Sök i Ratio Lex

Med förslag angående inkomstberäkningar för 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat m. m

1920-05-31 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:437, Med förslag angående inkomstberäkningar för 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

1

Nr 437.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående

inkomstberäkningar för 1920 års tilläggsstat och 1921 års

riksstat m. m.; given Stockholms slott den 4 juni 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande av

tidigare gjorda förslag i den mån de strida mot de här nedan framställda,

föreslå riksdagen

A) beträffande tilläggsstaten för år 1920

upptaga de under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» uppförda

inkomsttitlarna med följande belopp, nämligen:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen..................... kronor 60,000

2. Avgifter för granskning av biografbilder ...... » 30,000

3. Inkomst av myntning och justering ............... » 84,000

•4. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

............................................................. » 550,000

5. Bidrag till bankinspektionen .......................... » 70,650

6. Denatureringsavgifter ............................................. » 55,000;

B) beträffande riksstaten för år 1921

ej mindre utesluta de i statsverkspropositionen upptagna inkomsttitlarna

»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning», å

4,600,000 kronor och »Punschskatt, bevillning''», å 1,500,000 kronor

än även uppföra nedannämnda inkomsttitlar på följande sätt,

nämligen:

dels bland »Egentliga statsinkomster»

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 377 höft. (Nr 437.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

under »I. Skatter»:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a. Skatt å inkomst och förmögen
-

het ............................................. 246,500,000

p. B-skatt å aktiebolag in. fl...... 5,500,000

b. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ...............................................

c. Stämpelmedel, bevillning ............................................

d. Lastpenningar, bevillning............................................

e. Hyresvärdestegringsskatt, bevillning ......................

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning''.....................................................

c. Tobaksskatt, bevillning ................................................

och under »III. Inkomster av postsparbanksrörelsen»

dels bland »Inkomster av statens produktiva fonder»:

under »I. Statens affärsverksamhet» :

1. Postverket:

inkomster, bevillning

driftkostnader ..........

överskott.....................

2. Telegrafverket:

inkomster.......................................................... 90,000,000

driftkostnader.............................................. 87,000,000

överskott ...........

3. Statens järnvägar:

inkomster............

driftkostnader ..

överskott ...........

4. Statens vatten fallsverk:

a. Statens kanalverk:

inkomster ......................... 1,250,000

driftkostnader..................... 1,050,000

överskott ............................................. 200,000

345,000,000

345,000,000

78,200,000

74,000,000

252,000,000

200,000

55,000,000

800,000

6,500,000

105,000,000

38,600,000

718,995

4,200,00ff

3,000,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

c.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

Statens kraftverk:

inkomster........................... 14,750,000

driftkostnader .................. 8,450,000

överskott.................................................. 6,300,000

Statens vatten fallsverks fastighetsförvaltning

:

inkomster ........................ 400,000

driftkostnader.............. 200,000

överskott............................................... 200,000

Säger för statens vattenfallsverk:

inkomster ........................................... 16,400,000

driftkostnader............................................... 9,700,000

överskott.............................................................................. 6,700,000

5. Statens domäner:

inkomster.......................................................... 68,000,000

driftkostnader ................................... 34,617,000

överskott ................................................................................. 33,383,000

dels ock bland »I anspråk tagna kapitaltillgångar»:

under »II. Uppkomna av lånemedel»:

2. Återbetalning av vissa under fjärde huvudtiteln och

titeln »Förlag till statsverket» å 1918 års tilläggstat

anvisade anslag.................................................................... 6,323,905;

C) anvisa

dels å tilläggsstaten för år 1920 bland »Utgifter för kapitalökning»

under titel »Tillfällig försträckning åt postverket» för täckande av

nämnda verks driftförlust under år 1920 ett förslagsanslag, högst, att

utgå av tillfälliga lånemedel, å......................................... kronor 4,200,000;

dels ock å riksstaten för år 1921 bland »Utgifter för kapitalökning»,

att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, under titel »Återbetalning

av tillfälliga lånemedel»,

ej mindre till återbetalning av tillfällig försträckning åt postverket

för täckande av verkets driftförlust under år 1920 ett förslagsanslag,

högst, att av verkets överskott direkt utgå, å ............ kronor 4,200,000,

än även till återbetalning av vissa under fjärde huvudtiteln och

titeln »Förlag till statsverket» å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag

ett förslagsanslag, högst å ............................................... kronor 6,323,905;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 437.

samt

D) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1921 skall

utgå med 185 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp.

GUSTAF.

Richard Sandler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Katigt- Maj:ts proposition Nr 437.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 juni 1920.

N är var an de:

Hans excellens herr statsministern BraNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Sandler:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla vissa frågor rörande

beräkningarna av statsverkets inkomster för reglerande av 1920 års

tilläggsstat och 1921 års riksstat.

Därvid erinrar jag till en början om, att under åtskilliga år förändringarna

under riksdagens lopp i de vid riksdagens början framlagda

statförslagen varit så betydande, att Kungl. Maj:t inemot tiden för

riksdagens avslutande funnit erforderligt att framlägga fullständigt nya

inkomstberäkningar. Under fjolåret ansågs emellertid ett djdikt förfarande,

som ju förutsätter att så gott som alla på budgeten inverkande beslut redan

fattats, icke erforderligt. Icke heller i år torde en dylik fullständig omräkning

av budgetens inkomstsidor vara nödvändig. Det synes då ändamålsenligare

att utan ytterligare tidsutdräkt för riksdagen framlägga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

de förslag till ändring i vissa delar av inkomstberäkningarna, som föranledas

av avgivna propositioner samt av vissa i riksdagen fattade eller

förestående beslut.

Härvid yppar sig visserligen den svårigheten, att det på budgetställningen

kanske allra mest inverkande spörsmålet, nämligen frågan

om dyrtidstillägg för åren 1920 och 1921 åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl., ännu icke av riksdagen avgjorts. Statsutskottet, som förberedelsevis

behandlat frågan, har emellertid nu avgivit utlåtande i ämnet.

Av utlåtandet framgår, att de grunder för dyrtidstilläggens beräknande,

som utskottet förordar, skulle draga en ökad kostnad — i jämförelse

med vad i statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för

år 1920 förutsattes —till belopp, i vad angår de å huvudtitlarna uppförda

anslagen, av i runt tal för år 1920 33.2 miljoner kronor och för

år 1921 40 miljoner kronor. Härvid har då, vad angår år 1920, hänsyn

icke tagits till dyrtid stilläggen för postsparbanken och de i budgetsavseende

med nämnda inrättning jämställda verk, i avseende å vilka dyrtidstilläggsanslagen

motsvaras av enahanda belopp å staternas inkomstsida, liksom

icke heller till vissa under åttonde och nionde huvudtitlarna beräknade,

för alldeles speciella ändamål avsedda dyrtidstilläggsanslag, såsom till

nordiska museets befattningshavare m. fl. För de affärsdrivande verken

hava med tillämpning av de grunder, som utskottet föreslår, dyrtidstillläggskostnaderna

beräknats komma att uppgå till följande approximativt

uppskattade belopp, nämligen:

1920 1921

för postverket ...................

» telegrafverket ..............

» statens järnvägar .......

» statens vattenfallsverk

» statens domäner ........

kronor 17 miljoner

» 25 »

» 83 »

» 2 »

» 4 »

18 miljoner

25 »

87 »

3 »

4.5 »

Med ledning av dessa upplysningar synes det mig möjligt att

redan nu till behandling upptaga frågan om revision i vissa delar av

de i statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år

1920 uppgjorda inkomstberäkningarna. Visserligen linnes vid statsutskottets

utlåtande fogad en av nio utskottsledamöter avgiven reservation,

som, om den bifalles, beräknats komma att minska dyrtidstiiläggskostnaderna

för år 1920 med omkring 12 miljonor kronor, därav inemot

hälften skulle belöpa å de affarsdrivande verken. Vid uppgörandet av

de nya inkomstberäkningarna synes mig emellertid försiktigheten bjuda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ta proposition Nr 437.

att räkna med ovan först omförmälda, på utskottsmajoritetens förslag

grundade kostnadssilfror.

I samband med inkomstberäkningarna stå några frågor, som beröra

staternas utgiftssidor, och torde jag nu få yttra mig även däröver och

jämväl i dessa ämnen i vad på mig ankommer avgiva förslag.

Först torde jag få beröra de förändringar i budgetens utgiftssidor,

som, efter det förslagen till riksstat och tilläggsstat blevo förelagda riksdagen,

vidtagits eller kunna förväntas bliva vidtagna. Härvid bortser

jag från sådana ändringar i avseende å utgifter för kapitalökning, som

utan vidare medföra motsvarande justeringar av de å inkomstsidan upptagna

lånemedlen. Jag erinrar endast om, att anspråken på lånemarknaden

torde komma att bliva väsentligt större än vad vid riksdagens

början förutsattes. Sålunda hava av Kungl. Maj: t för bostadsfrågans

lösning, för elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg m. m.

äskats anslag att utgå av lånemedel till belopp, som beträffande tillläggsstaten

för år 1920 med nära 18 miljoner kronor och beträffande

riksstaten för år 1921 med omkring 50 miljoner kronor överstiga de i

de framlagda statförslagen upptagna lånebeloppen. Av de propositioner,

som röra anslag av lånemedel, har visserligen den, som angår åtgärder

för bostadsfrågans lösning, ännu icke av riksdagen slutbehandlats. Utgår

man emellertid ifrån de anslagsbelopp, som i sistnämnda proposition

äskats, och tager man i övrigt hänsyn till de jämkningar, som av riksdagen

gjorts i de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen, och till de

anslag, som på grund av enskilda motioner av riksdagen beviljats, torde

man emellertid kunna uppskatta nettoökningen av lånemedel för år

1920. till omkring 22.8 miljoner kronor och för år 1921 till omkring50.

5 miljoner kronor.

Vad så angår de verkliga utgifterna torde även dessa, beträffande

såväl tilläggsstaten för år 1920 som riksstaten för år 1921, högst väsentligt

komma att överstiga de beräknade. Förändringarna härutinnan

hänföra sig, såsom redan antytts, i främsta rummet till de höjningar,

som kunna förutses i de av Kungl. Maj:t föreslagna dyrtidstilläggen.

Huru i avseende å tilläggsstaten för år 1920 de allmänna huvudtitelsanslagen

för dyrtidstillägg, sådana de av statsutskottet beräknats, ställa

sig i förhållande till de av Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat

för motsvarande ändamål upptagna belopp, framgår av efterföljande

tabell:

Utgiftssidan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kassafondens

ställning.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

Enl. propositionen

Enl. statsutskottets

om tilläggsstat

beräkningar

Andra huvudtiteln .....

............... kronor

4.2

miljoner

6.0 mi

ljoner

Tredje

»

............... x>

0.9

>x

1.5

»

Fjärde

»

................ x>

28.0

»

35.0

»

Femte

»

................ »

19.0

x>

21.0

x>

Sjätte

»

.............. x>

12.3

»

17.0

x>

Sjunde

»

.............. x> .

