Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
1920-04-30 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:435, Med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
Dokumentets text
Kung!,. May.ts proposition Nr 435.
1
Nr 435.
Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension; given Stockholms
slott den 30 april 1920.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga bilagda förslag till lag om vissa ändringar i lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
/
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 375 käft. (Nr 435.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 435.
Förslag
till
Lag
om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinne''
havares rätt till pension.
Härigenom förordnas, att 2, 5, 6, 7 och 13 §§ i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skola,
5, 6, 7 och 13 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:
2 §•
Denna lag äger icke tillämpning i fråga om statsråds-, j ustitierådsoch
regeringsrådsämbete, civil tjänst med pensionsrätt i arméns eller
flottans pensionskassa, tjänst vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk, lärarbefattning vid folkskoleseminariernas
övningsskolor, tjänst vid domänverket, ej heller i fråga om befattning,
som är uteslutande prästerlig, utan gälle i avseende å dem vad i fråga
om pension nu är eller framdeles må varda stadgat.
5 §•
Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:
för manlig — — — trettiofem tjänstår;
för kvinnlig — — — trettio tjänstår;
dock att sådan rätt inträder:
a) ------;
b) ------;
c) ------;
d) --- ---;
e) för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, befälhavare
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 435.
å lotsverkets ångfartyg. Vega, å lotsverkets ångfartyg anställd maskinist
och uppbördsman, å fyrskepp anställd fyrmästare eller reservfyrmästare,
fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare, fyrvaktare samt fyrbiträde,
manlig befattningshavare, tillhörande okonomipersonalen vid
statens anstalter för sinnessjuka, betjänte vid tullverkets kust- och gränsbevakning,
gymnastiklärare och musiklärifre vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna, de vid blindundervisningsanstalterna
anställda lärare ävensom beridare vid hingstdepå:
vid sextiotvå levnads- och trettio tjänstår;
f) för lärare vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut:
vid sextiofem levnads- och tjugu tjänstår;
g) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre
tjänstår;
h) för yrkesinspektör och manlig assistent inom yrkesinspektionen
ävensom underinspektör, för bergmästare, gruvingenjör, sprängämnesinspektören
och inspektör över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring, för chefen för statens provningsanstalt samt avdelningschef
och förste avdelningsingenjör vid anstalten, för lärare vid
universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, gymnastiska centralinstitutet,
farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, undervisningsanstalterna
för barnmorskor, veterinärinstitutet, fria konsternas akademi,
musikaliska akademiens konservatorium, skogshögskolan samt lantbruksinstitutet
vid Ultuna och lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp,
för folkskolinspektör, för föreståndare och överassistenter vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, för avdelnings föreståndare
vid statens skogsförsöksanstalt ävensom för statskonsulenter
i olika grenar av lanthushålluingen samt länsveterinärer: vid sextiofem
levnads- och tjugufem tjänstår;
i) för rektorer och lektorer vid tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier: vid sextiofem levnads- och trettio tjänstår;
k) för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka, ämneslärare
vid allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
samt annan övningslärare vid sådan läroanstalt än de under
e) särskilt angivna ävensom för lärare vid skeppsgosseskola: vid sextiofem
levnads- och trettiotre tjänstår;
l) för den manliga bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna
och statens tvångsarbetsanstalter, maskinist och förman vid statens uppfostringsanstalt
å Bona, lotskapten, lotslöjtnant, överlots, å fast fyr
anställd fyrmästare, upj)bördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträde, landsfogde
och landsfiskal, betjänte vid tullverkets lokalförvaltning, skogs
-
4
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 435.
förvaltare vid universitetet i Uppsala och assistent hos honom samt
skogvaktare vid nämnda universitet, andra ämnes- och övningslärare vid
statens läroverk än de under e), h), i) och k) särskilt angivna ävensom
statsgeologer, lantbruksingenjörer och distriktslantmätare, distriktschefer
och distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten ävensom
observatörer, geodeter, kartografer, manliga ritare och gravörer vid rikets
allmänna kartverk samt förste aktuarie, aktuarie, kartograf, manliga
ritare och gravörer vid sjökarteverket: vid sextiofem levnads- och trettiofem
tj anstår;
m) för chefen för lantbruksstyrelsen: vid sextiosju levnads- och tio
tjänstår såsom chef för nämnda styrelse;
n) för lantbruksinspektoren vid statens uppfostringsanstalt å Bona,
ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, byråchefen för
lantbruksärenden i lantbruksstyrelsen och lantbruksakademiens sekreterare,
tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet och ordförande i anstaltens
nämnd: vid sextiosju levnads- och tjugufem tjänstår.
