Sök i Ratio Lex

Angående inköp för marinens räkning av maskiner för tillverkning av patronhylsor till kanoner in. m

1920-02-06 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:54, Angående inköp för marinens räkning av maskiner för tillverkning av patronhylsor till kanoner in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

K mull. Maj:ts proposition Nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp för

marinens räkning av maskiner för tillverkning av patronhylsor

till kanoner in. m.; given Stockholms slott den

6 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för inköp för marinens räkning av maskiner för tillverkning av

patronhylsor till kanoner m. m. må användas ett belopp av 290,000

kronor av de utav 1916—1919 års riksdagar anvisade, ännu icke disponerade

medel till utvidgning och modernisering av flottans varv i

Karlskrona.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 47 käft. (N 54.)

249 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds proposition Nr då.

2

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 6 februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 13

november

1919.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll härefter

att få anmäla en av marinförvaltningen i skrivelse den 13 november

1919 gjord framställning om inköp och uppställning å flottans varv i

Karlskrona av en anläggning för tillverkning av patronhylsor för laddningar

till kanoner.

I nämnda skrivelse har marinförvaltningen anfört följande.

Första tiden efter införandet vid marinen av kanoner, för vilka

patronhylsor erfordrades, kunde dylika hylsor ej framställas inom landet,

utan hade desamma erhållits genom leverans från utlandet. Sedermera

hade Skultuna bruk under år 1900 anskaffat en anläggning för tillverkning

av patronhylsor för laddningar till kanoner, och hade sedan

dess marinens behov av sådana hylsor kunnat tillgodoses genom leverans

därifrån. Leveranser från utlandet hade därvid tillgripits endast i några

enstaka fall, där sådana visat sig för svenska staten fördelaktigare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 54.

3

Vid den under arméförvaltningens artilleridepartement lydande ammunitionsfabriken

funnes vid dess avdelning å Marieberg även en anläggning

för tillverkning av patronhylsor för kanoner. Framställning

av patronhylsor för pjäser av marinens modeller hade emellertid i regel

ej ägt rum därstädes, enär anläggningens kapacitet ej vore större än

att maskinerna i allmänhet i sin helhet tagits i anspråk för tillgodoseendet

av arméns eget behov. Enligt vad marinförvaltningen inhämtat,

torde även en utvidgning av denna anläggning ej kunna ifrågakomma

på grund av bristande utrymme, varjämte beslut angående den av 1914

års senare riksdag förutsatta flyttningen av ammunitionsfabrikens ifrågavarande

avdelning ännu ej förelåge och nybyggnadsarbeten i avvaktan

härpå därstädes ej lämpligen syntes böra komma till utförande.

Den nuvarande ägaren av Skultuna bruk och den därstädes befintliga

anläggningen för framställning av kanonpatronhylsor, aktiebolaget

Svenska metallverken, hade emellertid meddelat marinförvaltningen, att

bolaget hade för avsikt att nedlägga tillverkningen av patronhylsor av

här avsett slag samt att bolaget i anledning härav önskade avyttra de

för ifrågavarande tillverkning avsedda maskinerna.

Bolaget, som erbjudit marin förvaltningen att övertaga anläggningens

maskinella utrustning, hade därvid framhållit, att från utländskt håll

underhandlingar inletts beträffande förvärv av maskinerna, men att bolaget,

innan detaljunderhandlingar angående försäljning till utlandet

upptoges, önskade uppgift, huruvida marinförvaltningen hade intresse

för övertagande av de i anläggningen ingående maskinerna. Ämbetsverket

hade därjämte under hand erfarit, att nyssnämnda utländska anbudsgivare

redan inköpt större delen av bolagets anläggning för tillverkning

av gevärspatronhylsor.

