Angående uppskattning av rustningsoch roteringsbesvärens värde vid vissa truppförband under år 1920
7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:64, Angående uppskattning av rustningsoch roteringsbesvärens värde vid vissa truppförband under år 1920
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition Nr 64.
1
Nr 64.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående uppskattning
av rustnings- och roteringsbesvärens värde vid vissa
truppförband under år 1920; given Stockholms slott den
31 december 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,
att — utan hinder av vad i § 3 av lagen angående lindring i rustnings-
och roteringsbesvären den 2 december 1892 stadgas om bestämmande
vart tionde år, varje gång för de närmast följande tio åren, av
rustnings- och roteringsbesvärens värde för det i § 1 av samma lag
angivna ändamål — de genom kungörelsen den 31 december 1909 angående
ny uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären vid vissa
truppförband för en tid av tio år, räknat från början av år 1910, fastställda
värden må gälla jämväl under år 1920.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
E. A. Nilson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 54 Käft. (Nr 64.)
356 20
2
Kung!. Maj. ts proposition Nr 64.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 31 december 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,
Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter följande:
»I lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den
2 december 1892 stadgas i § 1, att i rustnings- och roteringsbesvären
skall, på sätt samt under iakttagande av de särskilda bestämmelser och
undantag, som i lagen omförmälas, lindring äga rum, att årligen utgå
under åren 1893—1903 med vissa procent av dessa besvärs uppskattade
värde samt från och med år 1904 med hela beloppet av samma värde.
Sedan därefter i § 2 angivits, till vilka värden prestationerna vid varje
rusthåll eller rote skulle vid uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären
för det i § 1 angivna ändamål för tiden intill år 1900 bestämmas,
föreskrives i § 3 bland annat följande. År 1899 och därefter vart
tionde år, varje gång för de närmast följande tio åren, bestämmer
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.
Konungen rustnings- och roteringsbesvärens värde för det i § 1 angivna
ändamål efter föregående utredning av en för varje landstingsområde,
inom vilket finnas rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller kår,
på visst sätt utsedd nämnd och utlåtande av vederbörande landsting,
dock att, där inom ett landstingsområde antalet rusthåll eller rotar vid
samma regemente eller kår understiger femtio, beträffande dessa icke
erfordas något yttrande av nämnd. Efter det nämndernas förslag avgivits
och vederbörande landstings yttranden inhämtats, bestämmas ifrågavarande
värden till ett för varje rusthåll eller rote vid samma regemente
eller kår i fullt tiotal av kronor angivet, lika belopp. I enlighet
med stadgande i § 13, att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpning
av föreskrifterna i ifrågavarande lag kunna finnas erforderliga,
meddelas av Konungen, har i kungörelse den 23 juli 1897 föreskrivits,
bland annat, att nämnden skall sammanträda första gången år 1898 och
därefter vart tionde år senast under förra hälften av juli månad, samt
att det åligger vederbörande länsstyrelse att efter mottagandet av de vid
nämndens sammanträde förda protokoll däröver inhämta landstingets
yttrande samt till Kungl. Maj:t före den 15 oktober ovan angivna år
insända landstingets yttrande jämte eget utlåtande och övriga handlingar
i ärendet.
För tioårsperioden 1910—1919 hava värdena å rustnings- och roteringsbesvären
fastställts genom kungörelse den 31 december 1909 (Svensk
författningssamling nr 176).
Sedan åtskilliga länsstyrelser till Kungl. Maj:t överlämnat av vederbörande
nämnder för respektive läns landstingsområde på grund av
nyssberörda föreskrifter uppgjorda förslag till uppskattning av rustningsoch
roteringsbesvärens värde för tioårsperioden 1920—1929 jämte av
landsting och länsstyrelser däröver avgivna yttranden, hava kammarkollegium
och statskontoret anbefallts att inkomma med utlåtande i
ärendet.
