 ritningsblad, utvisande byggnadens nuvarande disposition, memorial med tillhörande

8 ritningar, betecknade »Förslag till lokaldisposition in. m. för utrikesdepartementets

lokalutvidgning», samt kostnadsutredning, slutande å

145,000 kronor, vari dock inginge jämväl kostnader (del av en post å 30,000

kronor) för anordnande av värmeledning i regeringsrättens och lagrådets i

samma fastighet belägna lokaler, vilket vore ett länge känt önskemal och

lämpligt att tillgodose i samband med utförande av övriga föreslagna arbeten

inom egendomen.

Förslaget ifråga går ut på, att utrikesdepartementet övertager sjöförsvarsdepartementets

samtliga nuvarande lokaler ävensom de av marinstabens

utrikesavdelning disponerade 5 rummen i vindsvåningen. Utrikesdepartementets

rättsavdelning förflyttas samtidigt från utrikesministerhotellet till Arvfurstens

palats. Åt marinstabens utrikesavdelning beredes lokal i patentoch

registreringsverkets byggnad vid Birger Jarlsgatan i händelse av riksdagens

bifall till Kungl. Maj:ts proposition om fastighetens inlösen för statsverkets

räkning och densammas användning i så fall såsom ifrågasatts till lokal

för marinstaben.

Byggnadsstyrelsen har i ämnet hemställt, att Kungl. Maj:t matte till

riksdagen avlåta proposition om anvisande för ifrågavarande ändamål av

145,000 kronor.

Att utrikesdepartementet efter sin nyss genomförda omorganisation är i

behov av betydlig utvidgning av sina lokaler torde vara en känd sak.

Enligt vad jag inhämtat är ifrågavarande förslag godkänt från departementets

sida. Vid sådant förhållande har jag givetvis icke något att däremot

erinra.

Byggnads
styrelsen.

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:Is proposition Nr 401.

Ej heller kostnadsberäkningen bär givit mig anledning till erinran.

Frågan om införande av värmeledning i regeringsrättens och lagrådets

lokaler är av gammalt datum. Då nu dylika arbeten torde böra utföras i

närbelägna utrymmen, anser jag i likhet med byggnadsstyrelsen, att rätta tillfället

är inne att tillgodose även nämnda lokaler i förevarande avseende.

par tern e/i t ds ^ framlade byggnadsstyrelsen förslag till anvisande av lokaler

och kammar- åt det blivande handelsdepartementet inom fastigheten Birger Jarlstorg nr 11,

räialcr l° vilket fotlag, i anledning av ett av mig lämnat uppdrag, jämväl innefattade

beredande i fastigheten av ökat utrymme åt kammarrätten. Den 24

oktober 1919 har Kungl. Maj:t godkänt vad byggnadsstyrelsen sålunda föreslagit

i fråga om anvisande av lokaler åt handelsdepartementet.

styrelser)8 ^ skrivelse den 12 december 1919 har byggnadsstyrelsen, för såvitt

Kung]. Maj:t skulle finna skäl jämväl godkänna styrelsens förslag till beredande

av ökat utrymme för kammarrätten, överlämnat en inom styrelsen uppgjord,

å 10,500 kronor slutande beräkning av kostnaderna för de för ändamålet

erforderliga ändringsarbetena i ovannämnda fastighet samt därmed sammanhängande

arbeten i fastigheten Birger Jarlstorg nr 13.

Vidare har byggnadsstyrelsen i skrivelsen den 24 februari 1920 meddelat,

att utöver nämnda belopp eu summa av 12,000 kronor syntes erfordras

till vidtagande av uppsnyggnings- och ändringsarbeten, som kunde komma

att påfordras, sedan nuvarande lokalinnehavare inom fastigheten avflyttat för

att lämna rum åt handelsdepartementet med flera.

Byggnadsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till

riksdagen avlåta proposition om anvisande av sammanlagt 22,500 kronor för

ändrings- och uppsnyggningsarbeten inom fastigheten Birger Jarlstorg nr 11.

Jmints0 Under förutsättning av riksdagens bifall i huvudsak till vad i årets stats
chefen.

verkspropositioner föreslagits i fråga om förstärkande av kammarrättens arbetskrafter,

har jag icke något att erinra med anledning av byggnadsstyrelsens

ifrågavarande, handlingarna bilagda förslag till beredande av ökat

utrymme åt kammarrätten.

De beräknade kostnaderna härför liksom de ifrågasatta kostnaderna för

uppsnyggnings- m. fl. arbeten inom ifrågavarande byggnader i sammanhang

med det förestående bytet av lokalinnehavare synas mig kunna lämnas utan

erinran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 4<)1.