Marinförvaltningen ansåge, att ett nedläggande av den ena och

största av de båda inom landet befintliga anläggningarna för tillverkning

av kanonpatronhylsor måste ur försvarets synpunkt medföra mycket allvarliga

olägenheter, enär därefter möjligheterna att inom landet framställa

heldragna patronhylsor för marinens artilleri pjäser skulle bliva

begränsade till dem, som kunde inom ramen för härför disponibel kapacitet

och den maskinella utrustningens resurser i övrigt tillverkas vid

ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelning. Det vore sålunda att förutse,

att Skultunaanläggningens försäljning till utlandet skulle komma att

medföra, att marinens behov i fredstid av patronhylsor av här avsett

slag måste i stor utsträckning tillgodoses genom anskaffning från utlandet

till pris, som enligt hittills vunnen erfarenhet i regel torde bliva

högre än dem, som kunde beräknas vid tillverkning inom landet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

En försäljning av maskinerna till utlandet skulle således i fråga

om anskaffningen i fredstid av patronhylsor medföra betänkliga konsekvenser.

Ån allvarligare bleve emellertid dessa i krigstid. Den utförda

och ännu pågående utredningen angående anskaffning i krigstid av den

erforderliga ersättningsammunitionen hade nämligen visat, att stora svårigheter

komme att möta, särskilt i fråga om framställning av de för

marinen behövliga kanonpatronhylsorna. Det torde sålunda först efter

vidtagandet av särskilda åtgärder, såsom modifierad konstruktion, till ett

minimum sänkta fordringar, tillgripande av olika slags ersättningsmaterial

o. d., visa sig möjligt att tillverka de mängder, som krävdes för

fyllandet av ett med hänsyn till sannolik förbrukning även mycket blygsamt

beräknat behov.

Därest Skultunaanläggningens maskiner ej längre kunde under krigstid

påräknas, syntes man med visshet kunna antaga, att det beräknade

behovet av patronhylsor ej kunde tillgodoses, och även om mot förmodan

genom provisoriska åtgärder ytterligare utvägar skulle kunna vinnas

för ökande vid sådant tillfälle av tillverkningskapaciteten, kvarstode dock

— enär ammunitionsfabriken å Marieberg under krigstid beräknades helt

bliva tagen i anspråk för arméns behov — att möjlighet ej skulle finnas

att framställa de patronhylsor, å vilka de ur teknisk synpunkt högsta

fordringarna måste ställas och å vilkas kvalitet nämnvärda eftergifter ej

kunde göras, om pjäserna skulle kunna beräknas funktionera tillfredsställande.

I detta sammanhang syntes särskilt böra framhållas, att den ovan antydda

nedsättningen i patronhylsornas kvalitet, vilken vore ifrågasatt för

möjliggörande av framställning under krigstid av ersättningsammunition,

ej borde ifrågakomma vid de under normala förhållanden tillverkade

patronhylsorna, enär hylsor av antydd beskaffenhet bland annat ej kunde

beräknas uthålla mer än ett fåtal skott och sålunda ur ekonomisk synpunkt

ställde sig oförmånliga, vartill komme, att de ej vore lämpade

för längre tids förvaring.

Om Skultunaanläggningens maskiner skulle bliva utförda ur landet,

torde säkerställandet av marinens behov i krigstid av vissa patronhylsor

kräva en avsevärd ökning av det redan i fredstid inneliggande förrådet

härav. En sådan ökning skulle emellertid betinga högst betydande kostnader.

Såsom ledning för bedömandet av de härför erforderliga beloppen

kunde nämnas, att 10,000 st. 75 mm. patronhylsor M/05 — utgörande

ett lågt beräknat ersättningsbehov för 2 månader — med nuvarande

pris betingade en anskaffningskostnad av omkring 300,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts proposition Nr 54. 5

Krigsbehovets tryggande genom erforderlig ökning under fredstid

av patronhylsor i förråd torde sålunda redan på grund av kostnadshänsyn

ej böra förordas i annat fall än det, att effektivare och i övrigt

lämpligare utväg stode till buds.