Ämbetsverken hava den 15 december 1919 avgivit det infordrade
utlåtandet samt därvid överlämnat yttrande i ämnet, av kammaradvokatfiskalsämbetet.
Advokatfiskalsämbetet framhåller i sitt yttrande, att varken år 1898
eller år 1908 vederbörande nämnder torde kunna anses hava tillfredsställande
löst den dem tilldelade uppgiften att uppskatta den kostnad,
rustnings- och roteringsbesväret betingade. Detta framginge redan därav,
Förslag till
uppskattning
av rustningsoch
roteringsbesvären
under tioÅrsperioden
1920—1929.
Yttrande av
kammaradvokatfiskalsämbetet.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.
att nämndernas förslag i regel icke blivit grundläggande för Kungl.
Maj:ts beslut. Båda nämnda år hade nämligen inom kammarkollegium
och statskontoret efter grundliga utredningar verkställts nya uppskattningar
av besvären, därvid värden erhållits, som ofta väsentligt skilt sig
från nämndernas. I huvudsak hade därefter av Kungl. Maj:t fastställts
de av ämbetsverken uträknade värdena.
Advokatfiskalsämbetet har därefter ingått på en granskning av de
nu föreliggande uppskattningarna. För att kunna verkställa dylik
granskning har ämbetet införskaffat samtliga nu gällande soldatkontrakt.
Ämbetet påvisar, hurusom, jämte det utredning av nämnd icke skett
rörande rustnings- och roteringsbesväret vid 11 av här ifrågavarande
regementen, de av nämnder verkställda utredningarna rörande rustningsoch
roteringsbesvären vid övriga regementen äro ytterst bristfälliga och
i vissa fall icke ens bereda möjlighet till prövning av de föreslagna
värdena. Ämbetet har i regel icke heller sett sig i stånd att verkställa
ny uppskattning.
Orsakerna till det sålunda angivna resultatet av nämndernas arbete
har ämbetet funnit vara mångahanda. Delvis syntes, framhåller ämbetet,
förhållandet bero därpå, att nämnderna i allmänhet visat sig icke vara
lämpliga organ att handhava det grundläggande arbetet för bestämmande
av värdet å besvären. Nämnderna hade i regel icke förskaffat sig kännedom
om de särskilda kontraktens innehåll och övriga på saken inverkande
omständigheter utan nöjt sig med att helt summariskt och
utan verklig eller i varje fall tillfyllestgörande utredning föreslå vissa värden.
Till huvudsaklig del vore emellertid orsakerna till berörda missförhållanden
att söka i de nuvarande lagbestämmelserna, vilka på grund av
ändrade förhållanden lade hinder i vägen för uppnåendet av det med
desamma avsedda ändamålet, nämligen beredande av full ersättning åt
rust- och rotehållare för det dem åliggande besväret. Sålunda hade de
nämnder, som verkställt en omsorgsfull utredning, mött en betydande
svårighet i bestämmelsen, att värdet skulle bestämmas till ett för varje
rote eller rusthåll vid regementet lika belopp. Särskilt gjorde sig därvid
gällande den numera betydande skillnaden i värde av förmånerna enligt å
ena sidan sådana kontrakt, vari allenast kontant lön avtalats, och å
andra sidan de kontrakt, vilka tillförsäkrade soldaten torp jämte andra
naturaförmåner. Härtill komme, att bestämmelsen om uppskattning av
besväret för tio år framåt på grund av nuvarande osäkerhet rörande
prisläget under den kommande tioårsperioden vållat olösliga svårigheter
till ernående av ett tillförlitligt värde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kurujl. May.ts proposition Nr 64.
