Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt tillämpning av gällande telefonoch telegramavgifter

1920-01-16 · 21 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 15 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:49, Angående fortsatt tillämpning av gällande telefonoch telegramavgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 49.

1

Nr i\).

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt tillämpning

av gällande telefon- och telegramavgifter; given

Stockholms slott den 16 januari 1920.

Under åberopande av b i lagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta riksdagens

yttrande i fråga om fortsatt tillämpning i enlighet med i statsrådsprotokollet

angivna grunder av gällande telefon- och telegramavgifter; och vill Kungl.

Maj:t, efter mottagande av riksdagens svar, meddela det beslut, som därav

föranledes.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 42 höft. (AV 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Telefonreglementet

clen

29 november

1915 och telegrafreglementet

den

27 maj 1909.

Kungl.

Maj.is beslut

den SI juli

1917.

Utdrag

av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden PetrÉn,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

Genom telefonreglementet den 29 november 1915 (sv. förf.-saml. nr

474) och telegrafreglementet den 27 maj 1909 (sv. förf.-saml. nr 52) har

Kungl. Maj:t bland annat fastställt vissa taxor för begagnande av statens

telefon- och telegrafanläggningar.

I dessa taxebestämmelser hava sedermera under kristiden åtskilliga

ändringar ägt rum.

Första gången sådana ändringar vidtogos var genom kungörelserna

den 31 juli 1917 (sv. förf.-saml. nr 504 och 505). Beträffande telefontaxorna

höjdes avgiften för ilsamtal och seriesamtal från två till tre

gånger vanlig samtalsavgift. I fråga om telegramavgifterna vidtogs huvudsakligen

endast den ändringen, att avgiften enligt § 17 mom. 1 för inländskt

telegram, som förut utgjorde 5 öre per ord, dock minst 25 öre,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts proposition nr 4i).

bestämdes till 5 öre per ord med tillägg av 30 öre per telegram, utan

föreskrift om viss minimiavgift. Därav föranledda ändringar skedde samtidigt

i §§ 41 och 43 angående mottagningsbevis och telegram med flera

adresser, varjämte under § 14 infördes stadgande, enligt vilket telegramkorrespondent

mot en avgift av 10 kronor per år kan erhålla skydd mot

att av honom vid viss station registrerad telegramadress varder för annans

räkning registrerad vid annan station.

På anmodan av dåvarande chefen för civildepartementet avgav tele-[Telegrafstygrafstyrelsen

den 11 januari 1918 yttrande och förslag i fråga om möjligheten

att genom höjning av avgifterna för abonnemang å rikstelefon och

för inländska telefonsamtal bereda statsverket ökade inkomster i förhållande

till de stegrade material- och arbetspris, med vilka man då hade

att räkna.

Styrelsen föreslog därvid, att inträdesavgiften måtte höjas till 25 kronor

eller det belopp, vartill flyttningsavgiften på grund av ökade omkostnader måste

av styrelsen höjas. Vidare framlade styrelsen förslag i fråga om höjning av

de enligt telefonreglementet utgående abonnemangsavgifterna och samtalsavgifterna.

Förutvarande abonnemangsavgifter å respektive 40, 60, 90 och 120 kronor

föreslogos sålunda förhöjda till respektive 50, 80, ISO och 180 kronor. Beträffande

samtalsavgifterna avsåg förslaget höjning dels i visst fall av avgiften för landssamtal,

dels av de dåvarande avgifterna om 30—160 öre för rikssamtal utan företrädesrätt

till 40—240 öre, dels av avgifterna för blixtsamtalen från 50 till 100

kronor, dels ock av avgifterna för de s. k. nattsamtalen samt av beställningsavgifterna

och vissa andra särskilda avgifter. Samtliga sålunda föreslagna höjningar,

yttrade styrelsen i sin skrivelse, avsåge att kompensera den ökning i omkostnaderna

för télefonrörelsens drift, som framkallats av de avsevärt stegrade material-

och arbetsprisen. Av den utredning, telegrafstyrelsen verkställt, framginge

emellertid, att varje ny abonnentanläggning för telegrafverket medförde

eu merkostnad mot vad anläggningen betingat två till tre år tidigare av i

genomsnitt ej mindre än 200 kronor vid stationer, där telegrafverket vidkändes

kostnaden för lednings anordnande inom visst avstånd från stationen, samt

med 100 kronor vid stationer, där dylik s. k. frikrets ej förekomme och således

abonnenterna själva hade att vidkännas kostnaden för hela ledningen mellan

stationen och abonnentapparaten. Då de föreslagna höjningarna av telefonavgifterna

ej vore avsedda att motväga de ökade anläggningskostnaderna för

nya abonnemang, valka kostnader ej heller i ens nämnvärd mån täcktes av den

föreslagna ökningen av inträdesavgiften, då vidare det syntes motbjudande att

pålägga de dåvarande abonnenterna så väsentligt höjda avgifter, att därmed skulle

kunna täckas merutgifterna för nya abonnentanläggningars anordnande, och då slutligen

genom knappheten på materiel svårigheter förefunnes att kunna utföra anläggningar

åt det stora antalet nya abonnenter, funnes enligt styrelsens förmenande,

så framt man ej ville helt och hållet vägra att mottaga nya abonnenter

eller företaga en synnerligen sträng ransonering av telefonabonnemangen, ingen

annan lämplig utväg än att för nya abonnemang föreskriva en ganska väsentlig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Telegrafstyrelsen

den

-®/ia 1917.

Kungl.

Maj:t den

■Vs 1918.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

anläggningsavgift utöver den stadgade inträdesavgiften. Denna anläggningsavgift

borde erhålla provisorisk karaktär och åter upphävas, så snart normalare prislägen

åter inträdde. Styrelsen föreslog därför för varje nytt fortlöpande abonnemang

å huvudapparat en anläggningsavgift av 200 kronor för abonnent vid

station med frikrets och 100 kronor för abonnent vid station utan frikrets. Samtliga

de föreslagna förhöjningarna av telefonavgifterna beräknades av styrelsen

skola medföra en inkomstökning för år 1919 av 9,250,000 kronor, därav omkring

1,500,000 kronor beräknades härröra av de nya anläggningsavgifterna.

Dessförinnan hade telegrafstyrelsen i skrivelse den 28 december 1917

gjort framställning i fråga om höjning dels av den inländska och den interskandinaviska

telegramtaxan och dels av den interskandinaviska telefontaxan.

I sådant hänseende föreslogs, att avgiften för vanligt telegram skulle ökas

till en krona för telegram om högst 10 ord med tillägg av 5 öre för varje ord

utöver 10, vilket innebure en avgiftsökning med 20 öre för telegram med io ord

eller därutöver samt med 45—25 öre för telegram med 5—9 ord. Såsom följd

härav skulle avgiften för iltelegram bliva tre kronor för telegram om högst 10 ord

med tillägg av 15 öre för varje ord utöver 10, avgiften för lokaltelegram bliva

50 öre för telegram om högst 10 ord med tillägg av 5 öre för varje tvåtal överskjutande

ord, avgiften för presstelegram bliva en krona för telegram om högst

20 ord med tillägg av 5 öre för varje tvåtal överskjutande ord samt avgiften för

pressiltelegram bliva tre kronor för telegram om högst 20 ord med tillägg av 15

öre för varje tvåtal ord utöver 20.

