Sök i Ratio Lex

Angående anslag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet

1920-02-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:86, Angående anslag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet; given

Stockholms slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdeparteraentsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen,

att dels såsom bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet

å tilläggstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 1,000,000

kronor, att mot redovisningsskyldighet ställas till överstyrelsens för svenska

röda korset förfogande, dels ock medgiva, att i övrigt för nyssnämnda

ändamål må, likaledes mot redovisningsskyldighet, av nämnda överstyrelse

tagas i anspråk de medel, som kunna visas återstå av det å tilläggsstat

för år 1918 beviljade förslagsanslaget, högst, av 200,000 kronor för bestridande

av omkostnaderna för svenska röda korsets hjälpbyrå i Stockholm,

sedan de med anslaget avsedda kostnader blivit täckta.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Joll. Hellner.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 72 höft. (AV 80.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Holmquist,

Olsson.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde:

»Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 av

frågan om de särskilda medelsbehov, som under tredje huvudtiteln borde

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, anmälde jag en skrivelse

den 6 sistlidne november, däri överstyrelsen för svenska röda korset

bl. a. hemställt, att 1,000,000 kronor mot redovisningsskyldighet måtte

ställas till förfogande för dess utländska hjälpverksamhet under villkor

att den allmänna planen för statsmedlens användande skulle underställas

Eders Kungl. Maj:ts prövning och mot skyldighet att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, Eders Kungl. Makt funne för (rott att

utfärda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr Sb.

3

I)å ja*»; ej kunde finna annat, ån att starka humanitära skål talade

för att Sverige borde i sin män söka lindra nöden bland de av kriget svårast

hemsökta folk, som vore åtkomliga för hjälp, framhöll jag, att jag

ansåge röda korsets framställning synnerligen behjärtansvärd. Röda korsets

verksamhet hade redan förut vunnit understöd från riksdagens sida,

och då de föreslagna villkoren för rätten att förfoga över eventuellt beviljade

medel syntes mig betryggande, hemställde jag, att i avvaktan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas angående beviljande av

bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet, måtte för

ändamålet å tilläggsstat för 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräknas ett

belopp av 1,000,000 kronor, vilket ock blev Kungl. Maj:ts beslut.

Den 30 januari 1920 föredrog jag inför Eders Kungl. Maj:t under hän- Kungl.

visning därtill, att enligt § 11 mom. 2 av grundstadgarna för svenska röda gfåandTtill

korset det tillkommer Kungl. Magt att slutgiltigt pröva, huruvida och i vad hjälpsändmån

föreningens penningmedel eller materiel må vid krig mellan främmandeXeåut

makter och liknande tillfällen användas till hjälp vid sjukvård utom riket, en jern. isan.

skrivelse den 17 i samma månad, däri överstyrelsen för svenska röda korset

under erinran om Eders Kungl. Maj:ts nyssberörda framställning till riksdagen

anmält sig hava med hänsyn till det överhängande behovet att hjälp

bereddes vid bekämpandet av de epidemier och den nöd, som rådde i östra

Europa, för sådant ändamål förskjutit ett belopp av omkring 70,000 kronor

och upplånat ett belopp av 200,000 kronor, vilka medel skulle sätta

röda korset i stånd att redan då dels utsända ett flyttande epidemisjukhus

med 100 sängar till trakt, där epidemifaran vore mest hotande, dels ock

anordna hjälpsändningar till nödställda ryska flyktingar i Finland och Estland;

och hade överstyrelsen tillika hemställt bl. a. om Kungl. Maj:ts medgivande

till vidtagande av de sålunda angivna åtgärderna. Härefter täcktes

Eders Kungl. Maj:t, på därom av mig gjord hemställan, medgiva, att

röda korset finge anordna ifrågavarande sanitära undsättningsexpedition

och omförmälda hjälpsändningar, under förbehåll likväl, att härför icke

toges i anspråk förskjutna medel utöver 50,000 kronor till det flyttande

epidemisjukhuset och 20,000 kronor i övrigt samt upplånade belopp utöver

200,000 kronor till nyssnämnda sjukhus.