För utförandet av de av mig nu omförraälda byggnadsarbetena skulle

enligt det förut sagda erfordras

för beredande av lokaler åt försvarsdepartementet............ kronor 509,768: 38

för ändringsarbeten i gamla kanslihuset................................ » 20,000: —

föi'' utvidgning och förändring av utrikesdepartementets

lokaler m. in........................................................................... » 145,000: —

för vissa arbeten i handelsdepartementets lokaler ävensom

för utvidgning av kammarrättens lokaler ....... » 22,500: -

Summa kronor 697,268: 38

L denna kostnadssumma ingår av det belopp, som redan anvisats att för

förstnämnda arbeten utgå av 1919 års riksstats anslag till oförutsedda utgifter,

icke mindre än 117,268 kronor 38 öre, som icke uttagits å nämnda anslag.

De för nu ifrågavarande arbeten erforderliga medlen, i runt tal 697,270

kronor, böra i sin helhet vara tillgängliga under innevarande år. Medlen

torde därför böra anvisas å tilläggsstaten för år 1920.

I fråga om beredandet av Ökat lokalutrymme för i Stockholm förlagda

ämbetsverk och statsinstitutioner genom nybyggnad har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 26 februari 1920 framlagt utredning och förslag, därvid styrelsen

tillika besvarat två till styrelsen remitterade framställningar i fråga

om lokalökning, nämligen av den 26 november 1919 från vattenfallsstyrelsen

och av den 17 januari 1920 från skolöverstyrelsen. I

I byggnadsstyrelsens utredning och förslag hava dock lämnats ur räkningen

dels lokalbehovet för Kung! Maj:ts kansli, vilken fråga i huvudsak

redan ordnats, dels ock post- och telegrafverkens samt statens järnvägars

behov av ökat utrymme.

Styrelsen lämnar i sin utredning en översikt över omfattningen av förhyrningar

för statsverkets räkning i Stockholm — med nyssnämnda inskränkningar

— under de senaste åren. Härav framgår, att antalet förhyrda rum,

som i början av år 1917 utgjorde 759, efter hand ökats, så att det vid

början av år 1920 utgjorde 1,223. Härav komma å ämbetsverk 971 rum,

å kommittéer m. in. 146 rum och å kristidskommissioner — som redan

överlämnat mer än två tredjedelar av sina rum till ämbetsverk och kommittéer

— 106 rum. Totala hyreskostnaden, som i början av år 1917 utgjorde

369,380 kronor, hade till 1920 års början stigit till 859,485 kronor.

Hyran per rum har således under ifrågavarande tid ökats från omkring 487

till omkring 703 kronor.

Samman

stallning.

Nybyggnader

för beredande

av lokaler åt

ämbetsverk

m. ni.

i Stockholm.

Byggnads
styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition Nr 401.

Till ovannämnda nu förhyrda 1,223 rum kommer emellertid ett ännu

helt och hållet otillfredsställt lokalbehov, som av styrelsen den 25 februari

1920 beräknats till 120 ruin.

Det rumsbehov för nu ifrågavarande kategorier statsinstitutioner, vilket

icke för närvarande kan tillgodoses genom lokalupplåtelser i statsverkets egna

hus, utgör således omkring 1,343 rum.

Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att under de sista åren för statsverkets

räkning förvärvats följande sju fastigheter, nämligen kvarteret Rosenbad

nr 6, kvarteret Björnen nr 1, 2, 3 och 9 (för vattenfallsstyrelsen), kvarteret

Mercurius nr 1, 2, 3, 9, 10 och 11 (för försvarsdepartementet), kvarteret

Neptunus mindre nr 2 (för finansdepartementet), kvarteret Kungl. trädgården

nr 4 (Atelierbyggnadsbolagets hus), kvarteret Grönlandet norra (Vetenskapsakademiens

förra fastighet; för medicinalstyrelsen, tandläkareinstitutet och

meteorologiska centralanstalten) samt kvarteret Norrtälje nr 13 och 14 (för

pensionsstyrelsen).

Genom dessa fastighetsköp kunna dock under år 1920 endast 228 rum

bliva disponibla för statsverket. Såvida icke antingen hyresstegringslagens

bestämmelser hindrat statsverket från fulla utnyttjandet av egendomarna eller

de exeptionella arbetsförhållandena inom byggnadsfacket fördröjt iordningställandet

av lokalerna för de avsedda ändamålen, skulle emellertid icke mindre

än 985 rum stått till förfogande.

