Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt vissa befattningshavare vid postverket

1921-02-25 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:109, Angående understöd åt vissa befattningshavare vid postverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 109.

1

Nr 109.

Km tgl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa

befattningshavare vid postverket; given Stockholms slott

den 26 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 25 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

Till Kungl. Maj:t hava från generalpoststyrelsen inkommit tre framställningar

angående beviljande av understöd av statsmedel åt befattningshavare

vid postverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 96 käft. (Nr 109.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:tx proposition nr 10!).

Understöd

åt dispositionsbiträdet,

Elise

Mathilda

Rydbeck.

Generalpoststyrolseu.

Generalpoststyrelsen har sålunda i skrivelse den 29 december 1920

gjort framställning om understöd åt dispositionsbiträdet vid postkontoret

i Mönsterås Elise Mathilda Rydbeck, född Malmgren, och har styrelsen

därvid i huvudsak anfört följande:

Fru Rydbeck, som vore född deu Ib september 1855 och under åreu 1883—

1888 samt 1891 och 1896 under tillhopa ungefär 13 månader innehaft tillfälliga

tjänstgöringsuppdrag vid postkontor, vore sedan den 1 februari 1897 anställd vid

postkontoret i Mönsterås såsom dispositionsbiträde, d. v. s. ett biträde, som av

postmästare anställdes å postkontor och avlönades med ett till postmästarens förfogande

för sådant ändamål anvisat anslag. Fru Rydbeck hade sålunda vid årsskiftet

1920—1921 anlitats i postverkets tjänst under sammanlagt 25 år.

I egenskap av dispositionsbiträde hade fru Rydbeck vid början av sin anställning

åtnjutit ett årligt arvode av 600 kronor, vilket sedan småningom höjts,

så att det under tiden den 1 januari 1906—den 31 december 1917 utgjort 1,200

kronor. Under tiden den 1 januari 1918—den 30 september 1919 hade hennes

årliga arvode utgjort 1,440 kronor samt efter sistnämnda dag 2,220 kronor. Härförutom

uppbure fru Rydbeck pension från civilstatens änke- och pupillkassa efter

sin avlidne man, postmästaren C. H. Rydbeck, till belopp av 240 kronor om året.

varjämte hon genom arv ägde ett kapital av 2,000 kronor.

Den höjning av fru Rydbecks arvode, som enligt vad nyss berörts vidtagits

från och med 1918 års ingång, hade generalpoststyrelsen ansett påkallad

av tjänstgöringens omfattning och fru Rydbecks långvariga tjänstetid. Däremot

borde av den från och med oktober 1919 medgivna höjningen i årsarvodet större

delen betraktas som en fru Rydbeck med hänsyn till dyrtiden tilldelad arvodesförhöjning.

Styrelsen hade nämligen icke ansett lämpligt, att dyrtidstillägg i

vanlig ordning utginge å arvoden till dispositionsbiträden, utan hade i stället, i

den mån som i varje fall ansetts skäligt, förhöjt vederbörandes arvoden. Med

hänsyn till att den avlöning, som utginge till kvinnlig tjänsteman i lägsta ordinarie

löneklass å billigaste ort (kontorsbiträde), numera utgjorde 1,800 kronor för

år och en funktionär med fru Rydbecks tjänstgöring icke rättvisligen syntes

kunna tilldelas ersättning, som med mera än 120 kronor understege nyssnämnda

avlöning, syntes fru Rydbecks från och med den 1 oktober 1919 utgående ersättning,

2,220 kronor för år, böra fördelas så, att 1,680 kronor ansäges som fast

arvode och återstoden, 540 kronor, dyrtidstillägg.

Fru Rydbeck hade uttalat önskan att, därest hon tillerkändes understöd,

få avgå ur postverkets tjänst med ingången av april månad 1921. Med hänsyn

till hennes höga ålder ansåge generalpoststyrelsen det ej heller lämpligt att

längre behålla henne i tjänst, och syntes på grund av hennes långa tjänstgöring,

vilken förtjänade mycket gott vitsord, billigheten kräva, att statsverket vid hennes

avgång tillerkände henne ett årligt understöd.

