Sök i Ratio Lex

Angående lån ur undsättningsfonden för beredande av möjlighet att medgiva anstånd med amortering under år 1921 av lån f rån f ''skerHane/''onden

1921-03-04 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:141, Angående lån ur undsättningsfonden för beredande av möjlighet att medgiva anstånd med amortering under år 1921 av lån f rån f ''skerHane/''onden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån ur undsättningsfonden

för beredande av möjlighet att medgiva anstånd

med amortering under år 1921 av lån f rån f ''skerHane/''onden:

given Stockholms slott den 4 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majs

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen statsrådet Hansson anförde:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva viss höjning av det belopp, som årligen finge disponeras från

tiskerilånefonden, samt att anvisa härför erforderlig kapitalökning för

fonden såväl å tilläggsstat för 1921 som för 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 119 höft. (Nr 141.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

De jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1920 av dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet tillkallade så kallade liskerinäringssakkunniga

hava därefter i skrivelse den 27 januari 1921 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva anstånd med

amortering under år 1921 av lån från liskerilånefonden till belopp av

högst 200,000 kronor.

Till stöd för sin framställning hava de sakkunniga anfört följande:

»Vid de möten, som vi för någon tid sedan höllo i Göteborg, Hälsingborg,

Malmö och Kalmar med representanter för fiskerinäringen, framhölls av fiskare, att

deras ekonomiska läge nu vore så tryckt, att den dem åliggande amorteringen av

lån från liskerilånefonden skulle bereda dem avsevärda svårigheter och i många fall

föranleda upptagandet av nya lån. Med hänsyn härtill påpekades nödvändigheten

av att uppskov medgåves med den amortering, som det ålåge dem att i år verkställa

å ifrågavarande lån.

Vidare har fiskeriintendenten Rosén med skrivelse den 14 januari 1921 överlämnat

en till oss ställd skrift, däri av fiskare i Bohuslän framförts i huvudsak

samma önskemål, som ovan angivits.

Med överlämnande av berörda skrivelser få vi anföra, att det med hänsyn

till det svåra läge, vari fiskarbefolkningen för närvarande befinner sig, vore synnerligen

önskvärt, om uppskov med inbetalning av amorteringar å lån från fiskerilånefonden

under innevarande år kunde medgivas.

Jämlikt föreskrift i nådiga kungörelsen den 7 augusti 1907 angående ändrade

bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande (nr fil) utlämnas lån

från fonden beträffande Göteborgs och Bohus län av länets landsting och beträffande

övriga delar av riket av vederbörande hushållningssällskap. Nämnda landsting samt

hushållningssällskap uppträda således såsom långivare och erhålla mot förskrivning

medel till utlämnande av lån från statskontoret. Län skola enligt föreskrift i angivna

kungörelse återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år

jämte upplupen ränta. Nu utestående lån äro i allmänhet utlämnade mot återbetalningsskyldighet

om 5—8 år. En del långivare hava i enstaka fall beviljat uppskovunder

ett år med amortering, varvid långivaren dock av egna medel till statskontoret

inlevererat det belopp, som skulle amorteras. Emellertid äro de ekonomiska

förhållandena numera sådana, att långivarna sakna möjlighet att även i mindre utsträckning

medgiva anstånd med erläggande av amortering, utan kräves härför, att

långivaren i sin tur av statsverket erhåller anstånd med inleverering av amorteringsbeloppen.

Av det utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 7 januari

1921, vilket såsom bilaga 2 fogats till 1921 års statsverksproposition: Utgifter för

kapitalökning, framgår rörande fiskerilånefonden, bland annat, att statskontoret beräknat

för år 1921 tillgängliga annuiteter å fonden till 820,000 kronor. Vid förfrågan

hos vederbörande tjänsteman i statskontoret bar meddelats, att av förberörda

belopp, 820,000 kronor, beräknats omkring 90,000 kronor utgöras av räntor, varför

amorteringarna under innevarande år torde komma att uppgå till omkring 780,000

kronor. Det torde dock ej böra ifrågakomma att medgiva anstånd med amortering

av hela nu angivna belopp, utan torde endast bemyndigande böra lämnas vederbörande

långivare att i ömmande fall tillåta uppskov under ett år med amortering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 141.

Med hänsyn härtill torde det vara tillräckligt att för nu ifrågavarande ändamål

beräkna ett belopp av förslagsvis 200,000 kronor. Nämnda belopp skulle således

långivarna ej behöva inleverera till statskontoret under förutsättning, att uppskov

med amortering lämnats till samma belopp.»

Fiskerinäringssakkunniga hava därjämte framhållit önskvärdheten

av skyndsamma åtgärder, enär i många fall amortering å ifrågavarande

lån förfölle i början av året.

Över de sakkunnigas framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

av lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

samt statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande den 2 februari 1921 anfört,

att styrelsen på grund av det betryckta ekonomiska läge, vari fiskarbefolkningen

i stora delar av landet befunne sig till följd av nu rådande

svårigheter att exportera fisk, synnerligen höga priser på redskap, oljor

och andra förnödenheter samt dyra järn vägsfrakter m. m., ville förorda

bifall till föreliggande framställning, dock endast under förutsättning

att bifall till ansökningen icke komme att medföra någon minskning i

det lånebelopp, som vore avsett att under år 1921 utlämnas från ifrågavarande

fond.

