Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

1920-01-23 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:42, Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

I

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa

bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av

krig föranledda förhållanden; given Stockholms slott den

23 januari 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt tillämpning

av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga

pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 35 käft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 42.

Förslag

till

Lag

om fortsatt tillämpning ar lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser

mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser

mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden, sådan denna lag gäller till och med den 29 februari 1920,

skall äga fortsatt tillämpning till och med den 28 februari 1921; dock

skall från och med den 1 mars 1920 9 § hava följande lydelse:

Livsmedelsnämnd eller, där sådan ej finnes, kommunalnämnd åligger

att ägna synnerlig uppmärksamhet däråt, att brott mot denna lagangivas

till åtal.

Förordnande, som avses i 1 §, samt förbud och annan bestämmelse,

som enligt 5 § meddelats, skola ej gälla längre än till och med

den 28 februari 1921. I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat

fortfara att gälla även efter sistberörda dag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 42.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 16 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde:

»Lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga

pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden upphör att

gälla den 29 februari 1920. Med anledning härav hava från socialstyrelsen,

folkhushållningskommissionen av juni 1919, överståthållareämbetet

och samtliga länsstyrelser infordrats utlåtanden, huruvida bestämmelser

av det innehåll, som innefattades i nämnda lag, kunde

anses erforderliga för tiden efter sistberörda dag, och hava dessa utlåtanden

nu inkommit.

Socialstyrelsen har framhållit, att under förarbetena till lagen

vissa betänkligheter uttalats av de för ändamålet tillkallade sakkunniga

med avseende å effektiviteten och lämpligheten av en sådan lagstiftning

som ifrågavarande samt att styrelsen icke kunde underlåta att tillmäta

dessa betänkligheter en viss betydelse. Å andra sidan borde emellertid

framhållas, att de förhållanden^ vilka föranlett lagens tillkomst, fortfarande

torde vara i viss mån för handen. Därtill komme, att lagen,

Social
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 42.

trots de bristfälligheter, som måhända vidlådde densamma, genom sin

blotta tillvaro torde vara ägnad att motverka de tendenser till oskäligprisstegring,

som icke kunde förväntas upphöra -så snart efter världskrigets

slut. 1 enlighet med vad sålunda anförts ansåge sig styrelsen

sakna skäl att tillstyrka ifrågavarande lagstiftnings upphörande i och

med utgången av lagens giltighetstid den 29 februari 1920.

Foikhuth&u- Folkhushållningskommissionen har anfört, att erfarenheterna rörande

"''"»iwen”1” lagens tillämpning visade, att densamma syntes vara av betydelse jämväl

under andra förhållanden än dem, som närmast framkallats av

världskriget och dess återverkan på vår inhemska marknad. Det skydd

iör konsumtionen mot oskälig prissättning å av producenter, handlande

eller andra saluförda eller tillhandahållna förnödenheter, som lagen

åsyftat och även i viss utsträckning torde hava visat sig kunna bereda,

syntes alltjämt vara av nöden, icke minst under den dyrtid, som ännu

kännetecknade vårt land. Det vore sålunda kommissionens uppfattning,

att åt bestämmelserna i förenämnda lag borde givas fortsatt giltighet

och att, törst sedan hithörande förhållanden undergått en väsentlig förändring,

till förnyad prövning måtte upptagas frågan, huruvida de borde

alldeles försvinna ur lagstiftningen eller i eventuellt modifierad form

ingå såsom en beståndande del av densamma.

Lättstyrd- 1 de av överståthållareämbetet och länsstyrelserna avgivna ut
låtandena

hava väsentligen olika meningar uttalats beträffande frågan

om behovet av förevarande lagstiftnings prolongation. Överståthållareämbetet

samt länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,

Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västeruorrlands,

Jämtlands och Västerbottens län hava samtliga ansett, att

lagen borde erhålla fortsatt giltighet. Jämväl länsstyrelserna i Uppsala

och Malmöhus län hava uttalat sig för ett förnyande av själva lagen men

samtidigt gjort gällande, att fortsatt tillämpning av lagens bestämmelser

under nuvarande förhållanden näppeligen vore motiverat. Länsstyrelsen

i Stockholms län har förklarat sig förhindrad tillstyrka prolongation, då

sådana förhållanden, som förutsattes i 1 § av lagen, numera ej kunde

anses föreligga. Övriga länsstyrelser hava avstyrkt förlängning av lagens

giltighetstid. Av dessa hava emellertid länsstyrelserna i Östergötlands

och Kopparbergs län framhållit, att en lagstiftning i det syfte, som avses

i förevarande lag, syntes böra antagas att gälla under normala förhållanden.

*

Såsom skäl för lagens prolongation, vilken sålunda förordats av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

överståthållareämbetet och flertalet länsstyrelser, hava dessa huvudsakligen

anfört, att ehuru varutillgången efter krigets slut avsevärt förbättrats,

en kännbar knapphet å ett flertal viktiga förnödenheter, som

i lagen avsåges, dock alltjämt vore rådande, vilket förhållande i sin män

bidragit till fortvaron av den Under kristiden rådande höga prisnivån.