11.6

x>

13.0

))

Åttonde

X)

.............. »

13.0

x>

17.0

xx

Nionde

»

............... »

2.7

»

4.0

xx

Tionde

x>

................ »

17.7

»

19.0

xx

Summa

miljoner kronor

109.4

133.5

De allmänna huvudtitelsanslagen till dyrtids tillägg å 1920 års tillläggsstat

skulle sålunda komma att överstiga de beräknade beloppen

med icke mindre än 24.1 miljoner kronor. Härtill skulle komma eu

ökning av det för dyrtidstillägg till lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter

avsedda beloppet, approximativt beräknad till 9.1 miljoner

kronor. Den sammanlagda ökningen av medelsbehovet för täckande

av dyrtidstilläggskostaderna för år 1920 skulle sålunda utgöra förut

omförmälda belopp, 33.2 miljoner kronor.

För år 1921 hade i statsverkspropositionen till dyrtidstillägg beräknats

en avsättning av 160 miljoner kronor. Denna avsättning skulle,

vid bifall till vad statsutskottet ansett sig böra förorda, komma att ökas

till 200 miljoner kronor. Härav föranledes alltså en ökad medelsanskaffning

av 40 miljoner kronor.

Bortsett från dyrtidstilläggen vill det synas, som om förändringarna

i statförslagen i avseende å sådana utgifter, som skola täckas av andra

medel än lånemedel, komma att bliva förhållandevis mindre betydande.

Med hänsyn till innehållet i de av Kungl. Maj:t under riksdagens lopp

i anslagsfrågor avlåtna särskilda propositioner samt riksdagens i dylika

frågor redan fattade beslut torde man hava att räkna med en utgiftsökning

å tilläggsstaten för år 1920 av omkring 1.6 miljoner kronor,

medan däremot å riksstaten för år 1921 en minskning torde kunna påräknas

av cirka 1.2 miljoner kronor.

Den sammanlagda ökningen av verkliga utgifter, för vars täckande

medel skola beredas, skulle sålunda utgöra å 1920 års tilläggsstat omkring

34.8 miljoner kronor och å 1921 års riksstat 38.8 miljoner kronor.

I årets finansplan beräknades, att kassafonden efter mottagandet

av överskottet å 1919 års statsreglering skulle innehålla omkring 340

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

miljoner kronor. I själva verket liar det emellertid nu visat sig, att

kassafondens ställning bokföringsmässigt sett är väsentligt mycket gynnsammare.

Enligt den av statsbokföringskommittén nu verkställda preliminära

budgetsavslutningen för år 1919, vilken emellertid icke kan

göra anspråk på full tillförlitlighet utan kan inrymma betydande felkällor,

skulle kassafondsställningen under år 1919 hava förändrat sig

på följande sätt:

Ingående balans ................................................................. k:

Överskott och brister:

Inkomsttitlar:

Överskott å 1919 års

riksstat ..................... kr. 315,513,811: 10

Brist å 1919 års tillläggsstat.

................... » 9,961,066: 30

Summa överskott »

Utgiftstitlar:

överskott å 1919 års riksstat och samma

års tilläggsstat................................................ » 65,077,168: 7 2

Summa kr. 627,060,060: 6 0.

•. 256,430,147: os

305,552,744: so

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

För 1919 års tilläggsstat.................................... kr. 202,119,955: oo

Utgående balans ............................................................... » 424,940,105: 6 o

Summa kr. 627,060,060: 6 0.

De största överskotten hava, vad inkomsttitlarna beträffar, lämnats

av krigskonjunkturskatten med icke mindre än nära 193 Va miljoner, inkomst-

och förmögenhetsskatten med över 33 miljoner, den extra inkomst-

och förmögenhetsskatten med cirka 43 miljoner, stämpelmedlen

med över 18 miljoner, tullmedlen med över 26 miljoner och tobaksskatten

med nära 24 miljoner. Å utgiftssidan hava de största besparingarna

uppstått å de å nionde huvudtitelns tilläggsstat upptagna anslagen

till åtgärder i prisreglerande syfte samt till lindring i mindre bemedlades

levnadsvillkor, å vilka anslag besparats respektive 41.7 samt

26.5 miljoner, medan däremot ett flertal andra anslag väsentligen överskridits.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 377 höft. (Nr 437.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

Enligt statsbokföringskommitténs budgetssammandrag skulle alltså

kassafonden vid innevarande års början hava en bokförd behållning av

i det närmaste 425 miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka,

att enär vid tiden för uppgörandet av nämnda sammandrag några överskott

å statens affärsverksamhet samt statens utlåningsfonder för år

1919 ännu icke till statsbokföringskommittén redovisats, hela de i riksstaten

för år 1919 upptagna inkomsterna från nämnda titlar blivit i

sammandraget utförda såsom brister, vilka minskat kassafondsbehållningen.

Enligt från statskontorets riksbokslutsbyrå erhållna preliminära

uppgifter hava emellertid postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk,

statens domäner och statens utlåningsfonder under år 1919 lämnat

ett överskott av cirka 43 miljoner kronor, därtill post- och telegrafverket

bidragit med vardera omkring 1 miljon, vattenfallsverken

med cirka 6.2 miljoner, statens domäner med omkring 32 miljoner och

utlåningsfonderna med nära 2.8 miljoner. Statens järnvägar hava visserligen

haft en förlust av inalles 11,070,939 kronor 50 öre, men denna

förlust har täckts ur ett å 1920 års tilläggsstat uppfört särskilt anslag

och kan därför i detta sammanhang lämnas å sido. För att erhålla en

riktig bild av kassafondens ställning vid årets början bör sålunda ovan

angivna belopp, 425 miljoner kronor, ökas med 43 miljoner kronor,

varigenom skulle erhållas en kassafondsbehållning av 468 miljoner

kronor.

Ytterligare är emellertid att märka, att hela det anslag å 25 miljoner

kronor, som å 1919 års tilläggsstat bland verkliga utgifter upptagits

för täckande av statens järnvägars driftförlust under nämnda år,

av järnvägsstyrelsen lyftats och i enlighet därmed i statsbokföringskommitténs

sammandrag upptagits såsom i sin helhet disponerat. Då

det emellertid sedermera visade sig, att driftförlusten, på sätt ovan

nämnts, inskränkte sig till något över 11 miljoner kronor, blev järnvägsstyrelsen

enligt beslut av Kungl. Maj:t den 14 maj 1920 ålagd att

till statskontoret återleverera skillnadsbeloppet. Härigenom har kassafonden

ökats med nära 14 miljoner kronor, vadan kassafondsbehållningen

sålunda nu kan uppskattas till omkring 482 miljoner kronor.

Bokföringsmässigt ter sig sålunda kassafondens ställning gynnsam.

Såsom i årets finansplan framhållits, inrymmer emellertid kassafonden

i stor utsträckning vid årets början ännu icke infhitna medel.

Sålunda ingår i den beräknade behållningen vid årsskiftet 1919—

1920 hela den krigskonjunkturskatt, cirka 274 miljoner kronor, som

inflyter först under innevarande år. På sätt i finansplanen påpekas,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition Nr 437.

ingå vidare i kassafonden överskottsmedel från de aftarsdrivande verken

till belopp av minst 60 miljoner kronor, vilka vid årsskiftet ännu ej inlevererats.

Icke heller det oanvända beloppet av 25-miljonersanslaget

till statens järnvägar, cirka 14 miljoner kronor, fanns vid årsskiftet

tillgängligt i kassafonden. Enligt denna beräkning skulle sålunda den

vid årsskiftet verkligen disponibla kassafondsbeliållningen hava utgjort

cirka 134 miljoner kronor, därav emellertid redan enligt finansplanen

nära 99 miljoner kronor skulle tagas i anspråk för regleringen av 1920

års tilläggsstat. Härefter skulle sålunda såsom tillgänglig kassafondsbehållning

återstå ett belopp av 35 miljoner kronor.

Vad härefter beträffar frågan, huruvida den för år 1920 fastställda

ordinarie riksstaten kan komma att visa över- eller underskott, är det

givetvis ännu för tidigt att därom göra några mera bestämda uttalanden.

Sålunda saknas fullständigt varje material för bedömande av,

huruvida och i vilken mån överskridande av utgiftsanslagen kan komma

att äga rum eller besparingar å desamma kunna komma att uppstå.

Även i avseende å inkomsterna råder ännu så länge i stort sett ovisshet

om, i vad mån beräkningarna kunna visa sig hållbara.

Åtminstone på en punkt lärer det emellertid redan nu vara klart,

att det beräknade beloppet icke kominer att inflyta. Jag syftar härvid

på statens affärsverksamhet. I 1920 års riksstat äro överskotten av

denna verksamhet beräknade sålunda:

postverket ...............................

.......... kronor

4

miljoner

telegrafverket .......................

.......... »

6

»

statens järnvägar....................

.......... » 34

»

statens vattenfalls verk......

.......... 7.8

»

statens domäner ..................

»

28.1

»

Summa kronor 79.9 miljoner.

Så snart behandlingen av frågan om dj^rtidstilläggen till befattningshavarna

i dessa verk inom riksdagens vederbörande utskott fortskridit

så långt, att en någorlunda tillförlitlig uppskattning av driftkostnaderna

var möjlig, infordrade jag från samtliga dessa verk nya

inkomstberäkningar, avseende såväl året 1920 som året 1921. De skrivelser,

som jag i anledning därav fått mottaga, torde i avskrift få såsom

bilagor fogas till dagens protokoll (bil. A—E). Av dessa skrivelser

framgår, att från de affärsdrivande verken under år 1920 kunna påräknas

allenast följande överskott, nämligen: „

1920 års

riksstat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

från telegrafverket............................ kronor 8,000,000

» statens vattenfallsverk............... » 8,000,000

)) statens domäner ....................... » 29,425,000

Summa kronor 45,425,000.

Varken postverket eller statens järnvägar hava däremot beräknats

för år 1920 komma att lämna något som helst överskott. Fastmera har

det antagits, att för år 1920 poströrelsen komme att uppvisa ett underskott

av 2.2 eller eventuellt 4.2 miljoner kronor och järnvägsröreisen

en driftförlust av 19 miljoner kronor, vilken förlust emellertid av järnvägsstyrelsen

ansetts kunna täckas genom taxeförhöjningar. Till dessa

frågor skall jag i det följande återkomma.

Det för statsregleringsändamål påräkneliga överskottet å statens

affärsverksamhet under år 1920 skulle sålunda minskas från i riksstaten

upptagna 79.9 miljoner kronor till omkring 45.4 miljoner kronor och

en brist i budgeten alltså uppstå till belopp av cirka 34.5 miljoner

kronor.

Huruvida denna brist jämte tilläventyrs uppkommande andra underskott

kan helt täckas av överskott å andra inkomsttitlar kan visserligen

ännu icke med bestämdhet sägas. 1 anledning av det gynnsamma utfallet

av 1919 års statsreglering och med hänsyn därtill, att åtminstone

några inkomstkällor, såsom exempelvis stämpel- och tullmedel, redan visat

sig betydligt mera givande än som beräknats — under årets fyra första

månader hava nämligen i stämpel- och tullmedel influtit respektive 27.2

och 50.9 miljoner kronor, medan för hela året icke beräknats mera än

respektive 52 och 70 miljoner kronor — lärer emellertid den förhoppningen

kunna hysas, att inkomsterna å 1920 års riksstat icke blott skola komma

att förslå till täckande av utgifterna å samma stat utan jämväl tillföra

kassafonden överskott.