I sitt utlåtande den 4 februari 1921 har länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län anfört, att läget inom den bohuslänska fiskerinäringen

alltsedan mitten av år 1919 varit i hög grad tryckt, beroende på att

fångsterna i allmänhet understigit det normala, driftkostnaderna varit

utomordentligt höga samt försäljningsprisen abnormt fluktuerande och

ofta nog så låga, att någon förtjänst å fisket ej alls uppkommit. Efter

att hava meddelat, att vittling-, kolj- och torskfiskena även under december

och januari varit litet givande, men att situationen i det stora

hela under den allra senaste tiden något förbättrats, har länsstyrelsen

anfört:

» Vad som inverkat till att i någon män förändra läget till det bättre är det

för länet viktigaste vinterfisket — vadsillfisket. Fångsterna under januari månad

hava uppgått till inemot 83,000 hektoliter eller omkring 20,000 hektoliter mindre

än samma månad år 1920. Priserna hava emellertid under senaste tiden legat avsevärt

högre än föregående år och delvis, särskilt under de dagar, då små fångster

ilandförts, varit mycket goda. Natten mellan den 31 januari och den 1 februari

gjordes dessutom en mycket betydande fångst, sannolikt uppgående till 70.000 hektoliter.

Den del av fångsten, som avsatts i Göteborg, omkring 33,000 hektoliter, betingade

dock ej högre medelpris än 8 kronor 50 öre per hektoliter.

Givet är att de vadlag, som under denna tid gjort goda fångster, också fått

Lantbruks
styrelsen,

Länsstyrelsen

i Göteborgs

och Bohuslän.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

tillfredsställande avkastning, om än nettobytet säkerligen varit mycket växlande

beroende på de varierande prisen. På grund av fiskets natur har för övrigt fiskelyckan

för de olika vadlagen varit i hög grad skiftande; enligt inhämtade upplysningar

ha många vadlag fått små eller inga fångster. För några vadlag lär väden

ha brustit under det stora fiskafänget natten till den 1 februari. Det torde sålunda

kunna sägas, att den senaste tidens sillfiske i viss mån förbättrat ställningen förmänga

vadlag, men lika säkert är att det haft föga inflytande på andra lags ekonomi.

Då det gäller att besvara frågan om en verklig förbättring i fiskets läge

inträtt eller ej måste beaktas, att den rådande depressionen varat länge; den började

såsom nämnts att göra sig gällande för vissa fisken redan sommaren 1919.

De enstaka lyckliga fångster, som gjorts — under innevarande säsong hittills i

själva verket ej flere än tre — torde få anses ha medfört endast sådan förbättring

i fiskets ekonomi, att den allvarliga kris, den verkliga nöd, som tidigare befarats,

ej inträtt. Läget måste dock fortfarande betecknas såsom i många fall tryckt och

i allmänhet mindre gynnsamt.

Vad angår det ifrågasatta uppskovet med fiskerilånens amortering råder på

många håll en livlig önskan, att sådant må medgivas. Därom vittna de framställningar,

som gjorts till fiskerinäringssakkunniga, till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

och till fiskeriintendenten. Det har visserligen framhållits, att fiskarna

i allmänhet skulle ha kvar besparingar från bättre fiskeperioder. Där så är fallet,

torde dessa säkerligen dock till stor del vara placerade i hus, båtar och redskap,

som under nuvarande förhållanden svårligen kunna realiseras eller endast med avsevärd

förlust avyttras. Personer, som väl känna fiskarnas ställning ha på förfrågan

meddelat, att det givetvis finnes fiskare, som kunna avbetala lånen, men att det

också givas många, som måste ånyo skuldsätta sig, om sådan avbetalning skall ske.

Det har vidare framhållits, att det för många av dessa säkerligen torde bli förenat

med svårigheter att fä borgensmän för nya lån i och för amorteringen. För dessa

skulle ett uppskov med amorteringen innebära en avsevärd hjälp och för många

andra en betydande lättnad. Då staten utan större uppoffring synes kunna lämna

denna hjälp, vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande på det livligaste förorda

framställningen om uppskov.»