I sitt förenämnda utlåtande av den 15 december 1919 hava kammarkollegium
och statskontoret förklarat sig finna vad av kammaradvokatfiskalsämbetet
i huvudsak anförts vara av den betydelse, att en revision
av de nu gällande bestämmelserna i ämnet syntes ofrånkomlig,
samt i anslutning härtill och på ytterligare anförda grunder föreslagit,
att en dylik revision måtte ske i den riktning, att — i stället för de hittillsvarande,
för samtliga rusthåll eller rotar vid samma regemente gemensamma
värdena å rustnings- och roteringsbesväret -— ett individuellt
värde fastställdes för varje särskild rote eller rusthåll, att sistnämnda
värden, i anseende till de inträdda osäkra prisförhållandena, erhölle en
väsentligt kortare giltighetstid än nu vore fallet, förslagsvis fem år,
samt att den nuvarande anordningen — med en förberedande utredning
jämte förslag av en särskild uppskattningsnämnd, förslagets hänskjutande
till landstingets och länsstyrelsens yttrande samt värdenas fastställande
i sista hand av Kungl. Maj:t — ersattes med ett förenklat
förfarande, anordnat exempelvis på det sätt, att befattningen med ifrågavarande
uppskattningar överlämnades till länsstyrelserna, som, efter en
grundläggande utredning jämte förslag av vederbörande landsfiskaler
och sedan rotehållarna beretts tillfälle att däröver inkomma med yttrande,
meddelade slutlig fastställelse av värdena i fråga, därvid rätt till fullföljd
av talan mot dessa länsstyrelsernas beslut borde inrymmas åt såväl de
enskilda rote- och rusthållarna som kronan. För den händelse ifrågavarande
förslag vunne statsmakternas gillande, borde, efter vederbörande ämbetsmyndigheters
hörande och i så god tid, att under år 1920 nya värden
hunne fastställas, genom kungl. förordning utfärdas närmare föreskrifter
rörande tillämpningen av de föreslagna lagbestämmelserna.
Därest Kungl. Maj:t skulle dela ämbetsverkens mening, att de gällande
lagbestämmelserna i förevarande ämne numera icke möjliggjorde
ens en tillnärmelsevis rättvis uppskattning av kostnaderna av rustningsoch
roteringsbesväret, ävensom att förty snarast möjligt en ändring av
dessa bestämmelser borde åvägabringas, uppställde sig frågan, huruvida,
med hänsyn därtill att ett medgivande till en dylik lagändring kunde
utverkas först under loppet av 1920 års riksdag, med ett fastställande
av nya värden för den instundande tioårsperioden kunde i avbidan därå
anstå.
Vid ett övervägande härav torde kunna framhållas, hurusom det
egentliga syftet med bestämmelsen i § 3 i 1892 års ifrågavarande lag
väl finge anses vara, att vart tionde år ny uppskattning av värdena
skulle äga rum, medan det däremot syntes vara av oväsentlig betydelse,
huruvida det nya värdet fastställdes året innan eller samma år som
Yttrande av
kammarkollegium
och
statskontoret.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.
Departements
chefen.
värdet första gången skulle tillämpas, blott fastställandet skedde i god
tid före den i samband med kronouppbörden i slutet av året skeende
utbetalningen av ersättningsbeloppen.
Det torde ytterligare för den sålunda uppkomna frågans bedömande
kunna erinras, att då, på sätt förut upplysts beträffande vissa län, lagenlig
uppskattning genom nämnd icke ägt rum, ärendet i allt fall icke
kunde komma att hos Kungl. Maj:t föreligga i ett skick, som motsva
rade
ett strängt iakttagande av gällande författnings föreskrifter rörande
dess förberedande handläggning.