Angående beloppet av det ifrågasatta understödet hänvisade styrelsen till

att i tidigare liknande fall understöd fastställts till */* av det vederbörande senast

tillerkända årsarvode. Så hade efter framställning av Kungl. Maj:t (proposition

nr 57) 1920 års riksdag (skrivelse nr 174) tillerkänt dispositionsbiträdet Nathalia

Lovisa Forssell ett årligt understöd av 1,000 kronor eller 2/a av det årsarvode av

1,500 kronor, hon i sådan egenskap uppburit. Då fru Rydbecks tjänstår uppginge

till drygt 25 år eller h/e av de 30 år, som borde fordras för full pension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurifjl. Maj:ts proposition nr 109.

Stats
kontoret.

syntes ett henne tillerkänt understöd böra reduceras i förhållande härtill, och

sålunda — med hänsyn till att hennes egentliga årsarvode utginge med 1,680

kronor — bestämmas till 938 kronor 33 öre eller avrundat 900 kronor. Härå torde

dyrtidstillägg få beräknas i den mån sådant tillägg tillerkändes f. d. befattningshavare

i statens tjänst.

Generalpoststyrelsen har på grund härav hemställt, att fru Rydbeck

måtte förklaras berättigad att från oeli med månaden näst efter

den, då hon kunde komma att entledigas från sin befattning i postverket,

uppbära ett årligt understöd av 900 kronor att utgå av postmedel.

Statskontoret, som den 18 januari 1921 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, har framhållit, att förslaget om ett årligt understöd åt fru Rydheek

stode i full överensstämmelse med vad riksdagen år 1920 på framställning

av Kungl. Maj:t beslutit ifråga om årligt understöd åt förenämnda

dispositionsbiträdet Nathalia Lovisa Forssell. Statskontoret har emellertid,

utan att göra något yrkande, fäst uppmärksamheten vid att med för närvarande

gällande grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer skulle det föreslagna

pensionsbeloppet för fru Rydbeck efter entledigande från hennes anställning

komma att medföra en högre årsinkomst än den avlöning jämte

dyrtidstillägg, hon nu uppbure under tjänstgöring.

I likhet med ämbetsverken anser jag mig böra tillstyrka, att fru

Rydbeck efter sin avgång ur tjänsten tillerkännes ett årligt understöd.

För att understödet med därå utgående dyrtidstillägg ej skall för fru Rydbeck

medföra högre årsinkomst än hon nu med inräknande av’ dyrtidstillägg

uppbär å sin tjänst, synes en sådan nedsättning av det utav generalpoststyrelsen

föreslagna beloppet böra äga rum, att understödet sättes till

800 krön or för år.

I skrivelse den 25 januari 1921 har generalpoststyrelsen vidare Understöd

gjort framställning om beredande av understöd åt extra postexpeditören, postexpedif.

d. kaptenen vid Hälsinge regemente Carl August Wilhelm Schultz och tören c. A.

därvid i huvudsak anfört följande: w. chultz.

Schultz, som vore född den 6 juni 1851, hade varit i postverkets tjänst mer Generaipostän

46 år. Han hade antagits till e. o. kontorsskrivare den 15 oktober 1874 samt styrelsen,

till extra biträde den 20 oktober 1885 med tjänstgöring vid postkontoret i Söderhamn.

Han tjänstgjorde alltjämt därstädes i enahanda befattning, numera benämnd

extra postexpeditör med fast placering. Under sin tjänstetid vid postverket hade

han för olika ändamål åtnjutit ledighet under sammanlagt 5 år 4 månader 19 dagar.