Statskontoret har i den 9 februari 1921 avgivet utlåtande anfört

följande:

»Därest Eders Kungl. Maj.-t skulle anse, att vederbörande förmedlare av lån

från fiskerilånefönden — landsting och hushållningssällskap —, med hänsyn till

ekonomiska svårigheter bland fiskarbefolkningen i stora delar av landet, böra sättas

i tillfälle att kunna i ömmande fall medgiva uppskov med amorteringen för innevarande

år av utlämnade fiskerilån på så sätt att förmedlarna själva i fråga om

skyldigheten att till fonden inleverera förfallna amorteringsbelopp komme i åtnjutande

av en liknande förmån, lärer Eders Kungl. Maj:t vilja i proposition föreslå

riksdagen medgiva låneförmedlarna anstånd under år 1921 med amortering av dylika

lån, dock högst med det av fiskerinäringssakkunniga föreslagna beloppet av tillhopa

200,000 kronor, vilket anstånd givetvis i så fall skulle innebära en framflyttning

av amorteringarna ett år icke blott för 1921 års amortering, utan jämväl för följande

års avbetalningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Muj:ts proposition Nr 141. 5

För att ett sådant uppskov icke må medföra minskning i det lånebelopp

som beräknats under innevarande år kunna från fiskerilånefonden utlämnas, torde i

samband härmed få hos riksdagen göras framställning om anvisande å tilläggsstat

> on a a a i-" såsom kapitalökning för fonden, utöver å samma stat redan äskade

HSO.UUU kronor, av ett ytterligare reservationsanslag av 200,000 kronor,

a i ^et belopp, med vars återbetalning anstånd medgives, bör skäligen för
delas

a låntagarna, torde böra bliva föremål för utredning, så snart riksdagen fattat

beslut i ärendet.» °

I likhet med fiskerinäringssakkunniga, lantbruksstyrelsen samt länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län anser jag det synnerligen önskvärt,

att i ömmande fall anstånd medgives med amortering av fiskerilän under

innevarande år. Ett dylikt anstånd bör naturligtvis såsom statskontoret

ramhållit inncbaia 6n framflyttning av 1921 års amortering till året

näst eller det, då vederbörande lån egentligen skulle hava slutbetalts.

Att beieda dylikt anstånd genom motsvarande minskning av årets

utlåning kan icke ifrågasättas. Ansökningar om lån från fonden under

senare åren hava nämligen sammanlagt avsett belopp, som hög-st väsent
-

ligt överstigit därför tillgängliga medel, och förhållandena

ar giva ej

att nu av riksdagen begära

anledning antaga ett minskat lånebehov

Ej heller torde kunna ifrågakomma

särskilt anslag för ändamålet.

För att möjliggöra amorteringsanstånd vill jag därför ifrågasätta

ett anlitande av undsättningsfonden. Denna fond har uppkommit därigenom,

att riksdagen vid olika tillfällen ställt till Kung!. Maj:ta förfogande

medel att i form av lån på olika betalningsvillkor utdelas till

kommuner och landsdelar, som lidit av missväxt eller drabbats avolyckor

på annat sätt. Ursprungligen har berörda fond av Kung]. Maj:t

endast fått disponeras för behövandes undsättning vid missväxt eller

felslagen skörd, men genom skrivelse den 6 mars 1889 har riksdagen

medgivit, att fonden finge av Kung!. Maj:t disponeras för behövandes

undsättning jämväl i fall, då allmännare nöd i någon ort uppstått av
-

annan orsak

och

felslagen

skörd,

såsom felslaget fiske,

In missväxt

Översvämning eller större eldsvåda, ”För dylika ändamål äger KungL

Maj:t årligen använda 50,000 kronor.

.Fondens anlitande för nu ifrågavarande ändamål kan således icke

ske inom ramen för Kungl. Maj:t tillåten disposition därav utan lärer

riksdagens medgivande härtill böra sökas.

I fråga om storleken av det för ändamålet erforderliga beloopet

synes mig detsamma kunna inskränkas till 150,000 kronor.

Såsom av de fiskerinäringssakkunnigas förut återgivna framställning

framgår, kunna i år till betalning förkolna amorteringar å lån från

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 119 höft. (Nr 141.) 2

iJC parter.t nisch

t» f eu.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

fiskerilånefouden beräknas till 730,000 kronor. Därest ett belopp av

150,000 kronor ställes till förfogande för här avsett ändamål, lärer

det bliva möjligt att i de mest ömmande fallen medgiva amorteringsanstånd.

Av statskontoret, som förvaltar undsättningsfondens medel, har

jag under hand inhämtat, att — även under förutsättning av riksdagens

bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen om tilläggsstat till riksstaten

för 1921 under sjätte huvudtiteln punkt 5 framställda förslag om understöd

från fonden med 300,000 kronor för förluster på grund av vissa

översvämningar i Yästernorrlands län — hinder icke möter att från fonden,

som vid 1920 års slut uppgick till 765,080 kronor 76 öre, frigöra

ett belopp av 150,000 kronor. Beloppet bör utgå från fonden i forna av

lån. Närmare bestämmelser härför ävensom för beloppets fördelning

torde få ankomma å Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ett belopp av 150,000

kronor må från undsättningsfonden såsom lån utlämnas till fiskerilånefonden

för att möjliggöra beviljande i ömmande fall av anstånd med

under år 1921 förfallande amorteringar å tillhopa sagda belopp av lån

från fiskerilånefonden.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.

STOCKHOLM, ISAAC HARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:183 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående lån ur undsättning sfonden för beredande av möjlighet att medgiva anstånd med amorte s. 7 i texten
  2. JoU 1921:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån ur undsättning sfonden för beredande av möjlighet att medgiva anstånd med amorter s. 1 i texten