Att jag ansåg mig böra sålunda hemställa om beviljande av det

sökta medgivandet hade, såsom jag vid tillfället omnämnde, sin grund

däri, att enär behovet av hjälp vid bekämpandet av epidemierna i östra

Europa vore överhängande, ett inskridande framstode såsom en humanitär

plikt såväl gent emot vårt eget land, dit farsoterna kunde överföras, som

mot de av dem hemsökta främmande länderna. Betydelsen av att de före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Inkomna

framställ
ningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

slagna åtgärderna utan dröjsmål ~vidtoges, syntes vidare så stor, att hänsyn

icke finge tagas till omständigheten att röda korset eventuellt bleve nödsakad

att av sina egna jämväl eljest hårt anlitade medel slutligen gälda

ifrågavarande kostnader.

Till närmare belysning av frågan om behövligheten av hjälpverksamhet

i utlandet genom svenska röda korset anhåller jas: att få anföra

följande.

Främst påkallas uppmärksamheten av förhållandena i östra Europa.

Röda korsföreningarnas förbund i Geneve har i en till svenska röda korset

insänd och av dettas överstyrelse till Eders Kungl. Maj:t överlämnad

skrivelse den 22 oktober 1919 sammanfattat sitt omdöme om de sanitära

förhållandena i Östeuropa sålunda, att situationen vore så hotande och det

erforderliga hjälparbetet så oerhört och trängande, att förbundet ansåge

sig skyldigt att i första hand vända sig till samtliga regeringar. Förbundet

hade en känsla av att det ålåge regeringarna i hela världen att påtaga

sig största anparten av den hjälpverksamhet, varmed man måste gripa

sig an. Det gällde i själva verket att uppträda mot en världsfara. Härjämte

uppmanades svenska röda korset att i sin mån söka bidraga till

arbetet för nödens lindrande.

Ytterligare har internationella röda korset i telegram till svenska

röda korset den 22 januari 1920 framhållit vikten av betydande ansträngningar

i syfte att bispringa folken i östra Europa.

Den på initiativ av internationella röda korset i maj förra året bildade

och under dess beskydd stående centralbyrån i Wien för bekämpande

av epidemierna i östra Europa, vilken är sammansatt av delegerade

från Polen, Ukrajna, Österrike in. fl. intresserade stater, har fäst svenska

röda korsets uppmärksamhet därpå, att fläektyfus, tyfoidfeber, rödsot,

smittkoppor och kolera nått en sådan utbredning inom östra Europa, att

de hotade ej blott de nu angripna folkens bestånd, utan även utgjorde en

stor fara för folken i Europas centrala delar. Särskilt hotade den utveckling

fläcktyfusen tagit med en verklig katastrof. Hela distrikt vore redan

avfolkade och läkarne hade själva dött i sjukdomen. Med erinran om att

neutrala sanitetsexpeditioner lyckats hejda en svårartad fläcktyfusepidemi i

Serbien 1915—1916 hemställde centralbyrån, att även svenska röda korset

ville gå i författning om avsändande av hjälpexpeditioner, sanitetskolonner

och flyttande sjukhus. Yore det ej möjligt sända personal, borde åtminstone

lämnas sjukhusmateriel, sängutredning, linnepersedlar, medicin,

tvål m. m.

I ett särskilt upprop riktar centralbyrån en varm vädjan bl. a. till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 86.

alla staters ansvariga organ att effektivt medverka till epidemiernas bekämpande

i östra Europa.

Ett annat område, där ett fruktansvärt tillstånd råder, är bland

krigsfångarna i Sibirien. Förutvarande rödakorsdelegaten, fil. kand. T.

V. Lundell har med skrivelse till Eders Kung]. Maj:t den 5 januari 1920

överlämnat en framställning om hjälp riktad till Sveriges regering från

det stora krigsfångelägret i Krasnojarsk, bakom vilken framställning kunna

anses stå alla i Sibirien levande krigsfångar. Det framhålles här, hurusom

krigsfångarna sedan åratal fått undvara livets nödtorft. De obeskrivliga

umbäranden, de måst undergå till följd av livsmedelsbrist och dålig hygien

i förening med klimatets hårdhet, hade med få undantag ådrayit dem svåra

kroppsliga sjukdomar, särskilt anemi, neurastheni och hjärtneuroser. Av

dessa fångar, vilkas hela antal uppginge till omkring 300,000, hade flertalet

varit i fångenskap alltsedan vintern 1914—1915. Med hänsyn till

krigsfångarnas materiella elände, och de psykiska kval, som de underginge

— ett avsevärt antal hade drabbats av sinnessjukdomar — kunde fångarnas

läge utan överdrift betecknas såsom fasansfullt.