Vad därefter angår de underskott, som beräknats komma att under

år 1920 uppstå å post- och järnvägsrörelsen, vill jag såsom min bestämda

uppfattning uttala, att det icke bör ifrågakomma att för deras täckande

taga i anspråk skattemedel. I avseende å statens järnvägar har vid

flera föregående tillfällen, såväl av chefen för finansdepartementet som

inom riksdagen, framhållits, att driftkostnaderna borde bäras av trafikanterna

och icke av de skattedragande. Detta torde i minst lika hög grad

gälla beträffande postverket.

Under sådana omständigheter finner jag mig obetingat böra uttala

min anslutning^ill det från järnvägsstyrelsens sida framförda förslaget, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

om tråk kr öreisen ej utvecklar sig i gynnsam riktning, sådana taxeförhöjningar

ske vid statens järnvägar, att åtminstone förlust å rörelsen

under innevarande år såvitt möjligt undvikes. En dylik taxeförhöjning

kan bliva desto nödvändigare, som av järnvägsstyrelsens skrivelse synes

framgå, att, utan dylik höjning, å järnvägsrörelsen jämväl under år 1921

kan beräknas uppkomma förlust. Skulle det visa sig att genom taxeförhöjningar

den erforderliga merinkomsten ej kan uppbringas, lärer

frågan om täckande av den eventuella förlusten få ånyo anmälas vid

nästkommande års riksdag.

I avseende å postverket anser jag mig — med hänsyn till ovissheten

om, huruvida den i generalpoststyrelsens skrivelse omförmälda

transitersättningen verkligen under år 1920 inflyter — böra räkna med

det större av de såsom driftförlust för år 1920 alternativt beräknade

beloppen, eller 4.2 miljoner kronor. Med hänsyn till att postavgifterna

för innevarande år redan blivit av riksdagen bestämda, är det nu ické

möjligt att genom taxeförhöjningar bereda medel till täckande av denna

driftförlust. En omedelbar taxeförhöjning torde för postverkets vidkommande

icke heller vara så absolut nödvändig, då enligt generalpoststyrelsens

beräkningar postverket, redan med de av riksdagen i år bestämda

portosatserna, för år 1921 skulle lämna ett överskott, som —

oavsett eventuell merinkomst genom höjning av det internationella postportot,

vilken merinkomst såsom ännu oviss synes mig böra lämnas ur

räkningen — av generalpoststyrelsen uppskattats till enahanda belopp

som den för innevarande år beräknade bristen eller 4.2 miljoner kronor.

Då postverket emellertid, såsom av det ovan sagda framgår,

för uppehållande av årets rörelse torde bliva i behov av medel, över

vilka verket icke självt förfogar, till förenämnda belopp, 4.2 miljoner

kronor, torde det vara nödvändigt att träffa anstalt för, att berörda belopp

varder såsom rörelsekapital ställt till verkets förfogande. I analogi

med vad förut vid flera tillfällen skett i avseende å statens järnvägar,

tillstyrker jag alltså, att såsom tillfällig försträckning till postverket

under utgifter för kapitalökning å 1920 års tilläggsstat anvisas ett förslagsanslag

å högst 4.2 miljoner kronor att utgå av tillfälliga lånemedel.

Ifrågavarande försträckning bör givetvis av postverket återbetalas,

såvitt möjligt av det överskott, som kan komma att uppstå å 1921 års

rörelse. Då jag i det följande kommer att föreslå, att å riksstaten för

år 1921 bland inkomsterna upptages överskott från postverket till ett

belopp av 4.2 miljoner kronor, synes det mig under sådana omständigheter

riktigast att å utgiftssidan å samma riksstat bland utgifter för

s. 14 Kontrollera mot PDF

1920 års

tilläggsstat.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

kapitalökning för återbetalning av den tillfälliga försträckningen till

postverket upptages ett förslagsanslag, högst, å enahanda belopp att

utgå ur postverkets överskott. Skulle överskottet för år 1921 icke förslå

till täckande av anslaget och anslaget sålunda icke kunna i sin helhet

utgå, torde vad som återstår böra på liknande sätt upptagas å utgiftssidan

i nästpåföljande års riksstat.

Beträffande härefter regleringen av 1920 års tilläggsstat har jag

redan i det föregående, under förutsättning av bifall till statsutskottets

förslag i dyrtidstilläggsfrågan, beräknat ökningen i de verkliga utgifterna

— i förhållande till det i statförslaget upptagna slutbeloppet — till omkring

34.8 miljoner kronor. Då det nu gäller att bereda medel för täckande

av denna kostnadsökning, torde man närmast hava att undersöka, huruvida

det kan anses tillrådligt att för sådant ändamål taga i anspråk

kassafondstillgångar.

Jag ber därvid att få erinra om, att jag i det föregående uppskattat

den vid årsskiftet 1919—1920 verkligen disponibla kassafondsbehållningen

till omkring 134 miljoner kronor, därav nära 99 miljoner

kronor emellertid redan enligt finansplanen skola tagas i anspråk för

regleringen av 1920 års tilläggsstat. Härefter skulle alltså återstå ett

belopp av 35 miljoner kronor. Emellertid är att märka, att under årets

lopp torde komma att till kassafonden inflyta dels det under år 1919

uppdebiterade krigskonjunkturskattebeloppet, 274 miljoner kronor, dels ock

det oanvända beloppet av det å 1919 års tilläggsstat anvisade 25-miljonersanslaget

till statens järnvägar, 14 miljoner kronor, varjämte möjligen

bör kunna påräknas någon inleverering av tidigare uppkomna

överskott från de affärsdrivande verken. I varje fall bör kassafonden,

före mottagandet av eventuellt överskott från 1920 års statsreglering,

vilket här torde kunna lämnas å sido såsom i alla händelser behövligt

för regleringen av 1921 års tilläggsstat, alltså uppgå till minst 323

miljonor kronor. Härav skall enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag för 1921 års riksstat tagas i anspråk omkring

104 miljoner kronor, varefter alltså såsom disponibel behållning

skulle återstå 219 miljoner kronor.

Med hänsyn till de synnerligen stora krav, som vid en eventuell

omläggning av budgetåret torde komma att ställas på kassafonden, anser

jag det visserligen betänkligt att med något mera avsevärt belopp

minska denna kassafondsbehållning. Då jag icke är i tillfälle att föreslå

någon åtgärd, som redan under detta år skulle tillföra staten ökade

inkomster, ser jag emellertid ingen annan utväg, än att det tilläggs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

belopp, som, enligt vad ovan sagts, kan komma att erfordras för regleringen

av utgifterna å 1920 års tilläggsstat, tages ur kassafonden. Då

den av mig verkställda uppskattningen av utgiftsökningen på riksdagsarbetets

nuvarande stadium ju måste vara helt approximativ, kan emellertid

någon definitiv fixering av det kassafondsbelopp, som för ändamålet

behöver tagas i anspråk, icke nu göras utan lärer därmed få anstå till

det slutliga uppgörandet av staten.

1 avseende å inkomstsidan i 1920 års tilläggsstat är vidare att

märka, att de under »A. Egentliga statsinkomster: 1. Uppbörd i statens

verksamhet» upptagna inkomsttitlar böra i staten utföras med samma

slutsummor, som de däremot svarande dyrtidstilläggsanslagen; dock att,

vad beträffar bankinspektionen, inkomsttiteln av skäl, som framgår av

propositionen om tilläggsstat för år 1920, bör utföras med ett belopp,

som med 650 kronor överstiger anslaget för dyrtidstillägg. Vid bifall

till statsutskottets förslag i ämnet torde sålunda nu ifrågavarande del av

inkomstsidan i 1920 års tilläggsstat böra erhålla följande utseende:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen ............................... kronor 60 000

2. Avgifter för granskning av biografbilder.................... » 30^000

3. Inkomst av myntning och justering » 84^00

4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter » 550^000

5. Bidrag till bankinspektionen ............................................ » 70 650

6. Denatureringsavgifter ....................................................... » 55*000

I fråga om 1921 års riksstat har ökningen av utgiftsanslagen, i

vad angår verkliga utgifter, av mig i det föregående uppskattats till

omkring 38.8 miljoner kronor utöver vad i riksstatsförslaget upptagits,

vartill för återbetalning av till postverkets förfogande å 1920 års tillläggsstat

ställt rörelsekapital skulle komma ett belopp av 4.2 miljoner

kronor, för vars täckande jämväl skulle tagas i anspråk andra medel

än lånemedel. Det tilläggsbelopp, för vilket täckning kräves, är emellertid

avsevärt större än summan av ovannämnda båda belopp, 43 miljoner

kronor. På sätt framgår av de av affärsverken uppgjorda

nya beräkningarna rörande driftöverskottet å deras verksamhet för

år 1921, lärer det nämligen vara nödvändigt att icke obetydligt sänka

den nettosiffra, som i riksstatsförslaget för år 1921 utförts såsom påräkneligt

bidrag till statsregleringen från kommunikationsverken och

statens domäner. I statsverkspropositionen beräknades detta bidrag till

sammanlagt 76,800,000 kronor, fördelat på postverket med 12,000,000

kronor, telegrafverket med 16,000,000 kronor, statens järnvägar med

12,500,000 kronor, statens vattenfallsverk med 7,600,000 kronor och

1921 års

riksstat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

statens domäner med 28,700,000 kronor. Enligt de av verken uppgjorda

nya inkomstberäkningarna, vid vilka hänsyn tagits såväl till de ikraftträdande

löneregleringarna för verken i fråga, som till de ifrågasatta

nya’1 grunderna för dyrtidstillägg till befattningshavare i dessa verk,

skulle överskotten, såvitt nu kan bedömas, skäligen kunna uppskattas

på sätt efterföljande tabell utvisar. Beträffande statens järnvägar har

därvid i tabellen upptagits den på taxeförhöjningar beroende inkomstsiffra,

som erfordras, för att inkomsterna skola jämnt balansera de av

järnvägsstyrelsen beräknade driftkostnaderna.

Postverket:

inkomster, bevillning .............................. 78,200,000: —

driftkostnader.......................................... 74,000,000:—-

överskott ............................................................................... 4,200,000: —

Telegrafverket:

inkomster .................................................. 90,000,000: —

driftkostnader ........................................ 87,000,000: —

överskott .................................................................................... 3,000,000: —

Statens järnvägar:

inkomster .................................................. 345,000,000: —

driftkostnader............................................ 345,000,000: —

överskott ..................................................

Statens vatten/‘ullsverk:

Statens kanalverk:

inkomster....................... 1,250,000:-—

driftkostnader............... 1,050,000: —

överskott ..................................................

Statens kraftverk:

inkomster........................ 14,750,000: —

driftkostnader .............. 8,450,000: —

överskott .............................................