Av ifrågavarande nyinköpta sju fastigheter äro, såsom av det nyss sagda

framgår, fem redan disponerade. Vid fullt utnyttjande av dessa fastigheter

skulle emellertid endast 248 av de nu förhyrda rummen kunna avvaras. I

de återstående två fasigheterna (de i Rosenbad och Kungsträdgården) äro att

förr eller senare påräkna 201 rum. Av de nu förhyrda rummen kunna således

omkring 450 (nyssberörda 248 + 201) väntas förr eller senare bliva

utbytta mot rum i statens egna fastigheter. I avvaktan på detta byte anser

byggnasdstyrelsen det riktigt att fortsättningsvis förhyra nämnda antal rum.

Byggnadsstyrelsen har vidare gjort en undersökning, i vilken mån de

nu förhyrda rummen skulle kunna, på grund av hyresnämndernas verksamhet

eller eljest, under de närmaste åren frånhändas statsverket, och har

därvid kommit till det resultatet, att den 1 oktober 1925 skulle kunna inträffa,

att av de nu förhyrda rummen endast omkring 400 fortfarande

kunde av statsverket disponeras.

Dragas dessa 400 rum jämte nyssnämnda 450 rum, tillsammans således

omkring 850 rum, från det förut angivna behövliga antal ram, som icke f. n.

kan tillgodoses genom lokal upplåtelser i statsverkets egna hus, eller omkring

1,343 rum, återstå omkring 500 ram. Detta antal jämte en reserv på omkring

200 rum för mötande av nya utrymmeskrav (sjukförsäkring, riksrevi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts proposition Nr 401.

9

sion m. in.), tillsammans 700 rum, anser byggnadsstyrelsen kunna tjäna som

utgångspunkt för bedömande av, bur mänga rum snarast möjligt böra anskaffas.

I fråga om sättet att lösa lokalfrågan framhåller byggnadsstyrelsen, att

erfarenheten givit vid handen, att en lösning genom inköp av fastigheter

icke låter sig göra, bland annat på grund därav, att de gällande hyresförhållandena

i betydande omfattning förhindra, att redan färdiga lokaler göras

för statsverket tillgängliga.

Då det nuvarande systemet med förhyrande av ämbetslokaler i alla händelser

medför svåra olägenheter, däribland verkens splittring på olika ställen

— från den av byggnadsstyrelsen härutinnan förebragta utredningen må meddelas,

att två verk (riksförsäkringsanstalten och domänstyrelsen) hava sina

lokaler å 3 ställen, tre verk (skolöverstyrelsen, allmänna kartverket och lantmäteristyrelsen)

å 4 ställen, två verk (vattenfallsstyrelsen och telegrafstyrelsen)

å 6 ställen samt ett verk (medicinalstyrelsen) å 7 ställen — finner

byggnadsstyrelsen, att ämbetsverkens lokalfråga bör lösas genom nybyggnad.

Härför finner styrelsen också den omständigheten tala, att det med fog

kan ställas anspråk på statsverket, att under nu rådande bostadsförhållanden

så fort ske kan och i möjligast största omfattning genom nybyggnader återbörda

till sitt egentliga ändamål de bostadslägenheter, som nu upptagas av

statens ämbetsverk, kommittéer och kommissioner.

Utgående ifrån, att lokalfrågan således måste lösas genom nybyggnad,

framhåller byggnadsstyrelsen, att denna statens byggnadsverksamhet till en början

icke kan ordnas så, att varje ämbetsverk eller grupp av samhörande ämbetsverk

får sin särskilda byggnad, utan syntes för närvarande uppgiften böra

formuleras så: att genom en eller flere nybyggnader anskaffa ett visst antal

tjänsterum. Detta av det skäl, att omfattningen och storleken av ett stort

antal ämbetsverk särskilt i fråga om utrymme icke hunnit anpassa sig efter

de nya förhållandena. Även från byggnadsteknisk synpunkt läte ett sådant

förfarande försvara sig, emedan en plandisposition med genomgående korridorsystem

samt rum av omväxlande storlek med en medelareal av 25 kvadratmeter

lämpade sig för vilket ämbetsverk som helst.

Beträffande byggnadsplats^^ anför byggnadsstyrelsen, att hur önskvärt

det än vore, att de behövliga förvaltningsbyggnaderna kunde uppföras i de

centralare delarna av staden, detta icke syntes låta sig göra, emedan för

ändamålet lämpliga obebyggda, staten tillhöriga tomter där icke funnes, om

man bortsåge från Kungsträdgården och Humlegården, vilka emellertid icke

kunde ifrågakomma.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 343 häjt. (Nr 401.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl Maj-.ts proposition Nr 401.