6 §•
Skyldighet att från tjänsten avgå inträder:
a) -----;
b) -----;
c) -----;
d) --- - —
Befinnes tjänstinnehavare vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
och har sådan tjänstinnehavare tillika antingen, där enligt
5 § rätt till hel pension inträder vid sextiosju levnadsår, uppnått en
levnadsålder av minst sextiofem år, eller, där enligt samma paragraf
rätt till hel pension inträder vid sextiotvå år eller fråga är om läkare
vid hospital eller asyl för sinnessjuka eller förste provinsialläkare, som
tillika är provinsialläkare, uppnått en levnadsålder av minst sextio år,
eller, där fråga är om maskinist eller förman vid statens uppfostringsanstalt
å Bona, skogsförvaltare vid universitetet i Uppsala, assistent hos
honom eller skogvaktare vid nämnda universitet, betjente vid tullverkets
lokalförvaltning eller de i 5 § 1) omförmälda tjänstemän vid lotsverket,
rikets allmänna kartverk och sjökarteverket, uppnått en levnadsålder av
minst sextiotre år, eller ock, där fråga är om yrkesinspektris, kvinnlig
assistent inom yrkesinspektionen, mästerlots eller lots, uppnått en levnads
-
5
Kungl. Majds proposition Nr 435.
ålder av minst femtioåtta år, iige Konungen, uppå därom av vederbörande
myndighet gjord framställning, förklara sådan tjänstinnehavare
skyldig att från tjänsten avgå.
7 §•
Vid — — — pensionsunderlag.
Har — — — av hel pension.
Tjänstinnehavare — — — inträde.
Om den, som är berättigad till pension enligt denna lag, tillika
är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund av
inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt föreskrift i lagen angående rätt
till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfalls verk eller i lagen angående rätt
till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid domänverket eller i reglemente
för kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie
_ personal, räknas sistnämnda pension som del av den honom enligt
denna lag tillkommande pension, vilken alltså skall minskas med det
pensionsbelopp, som pensionstagaren sålunda äger utbekomma från
pensioiisförsäkringsfonden.
13 §.
Pension enligt denna lag sökes i fråga om tjänst vid tullverket
hos generaltullstyrelsen, dock att pension för generaldirektör vid nämnda
styrelse sökes hos statskontoret.
I — — — statskontoret.
Om — — — Konungen.
Pensionen — — — upphör.
Häftar —--guldits.
Denna lag träder i kraft, såvitt angår den manliga bevakningspersonalen
vid statens tvångsarbetsanstalter, assistenten hos skogsförvaltaren
vid universitetet i Uppsala och personalen vid domänverket,
den 1 januari 1921 samt i övriga delar den 1 juli 1920.
6
Kung!,. May.ts proposition Nr 435.
Bevaknings
per. (malen
vid statens
tvångsarbesanstalter.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 30 april 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern BRANTING,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, civil-, ecklesiastikoch
jordbruksdepartementen anmälde chefen för finansdepartementet, statsrådet
Thorsson, förslag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Föredraganden anförde
härvid följande:
Vid bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit innevarande års riksdag
i proposition nr 246 om beviljande av anslag till fångvården och statens
tvångsarbetsanstalter m. m. skulle, bland annat, tvångsarbetsanstalterna
å Svartsjö och i Landskrona från och med den 1 januari 1921 skiljas
från fångvårdsförvaltningen samt under namn av »statens tvångsarbets
-
7
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 435.
anstalt å Svartsjö»- och »statens tvåugsarbetsanstalt i Landskrona» läggas
under särskilda styrelser.
Ett genomförande av denna organisationsförändring nödvändiggör
en ändring i 1907 års pensionslag. I 5 § av berörda lag stadgas, bland
annat, under k), att rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder
för »den manliga bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna» vid 65
levnads- och 35 tjänstår. Under nämnda begrepp faller för närvarande
jämväl den vid tvångsarbetsanstalterna anställda personalen av lägre
grad. Detta förhållande skulle dock upphöra efter dessa anstalters skiljande
från fångvården. Då det givetvis icke är avsett, att organisationsförändringen
skall verka någon rubbning i de för nämnda personal nu
gällande pensionsbestämmelserna, torde till nyssberörda stadgande böra
göras ett tillägg, varigenom detta kommer till uttryck. De befattningshavare
vid statens tvångs arbets anstalter, som motsvara bevakningspersonalen
vid straffanstalterna, skulle enligt de stater för tvångsarbetsanstalterna,
vilkas godkännande sökts i förut omförmälda proposition,
komma att utgöras av förste förmän, förmän, första vaktfruar och vaktfruar.