Av vad sålunda anförts syntes framgå, att det för landets försvarsväsende

vore av den allra största betydelse, att här avsedda maskinella

anordningar för tillverkning av patronhylsor komme att allt fortfarande

behållas inom landet.

En väg för vinnandet av detta mål vore givetvis, att aktiebolaget

Svenska metallverken, förpliktigade sig att bibehålla anläggningen på sådant

sätt, att den vid behov kunde sättas i gång för full kapacitet mot

det att bolaget härför erhölle en viss ersättning från staten. Efter därom

förda underhandlingar hade bolaget erbjudit sig att hålla ifrågavarande

hylspi''essanläggning till svenska statens disposition mot en årlig

subvention från statens sida av 22,725 kronor och under villkor,

att anläggningen förbleve bolagets egendom,

att hylspressarna allt framgent kvarbleve uppställda på nuvarande

platser,

att anläggningen därunder finge av bolaget användas för annan tillverkning,

dock att svenska staten skulle hava förmånsrätt,

att anläggningen hölles i sådant skick och personal funnes disponibel

i sådan utsträckning, att anläggningen när som helst kunde tagas

i användning,

att överenskommelsen bleve gällande minst fem års tid med ett års

ömsesidig uppsägningstid därefter, samt

att anläggningen ej finge av bolaget försäljas utan att dessförinnan

hava varit erbjuden svenska staten till inlösen.

Detta förslag hade av marinförvaltningen betecknats med alternativ

I.

Då det ej torde vara möjligt att intressera annan enskild firma inom

landet för inköp och uppställning av ifrågavarande maskinerier, hade

ämbetsverket även undersökt betingelserna för ett inköp från statens

sida.

Enligt av bolaget till marinförvaltningen gjort erbjudande uppginge

den summa, för vilken bolaget vore villigt att till staten försälja samtliga

maskinerier jämte verktyg för marinens patronhylsor, till 147,250

kronor. Emellertid måste härvid maskinerna uppställas så, att de kunde

tagas i anspråk för tillverkning såväl i fredstid som omedelbart efter

krigsutbrott.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

Såsom ovan framhållits, syntes möjligheten av eu uppställning av

anläggningen i anslutning till ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelniug

utesluten, och ansåge marinförvaltningen därför lämpligast, att maskinerna

under förutsättning av inköp från statens sida uppställdes på

någotdera av flottans varv.

Då det givetvis vore av vikt för kostnadernas begränsande att om

möjligt bereda utrymme för anläggningen inom befintliga lokaler, hade

marinförvaltningen låtit undersöka möjligheterna härför. Denna undersökning

hade givit vid handen, att plats kunde beredas vid flottans varv

i Karlskrona inom lokaler, som nu disponerades av artilleridepartementet,

vilket departement för övrigt syntes vara bäst lämpat att handhava

den tillverkning, som vid anläggningen vore avsedd att bedrivas.

Genom användande av ifrågavarande lokaler kunde byggnadskostnaderna

begränsas till att omfatta en mindre tillbyggnad för en erforderlig

glödgningsugn och för anordnande av grundunderlag för maskinerna,

uppsättning av takrörelse o. d. samt i övrigt erforderlig inredning.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten samt

frakt för maskinerna från Skultuna till Karlskrona och montering av

desamma, anskaffning av glödgningsugn, elektriska motorer in. m. beräknades

uppgå till sammanlagt 142,750 kronor. Den sammanlagda

kostnaden för inköp av maskinerna samt för anläggningens iordningställande

i driftsdugligt skick uppginge sålunda till 290,000 kronor

(alternativ II).

Under de i ärendet förda underhandlingarna hade även ett tredje

alternativ framställts av aktiebolaget Svenska metallverken, nämligen att

svenska staten inköpte maskinerna enligt alternativ II till ett pris av

147,250 kronor, men att anläggningen sedermera finge kvarstå å nuvarande

plats vid Skultuna på samma villkor, som i alternativ I vore

angivna, men mot eu årlig subvention av 8,000 kronor (alternativ III).