Statens vattenfallsverks fastighetsförvalt

ning:

inkomster........................ 400,000: —

driftkostnader............... 200,000: —

överskott.....................................................

200,000: —

6,300,000: —

200,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

Säger för statens vattenfallsverk:

inkomster.................................................... 10,400,000: —

driftkostnader ........................................... 9,700,000: —

överskott ................................................................................... 6,700,000: —

Statens domäner:

inkomster..................................................... 68,000,000: —

driftkostnader ........................................... 34,617,000: —

överskott ............................................................................... 33,383,000: —

Summa kronor 47,283,000: —

Om de nya inkomstberäkningarna, vilka ju beträffande såväl postoch

telegrafverken som statens järnvägar givit ett synnerligen nedslående

resultat, synes mig icke mycket vara att säga. I avseende å intetdera

av nyssnämnda tre verk vågar jag föreslå någon höjning i det

beräknade driftsöverskottet, vilket för statens järnvägars vidkommande

— trots taxeförhöjningar, som ju avsetts skola för år 1921 tillföra verket

en ökad inkomst av 24 miljoner kronor — skulle bliva lika med noll.

1 fråga om postverket vill jag emellertid anmärka, att ehuru jag

biträder det slut, vartill generalpoststyrelsen kommit, jag likväl — såsom

redan förut antytts— funnit mig böra räkna på annat sätt än styrelsen

gjort. Jag anser nämligen försiktigheten bjuda att icke taga hänsyn

till den visserligen ifrågasatta men ännu icke bestämda höjningen av

det internationella postportot, varemot jag i stället såsom inkomst för

år 1921 beräknat den av generalpoststyrelsen omförmälda, möjligen

redan under år 1920 inflytande gottgörelsen för transitbefordran, vilken

gottgörelse jag vid uppskattningen av driftsöverskottet för år 1920 funnit

mig böra lämna å sido.

Vidare kan jag icke underlåta att fästa uppmärksamheten å det

anmärkningsvärt låga överskott, som enligt telegrafstyrelsens beräkningar

vore att förvänta å telegrafrörelsen under år 1921. I avseende härå vill

jag — under hänvisning i övrigt till vad chefen för civildepartementet i

ämnet anfört vid anmälan av frågan om fortsatt tillämpning av gällande

telefon- och telegramavgifter (propositionen nr 49 till årets riksdag) —

bestämt framhålla, att någon sänkning av de provisoriskt höjda avgifterna

icke lärer kunna ifrågasättas, förrän säkerhet vunnits för en

väsentligt bättre avkastning av telegrafrörelsen än den för år 1921 beräknade.

Fasthellre lärer det kunna bliva nödigt att vidtaga en förhöjning

av taxorna, åtminstone om ytterligare försämring beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 377 höft. (Nr 437). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

driftresultatet skulle kunna antagas inträffa. I förenämnda proposition

nr 49 har även förutsatts, att Kungl. Magt skulle äga att vidtaga de

ändringar i taxorna, som av inträdda förändrade förhållanden kunde

befinnas påkallade.

Det för 1921 års statsreglering påräkneliga överskottet från de

affärsdrivande verken skulle sålunda nedgå från i statsverkspropositionen

upptagna 76.8 miljoner kronor till i runt tal 47.3 miljoner kronor, eller

sålunda med omkring 29.5 miljoner kronor. Lägges härtill den förut berörda

utgiftsökningen, 43 miljoner kronor, skulle alltså totalbeloppet av de

medel, vilka, utöver vad i statsverkspropositionen förutsatts, måste beredas

för regleringen av 1921 års riksstat, utgöra icke mindre än 72.5

miljoner kronor.

Härvid är emellertid att märka, att, såsom förhållandena numera

synas utveckla sig, i avseende å ett par inkomsttitlar vissa justeringar

uppåt torde kunna göras i de å riksstatsförslaget för år 1921 upptagna

beloppen. Jag syftar härvid på stämpel- och tullmedel samt tobaksskatt.

Beträffande stämpelmedlen beräknades de för år 1919 till 40 miljoner

kronor. I själva verket lämnade de emellertid för sagda år en

nettointäkt av icke mindre än 58,137,468 kronor 28 öre, varigenom

kassafonden tillfördes ett belopp av mer än 18 miljoner kronor. Åren

1917 och 1918 utgjorde den influtna stämpeluppbörden respektive 51.9

och 72.8 miljoner kronor. Vad innevarande år beträffar äro stämpelmedlen

i riksstaten upptagna med ett belopp av 52 miljoner kronor.

Såsom jag redan nämnt, hava emellertid under årets fyra första månader

stämpelinkomsterna uppgått till icke mindre än cirka 27.2 miljoner kronor

eller sålunda för V3 år till mer än hälften av det för helt år beräknade

beloppet, därvid emellertid är att anmärka, att i den nyss angivna

summan ingår jämväl punscbstämpel. Siffran för årets fyra första

månader är i förhållande till motsvarande siffra för år 1919 i det allra

närmaste konstant och utvisar till och med en stegring med 0.2 miljoner

kronor. Icke heller kan, om man jämför stämpeluppbörden månad

efter månad under detta år, någon tendens till nedgång konstateras.

Under sådana omständigheter vill det synas, som om det knappast

skulle behöva möta betänklighet att höja den i riksstatsförslaget för år

1921 upptagna inkomsten av stämpelmedel, 45 miljoner kronor, med

10 miljoner till 55 miljoner kronor.

Vad därefter beträffar tullmedlen uppgingo de under år 1919 till

96,264,996 kronor 99 öre mot i riksstaten för nämnda år beräknade

70 miljoner kronor. Detta är ju i och för sig mindre ägnat att för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

vana, då under loppet av detta år den under världskriget starkt förminskade

importen åter tog fart och det ju var att förvänta att, när

importsvårigheterna bortföllo, stora varumängder skulle införas för kompletterande

av de under krigsåren starkt decimerade varulagren. Mera

anmärkningsvärt är däremot, att den stora varuimporten fortgått jämväl

under den hittills tilländalupna delen av detta år. Sålunda har

under årets första fyra månader den debiterade tulluppbörden uppgått

till 50.9 miljoner kronor, medan för hela året 1920 i riksstaten beräknats

allenast 70 miljoner kronor.

Givetvis är det med hänsyn till tidsförhållandena ytterst vanskligt

att nu, så långt i förväg, göra någon ens närmelsevis tillförlitlig uppskattning

av de för 1921 påräkneliga inkomsterna av tullmedel. Vissa

tecken tyda emellertid på, att varuimporten ännu under en ganska avsevärd

tid framåt kommer att rätt väsentligt överstiga den, som under

tiden närmast före världskriget ansågs såsom normal. I statskontorets

skrivelse med inkomstberäkning för år 1921, vilken såsom bilaga fogats

till årets statsverksproposition, påpekas, att man, därest normala förhållanden

under de senaste åren och allt fortfarande varit rådande, borde

hava kunnat för år 1921 räkna med en tullinkomst av omkring 90 miljoner

kronor. Vid sådant förhållande och då tulluppbörden under tiden

juni 1919—april 1920 oavbrutet varje månad så när som på december

överstigit 10 miljoner kronor och under detta års fyra första månader

icke visat någon tendens till minskning utan snarare, för månad räknat,

hållit sig vid högre siffror än under de sista sju månaderna av fjolåret,

torde det med en viss grad av sannolikhet kunna antagas, att tullinkomsterna

under år 1921, därest icke en alldeles oförutsedd vändning

inträffar, icke komma att understiga 105 miljoner kronor. Jag anser

mig sålunda — ehuru med stor tvekan — höra tillstyrka, att den i

riksstatsförslaget för år 1921 upptagna inkomsten av tullmedel, 95 miljoner

kronor, nu må ökas med 10 miljoner kronor.

I sistnämnda belopp har jag likväl ansett böra inräknas jämväl

den ökning i tullinkomsterna, som föranledes av de av riksdagen beslutade

höjningarna av tullsatserna å arrak och rom. Då denna ökning

emellertid motsvaras av den minskning å inkomstsidan, som förorsakas

av uteslutandet av inkomsttiteln punschskatt, blir för täckande av den

förut omförmälda budgetbristen i själva verket genom tullmedlens höjning

disponibelt endast ett belopp av 8.5 miljoner kronor.

Vad sedan angår inkomsttiteln »Tobaksskatt», beräknades densamma

i riksstaten för år 1919 till 19,500,000 kronor men inflöt, enligt av

statsbokföringskommittén lämnad uppgift, för samma år med 43,495,993

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition Nr 437.

kronor 3 öre, vadan alltså å ifrågavarande titel för nämnda år uppkommit

en merinkomst av icke mindre än 23,995,993 kronor 3 öre.

För innevarande år har sagda inkomsttitel beräknats till 30,000,000

kronor, men har, enligt vad från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

inhämtats, under årets fyra första månader influtit med omkring 14.5

miljoner kronor. Skulle å samma inkomsttitel komma att under årets

återstående åtta månader inflyta proportionsvis lika mycket, skulle alltså

den sammanlagda uppbörden å titeln i fråga för innevarande år komma

att belöpa sig till i runt tal 43.5 miljoner kronor.

_ Emellertid finnas vissa tecken, som tyda på, att den betydande

stegring i tobakskonsumtionen inom landet, som uppstod under kristiden,

är stadd på återgång; och torde med hänsyn härtill försiktigheten bjuda,

att man för innevarande år räknar med en något lägre inkomstsiffra

än den sist angivna. Det högsta belopp, varmed inkomsttiteln ifråga

med hänsyn till dess fallande tendens torde kunna upptagas i riksstaten

för år 1921, anser jag för den skull vara 38.6 miljoner kronor.

Jag föreslår alltså, att den i statsverkspropositionen upptagna inkomsten

av tobaksskatt, 33.6 miljoner kronor, ökas med 5 miljoner kronor.

Efter dessa jämkningar i inkomstberäkningarna återstår att bereda

medel för täckande av en budgetbrist å 49 miljoner kronor. Att för

sådant ändamål lita till kassafondens tillgångar synes mig, med hänsyn

till de stora belopp, som enligt mitt förslag i allt fall skulle tagas ur

nämnda fond för regleringen av 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat,

ävensom till de krav, som under den närmaste framtiden torde komma

att ställas på fonden, under inga omständigheter böra ifrågakomma.

Härjämte måste det ju sägas, att då åtminstone den del av budgetbristen,

som svarar mot den ökade kostnaden för dyrtidstillägg, hänför

sig till en utgift, som icke är av engångsnatur utan kan förväntas återkomma

i efterföljande års statsregleringar, det lärer vara riktigast att

tillse, att åtminstone denna del av bristen täckes genom inkomster, som

äro påräkneliga jämväl för tiden efter år 1921.

