Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anordnande vid kommunikationsverken av arbeten för bekämpande av arbetslösheten

1921-03-04 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:158, Angående anslag till anordnande vid kommunikationsverken av arbeten för bekämpande av arbetslösheten

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

I

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till anordnande

vid kommunikationsverken av arbeten för bekämpande

av arbetslösheten; given Stockholms slott den

4 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för socialdepartementet

och jordbruksdepartementet anförde chefen för kommunikationsdepartementet,

statsrådet Murray:

Den under de senaste månaderna allt mera tilltagande arbetslösheten

inom snart sagt alla verksamhetsområden här i landet bör otvivelaktigt

för statens del mana till att vid avskedandet av vid ''allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 135 höft. (Nr 158.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

arbeten sysselsatt personal iakttaga större varsamhet än som under goda

konjunkturer är nödvändigt. De, som avskedats, hava ej samma tillfällen

som eljest att skaffa sig annan sysselsättning; deras lösgörande

åstadkommer dessutom, att de redan så bekymmersamma förhållandena

på arbetsmarknaden i motsvarande mån förvärras. Vid mina överläggningar

med cheferna för de under kommunikationsdepartementet lydande

affärsdrivande verken hava dessa synpunkter varit föremål för noggrant

beaktande. Att de anställda själva känna läget synnerligen allvarligt,

framgår med tydlighet av de framställningar i ämnet, som kommit mig

till hända.

Bland dessa framställningar tillåter jag mig erinra om den, vilken

i början av innevarande år ingavs av den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

I denna anföres bland annat, att det under den svåra industriella

kris med åtföljande omfattande arbetslöshet, som nu rådde, vore statens

oavvisliga plikt att vid sina arbeten bereda så många medborgare som

möjligt sysselsättning. I sådant hänseende borde statsarbeten, för vilka

medel funnes tillgängliga men som ännu icke påbörjats, omedelbart

igångsättas. För att, i den mån det över huvud vore möjligt, undvika

uppsägning av redan anställda, borde ett intimt samarbete åvägabringas

mellan de olika verkens chefer och arbetsledare i syfte att bereda arbete

vid annat verk eller arbetsplats åt de arbetare, som icke kunde beredas

sysselsättning i sin nuvarande befattning. I de fall arbete genom dessa

åtgärder icke kunde beredas alla vid ett verk eller en arbetsplats anställda,

borde i stället för uppsägning arbetstiden förkortas.

Vid anmälan den 28 januari 1921 av berörda framställning anbefallde

Kungl. Maj:t statens arbetslöshetskommission att tillse, i vad mån

de sålunda uttalade önskemålen kunde tillgodoses, samt därvid träda i

nära förbindelse med järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen samt lantbruksstyrelsen.

Vidare anbefallde Kungl. Maj:t nämnda ämbetsverk att i omförmälda

avseende i största möjliga utsträckning samarbeta med statens

arbetslöshetskommission ävensom i övrigt taga all den hänsyn till innebörden

av nämnda önskemål, som — vad beträffade järnvägsstyrelsen,

telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen, med beaktande

av deras egenskap av affärsdrivande verk — kunde vara möjligt.

I en till chefen för socialdepartementet ställd, till mig överlämnad

skrivelse av den 28 februari 1921 har arbetslöshetskommissionen sedermera

meddelat, att vid de konferenser, som på grund av Kungl. Maj:ts

nyssnämnda beslut ägt rum mellan arbetslöshetskommissionens ordförande

och cheferna för statens affärsdrivande verk, konstaterats, att arbeten av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 158.

3

olika slag och i vitt skilda delar av landet, vilka arbeten skulle vara

ägnade att såväl förebygga ytterligare avskedanden av statsanställda som

bereda möjlighet att intaga ett avsevärt antal arbetslösa från öppna arbetsmarknaden,

kunde, under förutsättning av att nödiga medel ställdes

till förfogande, inom kort tidsutdräkt igångsättas. Till ledning för lokaliseringen

av dessa arbeten kunde arbetslöshetskommissionen meddela

uppgift om de orter och trakter inom landet, vilka syntes vara mest i

behov av sådant bistånd för där rådande arbetslöshets mildrande. Det

torde dock enligt arbetslöshetskommissionens uppfattning böra ankomma

på Kungl. Maj:t att på grundval av från vederbörande ämbetsverk meddelade

närmare uppgifter bedöma medelsbebovet samt av riksdagen äska

behövliga belopp. För egen del ville kommissionen livligt förorda, att

sådana statens egna arbeten omedelbart komme i gång i den utsträckning,

som det allmänna penningläget i landet och de statsfinansiella möjligheterna

medgåve.