Bolaget hade förbundit sig att stå fast vid dessa erbjudanden, intill

dess 1920 års lagtima riksdag hunnit pröva en eventuell framställning

härom.

För en riktig jämförelse mellan dessa olika förslag torde man böra

taga hänsyn till följande synpunkter.

Eu inom ämbetsverket utförd beräkning över det antal patronhylsor,

som under åren 1912—1918 i medeltal per år visat sig nödvändigt att

nyanskaffa i och för ersättning av förbrukade dylika, utvisade, att nuvarande

anskaffningskostnaden härför uppginge till omkring 75,000 kronor.

Verkställda uudersökningar syntes även giva vid handen, att tillverk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts proposition Nr ,r>4.

ningskostnaden för dessa hylsor, om tillverkningen skulle bedrivas

genom statens egen försorg å llottans varv, skulle minskas med omkring

30 d. v. s. med omkring 22,500 kronor per år.

Då anläggningens maskinerier vore i gott stånd och därför kunde

med säkerhet användas under eu relativt lång följd av år framåt, torde

man med stöd av ovan angivna siffror kunna räkna med, att den för

anläggningens övertagande erforderliga summan inom loppet av 10 år

till större delen komme att återvinnas genom lägre kostnader för de

årliga anskaffningarna.

Beträffande de båda alternativen I och III med anläggningen kvarstående

å Skultuna under olika villkor, medförde det förra från statens

sida en årlig utgift av 22,725 kronor och det senare en engångsutgift

av 147,250 kronor jämte eu årlig utgift av 8,000 kronor. Med eu årlig

amortering av 10 % å engångskostnaden bleve dessa båda alternativ

sins emellan likvärdiga.

I båda dessa fall gånge emellertid staten miste om den ovan beräknade

besparingen på den årliga tillverkningen. Jämfördes exempelvis

alternativen 1 och II, hade staten i förra fallet under 10 års tid att

räkna med eu subventionsutgift av 227,250 kronor jämte tillverkuingsutgift

750,000 kronor, eller sammanlagt 977,250 kronor, varvid hänsyn

ej tagits till ränteutgifter. Vid alternativ 11 skulle motsvarande utgifter

bliva dels en anläggningskostnad av 290,000 kronor och dels en tillverkningskostnad

av 525,000 kronor, eller sammanlagt 815,000 kronor.

De minskade utgifterna skulle alltså vid alternativ II uppgå till ej mindre

än omkring 160,000 kronor, varjämte anläggningen vid detta alternativ

vore statens egendom. Av de olika alternativen syntes därför alternativ

II givetvis vara det för svenska staten fördelaktigaste.

I fråga om valet mellan att trygga befintligheten av tillverkuingsmöjligheterna

av erforderliga patronhylsor inom landet eller att upplägga

i fredstid befintliga reservförråd ville marinförvaltningen erinra, att kostnaden

enligt alternativ II, sammanlagt 290,000 kronor, understege den

utgift, som skulle erfordras enbart för freds förrådets ökning med 10,000

st. 75 mm. patronhylsor M/05.

Då sålunda genom anläggningens övertagande av staten i enlighet

med ovanstående alternativ II dels fredsbehovet av patronhylsor skulle

kunna tillgodoses genom tillverkning inom landet, oberoende av utländska

leverantörer och till pris, som kunde beräknas avsevärt understiga dem,

som av dessa leverantörer erbjödes, dels behovet av patronhylsor under

krig bleve tryggat på ett vida mer effektivt samt ur ekonomiska och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ämbetsskrivelse

den 24

november

1919.

