Sök i Ratio Lex

Angående lån ur statens domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars ström - rensning saktiebolag

1921-03-04 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:140, Angående lån ur statens domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars ström - rensning saktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån ur statens

domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars ström - rensning saktiebolag; given Stockholms slott den 4 mars

1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdragav

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel.

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

I lagen den 10 juni 1912 (nr 322) angående flottning av skogsalster

i gränsfloderna Torneå och Muonio föreskrives, att Kungl. Magt,

under förutsättning att en i lagen intagen stadga angående dylik flottning

jämväl ägde giltighet i Finland, skulle äga förordna, att samma stadga

skulle lända till efterrättelse här i riket. Kungl. Maj:t har genom kungörelse

den 23 november 1917 (nr 761) meddelat sådant förordnande

att gälla från och med den 1 januari 1918. I 2 § av nämnda stadga

bestämmes, att alla de, som i gränsfloderna låta flottgods löst framflyta,

skola, med undantag under viss förutsättning för jordägare, som fram24oo.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 118 höft. (Nr 140.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

flotta husbehovsvirke, vara pliktiga och berättigade att deltaga i gemensam

flottning och att de skola för sådant ändamål utgöra en förening, som

genom sin styrelse i allt ombestyr flottningen. Vidare har Kungl. Maj:t

den 18 september 1918 förordnat distriktschefen, majoren L. E. Wedberg

att tillsammans med av finska staten utsett ombud utföra syn för fullständig

reglering av lösflottningen i nämnda gränsälvar. Denna syn, som till

sin huvudsakliga del utförts under sommaren 1919, har ännu icke avslutats,

och förväntas det komma att dröja ännu ett eller annat år,

innan fullständigt syneprotokoll med åtföljande förslag till åtgärder kan

inkomma.

Med erinran om dessa förhållanden har domänstyrelsen med skrivelse

den 21 februari 1920 överlämnat en till styrelsen inkommen skrift från

aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, däri detta bolag framställt förfrågan,

huruvida styrelsen vore villig att på ett eller annat sätt, eventuellt genom

aktieteckning, stödja ett planerat företag, kallat Torne och Muonio gränsälvars

strömrensningsaktiebolag, för vilket förslag till stiftelseurkund

och bolagsordning bifogats. Av bolagets skrift inhämtas, att bolaget

erhållit dessa förslag från Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening,

vilken därvid framhållit, att avsikten med bildandet av ett strömrensningsbolag

vore att, synnerligast under den långa övergångstiden,

innan statsmakterna beslutat om verkställande av samt utfört för lösflottning

erforderliga byggnader, skapa en institution, som kunde i sitt

namn upptaga lån med inventarierna som säkerhet. Därigenom skulle

virkesintressenternas ständiga tecknande av borgen för flottningsföreningen

undvikas och nödigt kapital kunna anskaffas för omedelbart påbörjande

av erforderliga byggnader i enlighet med synemännens förslag. Enligt

synemännens beräkningar skulle kostnaderna för de byggnader och

inventarier, som erfordrades för åstadkommande av interimistisk lösflottning,

stiga till 836,000 kronor. Då flottningsintressenterna dessutom

redan iklätt sig borgen för flottningsföreningen till ett belopp av 625,000

kronor, ställdes alltså synnerligen stora krav på det enskilda intresset

för denna frågas lösning. Innan bolaget fattade någon ståndpunkt i

frågan om strömrcnsningsbolaget, ville det underrätta domänstyrelsen om

de planerade åtgärderna. Flottningsföreningen hade föreslagit, att bolaget

skulle övertaga 30 procent av den blivande aktiestocken i strömrensningsbolaget,

men bolagets intressen vid dessa vattendrag vore icke så

stora, att det hade anledning till så stor kapitalplacering i företaget.

