Sök i Ratio Lex

Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarheten å för kronans räkning inmutade områden inom Norsjö socken av Västerbottens län

1921-03-11 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:170, Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarheten å för kronans räkning inmutade områden inom Norsjö socken av Västerbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag för verkställande

av undersöknings- och försvarsarheten å för kronans

räkning inmutade områden inom Norsjö socken av Västerbottens

län; given Stockholms slott den 11 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqyist

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, anförde:

I en till chefen för jordbruksdepartementet ställd skrivelse av den

14 nästhdna februari, vilken skrivelse jämlikt gällande departementalstadga

sedermera överlämnats till handelsdepartementet, har chefen för

Sveriges geologiska undersökning, överdirektören A. Gavelin hemställt

om anvisande av ett anslag å 60,000 kronor för utförande av nödiga

undersöknings- och försvarsarbeten inom vissa för kronans räkninoinmutade

områden i Norsjö socken av Västerbottens län.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 143 höft. (Nr 170.)

Chefen för

Sveriges geologiska

undersökning.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

q

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

I skrivelsen anför överdirektören Gavelin till en början följande:

»Vid de geologiska undersökningar, som under år 1920 bedrivits inom

nedre delen av Västerbottens län och vilka undersökningar avse åstadkommandet

av geologiska översiktskartor med beskrivningar över länet, ägnades

en större del av arbetet åt malmgeologiska utredningar inom vissa områden

tillhörande det s. k. Skelleftefältet, vilka på grund av geologiska förhållanden

i allmänhet samt vissa tidigare gjorda fynd kunde väntas hålla i brytvärda

mängder förekomster av sådana malmer som svavelkis, kopparkis etc., vilka

för närvarande inom vårt land älro kända i för landets behov otillräckliga

kvantiteter. Av de hittills utförda arbetena framgår, att ifrågavarande områden

bilda en karaktäristisk ''malmprovins’, anmärkningsvärt rik på kismalmsanledningar.

Vid sidan av det för närvarande av enskilt konsortium

inmutade Kristinebergsfältet inom Lycksele socken befanns särskilt ett område

av Norsjö socken hålla sådana malmanledningar av så pass lovande beskaffenhet,

att de påkalla detaljerade undersökningar. Med stöd av Kungl.

Maj:ts i brev av den 19 mars 1920 meddelade befallning inmutade Sveriges

geologiska undersökning ett antal av dessa för statens räkning, medan andra

anledningar inmutats i samma trakter av enskilda. Huvudparten av de inmutade

förekomsterna består av svavelkis, men åtskilliga block av rik kopparmalm

angiva, att sådan malm jämväl ingår i vissa av förekomsterna.»

Till förklaring av att de för statens räkning sålunda inmutade områdena,

vilka under benämning Maurliden, Norrliden, Örträsk, Bjur fors,

Bjurträsk och Uddgruvorna finnas utmärkta å en vid framställningen

fogad karta, ansetts behöva upptaga relativt betydande arealer, ehuru

naturligen endast smärre delar därav kunde förväntas innehålla malm i

brytvärd mängd, anför överdirektören Gavelin härefter vidare:

»De allra flesta (och alla rikare eller mest lovande) malmanledningarna

utgöras av malmblock, växlande i storlek från 4—5 tons vikt till helt små

malmstenar, medan de direkt i dagen gående anledningarna endast uppvisat

fattiga anrikningsmalmer. För att med utsikt till framgång framleta de

värdefullare malmkroppar, från vilka en stor del av de rikare blocken måste

härstamma, krävas i första rummet ingående undersökning och kartläggning

av traktens bergarter samt mycket ingående utredning av moränbildningarna

och landistransportens förlopp, allt för att kunna inom så snäva gränser som

möjligt lokalisera moderklyfterna för malmblocken. Inom de på detta sätt

begränsade områdena måste sedan följa mätningar medelst elektrisk malmletningsmetod

samt grävningar och provsprängningar för att blotta malmkropparna.