De avgifter, som sålunda skulle komma att gälla för den inländska telegraftrafiken,

vore enligt en mellan svenska, danska och norska telegrafstyrelserna

i december 1917 träffad överenskommelse, om vars godkännande för Sveriges del

telegrafstyrelsen i förenämnda skrivelse den 28 december 1917 anhållit, avsedda

att tillämpas jämväl för telegram, som utväxlades mellan Sverige, Danmark och

Norge samt för telegram inom Danmark och inom Norge. För den interskandinaviska

telefontrafikens vidkommande hade likaledes i syfte att öka statsverkets

inkomster från telegrafverket, i nämnda överenskommelse föreslagits en höjning

av avgifterna för telefonsamtal mellan Sverige, Danmark och Norge med 50 procent.

Den ökade inkomst, som för år 1919 skulle kunna påräknas för svenska telegrafverket

genom den inländska telegramtaxans samt de interskandinaviska telegramoch

telefontaxornas höjande på föreslaget sätt, beräknades av telegrafsteyrlsen till

omkring 1,150,000 kronor, därav omkring 700,000 kronor belöpte å den inländska

telegraftrafiken.

Slutligen föreslog telegrafstyrelsen vissa, delvis av den ifrågasatta höjningen

av de utländska telegramavgifterna påkallade ändringar §§ 17, 19, 24, 37, 40

45 och 53 i telegrafreglementet.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj: t den 8 februari 1918

yttrade dåvarande departementschefen, att han funne de av telegrafstyrelsen

framlagda förslagen till taxeförhöjningar i allmänhet väl avvägda,

men att han ej kunde biträda styrelsens förslag i fråga om anläggningsavgiften

för nya abonnemang. En anläggningsavgift till det av styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung). Moj:tu proposition nr 4.9.

föreslagna beloppet komme, framhöll departementschefen, att verka nära

nog prohibitivt till skada särskilt för avlägsna orter i vissa delar av landet.

De av styrelsen framhållna svårigheter, som på grund av knappheten

å materiel för det dåvarande vållades genom det starka tilloppet av

abonnenter, borde enligt departementschefens mening mötas på annat sätt,

exempelvis genom att för viss rayon och viss tid vägra mottaga nya

abonnenter eller tills vidare avvisa redan anmälda abonnemang, varvid

tiden för anmälningarna väl i allmänhet bleve avgörande. Då telegrafstyrelsens

beräkningar av den ökade inkomst, som av övriga avgiftshöjningar

skulle inträda, syntes vara gjorda med synnerligen stor försiktighet

och då för år 1919 någon nedgång av materialprisen borde emotses, ansåg

departementschefen, att även med frånseende av den inkomstökning

av 1,500,000 kronor, som den nya anläggningsavgiften beräknats medföra,

telegrafverkets överskott för år 1919 skulle kunna uppskattas till ungefär

samma belopp, som styrelsen uppnått med anläggningsavgifternas upptagande.

Slutligen framhöll departementschefen, att de ifrågasatta taxeförhöjningarna

borde vara att anse såsom allenast provisoriska och icke syntes

böra gälla längre än till den 1 april 1920, vadan sistnämnda års riksdag

alltså komme att få frågan om telefon- och telegramavgifter sig ånyo

o O o O C? J

förelagd.

Med bifall till departementschefens därom gjorda hemställan underställde

Kungl. Maj:t genom proposition nr 77 riksdagens yttrande propositionen

bifogade förslag till kungörelse om ändringar i vissa delar av

telefon- och telegrafreglementena, därvid i enlighet med vad departementschefen

anfört de ifrågasatta nya anläggningsavgifterna ej medtogos i förslaget

till kungörelse om ändring i vissa delar av telefonreglementet.

I skrivelse den 19 juni 1918, nr 432, anförde riksdagen, att riks- Riksdagens

dagen ansett de rådande exceptionella förhållandena utgöra tvingande skäl

för vidtagande av åtgärder i den riktning, som Kungl. Maj:t föreslagit,

men att riksdagen med anledning av i ämnet väckta motioner ävensom

vad i övrigt vid ärendets behandling förekommit beträffande telefonreglementet

funnit sig föranlåten att förorda vissa avvikelser från propositionen.

Dessa avvikelser inneburo huvudsakligen dels att de abonnemangsavgifter,

som i propositionen föreslagits höjda till 50 kronor, skulle medföra

rätt till visst högre antal samtal än vad förut varit fallet, dels att

höjningen för rikssamtalen gjordes mindre stark än i propositionen föreslagits,

så att den högsta avgiften komme att utgöra 180 öre i stället för

föreslagna 240 öre, i samband varmed de föreslagna avgifterna för natt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl.

Maj:t den

28A> 1918.

Kungl.

Maj:t den

ls/9 1918.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

samtal och förutbeställning borde undergå motsvarande reducering.

Med hänsyn dels till att dessa jämkningar komme att medföra viss,

om än ej större, nedsättning i de i propositionen beräknade inkomsterna

av telegrafverket, och dels till den ökning i driftkostnaderna för telegrafverket,

som föranleddes av riksdagens beslut angående krigstidstillägg och

krigstidshjälp för år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, ansåge

riksdagen, att den av telegrafstyrelsen förordade utvägen att genom anläggningsavgifter

för nya abonnenter bereda telegrafverket en inkomstökning

icke borde alldeles lämnas obeaktad.

Riksdagen framhöll därvid, att de abonnenter, som själva hade att

bestrida utgifterna för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten,

fått på grund av prisstegringen vidkännas en faktisk anläggningskostnad

utöver vad som tidigare varit fallet. Det syntes under sådana

omständigheter icke vara mer än skäligt, att abonnenterna vid stationer,

där telegrafverket utan särskild ersättning anordnade ledning inom den

s. k. frikretsen, finge vidkännas en anläggningsavgift, som svarade mot

den ökade kostnaden för telegrafverket för sådant abonnemang i jämförelse

med abonnemang vid station, där frikretsområde ej förekomme. Om

sålunda abonnenter vid stationer med frikrets pålades eu anläggningsavgift

av 100 kronor, skulle de i allmänhet icke komma i sämre ställning

än abonnenter, som själva finge vidkännas kostnaderna för hela ledningen

men som alltså icke skulle hava att erlägga någon anläggningsavgift till

telegrafverket. Eu efter nu angivna grunder bestämd engångsavgift komme

tydligen icke att verka mera prohibitivt än kostnadsökningarna för

ledningarnas framdragande i avseende å abonnenter vid stationer utan frikrets.

Enligt riksdagens uppfattning vore en urgallring av nytillträdande

abonnenter genom införande av en anläggningsavgift att föredraga framför

den i propositionen förordade anordningen, som syntes komma att

leda därhän, att telegrafstyrelsen skulle bliva nödsakad att tillämpa ett

slags ransonering av telefonabonnemangen i riket, vars genomförande efter

rättvisa grunder syntes stöta på hart när oöverkomliga svårigheter. Riksdagen

hade alltså jämväl i sist berörda förhållande funnit ett stöd för

sin åsikt om lämpligheten att beträffande abonnenter vid stationer med

frikrets införa eu provisorisk anläggningsavgift.