Enligt styrelsens mening kunde nu till bebyggande ifrågakomma en tomt

i kvarteret Djursborg, två sammanhängande tomter i kvarteret Trumslagaren,

de ännu obebyggda delarna av kvarteren Doktorn och Kandidaten, alla dessa

fyra kvarter belägna å Östermalm, samt en tomt i kvarteret Murmästaren å

Kungsholmen.

Byggnadsstyrelsen har låtit uppgöra schematiska planer för alla dessa

områdens bebyggande. Beträffande de tre tomterna i förstnämnda två kvarter

har byggnadsstyrelsen därvid kommit till det resultat, att i kvarteret Djursborg

skulle kunna uppföras en förvaltningsbyggnad, innehållande 125 rum

m. m., för en kostnad av 1,900,000 kronor och i kvarteret Trumslagaren

en dylik byggnad, innehållande 180 rum, för en kostnad av 2,720,000 kronor.

Vid kostnadsberäkningen har styrelsen utgått ifrån en rumsgolvyta av

i medeltal 25 kvadratmeter, byggnadernas uppförande i 5 våningar samt en

byggnadskostnad av 80 kronor per kubikmeter.

»Emellertid äro byggnadsmöjligheterna» — anför styrelsen vidare — »i denna

trakt icke inskränkta till dessa tre tomter. Genom nådigt beslut den 14 december

1917 fastställde Eders Kung! Maj:t ritningarna till patent- och registreringsverkets nya

byggnad vid Valhallavägen i kvarteret Doktorn, varigenom mellersta delen av kvarteret

upptogs av den byggnad, som i första hand skulle utföras, under det att på ömse sidor

om denna byggnad reserverades plats för framtida tillbyggnader dels utefter Artillerigatan

och dels utefter Skeppargatan. Den möjligheten förefinnes nu att omedelbart

låta uppföra dessa tillbyggnader, vilka visserligen icke behövas för patent- och registreringsverket,

men som med fördel skulle kunna användas för andra statens behov.

Här föreligga alltså tvenne tomtdelar, som äro avsedda för ämbetsbyggnader och vartill

ritningar, åtminstone i skissform, redan förefinnas. Ekonomiskt sett måste det ju

vara fördelaktigt att icke onödigtvis låta tomtmarken ligga obrukad och räntelös intill

den tid då patent- och registreringsverket kan komma att behöva ökat utrymme. Byggnadsstyrelsen

har därför ansett sig böra till Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning hänskjuta

även detta förslag, ehuru byggnadsstyrelsen icke är okunnig om den särställning

med hänsyn till bokföringen av denna statens egendom, som patent- och registreringsverkets

byggnad intager, och icke heller har förbisett, att fortsatta byggnadsarbeten

utanför och intill den nya byggnadens sidofasader kunna vålla vissa obehag för den

inom patentverket arbetande personalen. Byggnadsstyrelsen förmenar emellertid, att

den förstnämnda omständigheten icke kan hava någon avgörande betydelse för frågans

bedömande, och att den nämnda olägenheten, såsom övergående, icke lärer böra tillmätas

alltför stor betydelse. Det måste givetvis ordnas så, att patent- och registreringsverket

kan utan något som helst intrång disponera över de nu för verket iordningställda

lokalerna och att, i mån som detta verk behöver ökat utrymme, lokalerna

i tillbyggnaderna i första rummet skola stå till dess förfogande. Med användande av

samma beräkningsgrunder som ovan, dock att i detta fall flera våningar än i huvudbyggnaden

eller fyra icke kunna förekomma, skulle i tillbyggnaderna kunna inrymmas

tillsammans omkring 132 rum, och byggnadskostnaderna uppgå till 2,000,000 kronor.

Vidare tillåter sig byggnadsstyrelsen i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet på följande omständighet. I underdånig skrivelse den 25 oktober 1919

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kumgl. Maj:ts proposition Nr 401.

11

har direktionen över allmänna barnbördshuset hemställt, bland annat, att i och för

vissa till- och ombyggnader å allmänna barnbördshuset m. m. måtte beviljas ett anslag

av 1,509,550 kronor under villkor att i den mån köpeskillingen vid försäljningen

av den barnhuset tillhöriga egendomen nr 3 i kvarteret Murmästaren å Kungsholmen

därtill lämnar tillgång, de beviljade anslagsmedlen skola återbäras till statsverket.

Genom nådig remiss den 26 januari 1920 har byggnadsstyrelsen anbefallts häröver avgiva

underdånigt utlåtande. Byggnadsstyrelsen, som ännu icke hunnit granska de vidlyftiga

kostnadsberäkningarna, men finner de föreslagna åtgärderna värda allt beaktande,

anser sig dock böra i detta sammanhang vidröra denna fråga, emedan det kan ifrågasättas,

huruvida icke statsverket i samband med beviljande av ett nytt byggnadsanslag

till allmänna barnbördshuset bör övertaga nämnda tomt, vilken synnerligen väl lämpar

sig till uppförande av en förvaltnings byggnad.

