Angående anslag till riksförsäkringsanstalten
1921-03-11 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:161, Angående anslag till riksförsäkringsanstalten
Dokumentets text
Kunql. Maj:ts Proposition Nr 1 Öl.
1
Nr 161.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag till
riksförsäkringsanstalten; given Stockholms slott den 11
mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Henning Elmquist.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Elmquist anförde:
I det vid innevarande års statsverksproposition fogade protokoll
över socialärenden hemställde jag, under punkt 5, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 137 käft. (Nr 161.)
542 21 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag..................................... 166,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... 5,200 )>
Arvode till en överläkare, förslagsanslag,
högst .................................... 5,000 )>
Förslagsanslag 176,200 kronor
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med
uteslutande av det under rubriken riksför säkring sanstalten
uppförda ordinarie bestämda anslaget, under
samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
176,200 kronor.
Vidare hemställde jag under punkt 6 i samma statsrådsprotokoll,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för upprätthållande av riks för säkring sanstaltens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å 1,601,700 kronor.
I samband med framläggande av berörda förslag till ordinarie stat —
vilket, i förhållande till gällande stat för riksförsäkringsanstalten ej innehåller
någon annan förändring än den, som betingats av det av Kungl.
Maj:t för innevarande års riksdag framlagda och numera av riksdagen
i huvudsak antagna förslaget till definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen och centrala ämbetsverk — omnämnde
jag, att riksförsäkringsanstalten dels i skrivelse den 30 augusti 1919
gjort framställning om lönereglering för anstalten och dess försättande
på ordinarie stat i större utsträckning, dels ock i skrivelse den 15 juni
1920 förnyat sin framställning av den 30 augusti 1919 samt därjämte,
därest Kungl. Maj:t ej skulle anse sig kunna föreslå riksdagen att uppföra
anstalten på ordinarie stat i sålunda föreslagen omfattning, framlagt
förslag om uppförande å ordinarie stat av ett mindre antal befattningar.
Vidare framhöll jag, hurusom — med hänsyn till att frågan om genomförande
av obligatorisk sjukförsäkring vore svävande och att under
3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
sistlidet år förberedelser vidtagits för en genomgripande revision av hela
den svenska socialförsäkringen genom tillsättande av en kommitté för
socialförsäkringens organisation — det knappast syntes mig tillrådligt
att befästa den nuvarande organisationen genom skapandet av nya ordinarie
befattningar. För att emellertid i intet fall något onödigt uppskov
med lösandet av riksförsäkringsanstaltens personalfråga skulle äga rum,
hade åt ovannämnda kommitté meddelats uppdrag att avgiva utlåtande
angående möjligheten att, utan föregripande av den åt kommittén anförtrodda
utredningen, redan till 1921 års riksdag göra* framställning om
överförande från extra till ordinarie stat av åtminstone ett mindre antal
tjänster vid riksförsäkringsanstalten, särskilt i den nuvarande andra
lönegraden. Till åtlydnad härav har nu kommittén inkommit med utlåtande
i ämnet av den 25 januari 1921 och därvid tillstyrkt, att
fem befattningar i andra normalgraden och åtta befattningar i första
normalgraden från och med år 1922 skulle uppföras på riksförsäkringsanstaltens
ordinarie stat, dock under villkor att anstaltens extra stat
minskades med det antal befattningar, som motsvarade antalet från extra
till ordinarie stat överflyttade befattningshavare.
Den för riksförsäkringsanstalten från och med år 1920 gällande ordinarie
staten har följande lydelse:
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
tillägg
Summa
Kr.
Kr.
Kr.
Er.
Ordinarie anslag1:
1 generaldirektör........................
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef................................
2 byråchefer........
5,000
10,000
2,500
5,000
600
1,200
8,100)
16,200)
(Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 600 kronor.
.1 överläkare, arvode .................
—
—
—
4,000
1 tjänsteman i andra lönegraden
(sekreterare).........................
3,600
1,800
400
5,800
[Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 500 kronor och efter
| 10 år med ytterligare
(. 500 kronor.
1 tjänsteman i första lönegraden
(notarie)..............................
5 tjänstemän d:o (notarier, ak- tuarie, registrator)................
2,200
11,000
1.500
7.500
300
1,500
4,000j
20,000j
Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor,
efter 10 år med ytter- ligare 50 0 kronor och
efter 15 år med än yt- terligare 500 kronor.
Transport
—
—
—
69,100
4
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 161.
Tjänst-
görings-
Lön
pennin-
gar
tillägg
Summa
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
_
_
69,100
1 kvinnligt biträde i tredje löne-
1,500
700
200
2,400
1 kvinnligt biträde Vandra löne-
graden ................................
1,300
500
200
2,000
höjas med 200 kronor,
8 kvinnliga biträden i andra löne-
efter 10 år med ytter-
graden ................................
