Sök i Ratio Lex

Angående vissa inredningsarbeten i nationalniuseibyggnaden

1920-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:69, Angående vissa inredningsarbeten i nationalniuseibyggnaden

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Proposition Nr 69.

19

Nr 69.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa inredningsarbeten

i nationalniuseibyggnaden; given Stockholms

slott den 6 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till anordning och uppställning i stilhistoriska interiörer av nationalmuseets

möbelsamling samt av dess textilsamling i fyra till avdelningen

för konsthantverk upplåtna rum inom museibyggnaden anvisa på extra stat

för år 1921 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 69.

Vissa inredningsarbeten

i nationalmnseibyggnaden.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

fehruari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1920 av anslagsbehoven å riksstatens för

år 1921 åttonde huvudtitel hemställde jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte,

i avbidan på proposition angående anslag till vissa inredningsarbeten i

nationalmuseibyggnaden, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1921

ett reservationsanslag av 16,500 kronor. Denna min hemställan blev av

Kungl. Maj:t bifallen.

Jag tillåter mig nu att återupptaga nämnda ärende till behandling.

Vid beräkningen av det anslag, 350,000 kronor, som av 1913 års

riksdag beviljades till utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,

hade hänsyn icke tagits till kostnaderna för de inredningsarbeten,

som måste verkställas, innan samlingarna kunde på lämpligt och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ls Proposition Nr 60.

tidsenligt sätt inordnas i de omdanade lokalerna och dessa sålunda åter

göras tillgångliga för allmånheten. Sedan behov av medel för berörda

ändamål, i mån av ändringsarbetenas fortgång, gjort sig gällande, har

Kungl. Maj:t, på särskilda av överintendenten och chefen för nationalmuseum

gjorda framställningar, av visst överskott å en extra dragning i

baltiska utställningens lotteri anvisat dels den 1 oktober 1915 ett belopp

av högst 7,500 kronor till bestridande av nödiga kostnader för flyttnings-,

ändrings-, reparations- och komplctteringsarbeten beträffande nationalmuseet

tillhörande samlingar inom museibyggnaden samt ett belopp av

högst 4,600 kronor till ändrad uppställning av museets avdelning för konsthantverk

ävensom ytterligare högst 1,000 kronor till anställande av prov

för inredning av en utställningssal i museibyggnadens mellanvåning,

dels ock den 7 april 1916 ett belopp av högst 3,560 kronor för vissa inredningsarbeten

i handtecknings- och gravyrsamlingens nya lokal i museibyggnaden.

Vidare anvisade riksdagen år 1916, med anledning av en utav Kungl.

Maj:t gjord framställning, på extra stat för år 1917 ett anslag av 7,000

kronor till inredning av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden, samt

år 1917, likaledes på framställning av Kungl. Maj:t, på extra stat för år

1918 ett anslag av 14,000 kronor till förändrad uppställning av nationalmuseets

samlingar av europeisk keramik och antika skulpturarbeten ävensom

till installering av museets samling av antika bronser, vaser m. m. i

de för vederbörande samlingar avsedda salar inom nationalmuseibyggnaden.

Till sist må erinras, hurusom riksdagen dels år 1918 anvisat ett belopp

av 17,672 kronor till inredning av bibliotek i museibyggnaden, dels

ock år 1919 ett tilläggsanslag å 6,110 kronor till enahanda ändamål samt

till uppställning av biblioteket i den för detsamma nyinredda lokalen samt

katalogisering av detsamma ävensom till anskaffande av nödigt material

för katalogisering ett belopp av 2,000 kronor.

Det förtjänar jämväl att antecknas, att riksdagen sistnämnda år anvisat

även ett belopp av 3,900 kronor till anskaffande av montrer och

piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska föremål i nationalmuseets

antiksal. _

I skrivelse den 30 augusti 1919 har nu överintendenten gjort framställning

om anslag till fortsatta inredningsarbeten inom museet.