De av arbetslöshetskommissionen sålunda framförda synpunkterna

hava ytterligare utvecklats av chefen för socialdepartementet i samband

med det av honom tidigare denna dag framlagda förslaget angående

anslag för bekämpande av arbetslösheten.

Med hänsyn till den statsfinansiella situation, som under de senare

åren varit rådande, bar det givetvis varit nödvändigt att genom begränsning

av anläggningar och arbeten vid de affärsdrivande verken söka i

möjligaste mån nedbringa statens lånebehov. På grund av den allt mer

framträdande allmänna arbetslösheten måste emellertid dessa sparsamhetssynpunkter

nu i viss mån vika för angelägenheten av att bereda

ökade arbetstillfällen och för undvikande av att staten genom ett omfattande

avskedande av personal ytterligare försämrar läget på arbetsmarknaden.

För att sätta statens affärsdrivande verk i tillfälle att i nu

angivna syfte ävensom för att i övrigt lätta arbetsmarknaden igångsätta

nya arbetsföretag eller bedriva arbeten, vartill medel anvisats, i större

omfattning än de beviljade medlen möjliggöra, anser jag mig i likhet

med chefen för socialdepartementet böra förorda, att särskilda anslag

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Därvid är emellertid att märka,

att de arbeten, som utföras för statens domänverk, i regel bestridas med

verkets driftinkomster i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd plan och

att särskilda anslag för dessa arbeten icke pläga uppföras i riksstaten.

Det lärer därför ej heller nu böra ifrågasättas att för detta verks vidkommande

äska medel under utgifter för kapitalökning för sådana arbeten,

som påkallas med hänsyn till rådande arbetslöshet. Därest det ur

förevarande synpunkt befinnes nödvändigt att bedriva verkets arbeten i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung i. May.ts proposition nr 158.

Statens

järnvägar.

större omfattning än som är förenligt med verkets affärsintresse, har man

avsett, att det av chefen för socialdepartementet äskade arbetslöshetsanslaget

skulle anlitas för täckande av den del av arbetskostnaderna, som

icke kan anses ekonomiskt motiverad. De särskilda medel, som i enlighet

med vad ovan anförts nu skulle av riksdagen äskas, böra alltså avses

för övriga affärsdrivande verk med undantag av postverket, som icke

torde vara i stånd att erbjuda några för här ifrågavarande ändamål avsevärda

arbeten.

Rörande omfattningen av de arbeten, som för sistnämnda ändamål

skulle anordnas, torde följande från vederbörande verk inkomna

förslag och uppgifter vara belysande.

I en till mig inkommen skrivelse av den 29 januari 1921 har järnvägsstyrelsen

ifrågasatt och uttalat önskvärdheten av att för motarbetande av rådande

arbetslöshet medel under innevarande år snarast möjligt ställdes till styrelsens

disposition dels för påbörjande av vissa arbeten, till vilka styrelsen förut begärt

medel hos statsmakterna, men till vilka sådana medel ännu ej beviljats, dels för

bedrivande av vissa arbetsföretag i raskare tempo än som vore möjligt med nu

disponerade anslag. Dessa arbeten, som hava karaktären av vanliga anläggningsarbeten,

skulle kräva ett anslagsbelopp under innevarande år, utöver förut anvisade

eller av Kungl. Maj:t äskade anslag, av sammanlagt i avrundat tal 3,750,000

kronor. Därest detta belopp ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande, beräknas

cirka 700 man kunna beredas sysselsättning under tiden april—december detta år.

De av styrelsen i nämnda skrivelse föreslagna arbetena avse huvudsakligen

banarbeten, anläggningar vid bangårdar, växel- och signalsäkerhetsanläggningar

och äro sådana, där jämförelsevis små materialinköp äro erforderliga och

där alltså en i förhållande till kostnaderna jämförelsevis stor arbetsstyrka kan

utnyttjas.