10,400
4,000
1,600
16,000
ligare 200 kronor och
1 kvinnligt biträde i första löne-
1,100
300
200
1,600
efter 15 år med än yt- terligare 200 kronor.
7 kvinnliga biträden i första löne-
graden ................................
7,700
2,100
1,400
11,200
1 förste vaktmästare..................
1,100
650
150
1,900
Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor, efter
1 vaktmästare...........................
900
550
150
1,6001
sex år med ytterligare
2 d:o ............................
1,800
1,100
300
3,200j
100 kronor och efter
nio år med än ytterli-
Till vikariatsersättningar............
—
—
—
4,600
gare 100 kronor.
Summa kronor i ordinarie stat
—
—
—
113,600
Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 3 oktober 1919 fastställt
stat för de avlöningar och omkostnader för år 1920, vilka icke vore
upptagna i ordinarie stat; och slutade den extra staten å 1,123,400 kronor.
Tillika har Kungl. Maj:t genom nämnda brev förklarat, att hos anstalten
finge, i mån av behov, tills vidare under år 1920, utöver de i
den ordinarie staten upptagna befattningshavare, vara anställda ytterligare
1 tjänsteman i tredje lönegraden (byråchef).
14 tjänstemän i andra lönegraden (sekreterare, förste aktuarier, förste byråingenjörer),
22 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktuarier, byråingenjörer),
3 biträdande läkare,
1 materialförvaltare,
8 kvinnliga biträden i tredje lönegraden (kassör, bokhållare),
31 kvinnliga biträden i andra lönegraden,
95 kvinnliga biträden i första lönegraden och 2 vaktmästare.
Dessa befattningshavare skola äga åtnjuta följande arvoden för år räknat:
byråchefen 7,800 kronor, därav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
en var av tjänstemännen i andra lönegraden 5,600 kronor, därav 1,800 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
en var av tjänstemännen i första lönegraden 3,900 kronor, därav 1.500 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
o
en var av de biträdande läkarne 3,000 kronor,
materialförvaltaren 2,600 kronor, därav 950 kronor skola anses motsvara
t j änstgöringspenningar,
en var av de kvinnliga biträdena i tredje lönegraden 2,350 kronor, därav
700 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, varjämte det kvinnliga
biträde, som bestrider kassörsgöromålen, äger uppbära felräkningspenningar med
300 kronor,
en var av de kvinnliga biträdena i andra lönegraden 1,950 kronor, därav
500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
en var av de kvinnliga biträdena i första lönegraden 1,550 kronor, därav
300 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt
en var av vaktmästarna 1,550 kronor, därav 550 kronor skola anses motsvara
tj än stgöringspenningar;
allt att månadsvis till vederbörande utbetalas.
Storleken av den för närvarande hos riksförsäkrin<rsanstalten an
O
ställda
personalen jämte dess närmare fördelning framgår av följande
den 11 februari 1921 upprättade tablå:
Admi-
nistra-
tiva
byrån
Försäk-
rings-
byrftn
För- säkr.
mat. o.
stat. b.
1
Skade-
regi-
byrån
11
Skade-
regi-
byrån
in
Skade-
regl.-
byrån
Om-
buds-
byrån
Utom
byrå-
erna
Summa
Personal enligt stat:
Generaldirektör.........................
Byråchefer...............................
KD
i
i(D
i(i)
—
:
—
i(i)
KD!
4(3)
Överläkare................................
—
—
_
—
—
—
—
i(i)
1(1):
Tjänstemän i andra graden.........
i
95
2
92
2)2
92
91(1)
—
15(1
Tjänstemän i första graden........
4(2)
10(2)
3
5
1
2(1)
3(1
—
28.6
Kvinnl. bitr. i tredje graden.......
2(1)
3
1
2
1
—
—
—
9(1)
» » » andra » .......
2(1)
23(6.)
4
4(11
2(1)
ö
2
—
409)
» » » första » .......
3
966(4)
10(1)
14(2)
3(1)
4
93
—
103(8)!
Materialförvaltare.......................
1
—
—
—
—
—
—
—
1 ■
Förste vaktmästare .................
—
—
—
—
—
—
—
i(i;
1(1)
Vaktmästare..............................
—
—
—
—
—
—
—
5(3)
5(3)
Bitr. läkare.........................
3
o
Summa
14
108
21
28
9
11
9
11
9211
Extra personal:
Amanuenser...............................
1
11
5
7
1
3
1
—
29
Kontorsskrivare........................
1
30
—
7
—
1
1
—
40
Kvinnl. extra bitr....................
4
88
28
919
1
2
3
—
145
Extra vaktmästare......................
_
8
8
Summa
6
129
33
33
2
6
5
8
222
*) vakant. 2) 1 ledamot. 3) därav 1 sjukkontrollant. 4) därav 4 vakanta.