Fastigheten, med adressnummer 19 Hantverkaregatan, är belägen mellan denna gata

och Garvaregatän och har en areal av 4,335 kvadratmeter. Tomten är för närvarande

obebyggd och uthyres till upplag, som kunna avhysas den 1 oktober 1920. Med användande

av ovan begagnade beräkningsgrunder skulle en förvaltningsbyggnad å tomten

kunna innehålla 300 rum, och byggnadskostnaderna skulle uppgå till 4,520,000 kronor.

Uppfördes byggnaden i endast 4 våningar, skulle erhållas 240 rum för en kostnad av

3.624.000 kronor.

I samband med uppförandet av det nya barnbördshuset på norra Djurgården

beslöt 1919 års riksdag, att 574,860 kronor skulle av riksgäldskontoret förskottsvis

utbetalas för ifrågavarande byggnads uppförande för att sedermera återgäldas i den

mån ovannämnda fastighet bleve försåld, och beviljade riksdagen tillika för berörda

ändamål ett anslag av 304,640 kronor att till statsverket återbäras, i den män köpeskillingen

kunde komma att överstiga 574,860 kronor. Av den sammanlagda summan

879,500 kronor säger sig direktionen över allmänna barnbördshuset hittills hava återburit

74,500 kronor, ehuru tomten ännu förblivit osåld. Om dess värde för närvarande

kan uppskattas till omkring 200 kronor per kvadratmeter, skulle köpeskillingen

uppgå till 867,000 kronor, av vilka statsverket redan engagerat sig för 805,000 kronor.

Då direktionen i sin ovannämnda underdåniga hemställan om nytt byggnadsanslag

föreslår, att av detta återbära så mycket som försäljningssumman överstiger 805,000

kronor, vill det synas, som statsverket när som helst skulle kunna övertaga tomten,

för den händelse Eders Kungl. Maj: t och detta års riksdag skulle pröva lämpligt att

å densamma omedelbart låta uppföra en förvaltningsbyggnad, genom avskrivning av

nämnda fordran å 805,000 kronor samt beviljande av ett anslag för ändamålet av

62.000 kronor, vilka emellertid icke behövde ställas till Eders Kungl. Majds förfogande

förrän i samband med beviljande av anslag till om- och tillbyggnader å barnbördshuset.

Av de på Riddarholmen förlagda ämbetsverken hava följande anmält behov av

ökat utrymme:

Domänstyrelsen......................................................... med 15 rum

Fångvårdsstyrelsen................................................... » 6 »

Kammarkollegium ................................................... » 20 »

Kammarrätten ......................................................... * 27 >

Kommerskollegium................................................... » 37 »

Statskontoret............................................................ » 43 »

Väg- och vattenbyggnädsstyrelsen.................... * 5 »

Summa 153 rum

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 401-

För avhjälpande j någon mån av denna brist har Eders Kungl. Maj:t, på grund

av framställning från byggnadsstyrelsen, föreslagit innevarande års riksdag, att, för

inredande i gamla riksdagshusets vindsvåning av 20 tjänsterum, å tillägsstat för år

1920 bevilja ett reservationsanslag å 210,000 kronor. I övrigt torde rumsbristen på

Riddarholmen icke för närvarande kunna avhjälpas på annat sätt än genom att något

av de där förlagda ämbetsverken förflyttas till förhyrda lokaler.

Statens byggnadsverksamhet i Stockholm torde emellertid böra dirigeras så, att

de verk, som icke med nödvändighet behöva hava ett så centralt läge som å Riddarholmen,

därifrån avlägsnas, för att bereda plats åt sådana verk, som äro i mera behov

äv dylikt läge. Sålunda torde lantbruksstyrelsen, väg- och vatten byggnadsstyrelsen,

hovrätten och generalstaben utan olägenhet kunna förläggas mindre centralt. Utan att

nu ingå på frågan om de tre först nämnda verkens förflyttning anser sig byggnadsstyrelsen

i detta sammanhang böra i underdånighet framlägga ett förslag till fullföljande

av en redan delvis genomförd byggnadsplan nämligen bebyggandet i full

utsträckning av kvarteret Kandidaten, beläget intill ovannämnda kvarteret Doktorn å