Så länge berörda knapphet rådde, måste man befara, att försök att med

konstlade medel framkalla obefogade prisstegringar ej skulle utebliva,

och saknades ej heller tendenser i denna riktning. Med hänsyn till

osäkra importförhållanden och andra omständigheter vore det ej uteslutet,

att en försämring i den nuvarande varutillgången kunde inträda och

prisnivån ytterligare stiga. Tillvaron av lagen kunde ej anses medföra

skada för den lojala handeln och varuomsättningen. Ehuru lagen under

år 1919 tillämpats i allenast ett ringa antal fall, hade den dock genom

det straffhot, som den inneburit, verkat återhållande på osunda och

samhällsskadliga företeelser på prisbildningens område.

Lika med flertalet av de hörda myndigheterna finner jag vägande Departementsskäl

tala för utsträckande av prisockerlagens giltighetstid. De förhållan- chefenden,

som föranlett lagens tillkomst, äro alltjämt i viss mån förhanden

och kunna väntas fortfara under ännu någon tid framåt. Det kan ej

heller anses uteslutet, att, så länge våra handels- och sjöfartsförbindelser

äro så osäkra som för närvarande, ökade svårigheter kunna uppstå för

landets varutillförsel samt föranleda förminskad tillgång å varor och

stegrade pris.

Men frånsett att ännu rådande abnorma förhållanden påkalla lagbestämmelser

för att stävja ett obehörigt utnyttjande av kristidens svårigheter,

synes mig lagen så mycket mindre för närvarande böra upphöra

att gälla, som dess syfte torde böra tillgodoses jämväl för framtiden.

Aven efter inträdandet av mera normala förhållanden lärer behov

förefinnas av straffbestämmelser gällande jämväl för andra fall av ocker

än sådana, som avses i lagen den 14 juni 1901. Otvivelaktigt behöver

lagstiftningen i fråga i samband härmed omläggas — särskilt har

det även under lagens hittillsvarande tillämpning framstått som ett

önskemål att erhålla en klarare bestämning å de förfaranden, som lagstiftningen

avser att straffbelägga — men innan eu dylik, allmängiltig

ockerlagstiftning kan komma till stånd, synes emellertid, för bevarande

av erforderlig kontinuitet i rättsuppfattningen, nu gällande tillfälliga

prisockerlag höra bibehållas, intill dess ny lagstiftning av mera permanent

natur hinner träda i kraft, vilket tidigast torde kunna ske efter

förslags framläggande vid 1921 års riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 42.

Jag anmärker härvid, att även i andra länder efter krigstillståndets

upphörande lagstiftningar med motsvarande innehåll äro gällande.

Så är1 fallet exempelvis i England samt i våra grannländer Danmark

och Norge.

Med hänsyn till vad jag nu anfört, tillstyrker jag förlängning av

prisockerlagens giltighetstid under ett år från den 29 februari 1920.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i lagen synes det vara

uppenbart, att den allmänna förutsättning för lagens tillämpning, som

enligt 1 § utgöres av förhandenvaron av »utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden», alltjämt måste anses föreligga. Jag får i detta

avseende hänvisa till mitt förut denna dag till statsrådsprotokollet avgivna

yttrande rörande förfoganderättslagens prolongation, däri jag i korthet

angivit skälen för denna ståndpunkt.

Enligt 9 § sådan densamma lyder enligt lagen den 30 april 1918

åligger det livsmedelsstyrelser och livsmedelsnämnder att ägna synnerlig

uppmärksamhet däråt, att brott mot lagen angivas till åtal. Då bibehållandet

av berörda organ för livsrnedelsregleringen kan antagas inom

en nära framtid bliva obehövligt, torde förevarande paragraf böra givas

en med dess ursprungliga lydelse i 1917 års lag överensstämmande avfattning,

varigenom ifrågavarande skyldighet kommer att åligga livsmedelsnämnd

eller, där sådan ej finnes, kommunalnämnd.

I enlighet med vad jag nu anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta ett förslag om fortsatt tillämpning till och med

den 28 februari 1921 av förevarande lag.»

Föredraganden uppläste härefter ett förslag till lag om fortsatt

tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga

pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, vilket förslag

var av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1); och hemställde

toredraganden, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87

regeringsformen angivna ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan blev av Hans Maj:t Konungen bifallen.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

*) Denna bilaga, som är av ordagrant lika lydelse med det vid propositionen fogade lagförslaget,

har hfir uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 42.

Utdrag av protokollet, hållet i Knngl. Maj.ts lagråd fredagen

den .23 januari 1920.

N är varande:

Justitieråden AmÉen,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

16 januari 1920, hade Kungl. Maj:t förordna!, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

över upprättat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19

juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, assessor

Thor Sjöfors.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr, 42.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 23 januari 1920. .

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Statsråden: PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Olsson.

Ohefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde lagrådets

denna dag avgivna utlåtande över det den 16 innevarande januari

till lagrådet remitterade förslaget till lag om fortsatt tillämpning av

lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris

under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden samt hemställde,

att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, matte, jämlikt

§ 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:27 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser a1 i texten
  2. 2LU 1920:9 Andra lagutskottets utlåtande nr 0 s. 7 i texten