Siffrorna inom ( ) angiva antalet befattningshavare å ordinarie stat.
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
Riksförsäk
ringsanstalten.
Av denna tablå framgår, att medan antalet av anstaltens ordinarie
tjänstemän endast uppgår till 34, utgör det totala antalet av dess befattningshavare
433.
På de krav å en större ökning av den ordinarie personalen, vilka
framställts i riksförsäkringsanstaltens skrivelse av den 30 augusti 1919,
torde jag av förut antydda skäl icke nu behöva närmare ingå. I sin
skrivelse av den 15 juni 1920 gör riksförsäkringsanstalten framställning
om överförande å ordinarie stat av en byråchef, sju tjänstemän i andra
lönegraden samt nio tjänstemän i första lönegraden. Till stöd för sin
framställning yttrar anstalten i huvudsak följande:
Proportionen mellan ordinarie och extra befattningshavare vore uppenbart
orimlig — 34 ordinarie befattningshavare av sammanlagt närmare 500. Ifrågavarande
förhållande hade medfört exempelvis, att två tjänstemän, som på grund
av Kungl. Maj:ts förordnande sedan år 1918 stadigvarande varit ledamöter med
enahanda åligganden, som tillkomme byråchefer, ännu icke innehade ordinarie
andragradstj änst.
För de befattningshavare, vilka i ett flertal år varit i statens tjänst, måste
det ju te sig mycket obilligt, att de alltjämt förvägrades de förmåner, som medföljde
ordinarie anställning. I alldeles särskild grad betydelsefull vore denna
fråga för gifta befattningshavare, vilka såsom saknande ordinarie anställning icke
kunde vinna inträde i civilstatens änke- och pupillkassa och därigenom i händelse
av frånfälle bereda efterlevande någon trygghet. Därtill komme, att retroaktivavgifterna
vid inträde i samma kassa bleve mer och mer betungande, ju längre
tillträdet till densamma uppskötes.
Hänsyn till efterlevande vid frånfälle gjorde sig gällande allenast beträffande
de manliga befattningshavarne. Då därtill komme, att de kvinnliga befattningshavare
hos riksförsäkringsanstalten, vilka ej hade ordinarie anställning, i allmänhet
ej någon längre följd av år varit i statens tjänst, hade riksförsäkringsanstalten
ansett sig böra inskränka sitt förslag till att avse allenast vissa manliga befattningshavare.
Av riksförsäkringsanstaltens 4 byråchefer vore en fortfarande på extra stat,
och ville riksförsäkringsanstalten föreslå, att denna befattning uppfördes å ordinarie
stat. Denna befattning avsåge chefen för anstaltens försäkringsbyrå.
I detta sammanhang tilläte sig riksförsäkringsanstalten erinra, att antalet
å försäkringsbyrån anställda personer den 15 juni 1920 utgjorde 233, eller ej
långt från hälften av anstaltens hela personal. Då byrån handhade riksförsäkringsanstaltens
egentliga försäkringsgöromål, såsom premiesättning och premiedebitering
ävensom registrering av arbetsgivare, kunde byrån aldrig tänkas bliva
obehövlig, huru iin en blivande nyorganisation komme att gestalta sig. Något
skäl för ytterligare fördröjande av nämnda befattnings försättande å ordinarie
stat syntes därför icke rimligen förefinnas.
Beträffande övriga befattningar föresloge riksförsäkringsanstalten, att följande
skulle uppföras å ordinarie stat.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161. 7
l:o. Administrativa byrån.
Av denna byrås manliga befattningshavare å stat, nämligen, förutom byråchefen,
1 sekreterare och ombudsman, 2 notarier, 1 aktuarie (kassakontrollant)
och 1 registrator, vore 1 notarie och registratorn ordinarie befattningshavare.
Riksförsäkringsanstalten föresloge, att även sekreteraren och ombudsmannen,
som under alla förhållanden bleve erforderlig för anstalten, erhölle ordinarie
anställning.
2:o. Försälcringsbyrån.
Å denna byrå med 48 manliga befattningshavare funnes endast en ordinarie
befattning, nämligen i första graden. Å extra stat vore — förutom byråchefen —
uppförda 5 tjänstemän i andra graden — därav 1 vakant — och 8 i första graden.
Kiksförsäkringsanstalten föresloge, att därav 2 tjänstemän i andra graden och
ytterligare 4 i första graden uppfördes å ordinarie stat.
3:o. Försäkringsmatematiska och statistiska byrån.
Å denna byrå med 28 manliga befattningshavare funnes utom byråchefen
å ordinarie stat endast 1 tjänsteman i första graden. Därjämte funnes å extra
stat 2 tjänstemän i andra graden och 3 tjänstemän i första graden. Kiksförsäkringsanstalten
föresloge, att 1 tjänsteman i andra graden och ytterligare 1 tjänsteman
i första graden uppfördes å ordinarie stat.