Järnvägsstyrelsen har vidare inkommit med uppgift å sådana arbeten vid

statens järnvägar, vilka skulle vara lämpliga att igångsätta såsom rena kristidsarbeten

och vid vilkas utförande enligt styrelsens mening en medeltimpenning

borde tillämpas, som ligger omkring 25 procent under den eljest vid statens järnvägar

gällande timpenningen. Utförandet av de senare arbetena i föreslagen

omfattning skulle kräva ett anslag av omkring 1,240,000 kronor, och skulle därmed

cirka 570 man kunna beredas sysselsättning under tiden april—december

innevarande år. Styrelsen har emellertid ansett, att allenast en de! av det beräknade

kostnadsbeloppet borde belasta anslagen under kapitalökning.

För belysande av personalindragningarna vid statens järnvägars banavdelning

under de senare åren har järnvägsstyrelsen lämnat följande uppgift å

antalet anställda extra ordinarie, aspiranter samt arbetare av olika kategorier

dels i juni, dels i december månad åren 1916—1920 samt i januari månad 1921.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

5

Å r

För drift och under- håll

För förändrings- och

nybyggnadsarbeten

Anm.

juni

december

juni

december

1916...........

3 331

2 455

1185

1542

1917...........

3 099

2 563

1442

1436

1918...........

5 228

3 658

2 344

2 025

1919...........

4 672

2 078

1974

1186

1920 ...........

3 373

1722

1702

1050

1921...........

>) 1 378

'') 974

*) Avser januari månad.

Från telegrafstyrelsen har jag i föreliggande fråga erhållit följande uppgifter:

Under hösten 1920 och vintern 1921 hava till följd av arbetsbrist vid verkets

linjearbeten avskedats 461 arbetare, fördelade på de olika linjedistrikten enligt

nedanstående tabell:

I linjedistriktet..................70

II » 98

III » 40

IV > _

V » 52

VI » 201

Summa 461

Det är emellertid att märka, att en del linjearbetare alltid till följd av

arbetsbrist avskedas på höstarna, enär telegrafverkets linjearbeten delvis äro säsongarbeten.

Avskedandena hava dock under hösten 1920 varit av något större

omfattning än förut, mest beroende på att arbetsstyrkan under sommaren 1920

uppökades mera än fallet varit föregående år, till följd av att jämförelsevis störa

anslag för nybyggnader erhållits för år 1920. De arbetare, som avskedats, hava

till allra största delen varit tillfälligt anställda, som icke varit knutna vid verket

med fastare band.

Mesta avskedandena hava, som av ovanstående framställning synes, gjorts å

VI linjedistriktet, där liniearbeten på grund av klimatiska förhållanden icke med

fördel kunna i större omfattning bedrivas vintertid. Telegrafstyrelsen har emellertid

för avsikt att till sommaren på nytt uppöka arbetsstyrkan inom detta

distrikt.

Till följd av brist på erforderliga medel måste emellertid ytterligare avskedanden

äga rum vid linjedistrikten.

Dessa avskedanden beräknas fördela sig på de olika distrikten sålunda:

Telegraf
verket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

I liniedistriktet....... 50

II » 100

III » 40

IV » 100

V » 40

Yl » —

Summa 330

eller i runt tal omkring 300 man. Dessa arbetare äro till allra största delen fast

anställda arbetare, vilka förvärvat yrkeskunnigbet inom facket, varför styrelsen

finner det särskilt beklagligt, om de skulle behöva lämna verket. För att bereda

dem sysselsättning bar det varit styrelsens avsikt att, om erforderliga medel

kunde erhållas, redan innevarande år utföra vissa önskvärda underhållsarbeten,

vilka i annat fall måste utföras under nästa eller de närmaste åren. Härför erforderliga

medel skulle uppgå till 2,500,000 kronor, därav omkring 1,000,000 kronor

beräknas utgöra avlöningar. Resterande 1,500,000 kronor utgöra kostnad för

material, huvudsakligen stolpar och kablar, frakter m. m., vilka äro erforderliga

för dessa arbeten. Då emellertid nu berörda arbeten avse anläggningarnas underhåll,

skulle de erforderliga medlen icke utgå av anslag för kapitalökning. En del

av dessa utgifter skulle alltså komma att i framtiden åstadkomma ett bättre

driftsresultat.