Gränsälvarnas skyndsamma ordnande för lösflottning vore framför allt

ett statsintresse, enär respektive stater vore de ojämförligt största skogsägarna

vid dessa vattendrag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mccjds proposition Nr 140. 3

Domänstyrelsen har för egen del anfört, att så länge nuvarande

tillstånd rådde, vore virkesägarna i dessa vattendrag hänvisade till att

framföra sitt virke i fasta flottar, vilket på senare år verkat därhän, att

det blivit nästan omöjligt att från störa statsskogsområden, särskilt inom

Muonio, Haparanda, Tärendö och Östra Korpilombolo revir, få sälja något

virke. Då emellertid inom dessa revir skogarnas tillstånd vore sådant,

att tvärtom mycket stora uttag borde göras i skogsvårdens intresse,

kunde det sägas för dem vara ett livsvillkor, att lösflottning i ifrågavarande

älvar snarast möjligt kunde komma till stånd. Ett snabbt ordnande

av densamma utan föregripande av vad som på grund av vederbörande

synemäns utredning kunde bliva förordnat skulle just vara det

planerade företagets uppgift. Med hänsyn härtill hemställde styrelsen

om bemyndigande att få antingen genom aktieteckning till en tredjedel

av kapitalet eller ock i form av lån med ett belopp av högst 200,000

kronor att utgå av domänfondens driftkostnader stödja det planerade

företaget eller, om så befunnes lämpligare, att Kungl. Maj:t måtte företaga

annan åtgärd i enahanda syfte. Styrelsen ville framhålla, att risken

vid ett dylikt engagemang syntes ringa med hänsyn till företagets art

och till att, enligt vad som sjmtes framgå av tidigare beslut, det finge

antagas vara respektive staters mening att en gång med allmänna medel

bekosta lör lösflottning i nämnda vattendrag nödiga byggnader.

Efter remiss har länsstyrelsen i Norrbottens län avgivit utlåtande

i ärendet den 10 april 1920 och därvid överlämnat yttrande av överjägmästaren

i övre Norrbottens distrikt. Denne bär instämt med domänstyrelsen.

Ett aktiebolag vore enligt hans mening den lämpligaste

formen för handhavandet av byggnadsarbetena. Dylika strömrensningsbolag,

vilka funnits i ett flertal vattendrag, hade i allmänhet väl fyllt

sin uppgift. Länsstyrelsen har ävenledes tillstyrkt domänstyrelsens förslag.

Statskontoret har avgivit utlåtande den 23 juli 1920 och därvid

anfört, att av de alternativt föreslagna formerna för statsunderstöd, nämligen

aktieteckning eller lån, syntes låneformen vara att föredraga såsom

varande säkrare ur kapitalplaceringssynpunkt och förenad med minsta

arbetet. Lånet borde emellertid icke bokföras såsom en utgift för domänverket

utan som en kapitalplacering och således icke, såsom domänstyrelsen

föreslagit, avföras å anslaget till driftkostnader för domänverket.

Statskontoret har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga domänstyrelsen

att till det aktiebolag, som bildats eller kunde komma att bildas

för ''strömrensning uti ifrågavarande älvar, mot den säkerhet och på de

villkor styrelsen kunde finna skäliga, utlämna ett lån från domänfonden

å 200,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 140.

Med utlåtande den 6 oktober 1920 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

överlämnat yttrande av förbemälde distriktschefen Wedberg.

Ur detta yttrande må återgivas följande.

Det av Wedberg och Finlands representant under utarbetning varande förslaget

hade på grund av sin stora omfattning ännu ej kunnat fullbordas men, om

intet oförutsett inträffade, torde det kunna avslutas under år 1921. För att lösflottning

i vattendragen emellertid måtte snarast möjligt få påbörjas, oberoende av

tiden för det ovannämnda regleringsförslagets godkännande och fastställande, hade

flottningsföreningen på därom gjord framställning av vederbörande myndigheter erhållit