4:o—6:o. Första, andra och tredje skaderegleringsbyråer na.
Å dessa byråer med sammanlagt 40 manliga befattningshavare funnes, utom
en byråchef, å ordinarie stat allenast 2 tjänstemän i första graden. Därjämte
funnes å extra stat två tjänstemän i andra graden, vilka fungerade såsom tillfälliga
ledamöter och chefer för var sin byrå, ytterligare 4 tjänstemän i andra graden och
8 tjänstemän i första graden. Därav föresloges 3 tjänstemän i andra graden och
3 tjänstemän i första graden till uppförande å ordinarie stat.
7:o. Ombudsbyrån.
Såsom chef för denna byrå och tillfällig ledamot i anstalten fungerade en
tjänsteman i andra graden å ordinarie stat. Dessutom funnes en tjänsteman i
första graden å extra stat, varjämte en tjänsteman i första graden från annan
byrå tillförordnats såsom sekreterare tillsvidare å byrån. Då förutom de ärenden,
som i statförslaget av den 30 augusti 1919 angivits såsom tillhörande byrån, vissa
omfattande och viktiga ärendesgrupper år 1920 förts till denna byrå för att minska
belastningen å övriga byråer, erfordrades här oundgängligen så snart som möjligt
ytterligare en tjänsteman i första graden. Det syntes därför icke möta betänkligheter
att för denna byrå uppföra en tjänsteman i första graden å ordinarie stat,
i synnerhet som antalet ordinarie tjänstemän i övrigt inom anstalten — särskilt
å skaderegleringsbyråerna — vore så ytterligt ringa och den ordinarie tjänstemannen
å ombudsbyrån vid en eventuell omorganisation kunde överföras till
annan byrå.
Kommittén
för socialförsäkringen
8
organisation.
8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
Antalet nuvarande och föreslagna ordinarie manliga befattningshavare, utom
överläkare och vaktmästare, framginge av nedanstående sammanställning.
Nuvarande
ordinarie
manliga
befattnings-
havare
Föreslagna
ordinarie
manliga
befattnings-
havare
Summa
ordinarie
befattnings-
havare
i
1
Byråchefer ..............................................................
3
1
4
Tj änstemän i andra graden ......... .............................
1
7
8
Tjänstemän i första graden .......................................
6
9
15
Summa
11
17
28
Då antalet manliga ordinarie och extra tjänstemän hos riksförsäkringsanstalten
för närvarande utgjorde 132, utom läkare och vaktmästare, skulle alltså
fortfarande endast en mycket ringa del av de manliga befattningshavarna erhålla
ordinarie anställning. Det syntes icke rimligen kunna anföras betänkligheter
mot detta förslag. Proportionen mellan ordinarie och extra befattningshavare
vore dock fortfarande synnerligen oförmånlig.
I sitt över berörda framställning avgivna utlåtande anför kommittén
för socialförsäkringens organisation:
Kommittén, som nyligen börjat sitt arbete, hade ännu icke kunnat bilda
sig något omdöme om, i vad mån en förenklad central administration för
socialförsäkringens olika grenar kunde åstadkommas. Vid sådant förhållande
måste kommittén givetvis intaga den ståndpunkt, att under den tid, utredningen
påginge, varje ökning av personalen inom socialförsäkringens administration
borde så vitt möjligt undvikas och att särskilt den största varsamhet borde iakttagas
i fråga om sådana nyanställningar, som innebure för framtiden mera bindande
förpliktelser för statsverket.
Beträffande den kommittén nu förelagda frågan borde emellertid framhållas,
att det här icke gällde någon personalökning utan allenast en överflyttning till
ordinarie stat av en del befattningar, som nu vore uppförda på extra stat, vilket
förhållande icke skulle medföra någon nämnvärd kostnadsökning men däremot
bereda riksförsäkringsanstalten fördelen av att i något större utsträckning, än
vad nu vore fallet, kunna bereda sin personal de förmåner beträffande pensionsrätt
m. m., som vore förenade med ordinarie tjänst, och därigenom erhålla större
utsikter att vid sitt arbete mera varaktigt binda erfarna och för detsamma värdefulla
arbetskrafter. Kommittén hade därför att närmast söka bedöma, huruvida en
sådan förskjutning mellan den ordinarie och extra personalen i riksförsäkringsanstalten,
som här föreslagits, kunde tänkas komma att medföra några olägenheter,
därest det skulle bliva möjligt att skapa en förenklad administrationsapparat
för socialförsäkringen. För att kunna bedöma detta måste man givetvis
taga hänsyn till de nuvarande personalförhållandena icke endast inom riksförsäkringsanstalten
utan även inom de övriga socialförsäkringsverken och söka
9
Kung!.. Maj.ts Proposition Nr 161.
bilda sig en uppfattning om det minimi-personalbehov, som skulle göra sig
gällande även för en starkt förenklad socialförsäkringsadministration, därvid
naturligtvis även måste tagas i betraktande de ökade arbetsuppgifter, som genomförandet
av en mera avsevärd utvidgning av sjukförsäkringen måste komma att
medföra.