I det med k) för närvarande betecknade stycket uti ifrågavarande
paragraf lärer alltså lämpligen efter orden »för den manliga bevakningspersonalen
vid fångvårdsanstalterna» böra inskjutas orden »och
statens tvångsarbetsanstalter». Att av särskild anledning punkten k) bör
erhålla beteckningen 1) får jag tillfälle att i det följande omnämna. Beträffande
andra befattningshavare vid tvångsarbetsanstalterna än de till
bevakningspersonalen hänförliga böra de för manliga befattningshavare
meddelade allmänna bestämmelserna vinna tillämpning.
Kungl. Maj:t bar med proposition den 12 mars 1920, nr 313, Tjänsteman
förelagt riksdagen förslag till lag angående rätt till tjänstepension för vidpost'' och
ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar ken, statens
och statens vattenfallsverk. Beträffande detta förslags innehåll tillåter J^nvägaroch
jag mig att hänvisa till chefens för civildepartementet yttrande vid Va verk.
framläggande av förslaget i fråga.
Ett bifall till berörda lagförslag påkallar vissa ändringar i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Från denna lags
tillämpning måste nämligen undantagas tjänster vid postverket och statens
vattenfallsverk, vilka skulle överflyttas till den nya lagen.
I 2 § av den civila pensionslagen böra bland tjänster, å vilka
lagen icke äger tillämpning, införas tjänster vid postverket och statens
vattenfallsverk.
Ur 5 § böra uteslutas där angivna befattningar vid postverket och
statens vattenfallsverk.
8
Lärare vid
tekniska högskolan
och
Chalmers tekniska
institut.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 435.
Ur 6 § sista stycket böra orden »statens vattenfall sverk» utgå.
Ur 13 § första stycket böra slutligen borttagas orden »i fråga om
tjänst vid postverket hos generalpoststyrelsen».
I fråga om sådana tjänstemän vid postverket och statens vattenfallsverk,
. vilka icke övergå på den från och med den 1 juli 1920 gällande
nya lönestaten, skola emellertid på grund av stadgandet i 45 § i det
gemensamma avlöningsreglementet den civila pensionslagens bestämmelser
fortfarande bliva tillämpliga, dock att pensionsfonden för civila
tjänstinnehavare icke vidare skall bestrida någon del av pensionerna.
I 7 § av den civila pensionslagen meddelas föreskrift om minskning
av pension, som utgår enligt samma lag, för den händelse att
pensionstagaren tillika är berättigad till pension på grund av inbetalning
till pensionsstyrelsen jämlikt föreskrift i reglemente för kassa för pensionering
av i statens tjänst anställd icke-ordinarie personal. Motsvarande
föreskrift återfinnes även i 17 §§ av reglementena för nyssnämnda kassor.
Då enligt 12 § av omförmälta lagförslag dylik inbetalning till
pensionsstyrelsen skulle kunna äga rum jämväl för sådan ordinarie befattningshavare,
å vilken lagförslaget skulle äga tillämpning, bör nyssberörda
föreskrift i den civila pensionslagen — liksom tidigare i proposition
till årets riksdag föreslagits beträffande de nämnda reglementena —
så ändras, att förut antydd minskning av pension jämväl äger rum,
om vederbörande är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden
på grund av inbetalning jämlikt stadgande i lag angående rätt
till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid de fyra nu ifrågavarande
kommunikationsverken.
Enligt 1 § i pensionslagen tillkommer rätt till pension vid avgång
från tjänst, med vissa i lagen stadgade undantag, envar ordinarie innehavare
av civil tjänst med lön å stat, som blivit fastställd av Konungen
och riksdagen. Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder
enligt 5 § för manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsår
och trettiofem tjänstår; dock att sådan rätt inträder för, bland andra,
lärare vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut vid sextiofem
levnads- och tjugufem tjänstår.
I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning har styrelsen för tekniska
högskolan, under åberopande av en framställningen bifogad skrivelse
från högskolans lärarkollegium, hemställt om vidtagande av åtgärder
för att det antal tjänstår i statstjänst, som erfordrades för att
professor vid högskolan finge erhålla full'' pension, måtte bliva nedsatt
från tjugufem till högst tjugu år.
9
Kungl. Majds proposition Nr 435.
I lärarkollegiets berörda skrivelse liar anförts huvudsakligen följande:
»Bestämmelsen
jom 25 tjänstår för erhållande av full pension medför
stora olägenheter vid rekryteringen av högskolans professorer, särskilt
då det gäller besättandet av professurerna i de speciellt tekniska
läroämnena. De för dessa befattningar mest kompetenta personerna
synas ofta nog vara att söka bland sådana i enskild tjänst arbetande
ingenjörer, vilka icke förut innehaft någon statens befattning och äro
i den åldern, att de icke såsom professorer skulle hinna uppnå de för
full pension lagstadgade tjänståren..
