Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket

1920-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:423, Med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

1

Nr 423.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid domänverket; given Stockholms slott den 30

april 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att godkänna bilagda förslag till kungörelse med särskilda grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

O. Nilsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 363 höft. (Nr 423.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

Förslag

till

Kungörelse

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön

eller arvode enligt det av 1920 års riksdag godkända avlöningsreglementet

för tjänstemän vid nämnda verk, äga uppbära dyrtidstillägg i

enlighet med vad genom kungörelsen denna dag med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst föreskrivits,

dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser, som här nedan

meddelas.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,

som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse,

å vikariatsersättning enligt 19 § i berörda avlöningsreglemente.

Rörande dyrtidstillägg å arvode till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet

gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse

är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande

av 1920 års riksdag utbetalas till tjänsteman vid ingången av

år 1921.

Mom. 3. För beräknande av dyrtid stilläggets storlek gälla föreskrifterna

i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande

av

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition iSr 423.

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,

skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 31 december 1920

jämte dyrtidstillägg enligt denna kungörelse understiger vad som skulle

utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den

nya lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med

allmänna grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse

härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodo njutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i

samma tjänst eller efter förflyttning til) annan befattning, erhåller en

löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan

uppgår till den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta,

om han då kvarstode med den avlöning, han innehade närmast före

övergången till den nya lönestaten och därå uppbure dyrtidstillägg enligt

förenämnda kungörelse med allmänna grunder för sådant tillägg.

Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av, huruvida tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg,

som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 2-,

Till befattningshavare vid domänverket, som kvarstår å gammal

stat, utgår dyrtidstillägg i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

är stadgat.

§ 3.

Till innehavare av icke ordinarie befattning vid domänverket, för

vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller

av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,

skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,

därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt

till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat, därvid de i §§ 1—5 i kungörelsen med allmänna grun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 423.

der för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt de i § 1

mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning, med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie

befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

§

Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse

utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 423.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 30 april 1920.

N arv ar ande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Statsråden: Undén,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nilsson anförde efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I fråga om dyrtidstillägg till domänverkets personal anförde min

företrädare i ämbetet den 5 mars 1920 vid framläggandet av förslag

till proposition (nr 271) angående lönereglering för nämnda personal

från och med år 1921, att han hade anledning antaga, att förslag därom

skulle bliva färdigt å sådan tid, att det kunde föreläggas den nu samlade

riksdagen, om det ock möjligen icke kunde hinna ske före den ordinarie

propositionstidens utgång. Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende.

Därvid ber jag till en början få erinra, hurusom i § 1 mom. 1

av det förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, avsedd att träda i kraft den 1 juli

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

1920, vilket bilagts propositionen nr 95 till innevarande års riksdag,

intagits stadgande därom, att befattningshavare i statens tjänst, vilkas

avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest

utginge efter av riksdagen prövade grunder, ägde uppbära dyrtidstillägg

å vissa avlöningsförmåner, »där ej bestämmelser i annan ordning äro

eller varda meddelade». Stadgandet har av föredragande departementschefen

motiverats med hänsyn till bland annat ifrågasatta nya löneregleringar.

Angående befattningshavare, vilkas avlöning icke blivit

sålunda bestämd, lämnas regler om dyrtidstillägg i § 7 av kungörelseförslaget.

Vidare stadgas i § 3 mom. 2 av samma förslag:

»Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vatten falls verk samt häradshövdingar

och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är särskilt

stadgat».

Sistnämnda proposition nr 95 beslöts den 30 januari 1920. Frågan

om lönereglering för domänverkets personal var då ännu icke anmäld

för Kungl. Maj:t. Genom propositionen nr 271 angående lönereglering

för personalen vid detta verk hava emellertid för denna personal föreslagits

avlöningar i överensstämmelse med dem, som av 1919 års lagtima

riksdag godkänts för kommunikationsverkens personal. Vid detta

förhållande böra även beträffande domänverket särskilda dyrtidstilläggsbestämmelser

utfärdas liksom i fråga om kommunikationsverken. Angående

dessa verk har förslag i förevarande avseende framlagts i propositionen

nr 321 den 19 mars 1920. Då emellertid kungörelseförslaget

i propositionen nr 95 som sagt är avsett att gälla från och med den

1 juli 1920, men domänverkets lönereglering icke tänkts skola träda

i kraft förrän med nyåret 1921, bör nyssnämnda kungörelseförslag under

innevarande år vara tillämpligt även å domänverkets personal. Något

undantag i § 3 mom. 2 av samma förslag kan därför icke ske för domänverkets

del. I anslutning till ovanberörda stadgande i förslagets § 1

mom. 1 böra dock i allt fall särskilda bestämmelser angående dyrtidstillägg

vid domänverket kunna meddelas, att gälla från och med år 1921.

I avseende å innehållet i de bestämmelser om dyrtidstillägg, som

sålunda böra utfärdas beträffande domänverkets personal, vill jag erinra,

att kommunikationsverkens lönekommitté i sitt förslag till lönereglering

för domänverket utgått i fråga om den lönenivå, efter vilken lönerna

syntes böra regleras, från samma förutsättningar som för kommunikationsverkens

del, nämligen från det prisläge, som att döma av stegringarna

i levnadskostnaderna under åren närmast före krigets utbrott kunde

antagas under normala förhållanden varit rådande i början av 1920-talet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

Kommitténs förslag förutsatte alltså, att den särskilda fördyring av levnadskostnaderna,

som vållats av krigsförhållandena, allt fortfarande skulle

täckas genom dyrtidstillägg. I dessa avseenden innefattar propositionen

om lönereglering för domänverkets personal icke någon avvikelse från

kommitténs ståndpunkt. Åven för domänpersonalens vidkommande bör

därför liknande reduktion i dyrtidstilläggen ske, som nu i propositionen

nr 321 föreslagits för kommunikationsverkens personal. Jämväl i övrigt

synes det i sistnämnda proposition innefattade förslaget ägnat att läggas

till grund för bestämmelser om dyrtidstillägg även vid domänverket.

Nämnda förslag grundar sig på utredning av kommunikationsverkens

lönenämnd. Jag kan i tillämpliga delar nu åberopa denna utredning

och chefens för civildepartementet yttrande däröver, vilka återfinnas i

statsrådsprotokollet vid sistnämnda proposition. Inom jordbruksdepartementet

har i anslutning härtill upprättats förslag till kungörelse med

särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Skiljaktigheterna mellan detta förslag och det vid nyssberörda

proposition nr 321 fogade kungörelseförslaget beträffande kommunikationsverkens

personal äro endast, att vissa bestämmelser, som icke äro

tillämpliga vid domänverket, uteslutits, samt att hänsyn tagits till att

löneregleringen för domänverket är avsedd träda i tillämpning först med

1921 års ingång.

Sedan departementschefen föredragit det upprättade kungörelseförslaget,

hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av bestämmelserna

i 54 § riksdagsordningen i proposition föreslå riksdagen att

godkänna detsamma.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bil. .. . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid d s. 10 i texten
  2. JoU 1920:98 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket. a1 i texten