Yid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn utgjorde arbetsstyrkan vid slutet

av år 1920 omkring 800 man.

Till följd av minskad abonnenttillströmning med därav följande minskat

behov av växelbord och apparater kan verkstaden icke nu sysselsätta denna arbetsstyrka.

Redan i februari hava därför 114 arbetare avskedats, samtidigt med

att arbetstiden inskränktes till 5 dagar i veckan, och ytterligare omkring 90

arbetare komma att avskedas i mars.

Återstående 600 man, nästan uteslutande specialutbildade arbetare med

flera års anställning vid verkstaden, kunna emellertid trots den minskade arbetstiden

icke sysselsättas, så framt verkstaden endast skall tillverka årets behov av

apparater, växelbord m. m.

För att icke behöva avskeda dessa arbetare eller allt för starkt knappa in

på arbetstiden, vore det därför nödvändigt att redan i år tillverka apparater och

växelbord, som först ett kommande år skulle bliva erforderliga för rikstelefonnätets

utveckling. Härför erfordras emellertid ytterligare anslag, vilka lämpligen

skulle kunna tagas såsom lånemedel för fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende. För att undvika ytterligare avskedanden beräknas ett

anslag av 3,300,000 kronor bliva behövligt, om arbetstiden är 5 dagar i veckan,

och 2,300,000 kronor, om arbetstiden nedsättes till 4 dagar i veckan. Av dessa

belopp skulle omkring 1,000,000 resp. 700,000 kronor belöpa å avlöningar. Från

telegrafstyrelsens sida bär starkt framhållits vikten av att ytterligare anslag kan

erhållas för ifrågavarande ändamål. Verkstaden läge i Nynäshamn, där några

andra arbetstillfällen icke kunde erhållas. De arbetare, det gällde, vore själva

stammen bland verkstadsarbetarna, och det vore för verkstaden en oersättlig förlust,

om dessa skulle vara tvungna att söka sig arbete på annan ort. Att sedermera

få dem åter bleve antagligen ogörligt, varjämte även bostadsfrågan bleve

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

7

synnerligen komplicerad, när verkstaden en gång behövde på nytt öka sin arbetsstyrka.

Vid de anläggningsarbeten, som bedrivas av vattenfallsstyrelsen, var under

sommaren 1920 sysselsatt en arbetsstyrka av omkring 1,700 man. På grund av

nödtvungna minskningar genom otillräckliga anslag och samtidigt ökade arbetskostnader

måste i slutet av år 1920 och i början av innevarande år väsentliga minskningar

ske beträffande såväl arbetare som övriga anställda. Minskningen fördelar

sig på ungefär följande sätt:

vid Luleälvens kraftverksbyggnader....... 300 man

» Motala kraftverksbyggnad..........140 »

» övriga arbetsföretag............. 60 »

Summa 500 man

Vattenfallsstyrelsen beräknar, att, därest ett belopp av omkring 2,620,000

kronor utöver förut tillgängliga medel ställes till styrelsens förfogande, arbete vid

verkets arbetsplatser skall under återstående delen av året kunna beredas för dels

ovan angivna antal (500) arbetare, dels därutöver 250 man. För att sysselsätta

endast de uppsagda arbetarna under återstående delen av året beräknas ett tililäggsanslag

av omkring 1,800,000 kronor. Av de sålunda beräknade tilläggsanslagen

böra emellertid enligt vattenfallsstyrelsens mening allenast cirka 1,590,000

respektive 1,150,000 kronor påföras vattenfallsverket.

Från postverkets sida har förslag om särskilda anslag för beredande av

nödhjälpsarbeten för verkets vidkommande ej framlagts.

Innebörden av de utav järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

framlagda förslagen i fråga om anslag för beredande av

nödhjälpsarbeten framgår av följande sammanställning, däri kostnadssiffrorna

upptagits till avrundade belopp:

Begärda anslag

under ut- gifter för

kapital- ökning.

av andra

medel.

Antal sysselsatta

arbetare.

Järnvägsstyrelsen.................