Denna skildring bekräftas tillfullo av nyssnämnde rödakorsdelegat.

I sin skrivelse framhåller denne, att, då oöverkomliga svårigheter syntes

möta för krigsfångarnas transport till Sibiriens nord- eller östkust och

därifrån båtledes tillbaka till Europa, deras befrielse knappast vore att

vänta, förrän förhållandena medgåve ett återvändande genom det europeiska

Ryssland.

I anledning av nu berörda skrivelser från rödakorsdelegaten Lundell

och fånglägret i Krasnojarsk har överstyrelsen för svenska röda korset i

särskild skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 19 januari 1920 även betonat

önskvärdheten av att överstyrelsen sättes i stånd att bispringa krigsfångarna

i Sibirien. Detta borde allt efter omständigheterna ske antingen genom

utdelning bland dem av kläder och medicin eller genom verksamhet i och

för deras hemtransport. Även har upplysts, att internationella röda korset

förklarat sig redo att i samråd med bl. a. svenska röda korsets i Sibirien

ännu verkande delegater genom uppköp särskilt i Japan undsätta krigsfångarna

över Vladivostok.

Vidare bör här uppmärksammas läget i norra Frankrike, överstyrelsen

för svenska röda korset har anmält, att enligt från* Paris ingångna

underrättelser tillståndet bland de till sina skövlade hem återvändande

nordfranska familjerna är synnerligen beklagansvärt. Speciellt lede barnen

av brist på mjölk. All odling vore förstörd, och kommunikationerna hade

ännu ej på långt när återställts i normalt skick. Internationella röda

korset har i sitt ovanberörda telegram den 22 januari 1920 även tillstyrkt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

åtgärder från svenska röda korset i syfte att bispringa nämnda befolkning,

därvid framförallt barnen i staden Lille borde komma i åtanke.

Slutligen torde böra nämnas, att till svenska röda korset riktats en

vädjan från engelska hjälpföreningarna för Österrikes och Ungerns barn

om ytterligare medverkan i föreningarnas syfte. De i följd av bristen på

kläder, födoämnen och bränsle uppträdande sjukdomarna hade alstrat en

fruktansvärd dödlighetsprocent bland såväl vuxna som barn. Särskilt vore

tuberkulosens härjningar stora. Hjälpföreningarna uppmana alla nationer

att förena sig i bemödanden att från tidig sjukdom och död rädda det

uppväxande släktet i nämnda länder.

mentPahJ ^en överblick, som nu givits rörande föreliggande behov av inter
med

ie/en. nationejj hjälpverksamhet, har avsett att ådagalägga, i vilken hög grad

planerna på en utvidgad sådan verksamhet genom svenska röda korset

förtjäna att stödjas. 1 ett läge sådant som det närvarande, då det gäller

att återställa solidariteten mellan världens folk, finnes dessutom ingen

naturligare väg härtill än gemensamma kraftiga ansträngningar i syfte .att

lindra andras nöd. Att ställa sig utanför eller blott räcka ett svagt handtag

synes varken värdigt eller klokt. Intet folk kan vara försäkrat mot

att själv en gång komma i ett läge, där avslag på en bön om verksam

hjälp från den, som förmådde bistå, måste verka obarmhärtigt.

Vad särskilt angår epidemiernas bekämpande, vartill större delen av

det begärda statsanslaget vore ämnat, bjuder för övrigt omtanke om den

egna säkerheten Sverige att redan under närmaste framtid göra vad i dess

förmåga, står för att begränsa smittans spridning. Lyckas det ej att snart

hejda farsoterna i deras lopp, lära vi knappast undgå deras överförande

hit. De sjukdomar, varom här är fråga, äro sådana att, såsom överstyrelsen

för röda korset framhållit, statsmakterna synas hava ett direkt intresse

afl bekämpa dem utanför det egna landets gränser.

Innan jag övergår till att i dess huvuddrag angiva den tilltänkta

fördelningen av det belopp å 1,000,000 kronor, som Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att beräkna för svenska röda korsets hjälpverksamhet

i utlandet, anhåller jag få anmäla, att överstyrelsen i sin ovanberörda

skrivelse den 6 november 1919 hemställt om Eders Kungl. Maj:ts åtgärd

därhän, att för omförmälda ändamål även måtte få användas ett påräkneligt,

ännu ej till statsverket inlevererat överskott av 40,000 å 50,000

kronor av det å tilläggsstat för år 1918 uppförda förslagsanslaget, högst,

200,000 kronor till bestridande av omkostnaderna för svenska röda korsets

hjälpbyrå i Stockholm. Framställning i sådant syfte synes böra till riksdagen

avlåtas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung], Mnj:ta proposition nr Htl.