Under sådana omständigheter synes det — trots de därmed förenade

olägenheterna — svårligen kunna undgås att redan nu vidtaga

åtgärder för ytterligare höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens

procenttal. I statsverkspropositionen har föreslagits, att denna skatt

för ar 1921 skulle utgå med 175 procent av grundbeloppet, varigenom

påräknats en sammanlagd inkomst av 238 miljoner kronor, därav 233

miljoner skatt å inkomst och förmögenhet och 5 miljoner B-skatt å

aktiebolag m. fl. Jag finner mig nu böra föreslå, att ovannämnda procenttal

höjes med 10 till 185. Härigenom torde — med någon avrund
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 437.

ning uppåt — kunna påräknas en ökad inkomst av omkring 14 miljoner

kronor, därav bortemot en halv miljon såsom B-skatt. Å riksstatens

inkomstsida skulle alltså inkomst- och förmögenhetsskatten upptagas till

«. Skatt av inkomst och förmögenhet kronor 246,500,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl...................... » 5,500,000.

För täckande av återstående brist, 35 miljoner kronor, torde det

vara nödvändigt att tillgripa påläggandet av någon ny skatt, beslutad

antingen vid denna eller vid början av nästinstundande riksdag.

Då jag icke nu är i tillfälle att framlägga förslag i ämnet, torde,

i anledning av den framskridna tiden, med framställning till riksdagen

rörande den nya skatten få anstå till nästkommande år. Att

under sådana omständigheter skatten icke kan träda i kraft redan vid

ingången av år 1921 utan först något senare är en olägenhet, som

emellertid under förhandenvarande förhållanden knappast torde kunna

undvikas. Budgettekniskt synes mig saken kunna ordnas så, att å inkomstsidan

i 1921 års riksstat den tillfälliga upplåningen ökas med ett

belopp, motsvarande ovannämnda brist, varefter å tilläggsstaten för år

1921 dels för återbetalning av tillfälliga lånemedel anvisas enahanda

belopp att utgå av skattemedel, dels ock å inkomstsidan uppföres den

nya skatteinkomst, som är avsedd att beredas. Det bör emellertid uttryckligen

betonas, att definitiv täckning av bristen bör ske av medel,

som inflyta under det år, bristen uppstår, d. v. s. år 1921, och att det

sålunda under inga omständigheter bör ifrågakomma, att till ett senare

år uppskjuta återbetalningen av de tillfälliga lånemedel, som för nu

ifrågavarande ändamål kunna komma att i riksstaten för år 1921 upptagas.

Då totalbeloppet av den för reglerandet av 1921 års riksstat

erforderliga tillfälliga upplåningen icke kan exakt fixeras förrän i samband

med statens definitiva uppgörande, framställer jag icke nu slutligt

förslag i ovannämnda hänseende utan har endast velat uttala min mening

om, hur saken lämpligen bör ordnas.

Jag övergår härefter till att behandla vissa specialfrågor, avseende

inkomstsidan i 1921 års riksstat, vilka frågor emellertid antingen äro

föranledda av eller själva föranleda motsvarande ändringar å utgiftssidan

och sålunda icke påverka budgetställningen i allmänhet.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 227,

har Kungl. Maj:t, i samband med framläggande av förslag till kommunal
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

skattelag, bl. a. föreslagit riksdagen att dels antaga ett vid propositionen

fogat förslag till förordning angående upphörande av allmänna taxeringar

till bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m., dels ock vid

uppgörande av statsreglering för år 1921 ur riksstaten utesluta i Kungl.

Maj:ts förslag till statsreglering upptagna inkomstiteln »bevillning av

fast egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag till landsting

och städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett belopp av 4,600,000

kronor. Vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit skulle alltså

nyssberörda inkomsttitel ur riksstaten utgå, vilket jämväl skulle föranleda

ändrad litterering av de tre närmast därefter följande inkomsttitlarna.

I proposition den 27 februari 1920, nr 136, har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

om punschskatt att träda i kraft den 1 januari 1921. Nämnda

proposition har emellertid avslagits av riksdagen, som i stället beslutit

vissa ändringar i tullsatserna på arrak och rom att träda i tillämpning

vid nyssberörda tidpunkt. Vid sådant förhållande bör den i riksstatsförslaget

upptagna inkomsttiteln »punschskatt» å 1,500,000 kronor

uteslutas, vilket emellertid, med hänsyn till vad riksdagen i ärendet uttalat,

icke bör föranleda sänkning av den å utgiftssidan upptagna avsättningen

till statsverkets fond av rusdrycksmedel. Riksdagens avsikt har

nämligen varit, att i stället för punschskatten de ökade tullinkomster,

som komme att inflyta genom de av riksdagen beslutade höjningar av

tullsatserna å arrak och rom skulle tillföras ovannämnda fond. I enlighet

härmed har också i det föregående vid beräkningen av den merinkomst,

som för täckande av 1921 års riksstatsutgifter i allmänhet

kunde påräknas av tullmedel, icke tagits hänsyn till de ökade tullinkomsterna

av arrak och rom.

I samband med ifrågasatta åtgärder för främjande av bostadsproduktionen

har Kungl. Maj:t i proposition den 12 mars 1920, nr 315,

föreslagit riksdagen att från och med år 1921 införa en särskild hyresvärdestegringsskatt

att utgå enligt av Kungl. Magt närmare angivna

grunder. Det förutsattes därvid, att varje år dylik skatt upptoges, skulle

å riksstatens utgiftssida uppföras ett reservationsanslag till understöd

för uppförande av bostadshus till samma belopp som inkomsttiteln, att

utgå direkt av denna titel. I enlighet härmed föreslogs också i den till

riksdagen på civildepartementets föredragning avlåtna propositionen nr

314 bland annat, att för år 1921 skulle under femte huvudtiteln till

understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisas ett reservationsanslag å 6,500,000 kronor, att direkt utgå av

hyresstegringsskattemedel. Å riksstatens inkomstsida bör alltså, vid bifall

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majds proposition Nr 437.

till vad i ovannämnda proposition föreslagits, uppföras en ny inkomsttitel,

benämnd liyresvärdestegringsskatt, vilken titel lämpligen torde

kunna i riksstaten införas under »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:» samt utmärkas med

särskild littera.

I statsverkspropositionen förutsattes, att postsparbanken skulle från

och med år 1921 uppföras å riksstaten sålunda, att under sjunde huvudtiteln

skulle beviljas ett reservationsanslag till upprätthållande av postsparbankens

verksamhet, medan å inkomstsidan skulle upptagas en däremot

svarande ny inkomsttitel »Inkomster av postsparbanksrörelsen».

Såväl anslaget som inkomsttiteln beräknades i statsverkspropositionen

till 954,000 kronor. Sedermera bär emellertid riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 331 därom gjorda framställning,

bestämt anslaget till postsparbanken för år 1921 till 718,995 kronor.

Till detta belopp bör alltså motsvarande inkomsttitel nu jämkas.

Slutligen ber jag att få nämna, att jag från riksgäldskontoret

fått mottaga följande promemoria:

»Riksgäldskontoret har år 1918 till arméförvaltningen utbetalat vissa å 1918

års tilläggsstat, dels under fjärde huvudtiteln, dels under titeln »Förlag till statsverket»^

anvisade anslag, att utgå av tillfälliga lånemedel.

A vissa av dessa anslag har arméförvaltningen under år 1919 återbetalat

följande belopp:

å anslaget IV G: 2 »Täckande av förskjutna kostnader för vissa i

samband med 1914 års härordning beslutade

byggnadsföretag vid armén»............................ kr. 0: so

» » XVII: 5 Förlag till statsverket: »Täckande av förskjutna

kostnader för inköp av vissa furageartiklar» » 815,874: 9 5

» » XVII: 6 »Täckande av förskjutna kostnader för anskaffande

av vissa slag av förnödenheter».... » 5,508,029: 5 3

Kr. 6,3237904: 9«n

Ovanstående återbetalning bar i riksgäldskontoret bokförts å konto: »Fonden

för amortering av tillfälliga lånemedel».

Då anslagen i fråga i verkligheten utgöra endast förskott till arméförvaltningen,

höra de belopp, som av arméförvaltningen återbetalats, redovisas i riksstaten

i likhet med vad fallet varit med exempelvis Svenska Linberedningssällskapets

år 1920 återbetalda anslagsbelopp av motsvarande natur. (Anslaget å 1918 års

tilläggsstat XX: 3.)

Alltså föreslås att i 1920 års tilläggsstat uppföres

dels å inkomstsidan å titel: »I anspråk tagna kapitaltillgångar, återbetalning

av vissa under IV:de och XVII:de huvudtitlarna å 1918 års tilläggsstat anvisade

anslag» att utgå av tillfälliga lånemedel .................................... kronor 6,323,904:9 8,

dels å utgiftssidan ett anslag under titeln: »Utgifter för kapitalökning, återbetalning

av tillfälliga lånemedel» å samma belopp, att utgå av andra statsinkomster.»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bokföringen

av vissa utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

Mot det i promemorian upptagna förslaget, som ju allenast innebär

en redovisning i riksstaten av vissa av riksgäldskoutoret utbetalda,

sedermera ersatta förskott och sålunda icke påverkar budgetsställningen,

har jag icke något i sak att erinra. Åt framställningen till riksdagen

i ämnet torde emellertid böra givas eu något annan formulering än i

promemorian ifrågasatts, varjämte vid redovisningen i riksstaten av beloppet

i fråga detsamma för undvikande av öretal i riksstaten torde böra

jämnas till 6,323,905 kronor.

I sammanhang med de frågor, som röra nya inkomstberäkningar

m. m., ber jag vidare att ånyo få beröra ett spörsmål, som redan

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning men som torde vara av den

beskaffenhet, att de från Kungl. Maj:ts sida vidtagna åtgärderna böra

bringas till riksdagens kännedom. Jag syftar härvid på frågan rörande

bokföringen av sådana utgifter, som, ehuru de rätteligen böra

belasta budgeten för visst år, icke hunnit utbetalas och bokföras under

det år, de avse.

I detta ämne anförde statskontoret i skrivelse den 15 januari 1920

följande:

»I skrivelse den 5 innevarande månad har statsbokföringskommittén meddelat,

att kommittén, i syfte att finansdepartementet snarast möjligt må kunna erhålla

erforderlig kännedom om statsverkets ställning vid utgången av nyss tilländalupna

år, hade att, så fort sig göra låter, avlämna sammanställningar såväl över

inkomsttillflödet som över riksstatsanslagens belastning under år 1919. Enär det i

sådant hänseende vore nödvändigt att december månads kassarapporter skyndsammast

bleve till kommittén avlämnade, utbad sig kommittén största möjliga tillmötesgående

härutinnan från statskontorets sida.

I detta sammanhang påpekade kommittén att, i mån som de särskilda riksstatsanslagens

belastning reglerades under årens lopp, därigenom att vid varje månadsskifte

verkställdes de omföringar, vilka av en eller annan anledning kunde påkallas,

avslutningen av december månads räkenskaper ej behövde kräva någon avsevärt

längre tidrymd, än vad fallet vore vid övriga månadsskiften. Under sådant

förhållande tillkomme nämligen vid utgången av december månad utöver den vanliga

månadsavslutningen endast de av vissa anslags natur betingade omföringama

till titeln ''Utgiftsrester''. Dessa omföringar berörde emellertid, enligt vad kommittén

vidare anfört, endast de bestämda anslagen samt de förslagsanslag, vilka ej

återkomme i det nya årets riksstat, för de fall att å dessa anslag utgifter förekomme,

vilka ej hunnit verkställas under det gångna räkenskapsåret, dock under

förutsättning att dessa utgifter kunde till siffran fastslås. Av flera budgettekniska

skäl borde ett klumpvis och approximativt reserverande av medel under titeln

''Utgiftsrester’ icke ifrågakomma. Utgifter från förslagsanslag kunde verkställas

under det nya året, utan hinder av att detta års riksstat ej upptoge anslagen i fråga.