Östermalm. Härigenom skulle icke blott bliva ledigt för annat ändamål generalstabens

nuvarande hus å Riddarholmen, utan beredas stadigvarande och lämpligare lokaler

såväl för detta verk jämte den topografiska avdelningen av rikets allmänna kartverk

som för tre andra därmed i viss mån samhörande institutioner, nämligen krigsarkivet,

artilleri- och ingenjörshögskolan samt sjökrigshögskolan. Det dyrbara krigsarkivet

befinner sig sedan länge på flyttning från den ena till den andra lokalen och

är för närvarande inrymt dels i källare, bottenvåning och vind i generalstabens hus,

dels i kvarteret Sjöhästen (f. d. Kronprinsens stall), dels ock i riksarkivet. Det är på

tiden att detta historiskt viktiga arkiv äntligen får disponera en stadigvarande lokal,

dit alla dess arkivalier kunna samlas och på lämpligt sätt ordnas. Artilleri- och ingenjörshögskolan

är nu inrymd i Artillerigården och för sjökrigshögskolan förhyras

lokaler i egendomen nr 9 vid Arsenalsgatan.

Byggnadsstyrelsens förslag till utbyggande av kvarteret Kandidaten skiljer sig i

vissa avseenden från det förslag härtill, som förelåg, då 1909 års riksdag beviljade

anslag till uppförandet av den år 1912 i huvudsak färdigställda byggnaden för krigshögskolan

i hörnet av Östermalmsgatan och Artillerigatan. Avsikten var då, att i en

motsvarande byggnad i hörnet av Östermalmsgatan och Skepparegatan sedermera inrymma

artilleri- och ingenjörshögskolan samt sjökrigshögskolan samt att utefter den bakom

kvarteret löpande Löjtnantsgatan uppföra en fristående byggnad för krigsarkivet. Enligt

byggnadsstyrelsens förslag skulle kvarteret helt kringbyggas utefter Artilleri-,

Löjtnants- och Skepparegatorna, varigenom skulle vinnas betydligt mera utrymme utan

att skada det arkitektoniska intrycket av byggnaderna. De nya byggnadspartierna

skulle, enligt detta förslag, komma att innehålla omkring 260 rum och draga en byggnadskostnad

av 3,640,000, kronor. I dem skulle, såsom ovan nämnts, kunna inrymmas

icke blott de institutioner, som ursprungligen avsetts att dit förläggas, utan även generalstaben

med allmänna kartverkets topografiska avdelning.

De byggnadsföretag, som byggnadsstyrelsen anser för närvarande kunna ifrågakomma

för beredande av ämbetslokaler äro sålunda:

1) N:r 1 kv. Djursborg; antal rum 125,................................. kostnad 1,900,000 kronor

2) N:r 1 och 2 kv. Trumslagaren antal rum 180,.................. » 2,720,000 »

3) » Doktorn » » 132,.................. » 2,000,000 »

4) N:r 3 » Murmästaren » » 300,.................. » 4,520,000 »

5) » Kandidaten » » 258,.................. » 3,640,000 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition Nr 401.

Vid bedömande av vilket eller vilka av dessa byggnadsföretag företrädesvis bör

komma till utförande torde bland annat följande förhållanden böra beaktas.

I fråga om belägenheten i förhållande till stadens centrum, Gustaf-Adolfstorg,

har kvarteret Murmästaren företrädet framför de övriga. Det ligger omkring 750

meter närmare nämnda torg än mittpunkten på Karlaplanen, därifrån det är ett stycke

att gå till var och en av de andra fyra där ifrågasatta byggnadstomterna. ^ Vidare

torde det få betraktas som en fördel vid dispositionen av rummen att hava så många

som möjligt i ett och samma hus. Det är då lättare att i byggnaden inpassa hela

ämbetsverk och undvika ovannämnda splittring av samhörande lokaler på olika ställen.

Byggnadskostnaderna ställa sig givetvis också något billigare per rum, om dessa sammanföras

i en byggnad än om de fördelas på två eller flera. I dessa hänseenden,

ävensom ifråga om grundbottens beskaffenhet, har kvarteret Murmästaren även företräde

framför de andra.

Genom försäljning av tomten i kvarteret Murmästaren till annan än staten, skulle

visserligen tillföras statskassan 805,000 kronor, men å andra sidan skulle ett omedelbart

övertagande av tomten icke föranleda staten någon direkt utgift. Beträffande

tomterna vid Karlaplanen må påpekas, att man måste kombinera tvenne byggnadsföretag,

för att nå samma rumsantal som i Murmästaren. Sålunda måste man jämte

byggnaden i kvarteret Trumslagaren bebygga endera tomten nr 1 i kvarteret Djursborg

eller Doktorn.