Å sin ifrågavarande befattning hade Schultz ursprungligen uppburit i årligt

arvode 1,200 kronor, vilket arvode sedan gång efter annan höjts, senast till 2,500

kronor, med vilket belopp det utginge från och med januari 1919. Härförutom

hade emellertid Schultz under tiden januari 1910—december 1918 uppburit orts
-

Depnrte
ments
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Krcn.pl.

tillägg med 180 kronor för är, vilket från och med januari manad 1919 förhöjts

till 250 kronor. Å avlöningen hade Schultz åtnjutit krigstids- och dyrtidstillägg

enligt gällande grunder. Utöver nu berörda förmåner uppbure Schultz enligt företedda

intyg årlig pension dels såsom f. d. kapten med 2,720 kronor, dels ock i sin

egenskap av f. d. gymnastiklärare vid Söderhamns realskola med 300 kronor eller

tillhopa 3,020 kronor.

Generalpoststyrelsen ansåge önskvärt, att Schultz, vilkens tjänstgöring varit

av beskaffenhet att kunna väl vitsordas och under avsevärd tid omfattat förste postexpeditörs-

och postexpeditörsförordnanden, inom den närmaste tiden frånträdde

sin befattning, enär han, som visserligen ännu ägde för sin ålder goda själs- och

kroppskrafter, avsevärt överskridit den tjänst- och levnadsålder, som vid ordinarie

anställning medförde skyldighet att avgå från tjänst. Anledningen till att Schultz icke

erhållit ordinarie befattning i postverket hade varit, att han genom sin anställning

i armén redan innehaft ordinarie statstjänst och att, då Schultz år 1904 erhållit

avsked från sin kaptensbeställning, han uppnått så hög levnadsålder, att

han ansetts icke böra erhålla befordran till ordinarie posttjänst.

Med hänsyn till Schultz’ ekonomiska sållning torde det emellertid bliva

rätt kännbart för honom att avgå, därest han icke bereddes någon ersättning för

mistningen av den avlöning, han uppbure från postverket. Styrelsen funne det

ock på grund av Schultz’ långa och oförvitliga tjänstgöring skäligt, att han vid

sin avgång från tjänsten komme i åtnjutande av ålderdomsund erstöd. Generalpoststyrelsen

ville härvid hänvisa till att ett flertal med Schultz jämförliga befattningshavare

tidigare beretts dylikt understöd med belopp, motsvarande V» av

senast innehavda arvode. Enligt enahanda beräkningsgrund skulle understödet

till Schultz utgå med 2/3 av 2,500 kronor eller 1,666 kronor 66 öre. Då Schultz

emellertid redan uppbure pension på grund av förut innehavd statstjänst, syntes

en reduktion av understödsbeloppet höra ske efter enahanda grunder som för

ordinarie personal vid kommunikationsverken, som vid avgång från tjänsten uppbure

pension för statstjänst, å vilken lagen om tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken icke ägde tillämpning. I enlighet härmed

borde Schultz från postverket äga uppbära allenast ett belopp motsvarande avgiftspension,

vilken ansåges utgöra 1/a av tjänstepensionen, eller sålunda 555 kronor

55 öre per år. Detta belopp, avrundat till 600 kronor, ansåge styrelsen

Schultz skäligen böra av postmedel tilldelas såsom understöd vid avgången från

hans tjänst.

statskontoret Statskontoret, som den 9 februari 1921 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, har icke haft annat att erinra mot generalpost,styrelsens förslag

än att understödsbeloppet, vid det förhållande att Schultz, såsom

allenast extra befattningshavare, icke behöft erlägga några avgifter för

sin pensionering, syntes höra avrundas nedåt till 500 kronor.

Departe- Jag anser mig böra förorda, att Schultz efter avgång från sin lie
ra

cntschefen. fattning vid postverket tillerkännes ett årligt understöd, och torde på av

statskontoret anförda grunder understödsbeloppet höra bestämmas till

500 kronor om året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JOS.