Konkurrensen med industrien om dylika personer är ytterst skarp
på grund av de större ekonomiska förmåner, som industrien är i stånd
att giva. Då det är av den största vikt att högskolan lyckas för professorsbefattningarna
förvärva de allra bästa förmågorna, ligger det givetvis
i statens intresse att i sin mån göra allt för att underlätta högskolans
strävan härutinnan. Detta skulle i någon mån åstadkommas, om såsom
åtminstone någon ersättning för den ekonomiska uppoffring, som övertagandet
av en professorsbefattning ofta medför för en ingenjör, full
pension kunde garanteras honom även om hans tjänstetid vid uppnådd
pensionsålder icke skulle uppgå till 25 år.
Vid en undersökning av professorernas vid högskolan åldersförhållande
befinnes det, att av högskolans nuvarande 28 ordinarie professorer
icke mindre än 15 vid utnämningen till sin professorsbefattning
voro över 40 år och således endast 13 voro 40 år eller därunder. Av
de förstnämnda hava emellertid de flesta före utnämningen haft annan
befattning vid högskolan eller annan statsanställning, som medför tjänstårsberäkning,
så att endast 4 eller möjligen 5 icke komma att vid
eventuellt uppnående av pensionsåldern hava 25 tjänstår.»
I förevarande fråga har statskontoret den 20 mars 1919 avgivit
utlåtande samt därvid anfört:
»Enligt bestämmelserna i 5 § g) av lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension gäller i fråga om
lärare vid tekniska högskolan liksom beträffande lärare vid universiteten
och övriga högskolor, att rätt till åtnjutande av hel pension inträder
vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Då sådan rätt för tjänstinnehavare i
allmänhet inträder först vid 67 levnads- och 35 tjänstår, visar det sig,
att redan med nuvarande stadgande en avsevärd nedsättning särskilt i
fråga om det till hel pension berättigande antalet tjänstår ägt rum för
dessa lärare. Därest emellertid, såsom av de remitterade handlingarna
synes framgå, erfarenheten visat, att bestämmelsen om 25 tjänstår såsom
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 satnl. 375 höft. {Nr 435.) 2
10
Kungl■ Maj:ts proposition Nr 435.
förutsättning- för att komma i åtnjutande av hel pension utgjort hinder
mot att till professorstjänst vid tekniska högskolan förvärva den för
tjänsten mest lämpliga person, torde det icke kunna förnekas, att härutinnan
ligger ett starkt skäl till att vidtaga en sänkning av den för
hel pension erforderliga tjänståldern till 20 år i fråga om lärare vid
tekniska högskolan. Statskontoret vill dock ifrågasätta, huruvida icke
konsekvensen kräver, att en sådan ändring blir gällande även för lärarna
vid Chalmers tekniska institut.
. Om den föreslagna ändringen anses böra vidtagas, synas ifrågavarande
lärare böra avskiljas från de tjänstinnehavare, som äro angivna
under 5 § g) i pensionslagen, och upptagas i en ny punkt e), varav
följer, att nuvarande punkterna e)—m) böra erhålla förändrade beteckningar
f)—n).»
I anledning av vad statskontoret sålunda anfört har Kungl. Maj:t
i ärendet hört styrelsen för Chalmers tekniska institut, vilken avgivit
den 14 juni 1919 dagtecknat yttrande i ärendet under anförande, bland
annat:
»Av institutets nuvarande 10 professorer och 5 andra-lärare voro
4 professorer och 1 andra-lärare vid utnämningen till sin tjänst över
40 år. En var sålunda 55 år, en 46, en 45, en 43 och en 41 år. Av
de förstnämnda hava emellertid två före utnämningen till sin professorsbefattning
haft annan statsanställning, som medför tjänstårsberäkning,
så att de vid eventuellt uppnående av pensionsåldern hava att räkna 25
tjänstår. Otvivelaktigt har bestämmelsen om det antal tjänstår, som
vant gällande för erhållande av full pension för lärare vid Chalmers
tekniska institut, avhållit åtskilliga väl meriterade och kompetenta ingenjörer
att söka lärarbefattning vid institutet. Institutets styrelse får
därför på lärarrådets tillstyrkan med instämmande i vad lärarkollegiet
vid tekniska högskolan och statskontoret anfört hemställa, att åtgärder
måtte vidtagas för att antalet tjänstår för full pension för professor
vid tekniska högskolan och ordinarie lärare vid Chalmers tekniska institut
nedsättes från 25 till 20.»