4,320,000

670,000

cirka 1,270

Telegrafstyrelsen.................

3,300,000

2,500,000

» 900 '')

Vattenfallsstyrelsen................

1,590,000

1,030,000

» 750

Summa

9,210,000

4,200,000

cirka 2,920

Att för närvarande framlägga någon närmare plan för de arbeten,

som för bekämpande av arbetslösheten böra komma till utförande vid de

Statens

vattenfalls
verk.

Postverket.

*) Härav C00 vid verkstaden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!,. Majds proposition nr 158.

ifrågavarande verken, torde knappast vara möjligt. I detta hänseende

måste givetvis den vidare utvecklingen av förhållandena på arbetsmarknaden

vara avgörande. De särskilda av de tre verken framlagda uppskattningarna

måste anses som förslag, från vilka man för tillfället

kan utgå. Det synes därför nödvändigt, att Kungl. Maj:t lämnas frihet

att med ledning av hemställanden-från arbetslöshetskommissionen samt

vederbörande verk bevilja medel till arbeten å sådana orter och trakter

inom landet, där åtgärder för arbetslöshetens mildrande kunna vara

mest av behovet påkallade. Därvid torde såväl nya företag som ock

arbeten, vartill medel redan anvisats av riksdagen, böra kunna komma

i fråga. Givetvis bör emellertid framdeles en närmare redogörelse för

medlens användning lämnas riksdagen.

Då av det anförda framgår, att någon fördelning mellan vederbörande

affärsdrivande verk av de för ifrågavarande ändamål erforderliga

medlen ej nu kan ske, torde för ändamålet böra anvisas ett gemensamt

anslag under utgifter för kapitalökning.

I den mån medel från det nu ifrågasatta anslaget tilldelas vederbörande

verk, kommer det i affärsföretaget nedlagda kapitalet, som skall

förräntas, att i motsvarande grad ökas. Emellertid är det uppenbart, att

här avsedda arbetens igångsättande vid nuvarande tidpunkt i många fall

kan vara ur affärssynpunkt olämpligt. Där så är förhållandet, få arbetena

i mer eller mindre hög grad karaktär av rena nödhjälpsarbeten.

Härav torde följa, att därest arbetenas utförande på nuvarande tidpunkt

kommer att förorsaka vederbörande verk viss merkostnad, som

ur ekonomisk synpunkt icke kan anses försvarlig, denna merkostnad till

lämplig del bör bestridas av medel från socialdepartementets anslag till

bekämpande av arbetslösheten, och torde Kungl. Maj:t böra äga frihet

att träffa avgörande i fråga om fördelningen av arbetskostnaderna mellan

de båda anslagen. I den mån kostnaderna för arbetena utgå från arbetslöshetsanslaget,

böra desamma icke belasta verkens kapitalkonton.

I de fall, där de arbeten, som här avses, i avsevärd grad kunna

betraktas såsom nödhjälpsarbeten, torde, liksom vid övriga sådana arbeten

i regel plägar ske, lägre arbetslöner än de i allmänhet vid verkens byggnader

gällande böra tillämpas, ehuru frihet bör finnas att laga efter omständigheterna.

Om en dylik reduktion av arbetslönerna vidtages, torde

det i allmänhet vara ändamålsenligt, att arbetena anordnas genom arbetslöshetskommissionens

förmedling. Huruvida så bör ske, synes emellertid

kunna avgöras av vederbörande verk i samråd med kommissionen eller,

om enighet därom ej kan vinnas, av Kungl. Maj:t.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Beträffande storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamel

bör äskas, har jag efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen

ansett detsamma böra bestämmas till 9,000,000 kronor, att

utgå å tilläggsstat för år 1921.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Ivungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels på tilläggsstat för år 1921 under titel »Utgifter

för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa

ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor, att enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande användas för sådana arbeten

vid telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk, vilka kunna påkallas för bekämpande

av arbetslösheten;

dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att de i förslaget till tilläggsstat för år 1921

bland inkomsterna under rubiäken »Fast upplåning»

upptagna lånemedel skola höjas med nyssnämnda belopp

9,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 135 höft. (Nr 158.)

•2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:186 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande vid kommunikationsverken av arbeten för bekämpande av arbetslösheten jämte tv s. 4 i texten