tillstånd till interimistisk lösflottning i gränsälvarna under fem år framåt,

räknat från och med den 1 augusti 1920, ävensom medgivande till utförande av

vissa byggnader och arbeten, som sammanfattats i ett av nämnda förening uppgjort

och av sagda myndigheter på synemännens tillstyrkan godkänt förslag. Detta förslag

vore en avkortning och förenkling av synemännens under utarbetning varande

förslag, därigenom att i detsamma dels uteslutits en del byggnader och arbeten och

dels . för kostnadernas nedbringande upptagits bomledningar och förenklade eller

provisoriska anordningar å vissa ställen, varest synemännen hade tilltänkt byggnader

av mera permanent natur. Enär de i berörda förslag använda enhetspriserna,

^ vilka vore ungefär desamma som de under synen antecknade, under

tiden från synens hållande undergått en ej obetydlig stegring, vore det mycket

sannolikt, att den här tilltänkta förstahandsregleringen komme att kräva större

kostnader än den i förslaget till 836,000 kronor beräknade. Det vore även icke

otroligt, att i vissa svårare forsar bomledningar, vilka föreslagits enbart av kostnadshänsyn,

i praktiken komme att visa sig vara för svaga och måste utbytas

mot mera permanenta byggnader i form av kistor eller ledarmar i enlighet med

synemännens förslag. Emedan utbytandet av provisoriska byggnader till mera permanenta

å ställen, där så erfordrades, vore ett steg i rätt riktning och ett led i

vattendragens fullständiga utbyggnad för lösflottning, tillstyrkte Wedberg, att sådana

förbättringar finge verkställas även nu i första hand, där sådant visade sig

nödigt, oaktat kostnaderna härigenom komme att ökas, allt dock under förutsättning

att synemännens förslag lades till grund för en eventuellt erforderlig mera

fullständig utbyggnad av flottleden.

I avseende på kronans bidrag till den nu föreslagna regleringens genomförande

syntes det fördelaktigast, att detsamma utginge i form av lån under vissa

villkor. Storleken av detta lån hade av myndigheterna förordats till högst 200,000

kronor. Enär Wedberg på grund av ovan anförda skål emellertid befarade, att

den av flottningsföreningen tilltänkta förstahandsregleringen, vilken för lösflottningens

möjliggörande icke borde i något avseende minskas, för närvarande icke

kunde genomföras för den beräknade kostnaden utan komme att draga en kostnad,

som med inemot 20 procent överstege den beräknade, tillstyrkte han, att strömrensningsbolaget

nu till en början måtte erhålla ett lån å 200,000 kronor, ävensom

att, därest^ för vattendragens ordnande för lösflottning eller för flottningskostnadernas

hållande inom rimliga gränser det skulle visa sig nödvändigt att för regleringens

genomförande nedlägga större kostnader än härför beräknats, vartill

kapital från annat håll icke kunde anskaffas, bolaget måtte på därom gjord särskild

framställning kunna erhålla ytterligare lån från kronan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

Wedberg har därjämte förklarat, att bolagets uppgift att utföra

byggnads- och rensningsarbeten borde så angivas att däri icke med

nödvändighet innefattades även det större regleringsförslagets genomförande,

vilket måhända gränsstaterna själva ville delvis övertaga.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett ett kraftigt ingripande

från kronans sida vara nödigt för att lösflottning i gränsälvarna snart

måtte komma till stånd samt tillstyrkt, att i sådant syfte ett lån måtte

lämnas strömrensningsbolaget. 1 avseende å begränsningen av ett

blivande bolags ändamål har styrelsen instämt med distriktschefen och

föreslagit, att bolagets uppgift skulle angivas vara att utföra de permanenta

och provisoriska byggnads- och rensningsarbeten i älvarna,

som enligt synemännens bedömande kunde bliva erforderliga för interimistisk

lösflottning.

Domänstyrelsen har därefter i skrivelser den 15 december 1920

och den 1 mars 1921 gjort förnyade framställningar i ämnet.