I enlighet med vad riksdagen sålunda uttalat utfärdade Kungl. Maj:t

den 28 juni 1918 kungörelser angående ändrad lydelse av vissa delar av

telefon- och telegraf reglementena (sv. förf.-saml. nr 432 och 433).

Genom brev den 13 september 1918 fastställde Kungl. Maj:t avgifterna

för telegram mellan Sverige, Danmark och Norge till samma be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ts proposition nr 4U.

lopp som för inländska svenska telegram samt höjde avgifterna för telefonsamtal

mellan nämnda länder med 50 %.

om

Den 11 mars 11)19

anläggningsavgift för

CJ o o “

gjorde telegrafstyrelsen åter framställning i fråga Telegrafnya

telefonabonnemang.

Styrelsen framhöll därvid, att de i hög grad stegrade material- och arbetskostnaderna,

vilka främst föranlett de år 1918 vidtagna höjningarna av telefonavgifterna,

under nämnda år ytterligare ökats. Merkostnaden för nya abonnentanläggningar,

som redan år 1918 beräknades till 200 kronor för abonnent vid station

med frikrets och 100 kronor för abonnent vid station utan frikrets, hade till

följd av stegring i materialpriserna och i synnerhet arbetslo1'' ma kommit att

väsentligen överstiga nämnda belopp. Oaktat en nedgång i materialprisen syntes

vara att emotse, måste man på grund av de höga arbetslönerna räkna med ytterligare

förhöjda kostnader för år 1919. Den år 1918 införda anläggningsavgiften

av 100 kronor för nya abonnenter vid station med frikrets hade icke haft den

ringaste inverkan på inrättandet av nya växel stationer på landsbygden, vilket

fortgått i oförminskad utsträckning, och vid redan befintliga växelstationer med

mindre antal abonnenter hade en mycket stark ökning av abonnentantalet ägt

rum. Samtidigt vore, på grund av den radande materialbristen, möjligheten att

anordna nya abonnentanläggningar i hög grad begränsad. Belysande härför vore,

att den 1 december 1918 omkring 4,000 nya abonnenter ännu ej kunnat erhålla

apparater, och detta förhållande hade sedermera ytterligare försämrats. Härtill

komme, att telegrafverket med den gällande anläggningsavgiften saknade tillräckliga

medel att utföra erforderliga abonnentanläggningar.

På grund av dessa omständigheter ansåg sig telegrafstyrelsen böra

åter framlägga sitt år 1918 framförda förslag, att anläggningsavgift skulle

erläggas med 200 kronor av ny abonnent vid station med frikrets och 100

kronor av ny abonnent vid station utan frikrets. Därjämte föreslog styrelsen,

att de inflytande anläggningsavgifterna skulle bokföras icke såsom

telefoninkomster i vanlig bemärkelse utan såsom kapitaltillskott, varigenom

det i anläggningarna bundna kapitalet skulle minskas och sålunda i framtiden

ej bliva alltför högt, samtidigt som behovet av anslag för kapitalökning

skulle kunna nedbringas.

Vid ärendets föredragning den 14 mars 1919 anförde departements- Kun yl.

chefen, att han genom de av telegrafstyrelsen omförmälda förhållandena ''uffigj#1

blivit övertygad om att någon åtgärd måste vidtagas för att söka tillfälligtvis

minska tilloppet av nya abonnenter. Med hänsyn till den erfarenhet,

som vunnits av den då utgående anläggningsavgiften, och till vad som

i övrigt förekommit i frågan fann sig departementschefen icke böra vidhålla

förslaget att för viss rayon och viss tid vägra mottaga nya abonnenter

eller tills vidare avvisa redan anmälda abonnenter, utan syntes en begränsning

av antalet nya abonnenter lämpligast böra ske genom en utsträckt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 49.

tillämpning av anläggningsavgiften. I sådant avseende ansåg sig departementschefen

böra förorda telegrafstyrelsens förslag.

Med anledning härav beslöt Kungl. Maj:t genom proposition nr 248

inhämta riksdagens yttrande över ett i enlighet med telegrafstyrelsens

framställning upprättat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av

§ 10 mom. 1 i telefonreglementet.

Riksdagens Riksdagen anförde i skrivelse den 22 april 1919, nr 115, att, då

skrivelse dm behovet av ökad ersättning åt telegrafverket för merkostnaden för nya

abonnentanläggningar synts riksdagen ofrånkomligt, riksdagen ansett sig

böra biträda det framlagda förslaget. Med erinran, att de år 1918 vidtagna

ändringarna i telefonreglementet vore avsedda att gälla till den 1

april 1920, förklarade riksdagen sig anse, att de nu föreslagna anläggningsavgifterna

icke borde utgå längre än till den 1 april 1921.

Kungl. I anslutning till vad riksdagen sålunda uttalat utfärdade Kungl.

Maj:t den 25 april 1919 kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom.

1 i telefonreglementet (sv. förf.-saml. nr 179).

Telegraf- I skrivelse den 6 augusti 1919 gjorde telegrafstyrelsen ånyo frarn
ställning

om förhöjning av vissa enligt telefon- och telegrafreglementena

utgående avgifter.

Styrelsen erinrade därvid, att i riksstaten för år 1919 telegrafverkets inkomster

beräknats till 44,900,000 kronor samt driftkostnaderna till 33,716,000 kronor,

vadan behållningen upptagits till 11,184,000 kronor. Emellertid hade styrelsen,

sedan räkenskaperna för första halvåret 1919 blivit bearbetade, på grundval

härav låtit verkställa ett överslag av verkets beräknade ekonomiska ställning för

hela år 1919. Därvid hade framgått, att visserligen inkomsterna icke obetydligt

komme att överstiga de i riksstaten beräknade, men att å andra sidan utgifterna

komme att i så högst betydlig mån överstiga de beräknade, att en brist å rörelsen

vore att emotse, vilken brist till väsentlig del härrörde av inträtfade stegringar i

materialpriser och löner för arbetare samt den beslutade väsentliga höjningen av

dyrtidstilläggen, särskilt för telefonistpersonalen. För att täcka denna brist ansåge

styrelsen en ökning av inkomsterna oundgängligen nödvändig. Då de uppkomna

merkostnaderna till största delen folie å telefonrörelsen, syntes det styrelsen

lämpligast, att den erforderliga inkomstökningen anskaffades huvudsakligen

från denna gren av telegrafverkets verksamhetsområde genom höjning av avgifterna

för telefonabonnemang och vissa telefonsamtal. 1 sådant avseende föreslog styrelsen

en tilläggsavgift för dåvarande 50, 80, 130 och 180 kronors abonnemang av,

för kvartal räknat, respektive 7 kronor 50 öre, 12 kronor 50 öre, 20 kronor och

30 kronor, en höjning av rikssamtalsavgifterna å 10 och 20 öre till respektive 20 och

30 öre för varje samtalsperiod samt åtskilliga, delvis härav betingade, höjningar

i vissa andra samtalsavgifter. I samband därmed ansåg styrelsen höjning böra

ske av vissa enligt telegrafreglementet utgående avgifter för registrering av telegramadress

m. m. Samtliga förhöjningar vore avsedda att träda i kraft den 1

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40. 9

oktober 1915). Då frågan om telefon- ocli telegramavgifterna, enligt av statsmakterna

tidigare gjorda uttalanden, komme att föreläggas 1920 års riksdag, skulle

enligt förslaget de ifrågasatta höjningarna i allmänhet fastställas eller förutsättas

att gälla endast till den 1 april 1920.