Beträffande förstnämnda förhållande framginge av nedanstående tablå (sid. 10)
det antal befattningshavare å ordinarie och extra stat samt den extra personal, som
i december 1920 vore anställda inom de olika grenarna av socialförsäkringen.
Av sammanställningen framginge, att av de befattningshavare, som då vore
erforderliga för uppehållande av ifrågavarande administrationsarbete, endast 25 %
vore anställda på ordinarie stat och 24,21 % på extra stat, under det att återstående
50,79 % utgjordes av extra eller mera tillfälligt anställda arbetskrafter.
Betraktade man siffrorna för de olika verken var för sig, funne man, att antalet
ordinarie befattningshavare i procent av ämbetsverkets hela personalantal utgjorde
för försäkringsrådet 61,54, för socialstyrelsens sjukkassebyrå 52,94 och för pensionsstyrelsen
51,3 0, under det att motsvarande procenttal för riksförsäkringsanstalten
utgjorde allenast 7,44. Riksförsäkringsanstalten intoge sålunda i detta
hänseende en synnerligen ogynnsam ställning, och kommittén insåge till fullo
de olägenheter, som härav måste uppstå såväl för anstalten som för ett flertal
av dess befattningshavare. Yad slutligen beträffade den utvidgning av sjukförsäkringen,
som under närmaste framtiden syntes vara ofrånkomlig, så hade socialförsäkringskommittén,
därest obligatorisk sjukförsäkring i den av kommittén föreslagna
omfattningen skulle genomföras, angivit personalbehovet av manliga arbetskrafter
i centraladministrationen till 5 byråchefer, 5 sekreterare och 11 första
gradens tjänstemän. Därest åter sjukförsäkringen skulle genomföras i enlighet
med det senare framlagda, överarbetade förslaget, enligt vilket sjukförsäkringens
centrala administration skulle handhavas av antingen pensionsstyrelsen eller
riksförsäkringsanstalten, skulle behovet av förenämnda arbetskrafter inom centralförvaltningen
möjligen kunna något minskas. Till eu kommande arbetslöshetsförsäkring
hade icke tagits hänsyn.
Efter tagen kännedom om dessa förhållanden ävensom om de olika alternativ,
vilka för en begränsad centraladministration för socialförsäkringen kunde
vara tänkbara, och den ungefärliga gräns, under vilken personalbehovet därvid
icke torde kunna nedbringas, hade kommittén ansett sig kunna som sin uppfattning
uttala, att jämväl därefter skulle bliva behövlig ej endast hela den nuvarande
ordinarie personalen inom socialförsäkringsverken utan ock en viss del av såväl
den på extra stat uppförda som den övriga extra personalen. Och gällde detta
särskilt de mera kvalificerade arbetskrafterna. Det syntes nämligen vara tydligt,
att vid eu genomförd decentralisation av socialförsäkringen antalet kvalificerade
arbetskrafter i centraladministrationen måste bliva större i proportion till hela
personalantalet därstädes, än vad nu vore fallet. Det bleve alltså, såvitt kommittén
kunnat finna, över de mindre kvalificerade och okvalificerade arbetskrafterna som
en reduktion i första hand komme att gå ut, under det att någon sådan knappast
syntes behöva räknas med beträffande åtminstone en avsevärd del av de mera
kvalificerade arbetskrafter, som nu vore anställda på extra stat. Och så syntes
komma att bliva förhållandet, även om det skulle visa sig lämpligt att inom en
dylik administration upprätta ordinarie manliga tjänster av någon ny typ, för
vilka skulle erfordras lägre kvalifikationer än för befattningshavare i första lönegraden,
eu fråga, som kommittén saknade anledning att nu närmare beröra, men
som syntes komma att i annat sammanhang av kommittén upptagas.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 137 käft. (Nr 161.)
542 21
9
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
Tablå över socialförsäkringens personal i december 1920.
Riks-
försäk-
rings
anstalten
För-
säkrings-
rådet
Social-
styrelsens
sjukkasse-
byrå
Pensions-
styrelsen
Summa
Ordinarie stat.
Chef ................................................
1
1
—
1
3
Byråchefer (råd)................................
3
2
1
8
14
Läkare ............................................
1
—
—
—
1
Tjänstemän, i 2:a graden (sekreterare,
l:e aktuarier, l:e byråingenjörer)......