Vid förstnämnda skrivelse har domänstyrelsen fogat en promemoria

angående de skogsarealer inom Sverige, som beröras av en reglering

av flottningen i Torne och Muonio älvar, utvisande att av dessa arealer

333.000 hektar bestå av produktiv skogsmark samt att härav 137,100 hektar

eller 41.2 procent tillhöra staten och återstoden eller 58.8 procent enskilda.

I skrivelsen den 1 mars 1921 har domänstyrelsen anfört:

Numera hade till domäustyrelsens kännedom kommit, att för utförande av

en del flottledsarbeten i ifrågavarande älvar flottningsföreningen lyckats upplåna

850.000 kronor, men att det erfordrades ytterligare 550,000 kronor för att utföra

andra flottledsanordningar, vilka vore oundgängligen nödvändiga för att lösflottning

i älvarna skulle kunna åtminstone provisoriskt anordnas under instundande vår och

sommar.

Huru finansieringen av dessa flottleders utbyggande lämpligast borde formellt

ordnas antingen genom lån till flottningsföreningen mot borgen av ett flertal större

sågverksbolag, vilka hade särskilda intressen av flottningens ändamålsenliga ordnande

i dessa vattendrag, eller genom tecknande av aktier uti ett för ändamålet bildat

strömrensningsaktiebolag, därom vore åsikterna inom intresserade kretsar delade.

Däremot vore det en enstämmig uppfattning att det icke vore möjligt att av enskilda

förläggare kunna anskaffa förenämnda belopp, 550,000 kronor, vilket erfordrades

inom den närmaste tiden för att säkerställa flottningen till drägliga kostnader.

Sedan länsstyrelsen i Norrbottens län och landshövdingen i Uleåborgs län i

Finland genom gemensam resolution den 7 augusti 1920 meddelat Torne och Muonio

gränsälvars flottningsförening rätt till interimistisk lösflottning i nämnda vattendrag

under en tid av fem år från och med den 1 augusti 1920 och på vissa villkor angående

amorteringsavgifters debitering och redovisning m. in., ville det synas domänstyrelsen

som om flottningsföreningens verksamhet vunnit i stadga så, att det understöd

av statsmedel som syntes ofrånkomligt borde kunna i form av lån lämnas

sagda förening.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

I anseende till ärendets brådskande natur torde det ej kunna ifrågasättas att

finska staten skulle med viss del av sistnämnda belopp, 550,000 kronor, intressera

sig i företaget, utan förutsatte styrelsen, att svenska staten ensam skulle tillskjuta

beloppet. Häremot torde ej vara något att erinra, om betryggande säkerhet ställdes

för detsamma.

I anledning av vad som sålunda anförts, har domänstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att ett belopp av högst

550,000 kronor av domänfondens driftkostnader för innevarande år finge

efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande användas till understödjande

av Torne och Muonio gränsälvars utbyggande till allmänna flottleder

antingen helt eller delvis i form av lån till vederbörande flottningsförening

eller, därest ett strömrensningsaktiebolag skulle för sagda

ändamål bildas, för tecknande av aktier i detsamma till förslagsvis ett

belopp av 200,000 kronor.

Departe■ Såsom domänstyrelsen framhållit måste nu, innan lösflottning ens

mentschefen. interimistiskt kommit till stånd i Torne och Muonio älvar, flottgodset

där framföras i fasta flottar. Detta förorsakar givetvis stor omgång och

högst betydande kostnader, vilka i sin mån verka nedsättande å virkesvärdet

i dessa trakter. Det är därför ett önskemål, att anordningar för

lösflottning så snart som möjligt komma till stånd i dessa älvar, och

kronan är härav i hög grad intresserad såsom ägare av vidsträckta

skogar i detta flottningsområde. Antagligt är att ännu avsevärd tid

måste förflyta, innan de byggnads- och rensningsarbeten, som må befinnas

erforderliga för flottledens fullständiga reglering, bliva genom

samverkan mellan Sverige och Finland beslutade och därefter utförda.