Vid föredragning härav den 12 september 1919 anförde t. f. departeinentschefen,

att, enligt vad från telegrafstyrelsen upplysts, kunde med »;i’m9_

ledning av bokslutet för första halvåret 1919 inkomsterna för hela året

approximativt beräknas till (13,000,000 kronor samt driftkostnaderna till

67,750,000 kronor. Därest åtgärder ej vidtoges för en ökning av inkomsterna,

skulle således å telegrafverkets rörelse för året vara att emotse en

brist av omkring 4,750,000 kronor. De av styrelsen föreslagna taxeförhöjningarna

hade av styrelsen beräknats komma att för gista kvartalet 1919

inbringa i runt tal 4,250,000 kronor. Även om förhöjningarna i fråga

vidtoges, skulle således för år 1919 eu brist å omkring 500,000 kronor

uppkomma. Styrelsen hade emellertid tillika meddelat, att då trafiken och

abonnentantalet ständigt ökades, inkomsterna i verkligheten syntes komma

att för senare halvåret bliva något högre än de nyss angivna, så att genom

de föreslagna taxeförhöjningarna sannolikt skulle ernås, att rörelsen

komme att för året gå jämnt ihop.

På grund av nu upplysta förhållanden fann t. f. departementschefen

oundgängligen nödvändigt, att, till dess frågan om telefon- och telegramavgifterna

blivit underställd 1920 års riksdags prövning, en provisorisk

förhöjning av vissa avgifter vidtoges för att bereda telegrafverket ökade

inkomster. Mot det av styrelsen härutinnan framställda förslaget fann

t. f. departementschefen ej anledning till erinran. Med hänsyn till vad

förut anförts och då det skulle vara förenat med avsevärd olägenhet att

underställa förevarande fråga urtima riksdagens prövning, ansåg t. f. departementschefen

hinder ej höra möta för Kungl. Maj:t att besluta om erforderliga

åtgärder i förevarande syfte.

I enlighet med t. f. departementschefens i ämnet gjorda hemställan

utfärdade Kungl. Maj:t den 12 september 1919 kungörelser angående

ändringar i vissa delar av telefon- och telegrafreglementena (sv. förf.-sand.

nr 585 och 586).

En sammanställning av de stadganden i nu gällande lydelse i telefon-

och telegrafreglementena, som till följd av de här ovan omförmälda

taxeförhöjningarna ändrats, torde som bilaga få fogas vid protokollet.

I skrivelse den 17 november 1919 har telegrafstyrelsen avgivit ytt- görande

i fråga om telefon- och telegramavgifternas storlek för tiden efter den it/,, m9_

den 1 april 1920. Styrelsen anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 42 käft. (Ar 49.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

’^a nu gäller att ingå i bedömande av, huruvida de för närvarande

stadgade telefon- och telegramavgifterna böra bibehållas oförändrade eller ej, torde

det vara nödigt att överblicka det ekonomiska resultat, telegrafverkets rörelse

under senare åren lämnat. Till ledning därvid torde först böra meddelas

följande sammanställning av telegrafverkets inkomster och driftkostnader under

de senaste tio åren:

År

Inkomster

Ökning

Drift-

kostnader

..

Ökning

(minskning —)

Överskott

av inkomster

utöver drift- kostnader

absolut

i %

absolut

%

1909 .....

13,314,193

800,062

6-39

9,303,158

—15,010

— 0-16

4,011,035

1910.....

14,333,303

1,019,110

7-tiö

9,608,083

304,925

3-28

4,725,2‘

1911 .....

15,589,343

1,256,040

8*76

10,330,775

722,692

7-52

5,258,568 ■

1912.....

17,267,005

1,677,662

10-76

10,828,034

497,259

4-81

6.438,971 |

1913.....

18,358,005

1,091,000

6-32

12,065,563

1,237,529

11-43

6,292,442 j

1914.....

20,863,571

2,505,566

13’65

12,976,362

910,799

7-55

7,887,209 !

1915.....

24,765,674

3,902,103

18-70

14,057,629

1,081,267

8-33

10,708,045 j

1916.....

29,038,938

4,273,264

17-25

16,714,205

2,656,576

18-90

12,324,733 1

1917.....

35,014,127

5,975,189

20''58

20,517,248

3,803,043

22-75

14.496,879

1918.....

52,301,357

17,287,230

49-37

44,224,812

23,707,564

115-55

8,076,545 !

1919.....

68,800,000

16,500,000

31*55

67,300,000

23,100,000

52-03

1,500,000

(approx.)

. Hörande denna sammanställning torde böra anmärkas, att från och med den

1 maj 1919 den särskilda anläggningsavgiften å 200 respektive 100 kronor icke

bokföres såsom inkomst av rörelsen utan, i enlighet med vad vid dess införande

förutsattes, såsom kapitaltillskott samt att, då någon erfarenhet av de taxehöiningar,

som tillämpas från och med den 1 oktober 1919, ännu icke hunnit göras,

för 1919 ars sista kvartal räknats med den ökning i inkomster av omkring

4,250,000 kronor, vilken i förväg beräknats härflyta därav.

Taxespörsmålen låta emellertid icke bedöma sig enbart på grundvalen av

inkomsternas och driftkostnadernas storlek, utan måste det ekonomiska resultatet

ses i relation till det i företaget nedlagda kapitalets storlek. Avkastningen av

det för telegrafverket i genomsnitt disponerade kapitalet har utgjort:

år 1911.....7-32 % år 1915 ..... 11 55 %

» 1912.....8-45 % 3 1910.....12-50 %

» 1913.....7-69 % » 1917 ..... 10-45 %

» 1914.....8-96 % » 1918..... 5-52 %

För ett statens kommunikationsföretag, vilket ju har att tjäna även andra

intressen än de rent ekonomiska, måste det givetvis anses tillfredsställande, om

avkastningsprocenten kan hållas vid ungefär den siffra, som kännetecknat åren

1911—1914 och således något högre än för år 1918. Vad år 1918 beträffar, måste

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 4iJ. 11

det ta »as i betraktande, att avkastningen av det deu 1 juli nämnda år inköpta

Stoekholmstelefons nät, å vars abonnenter de inom rikstelefonuätet gällande taxoi na

icke kunnat tillämpas, varit allt för ringa lör att täcka omkostnaderna för nätet

jämte räntan å den oguldna köpeskillingen. Övertagandet av detta nät medtoid

dock den omedelbara fördelen, att taxorna för abonnenterna a riksteleton inom

Stockholm med omnejd kunnat till följd av konkurrensens bortfallande bojas.