1
1
1
8
11
Tjänstemän i l:a graden (notarier, ak- tuarier, byråingenj örer) ..................
6
1
1
24
32
Kvinnliga biträden (3:e, 2:a och l:a gr.)
18''
2
6
92
118
Vaktmästare (l:e vaktmästare och vakt- mästare)..........................................
4
1
_
5
10
Summa
34
8
9
138
189
Extra stat.
Byråchefer (råd).................................
1
1
—
1
3
Biträdande läkare ..............................
3
—
—
—
3
Tjänstemän i 2:a graden.....................
14
1
—
1
16
Tjänstemän i l:a graden.....................
22
1
—
23
Kvinnliga biträden..............................
134
—
—
—
134
Materialförvaltare ...........................
1
—
—
—
1
Vaktmästare.......................................
2
1
—
—
3
Summa
177
4
—
2
183
Extra personal.
Läkare .............................................
—
—
— .
3
3
Manliga befattningshavare..................
77
—
4
9
90
Sjukkontrollant .................................
1
—
—
—
1
Kvinnliga befattningshavare ...............
160
1
4
113
278
Vaktmästare ......................................
8
—
—
4
12
Summa
246
1
8
129
384
Sammanlagd personal ........................
457
13
17
269
756
Ordinarie personal i procent av hela
personalantalet ..............................
7.44
61.64
52.94
51.80
_
11
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
Man syntes vid bedömande av föreliggande spörsmål även böra taga i
betraktande, att därest vissa nya ordinarie manliga befattningar i riksförsäkringsanstalten
skulle beviljas, dessa med all sannolikhet komme att besättas med
sådana tjäntemän, som redan under lång tid inneliaft anställning i anstalten i
motsvarande tjänstegrader. Med hänsyn till att statsmakterna syntes anse sig
äga vissa förpliktelser med avsende å pensionering m. in. även gent emot sådana
befattningshavare, syntes det i verkligheten icke vara av någon större betydelse
för statsverket, om ett mindre antal dylika befattningshavare nu skulle överföras
till ordinarie stat. Huvudsaken vore, att härigenom icke skapades nya befattningar
eller vållades nämnvärt ökade kostnader för statsverket.
I betraktande av vad ovan anförts ansåge sig kommittén kunna tillstyrka,
att fem befattningar i andra lönegraden och åtta befattningar i första löngraden
från och med år 1922 uppfördes på riksförsäkringsanstaltens ordinarie stat, dock
under villkor att anstaltens extra stat minskades med det antal befattningar,
söm motsvarade antalet från extra till ordinarie stat i anstalten överflyttade befattningshavare.
Däremot hade kommittén icke ansett sig. kunna förorda inrättandet av den
föreslagna ordinarie byråchefsbefattningen. Även om det syntes kunna anses
sannolikt, att minimiantalet befattningar i denna lönegrad i en förenklad administration
skulle komma att ställa sig högre än det nuvarande antalet sådana
ordinarie befattningar, hade kommittén dock hållit före, att man beträffande en
ökning av dessa befattningar syntes böra iakttaga en viss försiktighet, då antalet
dylika befattningar redan nu vore relativt stort.
Yid bifall till detta förslag skulle sammanlagda antalet ordinarie befattningshavare
i tredje, andra och första lönegraderna inom den nuvarande socialförsäkringsförvaltningen
utgöra resp. 14, 16 och 40.
Därest visst antal extra befattningar, såsom av kommittén föreslagits, överfördes
till ordinarie stat, syntes lämpligen den säkerhetsåtgärd kunna vidtagas,
att i fullmakterna för innehavarna av de ordinarie befattningar i riksförsäknngsanstalten,
som nu komme att beviljas, meddelades föreskrift om, att de skulle
vara skyldiga att, när helst så av Kungl. Maj:t prövades lämpligt, med bibehållande
av sin lönegrad låta sig förflyttas till annan liknande befattning icke
endast inom socialförsäkringens administration utan jämväl inom statsförvaltningen
i övrigt.
I anledning av kommitténs utlåtande bär riksförsäkringsanstalten
upprättat följande förslag till placering av de utav kommittén tillstyrkta
befattningarna:
Byrå
Tjänst
i andra
lönegraden
Tjänst
i första
lönegraden
Administrativa byrån .................................................................
1
—
Försäkringsbyrån ........................................................................
2
4
Försäkringsmatematiska och statistiska byrån.................................
1
1
Skaderegleringsbyråerna (3 st.).....................................................
1
3
Summa
5
8
12
Kungl. May.ts Proposition Nr 161.
Departements
chefen.