Skulle Kungl. Maj:t med hänsyn till den omförmälda lagbestämmelsens
ordalydelse och oaktat den nu föreliggande utredningens bristfällighet
likväl anse sig böra år 1919 fastställa nya värden för tio år
framåt, syntes följande böra beaktas. Ifrågavarande värden, som ju
skulle hänföra sig till samtliga rotar eller rusthåll vid respektive regemente,
torde böra fastställas till så lågt belopp, att vid en eventuell
enligt de föreslagna bestämmelserna verkställd individuell uppskattning
för ingen rote eller rusthåll skulle komma att ernås lägre belopp än det
sålunda fastställda. I annat fall skulle till synes icke kunna hindras,
att då vederbörande rote eller rusthåll väl måste anses äga rätt att
under samtliga kommande tio år påfordra ersättning med minst det sålunda
under år 1919 fastställda värdet, en del rotar och rusthåll komme
att på statsverkets bekostnad göra en otillbörlig vinst, motsvarande skillnaden
mellan det fastställda värdet och de verkliga kostnaderna.
Genom ett sådant förfarande som det nyss angivna skulle väl lagens
bestämmelser formellt taget komma att iakttagas, men reellt skulle
givetvis därigenom brytas mot desamma i betänklig grad. De sålunda
bestämda värdena skulle nämligen, ehuru uttryckligen fastställda att
gälla för tio år framåt, i själva verket ej vara avsedda att någonsin
tillämpas, utan måste — vare sig riksdagen bifölle eller avsloge det
förslag om ändrade grunder, som kunde komma att av Kungl. Maj:t
framläggas — nya bestämmelser meddelas om de värden, som skulle
i realiteten bliva gällande. Vid sådant förhållande funne sig ämbetsverken
icke kunna förorda detta alternativ utan ansåge, att med fastställandet
av ifrågavarande värden borde anstå, tills riksdagen meddelat
sitt beslut i frågan.
Den i ärendet verkställda utredningen, för vars huvuddrag jag i
det föregående redogjort, ådagalägger oförtydbart behovet av ändrade
bestämmelser rörande uppskattning av rustnings- och roteringsbesvärens
värde. Ärendet föreligger ännu icke i det skick, att detsamma kan
Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.
7
slutgiltigt underställas Kungl. Maj:ts prövning, men är det min avsikt
att, så snart sig göra låter, framlägga förslag till erforderlig ändringav
ifrågavarande lagbestämmelser.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till vad myndigheterna
därom anfört, torde det icke vara lämpligt att på grundval av nu gällande
lagbestämmelser i ämnet för den instundande tioårsperioden fastställa
nya värden å rustnings- och roteringsbesvären, utan torde med
sådan uppskattning böra anstå i avvaktan på avgörandet av frågan om
en revision av berörda lagbestämmelser. Då emellertid, även om sistnämnda
fråga hinner föreläggas 1920 års riksdag till avgörande, en
förnyad värdering, anordnad i huvudsak på sätt myndigheterna föreslagit,
näppeligen kan slutföras i så god tid, att densamma vunnit laga
kraft vid den tidpunkt, då den å 1920 belöpande ersättningen för ifrågavarande
besvär skall till rust- och rotehållare utbetalas, synes ersättningen
för nämnda år lämpligen böra utgå enligt de genom förenämnda
kungörelse den 31 december 1909 för tioårsperioden 1910—1919 fastställda
värden; och torde riksdagens medgivande härutinnan böra inhämtas.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att — utan hinder av vad i § 3 av lagen angående lindring i rustnings-
och roteringsbesvären den 2 december 1892 stadgas om bestämmande
vart tionde år, varje gång för de närmast följande tio åren, av
rustnings- och roteringsbesvärens värde för det i § 1 av samma lag
angivna ändamål — de genom kungörelsen den 31 december 1909 angående
ny uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären vid vissa
truppförband för en tid av tio år, räknat från början av år 1910, fastställda
värden må gälla jämväl under år 1920.»
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täektes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Thomas Adlercreutz.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:48 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående uppskattning av rustningsoch roteringsbesvä rens värde vid vissa truppförband under år s. 1 i texten
- SU 1920:23 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående uppskattning av rustningsoch roteringsbesvärens värde vid vissa truppförband under år 1920. s. 1 i texten