För värjo är, som går, bliva större antal abonnenter vid det förutvarande enskilda

nätet genom upphörande av deras gamla kontrakt underkastade de vid rikstelefo

a För år 1919 kommer, såsom av de ovan meddelade approximativa inkomstoch

utgiftssilfrorna framgår, avkastningsprocenten att avsevärt nedgå under vad

som kan anses skäligt. Anledningen härtill är, att telegrafstyrelsen vid a\givande

av förslag till de taxor, som fastställdes i enlighet med beslut av 1918 ars

riksdag icke hade anledning räkna med de så väsentligt hejda dyrtidstillägg t

ner sou ål pu som sedan kommit att utgå, och de betydligt stegrade arbetarlönerna

samt att jämväl fördyringen av Övriga omkostnader blivit långt störrej än vid en

tidigare tidpunkten kunnat förmodas. Först efter mitten av ai lJ19 kunde eu

ny kalkyl över det sannolika resultatet av verkets drift för aret uppgöras, oc i

dä därvid framgick, att de tidigare vidtagna taxehöjmngarna icke skulle komma

att visa sig tillfyllest till förekommande av rent underskott a drif ten,_ gjorde tele

grafstyrelsen framställning till Kung! Maj:t om de ytterligare taxehojmngar, som

fedan3 blevo gällande från och med den 1 oktober 1919. Dessa hojmngarkommo

dock för sent för att kunna mer än nätt och jämnt uppväga dnftsforlusten un e

diets t^''ö*Ör|*''a192o par telegrafstyrelsen, under förutsättning av att nu gällande

telefon- och telegraftaxor förbliva orubbade under hela aret, beräknat telegra - verkets inkomster till omkring 85,000,000 kronor och driftkosteadema b8,oWM

kronor, vadan överskottet skulle komma att utgöra 16,675,000 kronor- lforhai

lande till det kapital, som kan beräknas vara för telegrafverket i medeltal disponerat

under år 1920, skulle berörda överskott motsvara omkring 8 /s /- Med han

syn härtill torde man icke böra helt avvisa tanken pa någon reduKtion a\ de

gällande taxorna. Vid uppgörandet i närvarande stund , av kalkyl over inxomstm

och utgifter är det dock, även om fråga är om eu sa nära liggande tidrymd som

är 1920, så många osäkra faktorer, som spela in. att det rcke synes radligt a

redan den 1 april 1920 skrida till en taxereduktion enbart darfor att utsikterna

för uppnående av ett gynnsamt resultat av verkets drift nu synas tam igen fösa.

t~\ _ i. ^ dock o/f/f-. i (ypn nrn sn i tf. räknat stegringarna i avlöningarna

Det må

ma a ock ihågkommas, att i genomsnitt räknat stegringarna i avlöningarna

samt arbets- och materialprisen utöver den före kriget rådande myan allt fortfarande

belöpa sig till vida större procent än de ganska mattliga höjningar, som

vidtagits

med

avseende på telefon- och telegraf taxorna. Det är heller icke uteslutet''

att de gjorda beräkningarna för år 1920 kunna komma att visa sig- or

optimistiska, helst som därvid ingen direkt hänsyn tagits tllJp.ln®föhetein

en väsentlig nedgång i den industriella verksamheten eller av affärslivets tillbaka»ån».

Telegrafstyrelsen vill därför föreslå, att nu gällande taxor prolongera tills

vidare, dock ej längre än till och med den 30 juni 1921. .. , ,

Redan nu kan emellertid förutses, att inträdesavgiften och den särskilda

anläggningsavgiften å 200 respektive 100 kronor — vilken avgi o ij®sy ,

dels att motverka materialprisens oerhörda stegring under kriget, dels att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

dpk / materia]brist verka återhållande på abonnenttillströmningen,

dels ock att bereda telegrafverket behövligt kapitaltillskott — inom en nära framtid

kunna något reduceras, varvid dock inträdesavgiften i första hand synes böra

bortfalla, pa det att engångsavgiften för., ett abonnemangs anordnande må helt

ick^Tknlfp JafV6rket+fkaPUfal tlU gTl0'' Aven oru 1 övriSt näS°n taxereduktion

icke skulle komma att vidtagas under ar 1920, lärer därför frågan om nedsättning

av berörda avgifter böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning

under senare delen av år 1920. För egen del har telegrafstyrelsen redafnu um

lei oi en agande att i någon man sänka prisen på linjeinventarier samt för nyanläggning

av linjer och ledningar.) y

Med erinran att samtliga ovanberörda kungörelser angående andungar

i telefon- och telegrafreglementena hava obegränsad giltighetstid

allenast med det undantag att i kungörelsen den 12 september 1919

om ändring i telefonreglementet under § 10 mom. 1 och 2 utsagts, att

den da införda tilläggsavgiften för abonnemang skulle bliva gällande endast

till och med den 31 mars 1920, har telegrafstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t, med förklarande att nu gällande telefon- och. telegraftaxor

skola förbliva i kraft tills vidare, dock ej längre än till och med den 30

juni 1921, måtte utfärda kungörelse om sådan ändring av § 10 inom 1

och 2 i telefonreglementet den 29 november 1915, sådana dessa stad^anden

lyda enligt kungörelsen den 12 september 1919, att orden »till“och

med den 31 mars 1920» utbytas mot »tills vidare, dock ej längre än till

och med deri.30 juni 1921». P

mentsclié- . ^ljd a\ de i oförutsedd grad stegrade personal-, arbets- och

fen. materialkostnaderna hava telegrafverkets driftkostnader under åren 1918

och 1919 i förhållande till inkomsterna vuxit så, att avkastningen på det

i telegrafverkets anläggningar nedlagda kapitalet, särskilt under år 1919,

kommer att uppvisa en oskäligt låg siffra. Om de taxeförhöjningar, som för

att förhindra ren driftsförlust under år 1919 genom förenämnda kungörelser

den 12 september 1919 genomfördes med tillämplighet från och med den

1 oktober samma år, bliva gällande oförändrade under hela år 1920,

beräknar telegrafstyrelsen inkomsterna för samma år till 85,000,000 kronor!

Då driftkostnaderna för år 1920 av styrelsen beräknats till 68,325,000

kronor, skulle sålunda överskottet för detta år uppgå till 16,675,000

kronor, motsvarande 8 fri % på det av telegrafverket disponerade kapitalet.

Denna avkastningsprocent kan givetvis betraktas såsom ganska tillfredsställande.

Härvid är . dock att märka, att telegrafstyrelsen vid beräkning

av driftkostnaderna ej tagit hänsyn till den ökning i dyrtidstillägfen för

statens befattningshavare för tiden från och med den 1 juli 1920,“varom

chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition förklarat sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

13

ämna (röra framställning och vilken jämväl torde komma att öva inflytande

å de beräknade dyrtidstilläggen för telegrafverkets personal. _ \ ad angår

förhållandena under år 1921, hava inkomsterna för detta ar i statsverkspropositionen

beräknats till 90,000,000 kronor, varmed skulle ernas eu behållnino-

av lf.,000,000 kronor, motsvarande omkring 7 % pa det nedlagda

kapitalet. Enligt vad jag från telegrafstyrelsen inhämtat, linnés all anledning

antaga, att med bibehållande av de nu gällande taxorna denna inkomstsiffra

skall kunna ernås, varemot det med hänsyn till de ovissa förhållandena

synes osäkert, om så kan ske, därest åtminstone någon avsevärd

taxereduktion skulle komma till stånd. Vid nu angivna förhållande!! och

då nedåtgående konjunkturer inom landets näringsliv under den närmaste

tiden ej äro uteslutna, vilket kan komma att väsentligen rubba de av

telegrafstyrelsen verkställda beräkningarna, synes någon reducering av

nu gällande provisoriska telefon- och telegramtaxor icke hora företagas

med tillämplighet från och med den 1 april 1920, vid vilken tidpunkt

o-iltiahetstiden för de flesta av ifrågavarande taxor förutsatts skola utgå.