I sammanhang därmed att 1916 års riksdag antog nu gällande lag
om försäkring för olycksfall i arbete, vilken trädde i kraft den 1 januari
1918, beslöts, att riksförsäkringsanstalten med ingången av år 1917 —
efter fjorton års verksamhet — skulle försättas å ordinarie stat. A
denna stat uppfördes endast de dåvarande å extra stat för anstalten
upptagna befattningarna med vissa förhöjningar i fråga om de olika
tjänsternas grader. Att märka är emellertid, att det i propositionen i
ämnet till 1916 års riksdag (nr 250) förutsattes, att den nya lagen
skulle komma att medföra en kraftig utvidgning av anstaltens verksamhet
och i samband därmed en avsevärd utökning av anstaltens personal.
Då emellertid ovisshet rådde, i vilken utsträckning personal
skulle behöva anställas i anledning av den nya lagen, saknades vid
1916 års riksdag möjlighet att bedöma, i vad mån en utökning av de
ordinarie befattningarnas antal borde ske. Sedan erfarenhet i nämnda
avseende vunnits, inkom riksförsäkringsanstalten först med sin omförmälda
skrivelse i ämnet av den 30 augusti 1919 samt därefter, då densamma
ej kom att föreläggas 1920 års riksdag, med sin framställning
av den 15 juni 1920.
Det måste givetvis för riksförsäkringsanstalten medföra avsevärda
olägenheter, att dess personal i så betydande utsträckning är å extra
stat. Sålunda hava redan en och annan av de äldsta och mest kvalificerade
tjänstemännen lämnat anstalten för att övergå till andra grenar
inom statsförvaltningen eller för att taga anställning i enskild tjänst.
Ehuru utom de i statsverkspropositionen berörda omständigheterna även
de nuvarande statsfinansiella förhållandena äro ogynnsamma för en lösning
av anstaltens personalfråga, anser jag dock skälig hänsyn till anstalten
och dess personal kräva, att nämnda angelägenhet upptages till
behandling för lösning i den begränsade omfattning, som antytts i statsverkspropositionen.
Kommittén för socialförsäkringens organisation har
nu tillstyrkt, att fem befattningar i andra normalgraden och åtta i första
normalgraden från och med år 1922 uppföras å riksförsäkringsanstaltens
ordinarie stat, under villkor att anstaltens extra stat minskades i motsvarande
omfattning samt att i fullmakterna för blivande innehavare av
ifrågavarande befattningar föreskreves, att de vore pliktiga att, med
bibehållande av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande
låta sig förflyttas till annan liknande befattning inom statsförvaltningen.
Ehuru jag helst skulle önskat anshita mig till kommitténs förslag, vars
genomförande i dess helhet knappast borde möta några betänkligheter, har
jag dock trott försiktigheten bjuda att vid skapandet av ordinarie befattningar
inom nämnda verksamhetsområde icke ens gå så långt som kommittén
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
13
föreslagit. I varje fall kunna enligt min mening några rimliga betänkligheter
ej före finnas mot att för envar av de tre byråer i riksförsäkringsan stalten,
vilka stå under ordinarie byråchef — nämligen administrativa byrån,
försäkringsmatematiska och statistiska byrån samt första skaderegleringsbyrån
— också sekreteraren, byråchefens närmaste man och
vikarie, uppföres å ordinarie stat. Vad åter angår det föreslagna inrättandet
av två ordinarie befattningar i andra normalgraden å försäkringsbyrån,
torde det, då chefen för nämnda byrå för närvarande ej
ansetts böra försättas å ordinarie stat, även böra anstå med andragradstjänsternas
överförande å ordinarie stat. Beträffande slutligen de till uppförande
å ordinarie stat föreslagna befattningshavarna i nuvarande första
normalgraden har jag, efter att hava förvissat mig om de olika arbetsuppgifter,
som påvila respektive till uppförande å ordinarie stat föreslagna befattningshavare,
kommit till den uppfattningen, att med hänsyn till arten
av det vederbörande tjänstemän åliggande arbetet de befattningar, av
vilkas innehavare fordras kompetens som ingenjör, aktuarie eller statistiker,
komma att under varje förhållande bliva erforderliga. De nu
ifrågavarande befattningar i första lönegraden, vilkas innehavare måste
äga endera av nu nämnda kvalifikationer, äro de av riksförsäkringsanstalten
till placering å försäkrings- samt försäkringsmatematiska och
statistiska byråerna föreslagna tjänstemännen. Ifrågavarande befattningshavare,
till antalet fem, anser jag mig följaktligen böra föreslå
till överförande å ordinarie stat. Vad beträffar kommitténs förslag om
meddelande av föreskrifter i fråga om skyldighet för blivande innehavare
av de till uppförande å ordinarie stat föreslagna befattningarna
att med bibehållna lönevillkor låta sig förflytta till annan liknande
befattning inom administrationen synes någon särskild föreskrift
härutinnan ej erforderlig, då 13 § i det nya avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk innehåller
bestämmelser i nämnt avseende.