Tomten nr 1 i kvarteret Djursborg kan värderas till minst 870,250 kronor och

tomterna 1 och 2 i kvarteret Trumslagaren till minst 367,950 kronor. Genom försäljning

av dessa tomter skulle alltså tillföras statsverket 738,200 kronor. Huruvida de i

försäljningen intresserade institutionerna, arméförvaltningen och veterinärhögskolan, i

det fall att staten själv använder sina tomter, skola tillgodoskrivas respektive summor,

tillåter sig byggnadsstyrelsen icke att bedöma. Någon direkt utgift för staten lärer

väl deras användning för statsverket icke medföra.

Beträffande kvarteren Doktorn och Kandidaten äger samma förhållande rum;

marken är statens och kan således dess ibruktagande icke medföra någon verklig utgift.

En väsentlig skillnad förefinnes dock mellan denna mark och de båda förstnämnda

Karlaplanstomterna; patentverkets område torde icke kunna ifrågakomma till

försäljning åt enskilda lika litet som de ännu obebyggda delarna av kvarteret Kandidaten;

så kan däremot väl tänkas äga rum med tomterna såväl i kvarteret Djursborg

som i kvarteret Trumslagaren.

Genom ett bebyggande av kvarteren Doktorn och Kandidaten avhänder sig kronan

ingen försäljningsbar tomtmark. Ett bebyggande av kvarteret Murmästaren förutsätter

förvärvandet för ett i själva verket godtyckligt pris av en välbelägen och för det nu

påträngande behovet mycket lämplig tomt.

Ett bebyggande av kvarteret Kandidaten enligt byggnadsstyrelsens förslag innebär,

förutom åstadkommande av permanenta lokaler åt ovan angivna fem institutioner, att

av 94 av dem nu upptagna rum i kronans hus (därav omkring 80 på Riddarholmen)

bliva lediga för andra ändamål, samt 20 nu förhyrda rum kunna undvaras. Härvid

äro icke medräknade de 15 rum i skogsinstitutets f. d. byggnad, som för närvarande

äro upptagna av en del av allmänna kartverkets topografiska avdelning; det torde

nämligen vara osäkert om dessa vid tiden för ifrågavarande nybyggnads fullbordande

vidare kunna påräknas, då Stockholms stad vid parkområdets överlämnande till densamma

eventuellt kan komma att påfordra de gamla byggnadernas nedrivande.

Med stöd av vad sålunda anförts och efter övervägande av skälen för och emot

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung1. Maj:ts proposition Nr 401.

Departe
ments
chefen.

ett bebyggande av den ena eller den andra av ovan angivna fem tomter, anser sig

byggnadstyrelsen i första rummet böra i underdånighet förorda nybyggnaderna å kvarteren

Kandidaten och Doktorn, företrädesvis på den grund, att härigenom fullföljas

och slutföras av statsmakterna redan godtagna planer för bebyggandet av dessa kvarter,

och att genom nybyggnaderna å kvarteret Kandidaten ett avsevärt antal tjänsterum

på Riddarholmen skulle kunna frigöras, samt permanenta lokaler beredas för icke

mindre än fem statsinstitutioner.

Genom dessa båda nybyggnadsföretag bliva emellertid varken vattenfallsstyrelsens

eller skolöverstyrelsens ovan vidrörda lokalfrågor lösta, vilket däremot skulle äga

rum genom bebyggandet av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren. De båda styrelsernas

nämnda framställningar synas byggnadsstyrelsen mycket beaktansvärda; och då

det under alla omständigheter vore synnerligen önskvärt att hava tillgång till en så

centralt belägen och så rymlig förvaltningsbyggnad som den, vilken skulle kunna uppföras

på sistnämnda tomt, anser sig byggnadstyrelsen även böra i underdånighet anhålla

om bemyndigande att uppgöra och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslagsritningar

och kostnadsberäkningar till en dylik byggnad i så god tid, att de kunna

föreläggas 1921 års riksdag.

För den händelse Eders Kungl. Maj:t skulle finna skäl föreslå innevarande års

riksdag att besluta utförande av de ovan angivna byggnadsföretagen i kvarteren Kandidaten

och Doktorn, vilka beräknats tillsammans draga en byggnadskostnad av

5,640,000 kronor, torde någon ändring av det i nådiga propositionen om tilläggsstat

för år 1920 till beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner beräknade reservationsanslaget å 1,500,000 kronor samt det

i innevarande års statsverksproposition på extra stat för år 1921 för samma ändamål

beräknade reservationsanslaget å 3,000,000 kronor icke behöva äga rum.»