Skulle förhållandena under den närmaste framtiden gestalta sig sa, att en

dylik reducering blir möjlig att genomföra, torde, såsom telegrafstyrelsen

föreslagit, frågan därom kunna underställas Kungl. Maj ds prövning.

Därvid synas i första hand inträdes-och anläggmngsavgifterna för nya telefonabonnemang

böra bliva föremål för nedsättning. Jag anser mig dartor

böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag, att nu gällande telefon- och telegramtaxor''

må äga giltighet tillsvidare, dock ej längre än till och med

den 30 juni 1921, varvid jag förutsätter, att, Kungl. Maj:t ma dessförinnan vidtaga

de jämkningar i taxorna, som av inträdda förändrade förhallanden

kunna befinnas påkallade. 1 samband härmed vill jag meddela, att telegrafstyrelsen

i skrivelse den 25 november 1919 gjort framställning om

uppdrag för styrelsen att jämte lämpliga personer utom telegrafverket

företaga granskning av huruvida de gällande förhöjningarna i telefontaxorna

drabba olika lager av abonnentkretsen rättvist eller om jämkningar

härutinnan kunna vara önskvärda ävensom huruvida kostnaderna för det

rent administrativa arbete, som blivit en följd av det nuvarande sättet tor

abonnemangsavgifternas bestämmande, kunna nedbringas vare sig genom

arbetsbesparande metoder eller genom förenkling av sättet för berörda

avgifters fastställande. Då en sådan utredning synes ändamålsenlig, har

jaå för avsikt att tillstyrka Kungl. Maj:t att lämna telegrafstyrelsen det

begärda uppdraget. Med en dylik utredning skulle en god grundval erhållas

för bedömande av frågan om taxornas framtida belopp. Jag tor utsätter,

att denna utredning skall, såvitt angår själva taxefrågan, kunna

föreligga så tidigt, att därpå grundad framställning i fråga om taxornas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

storlek efter den 30 juni 1921 må kunna föreläggas 1921 års riksdag.

tlf Ta sk%torde Knngl. Maj:t böra äga att provisoriskt

besluta i fråga om taxorna från och med den 1 juli 1921 intill dess 1922

ars riksdag kan bliva i tillfälle att yttra sig över ett mera definitivt ordnande

av taxefrågorna för framtiden.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kung]. Makt

genom proposition måtte inhämta riksdagens yttrande i fråga om fortsatt

tillämpning i enlighet med ovan angivna grunder av nu gällande telefonoch

telegramavgifter med förklarande tillika, att Kungl. Makt, efter mottagande

av riksdagens svar, ville meddela det beslut, som därav föranledes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

c?

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

15

inlaga.

Telefonreglementet.

§ 10.

1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift

med 25 kronor, dels anläggningsavgift med 200 kronor vid station för vilken

Värn likt § 11 frikrets finnes fastställd, och med 100 kronor vid annan station, dels

ock årlig abonnemangsavgift samt för tiden från och med den 1 oktober 10111 till

och med den fil mars 1920 tilläggsavgift per kvartal enligt vad i mom 2 staddas.

För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt a huvudapparat att

uimsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för tillfälligt abonnemang a

Kamratfostställe/''''telegrafstyrelsen särskild» avgifter, ock äger styre se»

jämväl bestämma, under vilka villkor abonnnentapparat ma av abonnenten upplåtas

till begagnande av andra. , , .

2. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat utgar abonnemangsavgift

samt under tiden från och med den 1 oktober 1919 till och med den 31 mars

1920 tilläggsavgift enligt följande taxa

I. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna för lokal

och betjäning:

Abonnemangs- Tilläggsavgift

ör vgift för

helt år. kvartal.

kr. 50 (se anm.), kr. 7:50,

, 80, > 12:50,

> 130, > 20:—,

» 180, » 30:—.

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 50 kronor, är avsedd för bostäder och får icke utan

telegrafstyrelsens medgivande förekomma i lokal, som av närings- eller yrkesidkare anvandes för hans

rörefses bedrivande. Telegrafverket förbehålles rätt att å värjo huvudledning for lägsta klassens abonnemaug

intaga mer än en abonnentapparat. ^

11 Vid station, beträffande vilken abonnenterna liava att vidkännas kostnaderna

för lokal och betjäning, och där följaktligen lokalsamtal få utväxlas till obegränsat

antal:

Abonnemangs- Tilläggsavgift

för avgift för

helt år. kvartal.

då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas..........kr. 30 (se anm.), —

för högst 900 avgiftsfria lands- och rikssamtal om året.......> oO, kr. 7:50,

för högst 1,200 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året

» > 2,500 » > » ’ ’ » ’

, » 5,000 > » >

> över 5,000

, > 2,000

> » 4,000

s över 4,000

80,

130,

180,

12

20

30

50,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestäm
-

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30

mande, förekomma:

■ i i -H Tid där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläo^ninsrens ekono

miska bärighet måste förutsattas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal; g

2:0) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område där i Bvrisrt

gifts?L lan"s^teMctrnn?utäX 6,161 8tati°n6r ** Mder 1:o) nämnda slag 0<A sä]edps a
Om

det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande av

abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten, om tele
fare

en1 huvudapparat pafordrar’ Plikti§ erlägga avgift för abonnemang å ytterlisamtalMed

förStåS * detta moment fllllb°rdad koppling för avgående

§ 13.

För samtal från allmän samtalsapparat och för sådant samtal till allmän

samtalsapparat, för vilket enligt vad här nedan sägs annan avgift icke utgår, erlagges,

oavsett samtalets slag och varaktighet, apparatavgift med 20 öre.

§ 15.

pör landssamtal utan företrädesrätt utgår ingen samtalsavgift utom i

det tall att samtalet avgår från eller är adresserat till apparat vid fristående

samtalsstatiou eller vid sådan i tj 10 omförmäld station, där abonnemangsavgiften

utgar med 30 kronor, i vilket fall samtalsavgift utgår med 20 öre för vane påbörjad

tidsperiod om tre minuter. J

2. För landssamtal med företrädesrätt utgår för varje påbörjad tidsperiod

, ,kre, ™ln,uter samtalsavgift med 20 öre, då sådant samtal utan företrädesrätt

skulle befordrats utan samtalsavgift, men i andra fall med 60 öre.

§ 16.