Slutligen har generalpoststyrelsen i en till korum unikationsdepartemen

tet den 9 februari 1921 inkommen skrivelse gjort framställning an- Maria ö*tergående

understöd åt extra postexpeditören Anna Maria Österlund, född lp^''e/°s^

Pettersson, samt därvid anfört bland annat följande:

Fru Österlund, som vore gift med postmästaren i Lindesberg Johan Gustaf

Edvin Österlund och vore född den 17 juni 1853, hade antagits^ till e. o. telegrafist

den 30 december 1873 samt befordrats till ordinarie telegrafist den 16 december

1878. Efter ingånget äktenskap hade hon den 2 januari 1885 erhållit avsked

såsom telegrafist med rätt att kvarstå såsom e. o. telegrafisk Sedermera hade

hon den 3 mars 1903 erhållit avsked nr telegrafverkets tjänst,

I postverkets tjänst hade fru Österlund antagits till extra biträde den 6

oktober 1893 med placering vid postkontoret i Lindesberg, varest hon i enahanda

befattning, numera benämnd extra postexpeditör med fast placering, fortfarande

tjänstgjorde. Fru Österlund hade enligt företedd tjänstförteckning fullgjort

tjänstgöring vid telegrafverket under tillsammans 12 år 4 månader och 26 dagar

samt vid postverket, intill utgången av år 1920, under 27 år 4 månader 12 dagar.

Hennes sammanlagda tjänstgöring i statsverkets tjänst uppginge således till närmare

40 år.

Å sin förenämnda befattning vid postkontoret i Lindesberg både fru Österlund

från början uppburit ett fast årligt arvode av 600 kronor. Från och med

den 1 januari 1919 utginge hennes arvode, efter vid flera tillfällen från ursprungliga

beloppet företagna höjningar, med 1,800 kronor om året.

Anledningen till att fru Österlund icke erhållit ordinarie befattning i postverket

hade varit, att hon enligt tidigare bestämmelser såsom gift icke kunnat

befordras till ordinarie tjänsteman och att, då denna omständighet icke längre

kommit att utgöra hinder för vinnande av ordinarie anställning, hon redan uppnått

mer än 60 års ålder.

Då fru Österlund, därest hon vunnit befordran till ordinarie tjänst, skulle

med hänsyn till såväl tjänstår som levnadsålder varit berättigad till s. k. hel

pension, ansåge generalpoststyrelsen billigheten fordra, att hon efter entledigande

från sin ifrågavarande befattning bereddes understöd. Styrelsen erinrade vidare,

att understöd tilldelats åtskilliga dispösitionsbiträden, kvinnliga extra biträden

m. fl. icke ordinarie befattningshavare i postverket vid entledigande från vederbörande

befattning samt att vid beräkning av dylikt understöd såsom utgångspunkt

tagits ett belopp, motsvarande */» av i varje fall senast utgående årsarvode.

Med samma beräkningsgrund skulle fru Österlund tilldelas ett understöd av 1,200

kronor, och hemställde alltså generalpoststyrelsen, att hon måtte efter entledigande

tillerkännas ett årligt understöd av nämnda belopp, 1,200 kronor, att utgå

av postmedel.

Statskontoret, som den 11 februari 1921 avgivit infordrat utlåtan- statskontoret

de i ärendet, har tillstyrkt generalpoststyrelsens ifrågavarande framställning.

Mot ifrågavarande framställning har jag intet att erinra. »eparte
mentschefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Kung!. Maj:ts proposition nr lOff.

att följande befattningshavare vid postverket,

nämligen dispositionsbiträdet vid postkontoret i Mönsterås

änkefru Elise Mathilda Rydbeck, född Malmgren,

extra postexpeditören, f. d. kaptenen vid Hälsinge

regemente Carl August Wilhelm Schultz samt extra

postexpeditören Anna Maria Österlund, född Pettersson,

må från och med månaden näst efter den, under

vilken vederbörande kan varda entledigad från sin befattning

i postverket, envar under sin återstående livstid

åtnjuta ett årligt understöd att utgå av postmedel,

Rydbeck med åttahundra kronor, Schultz med femhundra

kronor och Österlund med ettusentvåhundra

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryokeriet. P. A. Norstedt, k Söner,

210688

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.