Chefena för

lantförsvarsdepartement.

et skrivelse

den 31 december

1919.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 54.

andra synpunkter vida förmånligare sätt än genom fredsförrådets ökande,

dels de härför erforderliga engångskostnaderna till stor del skulle inbesparas

genom minskade årliga omkostnader, dels slutligen anläggningen

givetvis även, efter vissa kompletteringar, skulle kunna utnyttjas för tillverkningar

av annat slag, funne sig marinförvaltningen, som ansåge

ärendet vara av siirskilt stor betydelse, böra hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte hos 1920 års lagtima riksdag göra framställning att för inköp och

uppställning av en anläggning för tillverkning av patronhylsor å flottans

varv i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 290,000 kronor, att

utgå med 175,000 kronor å tilläggsstat för år 1920 och återstoden å

extra stat för år 1921.

Då det för ett fullständigt bedömande av ifrågavarande ärende synts

mig erforderligt, att utredning verkställdes, huruvida tillverkningen vid

don avdelning av den under arméförvaltningens artilleridepartement

lydande ammunitionsfabriken, som vore förlagd till Marieberg, lämpligen

kunde för framtiden ordnas på sådant sätt, att marinens behov av patronhylsor

för kanoner bleve genom nämnda tillverkning tillgodosett, har jag

i ämbetsskrivelse den 24 november 1919 hos chefen för lånt försvarsdepartementet

anhållit om föranstaltande av sådan utredning.

Till svar härå har chefen för lantförsvarsdepartementet med skrivelse

den 31 december 1919 överlämnat och såsom eget yttrande hänvisat

till ett av arméförvaltningens artilleridepartement den 22 i samma

månad avgivet utlåtande, däri artilleridepartementet anfört följande.

För att utröna, i vad mån tillverkningskapaciteten av patronhylsor

vid den å Marieberg befintliga pressanläggningen kunde tillgodose såväl

arméns som marinens såsom sannolikt beräknade fredsbehov av dylika

hylsor, hade artilleridepartementet låtit införskaffa erforderliga uppgifter

dels å anläggningens kapacitet vid tillverkning av olika slag av hylsor

och dels å det sammanlagda fredsbehovet.

I en departementets skrivelse bifogad tablå hade dessa uppgifter

sammanförts; och utvisade den i tablån gjorda sammanställningen att,

under förutsättning att endast ett slag av kanonpatronhylsor tillverkades,

Mariebergsanläggningens kapacitet vore för fyllande av arméns uppgivna

fredsbehov av kanonpatronhylsor upptagen omkring 11 månader av året,

under det anläggningens kapacitet för tillgodoseende av marinens motsvarande

behov skulle behöva anlitas 3 månader om året. Skulle mer

än ett slag av hylsor tillverkas samtidigt, minskades kapaciteten per

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54. 9

månad med 10 %. Härav syntes framgå, att pressanläggningen vid

Marieberg ungefär vore avpassad efter arméns tillverkningsbehov i fredstid

och att sålunda någon väsentlig del av kapaciteten vid denna anläggning

icke kunde ställas till marinförvaltningens förfogande för tillverkning

av dess behov av hylsor.

Vid frågans bedömande torde samtidigt böra beaktas, att Mariebergsanläggningen

ur ekonomisk synpunkt mindre lämpade sig för tillverkning

av hylsor av mindre kalibrar — varav marinförvaltningens behov

vore förhållandevis stort — än vad fallet vore vid den till inköp föreslagna

Skultunaanläggningen, där de maskinella anordningarna vore sådana,

att kraftförbrukningen bleve bortemot 50 % mindre. Skultunaanläggningen

bestode nämligen av flera olika aggregat, lämpade för pressning

av olika slag av hylsor, varigenom de ekonomiska förutsättningarna

vid arbetets utförande bättre kunde tillgodoses.