QQ kolL ,riksfamjal até''ar för var.ie påbörjad tidsperiod om tre minuter

samtalsavgift, beräknad efter det geografiska avståndet över land mellan de två

följande taxa’ ™* Vllaas omraclen avgångs- och adressapparaterna höra, enligt

då nämnda avstånd icke överstiger 45 km..............20 gre

* » » överstiger 45 men icke 90 km..........30 > ,

» » > > 90 > > 180 » 40 > ,

’ 1 > > 180 » » 270 > 50 , ,

1 » > » 270 > , 450 > 70 , ,

* ’ » > 450 > 5 540 > .........80>,

’ * * » 540 » > 630 » 100 » ,

’ » > > G30 > > 720 » 120 , ,

1 » > > 720 » > 810 > 150 > ,

’ ’ * > 810 km................iso >

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:fn proposition nr

49.

För Gottland mfttes ovannämnda avatåncl över Visby och Stockholm samt

för Öland över Kalmar. 1 de fall då en mätning etter det direkta

avståndet mellan eu taxepunkt på Gottland och en på fast lan de t sk ‘Ifört

lägre avgift än vid avståndsmätningen över Visby och Stockho m nedsättes av

giften till närmast lägre belopp, varvid dock ej lägre avgift skall utgå ån den

fl”'' rikssamtal utfärd» av telegrafstyrelse».

3 Beträffande taxeomr&den vid rikets landgränser äger telegrafstyrelsen

befogenhet medgiva, att samtalsavgift för rikssamtal till närmaste inåt landet

befintligt taxeområde fastställes till 20 öre. även om avståndet betinga! högie

avgift, Ssamt att avgiften för annat rikssamtal beräknas etter sistnämnda taxeorn
rafes

sam tåls gQm för fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägger

högsta abonnemangsavgift, kan efter telegrafstyrelsens medgivande erhålla avffiSsfria

rikssamtal till och från ett eller flera närgränsande taxeomraden, till

vilka samtalsavgiften utgår med 20 öre, mot en årlig tilläggsavgift för varje sadant

område lika med den högsta abonnemangsavgiften. verk

kommer likaledes efter telegrafstyrelsens beprovande, statens tjänstemän, \er

eHer11 inrättning6 landsting, hushållningssällskap eller landstings eller hushållningssällskaps

funktionär, även om vederbörande erlägger lägre abonnemangsavgift

än den högsta.

§ 17-

d e. m. och kl.

e minuter:

7 f. m., u

20 eller 30 öre .

. . 20 öre,

40 > 50 » .

. .30 > ,

70 » 80 >

. .40 » ,

100 öre .....

. . 50 > .

120 > .....

. .60 » ,

150 » ....

. .70 » ,

180 > ....

. . 90 > .

§ 18-

1 För rikssamtal med företrädesrätt framför vanliga samtal utgår tre

å vanlig samtalsavgift, dock att, då sådant samtal utan företrädesrätt skulle

avgift skall utgå med 20 öre för varje paborjad

tidsperiod särskilt trängande fall med företrädesrätt jämväl fram
för

de i mom. 1 avsedda samtal utgår, utöver tre gånger vanlig samtalsavgift, en

avgift av 100 kronor för varje samtal.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 42 käft. {Nr 49.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kung!. May.ts proposition nr 49.

§ 19.

mande tider^eriesåSfutgår8^*gångeJ vanligtamTalstvwfhTbo1 äterk°m:

seriesamtal måste omfatta en tidrymd av minst en månad Abonnemang a

samtal eller viss person*3 tiSkalfas förSamtal''iföras underrättelse om förestående

samtalets slag, särskild avgift med följande f°r bestallning’ oavsett

om sam talsa vgiften per period icke överstiger 80 öre

’ * > » 120 >

* » överstiger 120 >

. 20 öre,

.80 » ,

.40 » .

bud, utgår de«sutom\uds«ndliaingså?gift“mf0ra”de erfordras mlit>»de av särskilt

**

befordring mld A bestämmelser angående telegrams

v- V tagungs Destammelser.

ningen skull?6 medföra h^^^tabavSf^fiTao .faststälIda taxeområdesindelmellan

abonnenter vid nuvarande eller bliWn rf l \ 016 per Period för rikssamtal

laude bestämmelser akuuL SShört samma ^ hittills gäl
utväxla

avgiftsfria samtal men enligt detbfrILlaingsområde och agt sinsemellan

skilda intill varandra Ansande taxefLÄ r®Slem+e?te komma att hänföras till

intill utgången av år 1925 nämnda avgift må sa^ka^kSn8^^ m6dgiVa’ ^

i eiegraireg-lementet.

§ 14.

under förutsättning nWä^Itflvtal1 däro^tSat”8150^rf11®1'' förkortad form,

ningsstationen samt att stadgad registreringsa ^ “Ä ^ ^ motta^

tillställda, erläggas i förskott en årlie- avoift a -e egram med sådan adress sig

erlägges för rffistrering av korWondenS K ^gU Enahanda avgift

telegram må regelbundet under vissa tina,.er avLnVp! staMt”u"Av„7Ä

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

KungI. May.t» proposition nr 4 It.

len. Om korrespondent vid en och samma telegrafstation har liera registrerade

telegramadresser, skall, för registrering av sådan korrespondents anhållan om

sårskilt avlämuingssfttt för telegram, erlilggas enkel avgift, omdetta avlåmnmgssätt

är lika för alla de registrerade adresserna, men i annat fall särskild avgnt

för vane olika avlämningssätt. Däres> registrering för något av forenämnda ändamål

avser kortare tid än sex månader i följd, äger telegrafstyrelsen bestämma

lägre avgift än tiugu kronor, dock ej mindre än tio kronor. .

Önskar korrespondent tillförsäkra sig skydd mot att av honom vid viss

station registrerad telegramadress sedermera varder för annans räkning registrerad

vid annan station, erlägges i förskott eu årlig avgift av tjugu kronor.

§ 17-

1 För inländskt telegram om högst tio ord erlägges avgift med en krona.

Innehåller telegrammet flera än tio ord, ökas avgiften med fem otc för varje over
k''iu

2 '' L de orter, som av telegrafstyrelsen bestämmas, må i vanlig ordning

till befordring mottagas telegram, adresserade till personer, som »ro bosatta a

samma ort. Avgiften för dylikt lokaltelegram utgår med hälften av det belopp,

som enligt inom. 1 bör erläggas för ett vanligt telegram med samma antal ord,

dock med iakttagande att, om ordantalet är udda, avgiften beräknas eftei nai
mast

högre jämna ordantal. . . ... .___

Till adressater, som äro boende utom telegrafstationens telegram oai ilig.

område och icke äro abonnenter å rikstelefon inom det nät, som lyder under centraltelefonstationen

i orten, skola lokaltelegrammen i vanlig ordning befordras

med gång- eller ilbud eller med post mot därför fastställda avgifter, villa erlåg

® För inländskt telegram från eller till Gottland under de tider av året, da

regelbunden daglig postförbindelse mellan Gottland och fasta landet saknas, sam

för inländskt telegram från eller till Gottska Sandön erlägges samma avgift som

för lokaltelegram.

§ 19.