Det framkomna uppslaget att omedelbart utföra de arbeten, som krävas

i första hand för bedrivande av interimsflottning, finner jag därför väl

värt att understödjas av kronan.

Enligt vad jag inhämtat kan den årliga virkestillsläppningen till

Torne och Muonio älvar från svenska skogar approximativt beräknas

tilll 3,500,000 flottningskubikfot, därav omkring sextio procent torde

belöpa å statens skogar.

Jag har vidare inhämtat, att större delen av de för lösflottning i år

erforderliga arbeten redan utförts. Kostnaden för återstoden torde,

såsom framgår av domän styrelsens senaste skrivelse, svårligen kunna

anskaffas utan statens medverkan.

Det belopp, 550,000 kronor, varmed domänstyrelsen i sin senaste

skrivelse ifrågasatt, att staten skulle understödja företaget, synes visserligen

i och för sig högt, men torde jämfört med av enskilda skogsägare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

redan anskaffat kapital icke stå i disproportion till statens andel av den

produktiva skogsmark, som beröres av företaget.

Formen för understödet beror delvis på om ett strömrensningsbolag

kommer till stånd eller icke. Ehuruväl låneformen för understödet

torde, såsom statskontoret ock anfört, ur vissa synpunkter vara att föredraga,

lärer staten såsom skogsägare icke böra undandraga sig att jämte

andra skogsägare teckna aktier i ett eventuellt bolag. Hur stor del av

understödet som för sådant fall skall lämnas genom aktieteckning ävensom

övriga föreskrifter härför torde få bero på Kungl. Maj:ts prövning.

Då grunden för statsunderstödet är statens eget intresse såsom

skogsägare, har understödet likartad uppgift som statens kostnader för

egna flottledsbyggnader och det är därför lämpligast, att det utgår från

domänfonden. Lånet såväl som aktieteckningen bör betraktas såsom en

placering av en del av domänfondens tillgängliga kapital. Då emellertid

en dylik placering av sådant kapital icke kan anses utan vidare ingå i

domän fondens ändamål, synes lämpligast, att riksdagens medgivande

därtill utverkas.

På domänstyrelsen torde ankomma att pröva säkerhet för lånet

ävensom att bestämma skälig ränta och övriga lånevillkor.

Med anledning av de gjorda erinringarna, avseende begränsning

av ändamålet med eventuellt strömrensningsbolag, har jag inhämtat, att

enligt senast upprättat förslag till bolagsordning bolagets verksamhet

angivits hava till ändamål att, efter övertagande av inventarier och rättigheter,

som nu innehavas av flottningsföreningen, mot ersättning av

flottande utföra byggnads- och rensningsarbeten i Torne och Muonio

gränsälvar. Ett övertagande av flottningsföreningens inventarier och

rättigheter torde ej stå i överensstämmelse med vad i förutnämnda stadga

angående flottning uti ifrågavarande gränsälvar finnes föreskrivet därom,

att en flottningsförening skall ombestyra lösflottning. Ändamålet torde

alltså böra inskränkas till utförande av byggnads- och rensningsarbeten

samt verksamheten härutinnan, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, begränsas till sådana arbeten som erfordras för den interimistiska

lösflottningen. Dessa synpunkter torde kunna göras gällande

i samband med eventuell bolagsbildning.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att av statens domäners fond må för understödjande

av byggnads- och rensningsarbeten, erforderliga för lösflottning i Törne

och Muonio gränsälvar, utlämnas ett lån å högst 550,000 kronor till

''forne och Muonio gränsälvars flottningsförening eller för ändamålet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj ds proposition Nr 140.

bildat aktiebolag, med rätt för Kungl. Maj:t att i stället använda en del

av samma belopp till teckning av aktier i sådant bolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående lån ur statens domäners fond till Torne ock Muonio gränsälvars strömrensningsaktiebola s. 4 i texten
  2. JoU 1921:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lån ur statens domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars strömrensning saktiebolag. s. 3 i texten