Särskilda konton borde i så fall uppläggas för dessa anslag och utgifter härå be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Ålaj.ts proposition AV 437.

handlas på enahanda sätt som utbetalningar från reservationer å föregående års

anslag, vilka icke funnes i årets riksstat upptagna.

Därefter bär kommittén i skrivelse den 8 januari, i anledning av till kommittén

ingången förfrågan om innebörden av kommitténs uttalande i nyss refererade

cirkulär (len 5 dennes, att utgifter från förslagsanslag kunde få verkställas under

det nya året, utan binder därav att detta års riksstat ej upptoge anslagen i fråga,

till fullständigande och förtydligande meddelat, dels att en sådan utbetalning självfallet

endast kunde få avse sådana utgifter, som obestridligen skolat utgå av respektive

anslag, om utbetalningen medhunnits under det gamla året, exempelvis på grund

av föreskrift i kungl. brev eller förordning, och dels att den i cirkuläret lämnade

anvisningen om uppläggande av särskilt konto endast både avseende å det rent

bokföringstekniska förfarandet i det utbetalande verkets räkenskap och icke vidrörde

frågan, hur i den centrala budgetredovisningen och rikshuvudboken sådana

eventuella utgifter skulle belasta anslagen.

I anledning av vad statsbokföringskommittén sålunda anfört har statskontoret

tagit under övervägande, huru avslutningen av ett års räkenskaper skulle kunna

fortskyndas, ehuru alltjämt under det nya årets första månader såväl på grund av

ankommande nådiga brev som i följd av andra förhållanden utgifter måste bestridas,

vilka hänföra sig till det föregående årets riksstat.

Därvid förekommer till en början, att rena förslagsanslag, som jämväl finnas

upptagna med oförändrat ändamål i det nya årets stat, utan olägenhet kunna och

alltjämt plägat belastas med utgifter, som avsett det föregående året; och vad

reservationsanslag beträffar, har man städse förfarit så, att man, sedan vid årsskiftet

uppkommen besparing tillförts det följande årets anslag eller, om anslaget

icke vidare förekomme i riksstaten, besparingen reserverats å särskild titel, verkställt

de utbetalningar, som icke medhunnits under det gamla året, från: i förra

fallet det genom besparingen förstärkta anslagets titel och i det senare fallet från

reservationens titel.

Däremot kan tvekan uppstå beträffande utbetalningar från förslagsanslag,

vilka betecknats ''högst''. Men icke heller här synes något hinder böra möta att

låta utbetala medel, under det nya året efter det räkenskapen för det förra avslutas,

så länge utgiften håller sig inom det belopp, som hade skolat utgå, om utgiften

medhunnits under det gångna året. I huvudsak enahanda är förhållandet med

förslagsanslag, vilka icke finnas i det nya årets rikstat upptagna. I bägge de senast

nämnda fallen erfordras endast, att man i det nya årets räkenskap upplägger

ett konto för det förra årets anslag och därå bokför sådana utgifter, som obestridligen

skolat utbetalas från respektive anslag, om utbetalningen medhunnits under

det gamla året. Då vid årsskiftet kassafonden vid räkenskapsavslutningen tillförts

dessa belopp, kommer vid följande årsavslutning kassafonden att få avbörda sig så

mycket som förut tillförts fonden. Eller, med andra ord, man betraktar i detta

avseende de två åren såsom en enhet. Vad som för det ena året för mycket tillförts

fonden och för litet belastat anslaget till följd av att en obestridlig utgift

icke hunnit utbetalas under året, får fonden vid avslutningen av det följande årets

räkenskap automatiskt vidkännas.

Vad slutligen angår dylika senkommande men oundgängliga utbetalningar

från bestämda anslag, så har motsvarande belopp vid årsskiftet tillförts vederbörande

besparingsfond, vadan denna fond fått just så mycket mera än den skolat bekomma,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 377 käft. (Nr 437.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 437.

om utbetalningen medhunnits under det år densamma avsett. I sådana ej synnerligen

ofta förekommande fall torde, i stället för användande av kontot ''utgiftsrester’,

medlen kunna utanordnas direkt från besparingsfonden, där de ju ligga

reserverade.

Enligt hittills gällande föreskrifter och räkenskapsformulär hava i regel utgifter,

som avsett det föregående årets anslag, men vilka icke hunnit utbetalas förr

än någon tid — understundom flere månader — in på det nya året, omförts till

den av statsbokföringskommittén omnämnda hjälptiteln ''utgiftsrester''. Dessa omföringar,

vilka måste grunda sig på noggrann utredning, hava emellertid visat sig

mycket tidsödande för utgiftsbyråemas revisorer, vilka just vid denna tid på året

äro synnerligen överhopade med anordningsärenden, varför arbetet icke kunnat

medhinnas förrän flere månader av det nya året förgått. Detta har medfört, att

räkenskaperna icke kunnat avslutas i så god tid, som nu av statsbokföringskommittén

ifrågasättes, och som naturligen är en förutsättning för att den översikt

över anslagsbelastningen, som riksdagen begärt och statsbokföringskommittén hittills

verkställt skall kunna framläggas kort efter'' årsskiftet.

Visserligen kan, såsom av det ovan anförda framgår, budgetredovisningen,

om den skall upprättas kort efter årsskiftet, icke bliva lika exakt som förut men

då det nu, i trots härav, anses önskligt, att nyssnämnda översikter, liksom för övrigt

räkenskapernas avslutande, må ske långt tidigare än nu är möjligt, får statskontoret

för att i viss mån underlätta detta önskemåls realiserande hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga statskontoret att, när utgifter, tillhörande

ett visst budgetår, icke hinna under samma år utbetalas och bokföras, avföra dem

i nästkommande års räkenskaper, nämligen

dels beträffande ''förslagsanslag, högst’, och sådana förslagsanslag, vilka icke

finnas i det nya årets riksstat upptagna, från ett konto för det föregående årets

anslagstitel;

dels beträffande bestämda anslag från vederbörande besparingsfond;

därvid i fråga om ''förslagsanslag, högst’ och bestämda anslag skall iakttagas,

att summan av de under bägge åren avförda utgifter för ett och samma

anslag icke överskrider det anvisade beloppet.»

Då statskontorets förslag ju påtagligen icke åsyftade vare sig

någon förändring av naturen hos de olika slagen av riksstatsanslag

eller någon annan modifikation i sättet för deras disponerande än som

ur rent bokföringsmässig synpunkt kunde anses påkallad, fann sig chefen

för finansdepartementet böra tillstyrka förslaget i fråga. Genomförandet

av detsamma syntes honom nämligen vara ägnat att verksamt bidraga

till realiserandet av det sedan länge hysta önskemålet om erhållande av

åtminstone preliminära budgetsavslutningar väsentligt tidigare efter utgången

av visst budgetår än hittills kunnat ske. På hans tillstyrkan

blev också statskontorets förslag den 13 februari 1920 av Kungl. Maj:t

bifallet.

Utan att nu vilja föreslå någon framställning till riksdagen i ämnet,

har jag likväl, i enlighet med en av ordinarie departementschefen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition Nr 437.

därom uttalad önskan, ansett mig böra begagna tillfället att, då utdrag

av dagens protokoll lärer böra fogas till den proposition till riksdagen,

om vars avlåtande jag strax skall hemställa, bringa de av Kungl. Maj.t

på hans föredragning vidtagna åtgärderna till riksdagens kännedom.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde föredragande de- Departen^t,- partementschefen, att Kungl. Maj:t ville, med återkallande av tidigare atäiian.

gjorda förslag, i den mån de strede mot de här nedan framställda,

föreslå riksdagen

A) beträffande tilläggsstaten för år 1920

upptaga de under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» uppförda

inkomsttitlarna med följande belopp, nämligen:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen..................... kronor 60,000

2. Avgifter för granskning av biografbilder ...... » 30,000

3. Inkomst av myntning och justering.................. » 84,000

4. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

.......................................................... ® 550,000

5. Bidrag till bankinspektionen .............................. » 70,650

6. Denatureringsavgifter............................................ ® 55,000;

B) beträffande riksstaten för år 1921

ej mindre utesluta de i statsverkspropositionen upptagna inkomsttitlarna

»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, ''bevillning'')''), å

4,600,000 kronor och »Punschskatt, bevillning», å 1,500,000 kronor

än även uppföra nedannämnda inkomsttitlar pa följande sätt, nämligen
dels

bland »Egentliga statsinkomster»

under »I. Skatter»:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

o. Skatt å inkomst och förmö
genhet

...................................... 246,500,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 5,500,000 252,000,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds proposition Nr 437.

b. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ...........................................

c. Stämpelmedel, bevillning

d. Lastpenningar, bevillning...............................

e. Hyresvärdestegringsskatt, bevillning.....................

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ......................................

c. Tobaksskatt, bevillning......................................

och under »III. Inkomster av postsparbanksrörelsen».

...................................................

dels bland »Inkomster av statens produktiva fonder»

under »I. Statens affärsverksamhet»:

1. Postverket:

inkomster, bevillning .................................... 78 200 000

driftkostnader ................................................ 74^000^000

överskott .........................

2. Telegrafverket:

inkomster......................................................... 90,000,000

driftkostnader ............................................... 87,000,000

överskott ..............................................

*

3. Statens järnvägar:

inkomster........................................................ 345,000,000

driftkostnader ............................................ 345,000,000

överskott ..........................................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kanalverk:

inkomster....................... 1,250,000

•driftkostnader ............... 1,050,000

överskott................................................ 200,000

200,000

55,000,000

800,000

6,500,000

105,000,000

38,600,000

718,995

4,200,000

3,000,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majds proposition Nr 437.

b. Statens kraftverk:

inkomster....................... 14,750,000

driftkostnader ............... 8,450,000

överskott................................................

c. Statens vattenfallsverks fastighetsför
valtning:
inkomster.

...................... 400,000

driftkostnader ............... 200,000

överskott.................................

Säger för statens vatten fallsverk:

inkomster...............................

driftkostnader .....................

överskott ...............................

5. Statens domäner:

inkomster....................................................... 68,000,000

driftkostnader .............................................. 34,617,000

överskott.................................................................................. 33,383,000

dels ock bland »I anspråk tagna kapitaltillgångar»:

under »II. Uppkomna av lånemedel»:

2. Återbetalning av vissa under fjärde huvudtiteln

och titeln »Förlag till statsverket» å 1918 års tilläggsstat

anvisade anslag................................................................................ 6,323,905;

C) anvisa

dels å tilläggsstaten för år 1920 bland »Utgifter för kapitalökning»

under titel »Tillfällig försträckning åt postverket» för täckande av nämnda

verks driftförlust under år 1920 ett förslagsanslag, högst, att utgå av

tillfälliga lånemedel, å ......................................................... kronor 4,200,000;

dels ock a riksstaten för ar 1921 bland »Utgifter för kapitalökning»,

att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, under titel »Återbetalning

av tillfälliga lånemedel»

ej mindre till återbetalning av tillfällig försträckning åt postverket

för täckande av verkets driftförlust under år 1920 ett förslagsanslag,

högst, att av verkets överskott direkt utgå, å ............ kronor 4,200,000

16,400,000

9,700,000

6.700.000

6,300,000

200,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kwngl. Maj:ts proposition Nr 437.