De allmänna riktlinjer för lösandet av de till Stockholm förlagda ämbetsverkens

och övriga statsinstitutionernas lokalfråga, som byggnadsstyrelsen

uppdragit i den skrivelse, för vilken jag nyss redogjort, kan jag i allt väsentligt

gilla. Och då man, såsom jag redan vid flera föregående tillfällen

haft anledning framhålla, näppeligen torde kunna undgå att konstatera en

verklig lokalnöd bland ämbetsverken i huvudstaden, tvekar jag icke att,

oaktat de därmed förenade avsevärda kostnaderna, tillstyrka de behövliga

byggnadsföretagens omedelbara utförande.

Byggnadsstyrelsen har uttalat sig för ett bebyggande i första hand av

kvarteren Kandidaten och Doktorn, samt i andra hand av tomten nr 3 i

kvarteret Murmästaren.

Vad kvarteret Kandidaten beträffar delar jag byggnadsstyrelsens mening.

Beträffande de andra två byggnadsplatserna håller jag däremot före,

att tomten i kvarteret Murmästaren bör omedelbart bebyggas, men i anspråktagandet

av de ännu odisponerade delarna av kvarteret Doktorn tills vidare

anstå, i avvaktan på viss ytterligare utredning.

Någon olägenhet synes det icke medföra att ifrågasätta denna avvikelse

från byggnadsstyrelsens förslag med hänsyn till den ytterst välbehövliga rikligare

lokaltillgång, man därigenom skulle erhålla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kunt/l. Maj:Is proposition Nr 401.

Under det att ett bebyggande av kvarteren Kandidaten och Doktorn

skulle tillföra statsverket sammanlagt 390 rum, skulle genom bebyggandet

av kvarteret Kandidaten och ifrågavarande tomt i kvarteret Murmästaren

rumsantalet stiga till 558 och således täcka ej endast det beräknade behovet

under de närmaste åren av rum i statsverkets egna fastigheter utan även

någon del av den utav byggnadsstyrelsen påfordrade rumsreserven.

dag tillmäter även den omständigheten betydelse, att kvarteret Murmästaren

erbjuder ett lämpligare läge för de flesta förvaltningslokaler än

kvarteret Doktorn.

Kostnaderna för bebyggandet av ifrågavarande områden av kvarteren

Kandidaten och Murmästaren hava av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats

till resp. 3,640,000 och 4,520,000 kronor. Mot denna beräkning har

jag i betraktande av de nuvarande höga byggnadskostnaderna intet att erinra.

Till sistnämnda belopp torde emellertid böra läggas eu summa för markförvärv,

enär statsverket icke äger tomten i kvarteret Murmästaren.

Ifrågavarande tomt tillhör, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, barnhuset

och av statsmedel hava för allmänna barnbördshusets räkning ställts

till förfogande belopp, varav 805,000 kronor skola återbäras av blivande

köpeskilling för tomten. Därest tomtens realisationsvärde kan beräknas överstiga

sistnämnda summa, bör alltså barnhuset tillgodoföras ett belopp, motsvarande

överskottet. Detta belopp har bjggna d sstyrelsen — utgående från

ett värde å tomten, vilken omfattar 4,335 kvadratmeter, av- 200 kronor

för kvadratmeter — beräknat till 62,000 kronor.

Under förutsättning, att avtal till detta belopp av vederbörande varder

godkänt — varom meddelande torde få lämnas till riksdagens vederbörande

utskott — torde alltså för tomtens i kvarteret Murmästaren bebyggande

nu böra beräknas ett kostnadsbelopp av 4,582,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden för denna tomts ävensom kvarteret Kandidatens bebyggande torde således

böra beräknas till 8,222,000 kronor. Denna kostnad bör, så vitt nu kan

bedömas, fördelas på flera år. För innevarande och nästkommande år torde de i

statsverkspropositionerna beräknade anslagen, 1,500,000 resp. 3,000,000 kronor,

vara tillfyllest.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kung],

Maj:t måtte föreslå riksdagen

Departe
mentschefens
hemställan.

dels att för utförande av vissa inrednings- och reparationsarbeten

i för statsdepartement in. fl. statsin
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Rungl. Maj:ts proposition Nr 401.

stitutioner avsedda lokaler å 1920 års tilläggsstat

under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

kronor........................................................................ 697,270: —

dels ock att för inlösen av den barnhuset tillhöriga tomten

nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för uppförande å

denna tomt och i kvarteret Kandidaten av byggnader för

inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och

statsinstitutioner bevilja ett belopp av 8,222,000 kronor

samt därav såsom reservationsanslag anvisa

å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde huvudtiteln kronor

........................................................................ 1,500,000: —

samt

å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln kronor

........................................................................ 3,000,000: —.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga. ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen gilla; och skulle proposition av den lydelse,

bil. litt. . .. utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitut s. 4 i texten
  2. SU 1920:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner jämte en s. 1 i texten