Till en början bar överintendenten meddelat, att, vad avdelningen för konsthantverk

beträffar, hava tack vare ovanberörda anslag kunnat öppnas för allmänheten

4 stycken nyordnade salar, belägna i museibyggnadens norra halva och innehållande

teknologiska uppställningar av grupperna keramik, ädla och oädla metaller, glas, sniderier

m, m., vidare museets samlingar av orientaliskt konsthantverk av olika arter samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. MajUs Proposition Nr 69.

modernt konsthantverk. Som dessa avdelningar med tillämpning av moderna museiprincipe

äro anordnade så instruktivt och konstnärligt verkningsfullt, som museets nuvarande

för uppställning av alster av konsthantverk särdeles olämpliga lokaler möjliggöra,

faller det så mycket mera i ögonen, att övriga delar av konsthantverksavdelningen

befinna sig på en efterbliven ståndpunkt och därför snarast möjligt böra erhålla

en uppställning, som låter dem komma till sin rätt och som i möjligaste mån

motsvarar vad man fordrar av ett konstslöjdmuseum i våra dagar.

Det är denna senare del av konsthantverksavdelningen, som överintendenten

nu anser böra bliva föremål för en ändrad anordning; härom heter

det vidare i skrivelsen:

Samtliga de rum — 4 stycken — som det här gäller och som ännu icke blivit

föremål för omordning, äro belägna i södra halvan av museibyggnadens första våning,

och genom de av mig nedan föreslagna anordningarna i desamma skulle hela den återstående

delen av . museets samling av konsthantverk få eu provisorisk uppställning, tills

dess i en framtid lyckligare lokala förhållanden kunna skapas åt denna avdelning,

som utan tvivel innehåller större skatter än något annat av nordens konstslöjdmuseer.

Samtliga de ifrågavarande rummen, med undantag av ett, tjänar nu som förvaringsplats

för museets möbelavdelning, och här göra sig på ett tydligare sätt än i någon

annan av museets avdelningar gällande nackdelarna hos de museala metoder, som

följdes, då avdelningen för cirka 35 år sedan anordnades. Dels har vid sidan av utsökta

föremål exponerats sådana, som ingalunda fylla måttet i fråga om det krav på

hög konstnärlig ocht eknisk kvalitet, som enligt modern uppfattning är det främsta

man har att ställa på en samling av denna art, dels har genom en olycklig uppställning

av föremålen, som gör att dessa måste ses på allt för stor distans och under

ogynnsamma belysningsförhållanden, ett studium av clesamma i hög grad försvårats, ja

i några fall omöjliggjorts. Resultatet av denna uppställning har blivit, att avdelningen

numera ter sig som ett nödtorftigt ordnat magasin, och den har också blivit föremål

för skarp kritik från såväl fackmännens som allmänhetens sida.

Med användande av nationalmuseets ordinarie anslag för samlingarnas vård och

underhåll har jag redan sökt tillämpa de principer, som jag anser böra vara normgivande

för uppställningen inom de ifrågavarande rummen, vid anordnandet av det

så kallade renässansrummet inom museets sydfasad. Denna bildar i motsats till de

inom den norra byggnadshalvan belägna, efter teknologiska principer ordnade rummen

böljan till en stilhistorisk avdelning, inom vilken de historiska stilarnas utveckling

och karaktäristiska egendomligheter skola åskådliggöras medelst sammanförande inom

slutna interiörensembler av huvudsakligen möbler och till rumsinredningen hörande

dekorativa anordningar men även (inom montrer) av alla andra slag av konsthantverksalster,

vilka på ett konstnärligt pregnant sätt giva respektive stilars karaktär och

formspråk.

De nyanordningar, som för uppnående av detta mål krävas, äro i främsta rummet

följande: borttagande av de upphöjda golvplaner, vara föremålen i de två största av de

ifrågavarande salarna äro placerade, dessas ersättande med låga pallar, dels löpande

längs rummens väggar, dels placerade fristående från varandra på golven, borttagande

av de nuvarande cloisonväggarna och deras ersättande med andra, disponerade med ett

bättre tillvaratagande av utrymmet; byggande av montrer samt måleriarbeten.

Sedan tre möbelsalar på detta sätt apterats för den stilhistoriska avdelningen,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung1. Maj.ts Proposition Nr (ii).