än även till återbetalning av vissa under fjärde huvudtiteln och

titeln »Förlag till statsverket» å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag,

ett förslagsanslag, högst å................................................ kronor 6,323,905;

samt

D) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1921 skall

utgå med 185 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

31

Bilaga A.

Inkomstberäkning rörande postverket.

»Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Med anledning av herr statsrådets skrivelse den 29 innevarande maj med

anmodan inkomma med kortfattad ny beräkning rörande påräkneliga driftöverskott

vid postverket för åren 1920 och 1921 får jag vördsamt meddela, att man, med

ledning av de förhållanden, som varit rådande under årets fyra första månader,

och under förutsättning, att rörelsen icke visar någon mera avsevärd nedgång vid

ikraftträdandet av de nya portoförhöjningarna, nu torde våga räkna med, att postverkets

inkomster under år 1920 komma att uppgå till cirka 68,300,000 kronor.

I denna summa ingår emellertid även ett belopp av 2,000,000 kronor, utgörande

beräknad gottgörelse från främmande postförvaltningar för transitbefordran av post

genom Sverige under krigsåren. Då likviderandet av nämnda fordran står i visst

samband med frågor, som torde komma att avgöras vid den världspostkongress,

som under nästkommande oktober månad skall sammanträda i Madrid, torde man

icke kunna påräkna ifrågavarande likvid förr än efter kongressbesluten och i följd

härav torde medlen icke med säkerhet kunna beräknas inflyta till svenska postverket

under år 1920. I så fall torde man kunna påräkna att erhålla beloppet under år

1921, vid vilket förhållande inkomstsiffran för detta senare år kommer att höjas i

motsvarande mån.

Mot förenämnda inkomstsiffra svara utgifter, som med ledning av förhållandena

under tiden januari—april 1920 och under aktgivande på vad som efter uppgörandet

av senaste inkomstberäkning för året tillkommit ävensom den ifrågasatta höjningen

av dyrtidstilläggen, nu anses böra beräknas till 70,500,000 kronor. Vid beräknande

av dessa utgifter är hänsyn icke tagen vare sig till den reglering av poststationsföreståndares

och lantbrevbärares avlöningsförhållanden, som kan bliva en följd av

pågående utredning angående dessa förhållanden, eller till någon förhöjning av postbefordringsavgiftema

på järnväg utöver vad Kungl. Maj:t medgivit för år 1919.

För år 1920 skulle således uppstå ett underskott å postverkets rörelse av

cirka 2,200,000 kronor, eller, under förutsättning av att nämnda transitersättning

icke inflyter under året, 4,200,000 kronor.

För år 1921 torde inkomsterna, likaledes under förutsättning, att icke rörelsen

väsentligt nedgår på grund av den sista portoförhöjningen eller på grund av andra

omständigheter, som icke nu kunna förutses, kunna beräknas till 78,200,000 kronor.

Däri ingår jämväl ett belopp av 2,000,000 kronor, utgörande beräknad merinkomst

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

genom höjning av det internationella postportot. Man torde numera kunna räkna

med ett sådant belopp, då den förenämnda världspostkongressen givetvis kommer

att behandla frågan om portoförhöjningar och man möjligen kan förutsätta, att de

beslut, som komma att fattas, träda i tillämpning under förra delen av år 1921.

Yad utgifterna för sistnämnda år beträffar, har det icke ansetts möjligt att

nu ingå i någon mera detaljerad granskning av de olika utgiftstitlarnas belopp.

Sådana jämkningar, som förorsakats av ändrade bestämmelser eller dylikt, hava

dock givetvis företagits. Utgifterna torde således kunna beräknas till

det i riksstaten upptagna beloppet............................ kronor 68,800,000

vartill kommer dels skillnaden mellan det nu ifrågasatta

dyrtidstillägget och det förut beräknade ............ » 4,800,000

dels ock merutgifter å vissa utgiftstitlar........................ »_400,000

eller tillhopa kronor 74,000,000.

Icke heller här är någon höjning av järnvägspostbefordringsavgifterna utöver vad

som medgivits för år 1919 beräknad, ej heller är någon större marginal lämnad för

eventuell höjning av ersättningen till poststationsföreståndare och lantbrevbärare.

Under angivna förutsättningar bör alltså för år 1921 uppstå ett överskott å

postverkets rörelse av 4,200,000 kronor, vartill, därest den förut omtalade transitgottgörelsen

inflyter till postverket först under år 1921, skulle läggas ytterligare

2,000,000 kronor. Stockholm den 31 maj 1920.

JULIUS JUHLIN.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

33

Bilaga B.

Inkomstberäkning rörande telegrafverket.

»Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Jämlikt herr statsrådets skrivelse den 29 maj 1920 får jag härmed vördsamt

överlämna en kortfattad ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten vid

telegrafverket för åren 1920 och 1921.

Inkomsterna.

Inkomsterna för år 1920 beräknades av telegrafstyrelsen i skrivelse den 17

november 1919 till omkring 85,000,000 kronor. Med ledning av inkomsterna under

årets fyra första månader torde man kunna påräkna en inkomst under år 1920 av

88,000,000 kronor.

För år 1921 kan man ej beräkna större inkomstökning i förhållande till år

1920 än 2,000,000 kronor varför inkomsterna under år 1921 böra beräknas till

samma belopp, som telegrafstyrelsen i skrivelse den 17 november 1919 ansett erforderligt,

eller 90,000,000 kronor.

U t gi f t e r n a.

Avlöningar.

Ordinarie personal.

För lista halvåret 1920 beräknas åtgå 4,680,000 kronor. Härtill kommer

den 1 juli 1920 en månads lön enligt gamla staten; denna beräknas till 500,000

kronor. Beträffande 2:dra halvåret har lön till ordinarie personal enligt nya staten

beräknats uppgå till 15,223,000 kronor per år med den personal, som finnes den 1

juli. 2:dra halvåret har därför beräknats medtaga 7,650,000 kronor. Summa för

år 1920 12,830,000 kronor.

Med beräknande av ökat antal ordinarie tjänster samt ökning i löneklasser

kan avlöningen för den ordinarie personalen under år 1921 ej upptagas till lägre

belopp än 16,000,000 kronor.

Extra personal.

För första halvåret 1920 beräknas åtgå 6,500,000 kronor, och torde för 2:dra

halvåret komma att medtagas lika stort belopp som för det första, eller 6,500,000

kronor.

För år 1921 torde utgifterna i jämförelse med år 1920 ej behöva ökas med

större belopp än 1,000,000 kronor och sålunda komma att uppgå till 14,000,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 377 höft. (Nr 437.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition Nr 437.

Kallortstillägg, övertidsersättning och gratifikationer m. m. beräknas för år

1920 till 800,000 kronor och för år 1921 till 1,000,000 kronor.

Pensioner m. m.

Kostnaderna för lista halvåret 1920 komma att uppgå till omkring 382,000

kronor. För 2:dra halvåret bortgår bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning

— 200,000 kronor —. I stället ökas den kostnad, som motsvarar nuvarande fyllnadspensioner

till ungefär det dubbla eller till omkring 135,000 kronor. Övriga

poster under denna rubrik bliva lika med de i staten upptagna. Således blir kostnaden

under denna rubrik för år 1920 omkring 632,000 kronor.

För år 1921 beräknas kostnaderna under denna rubrik uppgå till omkring

520,000 kronor.

Omkostnader.

Utgifterna under denna rubrik måste enligt under första kvartalet gjord

erfarenhet angående materialpris och arbetskostnader för första halvåret 1920 beräknas

till 13,000,000 kronor. För andra halvåret torde visserligen någon minskning

vara att förvänta i utgifterna för beklädnad, men å andra sidan komma utgifterna

att stiga såväl för sjukvård som för stationers och linjers underhåll. Sjukvård

skall av telegrafverket bekostas för hela personalen, och arbetarnas avlöningar

komma att höjas vid ingående av nytt avtal från den 1 juli. Kostnaderna för 2:dra

halvåret kunna därför ej beräknas till mindre än 14 å 15 miljoner kronor. Summan

för år 1920 bör då för att erhålla ett avrundat tal i slutsumman sättas till

27,738,000 kronor.

För år 1921 kunna utgifterna beräknas möjligen stanna vid samma belopp,

som motsvarar kostnaden under 2:dra halvåret 1920, eller 30,480,000 kronor.

Dyrtidstiltägg beräknas för år 1920 till 25,000,000 kronor och

för år 1921 till 25,000,000 kronor.

Således beräknas summan av utgifterna för år 1920

till ........................................................................................................... kronor 80,000,000

och för år 1921 till ............................................................................ kronor 87,000,000

År 1920:

År 1921:

Driftöverskott.

Inkomster ....................................

Utgifter.......................................

Driftöverskott ...........................

Inkomster ....................................

Utgifter......................................

Driftöverskott ............................

kronor 88,000,000

. > 80,000,000

. kronor 8,000,000

. kronor 90,000,000

. » 87,000,000

. kronor 3,000,000

Stockholm den 31 maj 1920.

HERMAN RYDIN.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

35

Bilaga C.

Inkomstberäkning rörande statens järnvägar.

»Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

I anledning av herr statsrådets skrivelse av den 29 maj rörande de påräkneliga

driftsöverskotten vid statens järnvägar för år 1920 och 1921 har jag verkställt

en givetvis helt approximativ omräkning beträffande först 1920 års ekonomiska

resultat. Hänsyn har därvid tagits dels till uppnådda resultat under årets

gångna räkenskapsmässigt kända månader, dels till de ändringar i personalkostnaderna,

som direkt och indirekt följa av träffade beslut och den ifrågasatta höjningen

av dyrtidstilläggen till ett belopp av 83 miljoner kronor, dels ock i viss

män till redan inträdd och ytterligare befarad prisstegring för bränsle.