I detta sammanhang ansåge sig artilleridepartementet, oaktat Skultunaanläggningen

ur fredstillverkningssynpunkt icke torde kunna undvaras

inom landet, även böra påpeka de allvarliga konsekvenser ur mobiliseringssynpunkt,

som skulle uppstå för artilleridepartementet, därest anläggningen

försåldes till utlandet. Skultunaanläggningen ägde nämligen

en genomsnittskapacitet, som 2 å 3 gånger överstege Mariebergsanläggningens

motsvarande kapacitet, och då några andra för dylik tillverkning

lämpade pressar för närvarande ej torde finnas inom landet, skulle

tillverkningsmöjligheterna av kanonpatronhylsor vid mobilisering på ett

synnerligen allvarligt sätt bliva eftersatta, därest Skultunaanläggningens

tillverkningskapacitet icke skulle kunna påräknas omedelbart vid mobiliserings

tillfälle.

På grund av vad sålunda utretts har artilleridepartementet anmält,

dels att marinförvaltningens såsom sannolikt uppgivna behov av patronhylsor

till kanoner under fredstid icke kunde tillgodoses genom tillverkning

vid ammunitionsfabrikens avdelning vid Marieberg, dels att den till

inköp föreslagna pressanläggningen vid Skultuna icke kunde undvaras

vid mobilisering för tillverkning av artilleridepartementets behov av

kanonpatronhylsor under krig.

Såsom förut nämnts, har marinens behov av patronhylsor till kanoner

alltsedan år 1900 huvudsakligen tillgodosetts genom en vid Skultuna

bruk befintlig anläggning. Sedan underhandlingar av den nuvarande

ägaren till nämnda bruk, aktiebolaget Svenska metallverken, inletts

om försäljning till utlandet av de till anläggningen hörande maskinerna,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 47 höft. (Nr 54.) 249 20 2

Departements
chefens
yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

har marinförvaltningen hemställt om inköp för marinens räkning av omförmälda

maskiner.

Vad av marinförvaltningen anförts såsom skäl för framställningen

om ifrågavarande inköp har synts mig vara av den betydelse, att jag

icke tvekar att tillstyrka densamma. Såväl med hänsyn till angelägenheten

att säkerställa tillgången av patronhylsor till marinens kanoner

som ock för undvikande av de ökade kostnader, som genom vidtagande

av andra till buds stående åtgärder för fyllande av marinens behov härav

skulle uppstå, anser jag erforderligt, att maskinerna för marinens räkning

förvärvas. Enligt vad den av armeförvaltningens artilleridepartement

i ärendet förebragta utredningen giver vid handen, besitter den avdelning

av den under artilleridepartementet lydande ammunitionsfabriken,

som är förlagd till Marieberg, icke tillräcklig kapacitet för att den i någon

mera väsentlig omfattning skall kunna påräknas för tillverkning av

kanonpatronhylsor för marinen under fredstid, och anläggningen vid Skultuna

anses därjämte icke kunna undvaras för tillverkning av för armén

behövliga kvantiteter kanonpatronhylsor under krig. Någon annan anläggning

för ifrågavarande fabrikation finnes icke heller inom landet.

Jag vill vidare framhålla, att marinförvaltningens ifrågavarande framställning

endast går ut på, att den anstalt, som redan nu finnes inom

landet för omförmälda tillverkning, även för framtiden må bliva tillgänglig

härför och sålunda icke innebär något ställningstagande till frågan

om den omfattning, vari tillverkning av kanonpatronhylsor för marinens

räkning kan i framtiden komma att befinnas erforderlig.