Den av mig i årets statsverksproposition för riksförsäkringsanstalten
föreslagna ordinarie staten slutar å 176,200 kronor. Då emellertid
riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts framställning angående ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och
centrala ämbetsverk beslutat, att nuvarande andra normalgradens befattningshavare
i de centrala ämbetsverken skola placeras i den femtonde
lönegraden, kräves i anledning härav vissa jämkningar i Kungl.
Maj:ts förslag. Med iakttagande av dessa och uppförande av de utav
mig förordade befattningarna å ordinarie stat nämligen tre i nuvarande
andra och fem i nuvarande första normalgraden, varvid enligt de an
-
14
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 161.
tagna principerna för genomförande av det nya lönesystemet befattningshavare
av den förra kategorien hänföras till 15:de lönegraden och
de utav den senare till 13:e lönegraden samt kostnaderna för ifrågavarande
befattningshavare beräknas efter avlöningen i näst högsta löneklassen
för ortsgruppen G inom respektive lönegrader, skulle posten
avlöningar i den ordinarie staten för riksförsäkringsanstalten för år
1922 sluta i avrundat tal å 226,800 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande
ökningar av de ordinarie befattningshavarnas antal kräves en
höjning av det i staten för vikariatsersättningar upptagna beloppet,
av förslagsanslags natur, 5,200 kronor. För närvarande kan dock
ej exakt beräknas med huru mycket det bör ökas. Emellertid synes
mig försiktigheten bjuda, att det höjes med 1,500 kronor eller sålunda
till 6,700 kronor. Den ordinarie staten skulle följaktligen
sluta å 238,500 kronor. Denna summa skulle med 62,300 kronor
komma att överstiga det i statsverkspropositionen för ändamålet upptagna
beloppet, 176,200 kronor.
Vad åter beträffar den extra staten för riksförsäkringsanstalten för
år 1922, innebär överförande från densamma till ordinarie stat av här
ovan omförmälda befattningar, att den i samma stat ingående posten
för avlöningar m. m., upptagen till 871,500 kronor, skall minskas med
följande belopp 3*8,124 kronor + 5 x 6,048 kronor = 54,612 kronor
eller i avrundat tal 54,600 kronor, varvid nämnda post kommer att sluta
å 816,900 kronor. Efter avlåtande av innevarande års statsverksproposition
har emellertid prisnivån börjat sjunka, vilket — enligt vad jaginhämtat
— medför, att de belopp, vartill vissa utgifter i den extra staten
beräknats, kunna nedsättas. I anledning härav torde följande besparingar
kunna beräknas: å hyra 6,450 kronor, å tryckningskostnader 20,000
kronor, å anskaffning och underhäll av inventarier 10,000 kronor, å skrivmaterialier
4,000 kronor, eller sålunda tillhopa 40,450 kronor. I anledning
härav kan det i den extra staten beräknade beloppet för posten
hyra m. m. 396,000 kronor nedsättas med 40,450 kronor till 355,550
kronor. Det totala belopp, varmed den extra staten, som i årets statsverksproposition
slutar å 1,601,700 kronor, således kan nedsättas, utgör
följaktligen 95,050 kronor (54,600 kronor + 40,450 kronor). Den extra
staten kommer således att sluta å 1,506,650 kronor.
Den ökning i det ordinarie anslaget, som betingas av försättande
å ordinarie stat av ovan föreslagna befattningar, överstiger med 7,700
kronor (62,300 kronor — 54,600 kronor) det belopp, varmed den extra
staten kan sänkas i anledning av nämnda omständighet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
15
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.
dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat för riksförsäkringsanstalten på nedanstående sätt:
Antal
befattningar
Avdelning
och lönegrad
enligt
löneplanen
i
generaldirektör.........................................
A 3
3
byråchefer ................................................
B 20
4
tjänstemän..............................................
B 15
11
tjänstemän .............................................
B 13
1
kontorsskrivare, kvinnlig ........................
kanslibiträden, kvinnliga ...........................
C 5
9
C 3
8
kontorsbiträden, kvinnliga ........................
förste expeditionsvakt...............................
C 2
1
B 3
3
expeditionsvakter......................................
B 1
dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag...................................... 226,800 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...... 6,700 )>
Arvode till en överläkare, förslagsanslag,
högst ................................... 5,000 »
Förslagsanslag 238,500 kronor
dels under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken riksförsäkringsanstalten
uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma
rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 238,500
kronor;
dels ock för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å
1,506,650 kronor.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.
Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Conr. Falkenberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksförsäkring sanstalten samt i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i stat s. 9 i texten
- SU 1921:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksförsäkringsanstalten samt i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositi s. 11 i texten