I skrivelse den 13 december 1919 ha utgifterna beräknats till kronor 4- 314,000,000

Motsebar minskning på grund av:

Diverse åtgärder för utgifternas minskning................................ » — 15,000,000

Motsebar ökning på grund av:

Högre bränslekostnader januari—aprilx) .................................... » 4- 2,400,000

» » maj—december .................................... » 4- 11,600,000

Höjda normallöner inkl. ej ordinarie personal...........:................ » + 9,300,000

Högre övertidsersättning ........................................................ » 4- 1,000,000

Ändrade tjänstgöringsbestämmelser ............................................ » + 2,000,000

Ökade dyrtidstillägg (83.0—68.7) ................................................ » 4- 14,300,000

Summa kronor 339,600,000

I samma skrivelse ha inkomsterna beräknats till........................ » 321,000,000

Under årets första månader har visserligen inkomstresultatet blivit något

gynnsammare, än vad denna siffra förutsätter. På grund av tydligt vikande tendens

hos trafikrörelsen och de stora tal, varmed man vid nuvarande taxenivå rör

sig, synes dock icke rådligt räkna med en större totalinkomstsiffra för året, än

den som förut och ovan nämnts, såvida ej genom ytterligare taxeförhöjningar

någon merinkomst av trafiken kan skapas. Då riksdagen emellertid starkt betonat,

att direkt driftsförlust på statens järnvägar skall om möjligt undvikas, torde dock,

ifall trafikrörelsen ej utvecklar sig i gynnsam riktning, en erforderlig taxeförhöjning

1 Konsumtionspriset för lokomotivbränslet har härvid antagits till 170 kronor per ton evalverat

till stenkols genomsnittliga bränslevärde, men är det tydligt, att denna siffra är utomordentligt

oviss och kan komma att väsentligt överskridas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kitngl. Maj:ts proposition Nr 437.

få vidtagas, så att täckning för ovan beräknade utgifter kan erhållas. Jag anser

alltså att såväl inkomster som utgifter för år 1920 böra upptagas till ett belopp

av 340,000,000 kronor och alltså vid numera så väsentligt förändrade förutsättningar

förut i riksstaten för statens järnvägar beräknad behållning utgå.

I skrivelse av den 5 december 1919 hade järnvägsstyrelsen under vissa förutsättningar

föreslagit, att den behållna inkomsten för år 1921 skulle beräknas på

följande sätt:

Inkomster.......

Driftkostnader

Överskott.........

330 miljoner kronor

298

32 > »

I statsverkspropositionen upptages motsvarande belopp med:

Inkomster

Utgifter

Överskott

318.o miljoner kronor

305.5 » »

12.5 » »

Den av styrelsen föreslagna behållningen motsvarade årsräntan av den för

statens järnvägars räkning använda delen av statsskulden. Styrelsen erinrade om

ovissheten i de gjorda förutsättningarna för kalkylen och anmälde sin avsikt att i

början av maj månad ingå med en reviderad beräkning, under förutsättning att några

för beräkning av 1921 års behållning viktiga faktorer då kunde vara närmare kända.

Den av herr statsrådet lämnade eventuella siffran för dyrtidstilläggets storlek

ger visserligen någon hållpunkt för beräkning av personalkostnaderna, men å andra

sidan äro en hel del andra faktorer, som äro bestämmande för 1921 års ekonomiska

resultat, såsom det allmänna trafikkonjunkturläget, bränsleprisets storlek

in. m. fortfarande helt ovissa. • Vid anförda förhållande har omförmälda reviderade

beräkning . ej kunnat utföras. Då nu emellertid, som av ovan sagda framgår, en

väsentlig _ stegring av personalkostnaderna inträtt utöver vad styrelsen för sin del

på sin tid beräknat samt jämväl en försämring i bränslemarknaden inträtt, synes

det mig lämpligast, att inkomster och utgifter för år 1921 upptagas till samma

belopp som för år 1920 endast ökat med den högre utgiften för dyrtidstillägget

eller avrundat till 345 miljoner kronor. Stockholm den 1 juni 1920.

AXEL GRANHOLM.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 437.

37

Bilaga D.

Inkomstberäkning rörande statens vattenfallsvcrk.

»Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Härmed får jag vördsamt överlämna nedanstående reviderade beräkning av

statens vattenfallsverks driftöverskott för

åren 1920 och

1921.

År 1920

År 1921

Kanalverk:

inkomster................

kr.

1,150,000

kr.

1,250,000

driftkostnader........

överskott................

»

1,000,000

kr.

150,000

»

1,050,000

kr.

200,000

Kraftverk:

inkomster................

kr.

13,500,000

kr.

14,750,000

driftkostnader......

överskott................

»

5,800,000

kr.

7,700,000

»

8,450,000

kr.

6,300,000

Fastighetsförvaltning:

inkomster................

kr.

350,000

kr.

400,000

driftkostnader........

»

200,000

»

200,000

överskott................

kr.

150,000

kr.

200,000

Säger för statens

Vattenfallsverk:

inkomster................

kr.

15,000,000

kr.

16,400,000

driftkostnader........

»

7,000,000

♦

»

9,700,000

överskott................

kr.

8,000,000

kr.

6,700,000.

Vid beräkningen har tagits vederbörlig hänsyn därtill att en betydande del

av avlöningarna och dyrtidstilläggen för statens vattenfallsverks tjänstemän bör

påföras anläggningskostnaderna för pågående nybyggnader och således icke inverkar

på driftöverskottets storlek.

Så länge kraftstationen vid Motala och förbindelseledningen mellan Trollhätteoch

Alvkarleby-näten icke äro färdiga, måste man räkna med en betydande bränslekostnad

vid ångreservstationen i Västerås även under år med normal vattentillgång i

Dalälven. För innevarande år blir emellertid ifrågavarande bränslekostnad jämförelsevis

mindre betydande till följd av de särskilt gynnsamma vattenförhållandena

i Dalälven under detta år. Huru dessa förhållanden komma att ställa sig under år

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 437.

1921 kan icke nu med säkerhet förutsägas, varför en avsevärd bränslekostnad måst

upptagas i beräkningen för sistnämnda år. Till följd av bränsleprisens stegring

har denna kostnad nu beräknats 1,000,000 kronor högre än enligt den förut överlämnade

beräkningen. Stockholm den 1 juni 1920.

I vattenfallsdirektörens frånvaro:

AXEL EKWALL.

Axel Jacobson.»

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 437.

39

Bilaga E.

Inkomstberäkning rörande statens domäner.

»Till herr statsrådet och t. f. chefen för kungl. finansdepartementet.

Sedan herr statsrådet i skrivelse den 29 dennes anmodat mig att, med beräkning

av ett dyrtidstillägg av i runt tal 4,000,000 kronor för år 1920 och

4,500,000 kronor för år 1921, inkomma med ny beräkning rörande de påräkneliga

driftsöverskotten vid statens domäner för åren 1920 och 1921, får jag härmed

vördsamt lämna nedanstående beräkning däröver.

I underdånig skrivelse den 11 december 1919 har domänstyrelsen beräknat

domänfondens bruttoinkomster av skogsmedel för år 1920 till 50,400,000 kronor.

Sedan numera nya uppgifter inkommit från skogsförvaltningen, anser jag mig kunna

beräkna ifrågavarande skogsmedel till följande belopp:

Övre Norrbottens distrikt........

.... kr.

4,496,900

Nedre Norrbottens » ..........

»

6,200,000

Skellefteå » .........

»

4,462,200

Umeå » ..........

5,132,600

Härnösands » ..........

6,096,400

Mellersta Norrlands » ..........

»

3,611,900

Dalarnas » ..........

»

10,424,900

Bergslagsdistriktet......................

2,241,200

Stockholm—Gävle distrikt .....

»

2,567,800

Östra distriktet ..........................

»

2,782,300

Västra » ..........................

3,031,500

Smålands distrikt ......................

»

3,632,900

Södra distriktet..........................

... »

2,128,300

Säger kr. 56,808,900.

Vad domänfondens utgifter för år 1920 beträffar, upptogos de i det av Kungl.

Maj:t den 19 december 1919 fastställda generalförslaget angående driftkostnader

under år 1920 för statens domäner till 28,000,000 kronor, vari ingick dyrtidstillägg

med en beräknad kostnad av 3,500,000 kronor. På grund av herr statsrådets ovan

åberopade skrivelse bör sistnämnda post ökas med 500,000 kronor.

Så vitt nu kan bedömas torde en ökning av driftkostnadsbeloppet bliva erforderlig

även av en annan anledning.

Vid avgivandet av det underdåniga generalförslaget för år 1920 voro nämligen

förhållandena sådana, att styrelsen icke ansåg sig böra begära medel till kolning

och avverkning av kolved i Norrland. Förhållandena hava dock sedan dess

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 437.

så förändrats, att jag numera anser det vara förmånligt för statsverket, att kolningama

återupptagas. Kostnaderna härför ävensom för avverkning av kolved beräknas

komma att uppgå till i runt tal 1,000,000 kronor. Därjämte håller jag

före, att avverkning och därmed sammanhängande transport av virke, särskilt brännved,

böra kunna i ej så obetydlig grad utsträckas utöver den i generalförslaget

beräknade omfattningen. Merkostnaden härför torde kunna beräknas likaledes till

omkring 1,000,000 kronor.

A andra sidan anser jag, att försäljningarna av skogsalster böra kunna beräknas

med 1,200,000 kronor överstiga de av överjägmästarna gjorda, här ovan

angivna beräkningarna, varigenom skogsmedlens bruttobelopp skulle komma att

uppgå till i runt tal 58,000,000 kronor.

På grund av det anförda anser jag mig nu kunna beräkna domänfondens inkomster

och utgifter för år 1920 till följande belopp:

Skogsmedel.................................................................... kr. 58,000,000

Arrendemedel för jordbruksdomänerna .................... » 1,925,000 kr. 59 925 000

Driftkostnader............................................................................................ » 30,500,000

vadan domänfondens överskott för år 1920 skulle bliva ................ kr. 29,425,000.

Yad åter 1921 års inkomster och utgifter beträffa, hava dessa tidigare beräknats

till 60,000,000 respektive 30,817,268 kronor. På grund av de sedan dess

stegrade priserna på virkesmarknaden kunna skogsförsäljningsmedlen numera beräknas

till 66,000,000 kronor. Men å andra sidan synes det mig erforderligt att

höja även det beräknade utgiftsbeloppet dels med 1,800,000 kronor, motsvarande

skillnaden mellan den av domänstyrelsen beräknade kostnaden för dyrtidstillägg,

2,700,000 kronor, och den av herr statsrådet i skrivelsen den 29 maj angivna

kostnaden, 4,500,000 kronor, dels ock med i runt tal 2,000,000 kronor för mötande.

av stegrade arbetskostnader i allmänhet.

För år 1921 skulle sålunda domänfondens inkomster och utgifter kunna beräknas

till följande belopp:

Skogsmedel.................................................................... kr. 66,000,000

Arrendemedel för jordbruksdomänerna .................... » 2,000,000 kr. $8 000 000

Driftkostnader........................................................................................... » 34,617,000

på grund varav domänfondens överskott för år 1921 skulle bliva .. kr. 33,383,000.

Stockholm den 31 maj 1920.

KARL FREDENBERG.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:458b Skrivelse till Konungen angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1920. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1920:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 437 gjorda framställningar om anvisande av anslag för täckande av driftförlust vid postver s. 6 i texten
  3. Rskr. 1920:430 Skrivelse till Konungen angående uppförande av viss bevillning å tillaggsstaten för år 1920. a1 i texten
  4. Rskr. 1920:431 Skrivelse till Konungen, angående läkning av bevillningarna för år 1921. s. 5 i texten
  5. SU 1920:240a Memorial angående statsreglering en för år 1921. s. 5 i texten

Visa alla 8