Av det förut sagda framgår, att jag icke finner det i marinförvaltningens

berörda skrivelse avgivna alternativ I — enligt vilket äganderätten

till omförmälda maskiner, vilka alltjämt skulle vara uppställda å

Skultuna, skulle kvarbliva hos ägaren av Skultunaanläggningen — vara

av beskaffenhet att böra förordas. Förutom de påtagliga olägenheter i

övrigt, som äro förbundna med detta alternativ, är detsamma mindre

fördelaktigt särskilt ur ekonomisk synpunkt, då härigenom skulle förorsakas

statsverket en årlig utgift av 22,725 kronor. Åven alternativ III,

därvid maskinerna visserligen skulle för eu köpeskilling av 147,250

kronor övergå i kronans ägo, men fortfarande kvarstå å sin nuvarande

plats vid Skultuna mot en årlig avgift av 8,000 kronor, måste anses

vara ekonomiskt ofördelaktigt. Däremot anser jag det av marinförvaltningen

tillstyrkta alternativ II, enligt vilket maskinerna efter inköpet

skulle uppställas i artilleri verkstaden vid flottans varv i Karlskrona,

innebära det i alla avseenden lämpligaste sättet för den föreliggande

frågans lösning. Vid tillverkningens bedrivande genom statens egen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 54.

11

försorg å flottans varv ernås en avsevärd minskning i tillverkningskostnaden

för patronhylsor av ifrågavarande slag (av marin förvaltningen

beräknad till omkring 30 %\ ökad arbetstillgång beredes varvets egna

arbetare, kontrollen vid patronhylsornas framställande underlättas och

tillverkningen ansluter sig på ett fullt lämpligt sätt till den verksamhet

i övrigt, som vid Karlskronavarvet och särskilt vid artilleriverkstaden

därstädes bedrives för fyllandet av marinens behov av stridsmedel.

Kostnaderna för inköp av ifrågavarande maskiner samt för de av

deras uppställande i artilleriverkstaden i Karlskrona betingade anordningarna

m. m. hava av marinförvaltningen upptagits till sammanlagt

290,000 kronor, därav ett belopp av 147,250 kronor i;tgör inköpspriset

för maskinerna jämte tillhörande verktyg och 142,750 kronor beräknats

för de anstalter, som erfordras för maskinernas uppställande in. m. Mot

dessa belopp har jag icke funnit anledning till erinran.

Vad därefter beträffar frågan om sättet för bestridandet av ifrågavarande

kostnader, tillåter jag mig erinra att — enligt vad jämväl

framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 7 januari

1920, bilagt statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, fjärde

huvudtiteln, del III, sjöförsvaret, punkt 14 —- Kungl. Maj:t, på min

framställning, genom nådigt brev den 17 oktober 1919 föreskrivit, att

ett ännu icke disponerat belopp av 357,000 kronor av de medel, som

av 1916—1919 års riksdagar anvisats för Karlskrona varvs utvidgning

och modernisering, skulle reserveras för ändamål, varom framdeles komme

att bestämmas. Ehuru jag därvid närmast syftat till, att dessa medel

framdeles skulle vara tillgängliga för tillgodoseende av ändamål,

som efter ett eventuellt genomförande av en omläggning i större eller

mindre utsträckning av varvsdriften vid Karlskronavarvet kunde behöva

fyllas, finner jag mig, med hänsyn till angelägenheten därav, att förvärvandet

för marinens räkning av omförmälda maskiner må kunna

äga rum utan att särskilt anslag därtill behöver äskas, böra föreslå, att

erforderlig del av nämnda medel härför tages i anspråk. Då ju i övrigt

ifrågavarande anläggning, ehuru den icke ingår i den ursprungliga planen

för Karlskronavarvets utvidgning och modernisering, medför en vidgad

verksamhet å varvet, ligger även häri ett skäl att i detta fall anlita

omförmälda reserverade medel.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att för inköp för marinens räkning av maskiner för tillverkning av

patronhylsor till kanoner m. m. må användas ett belopp av 290,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5å.

kronor av de utav 1916—1919 års riksdagar anvisade, ännu icke disponerade

medel till utvidgning och modernisering av flottans varv i

Karlskrona.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven P. Persson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för marinens räkning av maskiner för tillverkning av patronhylsor till kanoner m. m. s. 8 i texten