I 1907 års pensionslag hava vissa tjänstemän beretts tillfälle att
erhålla full pension vid något tidigare levnadsår samt vid avsevärt lägre
tjänstålder, än som är stadgat för civila tjänstinuehavare i allmänhet,
och detta antingen på den grund att deras tjänstgöring ansetts vara av
mera ansträngande natur eller därför att det för dem krävdes mer än
vanligt långa förberedelser för att vinna och ådagalägga nödig kompetens
för respektive tjänsters behöriga skötande.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 435.
Bland dessa tjänstemän äro även'' här ifrågavarande befattningshavare,
beträffande vilka senast angivna förutsättning för förkortande
av den för pension i allmänhet stadgade tjänståldern är i alldeles särskild
grad för handen. Sålunda kunna, såsom i det föregående framhållits,
med de för ifrågavarande befattningar nu gällande pensionsförmåner
avsevärda svårigheter uppstå att få befattningarna på fullt tillfredsställande
sätt besatta. Innehavarna av desamma torde i regel icke
kunna tillträda dem vid så tidig ålder, att de, då de uppnått den levnadsålder,
vid vilken de enligt gällande bestämmelser måste avgå, hunnit
intjäna nu för dem stadgade tjänstår. Jag anser därför, att en
sänkning i den till hel pension för sagda befattningshavare berättigande
tjänståldern är av behovet påkallad. Nämnda tjänstålder torde sålunda
böra sänkas från tjugufem till tjugu år, och de ändringar i pensionslagen,
som härav föranledas, införas i lagens 5 §, i huvudsaklig överensstämmelse
med statskontorets förslag.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag är under
åttonde huvudtiteln förslag framlagt om inrättande vid universitetet i
Uppsala av en assistentbefattning hos skogs förvaltaren. I sitt i ärendet
avgivna utlåtande hade löneregleringskommittén fäst uppmärksamheten
därå, att, därest den föreslagna assistenttjänsten inrättades, åtgärd borde
vidtagas för ändring i den civila pensionslagens bestämmelser i syfte
att även assistenten måtte, liksom redan skett me.d skogsförvaltaren och
skogvaktarna vid nämnda universitet, upptagas bland de befattningshavare,
för vilka rätt till åtnjutande av hel pension inträder vid 65
levnads- och 35 tjänstår.
I enlighet med löneregleringskommitténs uttalande tillstyrker jag
nu ett sådant tillägg i 5 § av civila pensionslagen, att blivande innehavare
av berörda assistentbefattning i angivna hänseende varder likställd
med skogsförvaltaren och skogvaktarna vid universitetet i Uppsala.
Berörda likställighet torde emellertid böra utsträckas att jämväl avse
skyldigheten att från tjänsten avgå, vilket föranleder en mindre ändring
i 6 § av ifrågavarande lag.
Med proposition den 5 mars 1920, nr 271, har Kungl. Maj:t
förelagt riksdagen förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid
domänverket, i anslutning vartill Kungl. Maj:t denna dag beslutat avlåta
proposition till riksdagen med förslag till lag angående rätt till tjänstepension
för ordinarie tjänstemän vid berörda verk.
I händelse av bifall till omförmälda förslag, beträffande vilkas när
-
Assistenten
hos skogsförvaltaren
vid
universitetet
i Uppsala.
Tjänstemän
vid domänverket.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 435.
mare innehåll jag tillåter mig hänvisa till chefens för jordbruksdepartementet
yttranden vid förslagens framläggande, erfordras i 2, 5, 6, 7
och 13 §§ i civila pensionslagen motsvarande ändringar som de i anledning
av lagförslaget angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket med flera verk ovan angivna.
Tiden för de Av de sålunda ifrågasatta ändringarna i civila pensionslagen torde
stämmeisernaa ^ei som sammanhänga med den föreslagna omorganisationen av tvångsikrafttrd■
arbetsanstalterna och inrättandet av en assistentbefattning hos skogsdande.
förvaltaren vid universitetet i Uppsala, äveDsom de, vilka föranledas av
ovannämnda lagförslag angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid domänverket, böra träda i kraft den 1 januari 1921 samt
de övriga vinna tillämpning redan från och med den 1 juli innevarande år.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet
med vad han sålunda anfört upprättat förslag till lag om vissa
ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
förelägga riksdagen berörda förslag till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
T. S. Ekberg.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:434 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinne s. 10 i texten
- BU 1920:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt ti s. 1 i texten