återstår ännu ett rum, det nu så kallade »bokbandsrummet», vilket provisoriskt lämpar

sig som utställnings- och förvaringsrum för museets samling av textilarbeten och som

därför skulle förses med en inredning av väggfasta skåp.

Då, såsom jag ovan påpekat, de nämnda förändringarna måste betraktas såsom

ett provisorium om ock för en tidrymd av flera år framåt, tills dess ändamålsenligare

lokaler för konstslöjdavdelningen kunna bliva tillgängliga, bar jag sökt att vid uppgörande

av planerna för dessa förändringar inskränka mig till det oundgängligen nödvändiga

ävensom att i största möjliga utsträckning räkna med användande av redan befintligt

byggnads- och montermaterial. Så skulle träverket till ovan omtalade cloisonväggar

och pallar tagas från de redan befintliga golvplaner, och som stomme för skåpinredningen

i det planerade textilrummet skulle eu del med spegelglas försedda, nu

ej använda skärmar tagas i bruk.

Med iakttagande av ovan antydda direktiv skulle kostnaderna för omordning och

uppställning av museets möbel- och textilsamling i de återstående fyra, ej omordnade

rummen, upplåtna för konstslöjdsavdelningen, enligt inhämtade kostnadsberäkningar

uppgå till 14,920 kronor.

På grund av vad överintendenten sålunda anfört, har han hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes i proposition till 1920 års riksdag äska följande

belopp till fortsatt inredningsarbete inom nationalmuseibyggnaden:

till omordning och uppställning i stilhistoriska interiörer av museets

möbelsamling samt av dess textilsamling i fyra av till avdelningen för

konsthantverk upplåtna rum 14,920 kronor.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen den 16 december 1919 yttrat sig

ärendet och därvid anfört följande:

Enligt vad styrelsen under hand erfarit hava vederbörande, vid bestämmandet av

ovannämnda belopp, 14,920 kronor, utgått från en med ledning av infordrade anbud

verkställd kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för ifrågavarande arbeten fördela

sig på följande sätt:

inventarier (skåp, montrer, lösa pallar och piedestaler)........................... kr. 8,080: —

nya väggar och golvplaner samt rivning av gamla väggar och golvplaner

........................................................... * 2.760: —

målningsarbeten å väggar och inventarier.............................................. » 3,080: —

oförutsedda utgifter .................................................. » 1,000: —

Summa kronor 14,920

Med avseende å nämnda kostnadsberäkning framhåller styrelsen, att posten för

oförutsedda utgifter torde vara för lågt beräknad och att densamma bör höjas till 2,580

kronor för bestridande av utgifter för eventuella prisstegringar samt ritningar in. m.

Totalkostnaden för omförmälda arbeten, beträffande vilka styrelsen icke funnit

något att för sin del erinra, torde därför böra beräknas till 16,500 kronor, vilket belopp

sålunda är för ändamålet erforderligt.

Enligt den av överintendenten nu gjorda framställningen vore det m^«P*hr‘*''

synnerligen önskvärt att fullfölja de ändringsarbeten, som redan vidtagits

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 69.

inom en del av konsthantverksavdelningen, till övriga partier av samma

avdelning, samt att här skapa en stilhistorisk avdelning och därigenom

söka att, i den mån museets yttre förhållanden det medgiva, lämna en

förmedelst interiörer åskådliggjord bild av de historiska stilarnas utveckling

och karaktärer. Jag anser mig böra biträda denna framställning.

Något belopp för ändamålet har nationalmuseum icke till sitt förfogande,

och det synes mig därför vara nödvändigt att hos riksdagen äska erforderligt

anslag. Mot den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman,

16,500 kronor, har jag icke någon erinran att göra.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till anordning och uppställning i stilhistoriska

interiörer av nationalmuseets möbelsamling samt av dess

textilsamling i fyra till avdelningen för konsthantverk

upplåtna rum inom museibyggnaden anvisa på extra stat

för år 1921 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen gilla; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. O:son Bergman.

Stockholm 1920, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

200064

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1920:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående vissa inredningsarbeten i nationalmuseibyggnaden. s. 4 i texten