1 Avsändare eller adressat eller enderas befullmäktigande ombud, som,

därest sådant är behövligt, behörigen legitimerat sig. äger inom tio månader, räknat

från och med månaden näst efter den, under vilken telegram inlämnats till

befordring, låta på telegrafisk väg begära upplysning eller meddela, föreskrift angående

samma telegram, evad befordnngen därav ännu pagar eller blivit avslu
a)

avgiften" ^för det telegram, som innefattar ifrågavarande begäran eller

föreskrift, och . „ ,

bV avgiften för svaret, när sadant erfordras eller äskas.

Avsändare eller adressat eller befullmäktigat ombud för endera av dem

kan också för rättelses skull, antingen genom avgångs- eller ankomsstationen eller

ock genom någon mellanliggande station, låta helt eller delvis repetera ett avsänt

eller ankommet telegram,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung/. Maj:ts proposition nr 49.

Begäres repetition av adressaten, skall lian erlägga avgift enligt gällande

däst för svärd;. ’ ^ rePeteras- dock “inåt SO öre. Avgift efläfges en
§

24.

tilI Kvkt? ä inlämnat telegram och å den för telegrammet erlagda avgift

avgift av tTö™ ’ S°m astnndfir- För dylikt kvitto erlägges en särskild

§ 37.

2 Avsändaren bör härvid framför adrwsen i telegrammet införa
a)

da avgift erlägges för inländskt svaHtelegram om högst tio ord, anmärkningen

»svar betalh eller »reponse payée» eller »=RP=»;

b) då avgift erlägges för inländskt svarstclegram om mera än tio ord anmaiknmgen

»svar betalt ar» eller >réponse payée x» eller »=RPx=»- samt

payée xl eller S.PxS^8 för u,ländsM svarstelegram, anmärkningen néponse

ilteleJL aVSin?are’ att- fa-ret’ som förutbetalats, skall befordras såsom

ntelegram ob) utbytes anmärkningen »svar betalt» mot nisvar betalh och

»reponse payee» mot »reponse payée urgente» samt »=RP=» mot »=11PD=» vilka

uppgifter skola atföljas av meddelande om antalet ord »ar» i samma fall söm de

i vilka sådant erfordras för vanliga betalda svar. Svarsavgiften erlägges då med

ländskt°2l be °PP -S°m for, et,t lltel«g''ram- vilket belopp, om ordantalet i ett inländskt

telegram ej uppgivits, beräknas efter tio ord.

§ 40.

2'' f °.r d-Xllk kollationering erlägges särskild avgift, svarande mot en fjärdedel

av befordringsavgifteii för ett vanligt telegram av samma längd och med

samma befordringsväg Undantag från denna bestämmelse äger rum för stats
och

arvSftsfritttjanSteteleSram PÄ hemligt spräk’ vilka kollationeras i tjensteväg

§ 41.

i 2'' ?P°lta?n [)e vise t sändes på telegrafisk väg, om avsändaren framför

aclressen utsatt den taxerade anmärkningen »■mottagningsbevis» eller »accusé récephoi»

eller ock »=PO=» samt betalt avgiften för ett vanligt telegram om fem ord

till samma adressort och befordrat pa samma väg som det ursprungliga telegrammet.

Mottagningsbevis a telegram till utlandet sändes med post, oni avsändaren

tiamtor^adressen utsatt den taxerade anmärkningen »accusé reception postah eller

*—-t OF—» och betalt en särskild avgift av 20 öre.

3. Telegrafiskt mottagningsbevis med företrädesrätt vid befordring och

befordran18611 kan aV6n erhalla?’ såv)da vederbörande länder medgivit iltelegrams

För -ulvS1! frPal.!a“do ,av fdaut mottagningsbevis erfordras, att avsändaren fram-

Iessen utsattei den taxerade anmärkningen nimottagningsbevis» eller .accusé

reception nr gent, eller oek »=PCD=» samt betalar avgiften för ett iltelegram om

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Muy.ta proposition nr 49.

fou ord till samma adressort och befordrat på samma väg som det ursprungliga

telegrammet.

§ 43.

3. Utöver telegramavgiften och avgiften för vidarebefordring, om sådan

ifrågakommer, erlägges av avsändaren en särskild avgift för varje pa adresstationen

ombesörjd utskrift av telegrammet, med undantag för den vilken

anses betald med telegramavgiften. Denna särskilda avgift utgor 10 oie for vaije

jiåbövjat hundratal taxerade ord i varje utskrift.

‘ För iltelegram fördubblas utskrivningsavgutens belopp.

§ 45.

För inländskt telegrams vidarebefordring från sista telegrafstationen skall

avsändaren å inlämningsstationen erlägga avgift enligt följande bestämmelse^

a) för befordring med post eller för avlämnande »pöste rest ant ej, »_DL —

avgift såsom för vanligt inrikes brev av lägsta viktsats, vilket ej utgores av lokalbrev

vartill kommer, om postförsändelsen skall rekommenderas, »—UK,—» respektive

»=GrP.R=», en ytterligare avgift av 15 öre; men är telegram adresserat

till svensk telegrafstation för att därifrån befordras med post till annat land an

Danmark eller Norge, erlägges postbefordrmgsavgift, om det skall rekommendera.,

av 35 öre, men eljest av 20 öre; . „ .. »

b) för befordring med gångbud, vilket befordringssätt ej ma aga rum pa

längre avstånd än 1,5 nymil, 30 öre för varje påbörjad kilometer, dock med iakttagande

att lägsta avgiften är 75 öre; och „ ,.. ,, ,

c) för befordring med ilbud, som alltid bör begagnas för längre avstand an

1,5 nymil, 60 öre för varje påbörjad kilometer, dock med iakttagande att lagsta

avgiften ai en krona.^ gkall begagnaS) deponera! avsändaren det belopp,

avgångsstationen med hänsyn till avståndet anser för ändamålet erforderligt Det

ålitger därefter adresstationen att genom telegram skyndsamt underrätta avgangsstationen

om beloppet av omkostnaderna för telegrammets vidarebetordrmg, varefter

likvid uppgöres med avsändaren, som återbekomma vad av honom kan hal a

blivit för mycket deponerat, men däremot bör tillskjuta det belopp, varmed utgiften

möjligtvis överstigit den deponerade summan.

§ 53.

2. För inländskt presstelegram, vilket befordras å sådan tid, att intrång

i den allmänna telegramväxlingen ej åstadkommes, samt under iakttagande av e

föreskrifter i övrigt, telegrafstyrelsen äger meddela rörande villkoren och orduingen

för dylikt telegrams befordring, må nedsättning i avgiften aga rum till lialvten

av det belopp, lom enligt § 17 mom. 1 bör erläggas för ett vanligt telegram

med samma antal ord, dock med iakttagande att avgiften ^r sad^t p eSs eleoTam

ej i något fall må understiga en krona samt att, om ordantalet ai udda,

avgiften beräknas efter närmast högre jämna ordantal. . ,

Rörande, avgiften för inländska pressiltelegram och ordningen tor dylika

telegrams befordran stadgas i § 36.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt tillämpning av gällande telefonoch telegramavgifter jämte en i ämnet väckt mo a1 i texten
  2. SU 1920:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt tillämpning av gällande telefonoch telegramavgifter jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten