Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt filosofie doktorn Per Karl Hjalmar Dusen

1921-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:129, Angående understöd åt filosofie doktorn Per Karl Hjalmar Dusen

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.

5

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

åt filosofie doktorn Per Karl Hjalmar Dusen,

given Stockholms slott den 4 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. J.son B.ergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter följande
Hos

Kungl. Maj:t har vetenskapsakademien i skrivelse den 9

februari 1921 gjort framställning om pension åt filosofie hedersdoktorn

Per Karl Hjalmar Dusén, vilken enligt vad ett i ärendet inkommet

prästbetyg utvisar är född den 4 augusti 1855.

Akademien omförmäler till en början, att intendenterna vid natur
-

Understöd

åt filosofie

doktorn P.

1. H. Dusén

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition Nr 129.

historiska riksmuseet professorerna Gr. Holm, C. Lindman och T. Gr.

Halle för akademien anmält, att det kommit till deras kännedom,

att bemälde, genom sina resor och sina vetenskapliga forskningar väl

bekante vetenskapsidkare för närvarande levde under bekymmersamma

förhållanden och endast med stor svårighet kunde fortsätta sina vetenskapliga

studier. Akademien återger därefter ett anförande av nämnda

tre personer, så lydande:

Dusén avslutade år 1878 sina studier vid tekniska högskolans fackskola för

maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi; tjänstgjorde vårterminen 1879 som

vikarierande lektor i fysik vid högre allmänna läroverket i Karlstad; var åren

1880—1889 lärare vid norra Kalmar läns folkhögskola; deltog åren 1887—1889

i Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten.

Aret 1890 antog Dusén ett erbjudande att resa till Kamerun, för att under

ett års tid kartera de ansenliga markområden, som en svensk kolonialfirma ägde

inom denna tyska koloni. Dusén begagnade vid arbetsårets slut sin av firman

medgivna rätt att kvarstanna i landet, för att ägna sig speciellt åt botaniska

studier. Hans tillgångar voro otillräckliga, men vänner i hemlandet sörjde för

hans förseende med nödiga medel, varjämte den svenska firman Knutsson,

Valdau och Heilborn lämnade Dusén allt understöd den kunde i form av transporter,

proviant och bostad. Under sin vistelse i Kamerun upptäckte Dusén ej

mindre än 300 för vetenskapen nya mossarter, och professor V. F. Brotherus,

samtidens främste bry olog, talar också om Dusén såsom »der hervorragende Erforscher

der Westafrikanischen Bryologie».

Utom den rika mosskörden hemförde Dusén en stor samling fossila växter,

som i sin helhet tillhöra riksmuseets paleobotaniska avdelning. Denna samling

är den största, som något museum äger från Kamerun.

Det synes oss överflödigt att i detalj uttala oss om Duséns efterföljande,

icke mindre än åtta forskningsresor, och vi anse det så mycket mindre nödvändigt,

som vi bifoga såväl en översikt över dessa resor som en förteckning över av

Dusén författade arbeten. Vi vilja emellertid framhålla, att de stora och dyrbara

samlingarna från dessa resor, däribland det originalmaterial, som legat till grund

för Duséns egna publikationer, utgjort ett synnerligen värdefullt tillskott till

riksmuseet. 1 första hand gäller detta givetvis det botaniska materialet, men

även värderika samlingar av fossila växter och djur hava genom Dusén tillförts

museet.

Under tiden den 1 mars 1899—den 20 maj 1900 var Dusén amanuens vid

riksmuseets paleobotaniska avdelning. Vid botaniska avdelningen har han vid

två olika tillfällen varit regnellsk amanuens, nämligen 1 september—31 december

1907 och 1 januari—31 mars 1913. För övrigt har Dusén under långa tider

varit sysselsatt med bearbetning av museets samlingar.

Av översikten över Duséns forskningsresor erfara vi, att av de medel av

omkring 15,000 kronor, som av kongressen i Paranå anslagits och erbjudits Dusén

för fortsatt verksamhet inom staten, blott halva beloppet utanordnades. Planen för

undersökningarna åren 1914—1916 var vid den tidpunkt, då den senare delen av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is proposition Nr 129.

anslaget bort utbetalas, ungefär till hälften genomförd. Trots det ogynnsamma

läge, vari Dusén genom vägrad utbetalning av resterande anslagsmedel befann sig,

bestämde han sig likväl för fullföljandet av undersökningarna enligt från början

uppgjord plan. Han ägde nämligen själv omkring 8,000 kronor, som återstodo

av dét belopp, varmed de botaniska samlingarna från 1908—1912 års resa blivit

ersatta. Dessa penningar offrade han. Detta hade till följd, att Dusén, då han

i augusti 1916 hemkom, var praktiskt tagit medellös.

Bearbetningen av de från Paranå hemförda samlingarna är icke fullt avslutad.

Själv har Dusén hittills bestämt omkring 4,000 arter. De ännu obestämda

delarna av samlingarna med inberäkning av de bidrag, som äro att förvänta från

specialister, anses komma att belöpa sig till inemot 1,000 arter. Detta innebär, att

det i föreliggande fall rör sig om en av de fullständigaste inventeringar av vegetationen,

som hittills utförts inom ett begränsat område av Brasilien.

Samlingarna innehålla, enligt Dusén, mer än 100 obekanta arter och 6

nya släkten.

Att Duséns arbeten uppskattats synes därav, att han år 1904 kallades till

hedersdoktor vid Princeton University i Förenta Staterna, och att han år 1917

erhöll sällskapets för antropologi och geografi Wahlbergs-medalj.

Då det ej kan vara vårt land värdigt att ej hjälpa en person, som ägnat

mer än hälften av sitt liv åt oegennyttiga, vetenskapliga forskningar och gjort

Sverige och speciellt riksmuseet så stora tjänster, och som oaktat sina 66 år ännu

har krafter kvar, som han gärna ställer till riksmuseets tjänst, ifall hans ekonomiska

förhållanden det tillåta, få vi undertecknade anhålla, att vetenskapsakademien

ville ingå till Kungl. Maj:t med anhållan om en statspension å 3,000

kronor för doktor P. Dusén.

Akademien har vid sin framställning fogat i nu återgivna anförande

omförmälda översikt över Duséns i naturvetenskapligt syfte

företagna åtta resor samt förteckning över av Dusén författade arbeten,

vilken utvisar att han under åren 1888—1911 av trycket utgivit

33 olika naturvetenskapliga arbeten på svenska, engelska, tyska

och portugisiska samt att han utgivit tre kartor, däribland en över

Konung Oskars fjord och Kejsar Frans Josefs fjord, vilken offentliggjorts

i senare delen av A. Gr. Nathorsts reseverk »Två somrar i

Norra Ishavet» och betecknas som Duséns utan gensägelse mest betydande

geografiska arbete.

Själv anför akademien vidare:

Härav framgår att Dusén visserligen endast under korta tider varit anställd

i statens tjänst, men att han genom sina till riksmuseet hemförda samlingar och

det mångåriga arbete han nedlagt på dessa samlingars ordnande och bestämning

gjort museet en tjänst, som väl kan jämföras med det arbete, som en avlönad,

vid museet anställd assistent skulle kunnat utföra. Den ersättning, som Dusén

uppburit har däremot, på grund av museets bristande tillgångar, varit högst

obetydlig. Då staten alltså mot en ringa ersättning till Dusén erhållit ett arbete,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. May.ts proposition Nr 129.

som annars skulle kostat mycket mera, och då man dessutom på grund av Duséns

hela läggning kan vara förvissad om, att han fortfarande, därest han kan få sin

framtid någorlunda betryggad, kommer att arbeta i sin vetenskap, anser akademien

det vara en rimlig och billig begäran, att Duséns verksamhet får det erkännande,

att han under sin återstående livstid skyddas för nöd och beredes tillfälle att

fortsätta sina forskningsarbeten.

Akademien anhåller, att Kungl. Maj:t på grund av det anförda

täcktes förslå riksdagen att från och med år 1922, det år då Dusén

fyller 67 år, bereda honom en årlig pension å 3,000 kronor under

hans återstående livstid.

På grund av remiss har statskontoret den 22 februari 1921 avgivit

utlåtande i ärendet av fölandje lydelse:

Med hänsyn till det mångåriga arbete, Dusén nedlagt i naturhistoriska riksmuseets

tjänst, synes det statskontoret skäligt, att något understöd tillerkännes

honom. Då vetenskapsakademien i förevarande framställning förklarat, att det

arbete, Dusén utfört, kunde jämföras med vad en avlönad, vid museet anställd

assistent kunnat utföra, har statskontoret intet att erinra mot det ifrågasatta understödsbeloppet,

3,000 kronor, vilket utgör i runt tal 2/3 av det assistent vid berörda

museum enligt gällande stat tillkommande arvode, 4,600 kronor.

Jag instämmer med förslagsställarna i att det är en hederssak

för vårt land att Dusén, med hänsyn till de tjänster han gjort de

svenska naturvetenskaperna, beredes en tryggad ålderdom. Mot

beloppet av det föreslagna understödet, som torde böra utgå från

allmänna indragningsstaten, har jag intet att erinra, och hem ställ er

jag för den skull, att Eders Kungl. Maj:ts täcktes föreslå riksdagen

medgiva

att filosofie doktorn Per Karl Hjalmar Dusén

må från och med den 1 januari 1922 under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 3,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

, 210610

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1921:25 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 18 i texten