7

Beträffande därefter frågan, huru det begärda anslaget å 1,000,000

kronor skulle fördelas, framgå överstyrelsens beräkningar härutinnan av

dess skrivelse den 19 januari 1920 till ministern för utrikes ärendena.

Såsom minimikostnader hava beräknats 250,000 kronor för det

flyttande epidemisjukhus, som Kungl. i\Iaj:ts beslut den 30 januari

avsett, och som omhandlats i framställningen den G november 1919 om

beviljande av statsanslag, samt 150,000 kronor för undsättning åt krigsfångarna

i Sibirien.

Till hjälpverksamheten för befolkningen i norra Frankrike ansåges

böra avsättas ett belopp av högst 100,000 kronor.

1 fråga om återstående 500,000 kronor hade överstyrelsen ej uppgjort

någon bestämd fördelning till olika ändamål, enär det givetvis vore

synnerligen svårt att utöver vad redan skett så långt före utfallandet av

ett begärt anslag med någon större grad av säkerhet angiva i vad mån

och i vilka avseenden detta bäst borde utnyttjas, helst när det som här

gällde ett område, där nya oförutsedda hjälpbehov plötsligen kunde uppstå.

Sålunda vore det möjligt, att omständigheterna skulle komma att påfordra

och medgiva utsändandet av ännu en omfattande sanitär expedition

till östra Europa. Härjämte borde uppmärksammas, att kostnaderna för

det tidigare omnämnda epidemisjukhuset beräknats blott för en tid av 3

månader, under det att dess användning med all sannolikhet komme att

erfordras under en avsevärt mycket längre tid. Vidare kunde det för

krigsfångarna i Sibirien beräknade beloppet behöva ökas. Slutligen måste

tagas i betraktande en eventuell utvidgning av verksamheten för krigsbarn.

Svenska röda korsets hittills av den enskilda offervilligheten bekostade

krigsbarn sverksamhet har ju redan burit goda frukter, men då det synes

önskvärt att den ytterligare utvecklas, torde även statsmakterna böra ställa

sig beredda att träda hjälpande emellan.

Lika med överstyrelsen finner jag, att under nuvarande omständigheter

icke kan verkställas en närmare beräkning angående det begärda

anslagets fördelning, än den nu återgivna allmänna planen utvisar. I händelse

emellertid åt det begärda anslaget gives karaktären av förslagsanslag,

högst, och dess successiva anlitande göres beroende av Kungl. Maj:ts prövning

samt dessutom röda korset förpliktas att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter Kungl. Maj:t i övrigt må finna gott utfärda, sjrnes

en ändamålsenlig användning av medlen vara betryggad.

Ifrågavarande prövning torde i varje fall böra äga rum på anmälan

av överstyrelsen för svenska röda korset, sedan överstyrelsen för sin del

funnit förutsättningarna för viss verksamhet vara för handen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Eders

ungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att under ovan angivna villkor

dels såsom bidrag till svenska röda korsets utländska

hjälpverksamhet å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, av 1,000,000 kronor, att

mot redovisningsskyldighet ställas till överstyrelsens för

svenska röda korset förfogande,

dels ock medgiva, att i övrigt för nyssnämnda

ändamål må, likaledes mot redovisningsskyldighet, av

nämnda överstyrelse tagas i anspråk de medel, som kunna

visas återstå av det å tilläggsstat för år 1918 beviljade

förslagsanslaget, högst, av 200,000 kronor för bestridande

av omkostnaderna för svenska röda korsets hjälpbyrå

i Stockholm, sedan de med anslaget avsedda kostnader

blivit täckta.»

Med bifall till denna herr ministerns för utrikes

ärendena hemställan, vilken biträddes av statsrådets

övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen förordna,

att proposition till riksdagen skulle avlåtas av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Wachtmeister.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190738

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under tillägg sstatens för år 1920 tredje huvudtitel gjorda framställning om bidrag till svenska röda korse s. 1 i texten