Alla dessa olika moment av undersökningsarbetena böra så långt

möjligt fortgå i intimt samband med varandra. Inom en så jordtäckt terräng

som den ifrågavarande kan emellertid sannolika inoderklyften till en serie

av malmblock i flertalet fall icke på geologiska grunder instängas inom mycket

trånga gränser. Innan man går att med elektriska mätningar och eventuellt

på dessa följande blottningar undersöka en geologiskt inringad anledning,

nödgas man därför vanligen inmuta ett ganska stort fält, om man skall hava

tillräckligt stor sannolikhet för att finna den sökta malmkroppen inom det
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

* anaat fa1}.riskeras, särskilt med för närvarande inom ifrågavarande

trakter radande livliga mmutarcintresse, att den sökta malmen kfn komma

att falla inom inmutningar, som av konkurrenter tagas i omedelbar närhet till

tÄ in" statens) undersökning" rbeten

Överdirektören Gavelin övergår härefter till frågan om kostnaderna

anföiUhäromknmg8_ °°h forsvarsarbeten å de inmutade områdena samt

vrål /Emedan ge,ol?giska undersökningen hade till fritt förfogande för ända
17’°°0

krono1'' uppgående återstoden av ett anslag, urS

m L: kronor, som ar 1918 av Stockholms superfosfataktiebolag

välvilligt donerats ior utförande av vissa praktiskt-geologiska undersökningar

sjunde pa sensommaren och hösten detaljundersökning av en del av de för

önskvärt inmutade omfådena påbörjas. Då det befanns i hög grad

för mätnin-a^ocb blnttV^nda w ex0ceptionellt gynnsamma höstvintern 1920

'' c^ , SaT h kiottnmgsarheten å vissa vattensjuka områden, som kunde

misstankas hysa malmforekomster, men vilkas undersökande under såväl

sommarmanaderna som en snörikare vinter skulle mött stora svårigheter och

liSTuerDU^cb1 kostnader’ fortsattes dessa arbeten så länge som möj
ligt

eller till och med senare delen av december månad.

, , a arbetena avbrötos, hade man visserligen icke ännu Ivckats nåträfPi

moderklyfterna till de mto» och rita malmblock inom BiurtoSSktcu Ä

ho^? eftersöktes, utan det malmfält, som påträffats och blottats, visade

sito vara ett annat an det sokta samt innehållande endast en relativt låg

procent^, först efter anrikning användbar svavelkis, men som under nuvarande

konjunkturer icke i och for sig skulle löna brytning. I betraktande av

den relativt korta tul, under vilken arbetena hittills bedrivits, synas migdock

fLZzT- rCSUltatt;n’ gen°m de ytligare hållpunkter, som genom dem givitsfS

de? tillfrp|ep il°Cha Sen°T dG nya anledldugar, som i samband därmed påträffades,

tillfredsställande samt uppmuntrande till fortsatta undersökningsarbeten

Jag anser mig darfor hora föreslå, att i främsta rummet de inmutade områden

6J madhannS siftlidne höst’ bliva detaljundersökta i nödig

omfattning Da pa grund av gruvlagens bestämmelser försvarsarbteten måste

twir<ra''S ^r:''s"Tn™;l.r„en 1921> darest inmutningarna ej skola förfalla, är det

mÄw •nsfkTt,/tt lfragavarande arl)eten kunna återupptagas så tidigt som

möjligt instundande sommar.

?ar(;?t emellertid de ifrågavarande inmutade områdena skola kunna

bliva detaljundersökta, kraves härför anvisning av nödiga penningemedel då

Sveriges geologiska undersöknings anslag för fältarbeten icke är beräknat så

ningsarbetena1VeDebtek°Staade f7 ^ dyrbara blottuings- och elektriska mäti

ar v}sserl1lgen oböjligt att noggrannare beräkna storleken

av det belopp, som kan komma att bliva erforderligt för uppdagandet

Om J!wandet \ tlllrackllg utsträckning av de eftersökta malmkropparna.

Om arbetena under innevarande ar skola kunna bedrivas med den kraft, att

man vid arets slut skall kunna förvänta bestämda resultat rörande några av

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kommers
kollegium.

1917 års

kommission

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 170-

de mera lovande malmanledningarna, borde man dock härför kunna disponera

ett belopp av intill 60,000 kronor. Ehuru ifrågavarande belopp är betydande,

vågar jag framhålla, att det vid ett någorlunda gynnsamt resultat av undersökningarna

skulle framstå såsom synnerligen väl använt, då de ifrågavarande

malmerna äro behövliga för industrien i vårt land och särskilt i Norrland

samt de till närmare undersökning ifrågasatta områdena ur kommunikationssynpunkt

måste sägas vara gynnsamt belägna, från mindre än 1 mil till omkring

ett par mil ifrån norra stambanan inom en för övrigt lämplig terräng.

Med stöd av det anförda, får jag sålunda vördsamt hemställa, att herr

statsrådet måtte föreslå anvisandet å tilläggsstat för år 1921 av ett belopp av

sextiotusen kronor för utförande i mån av behov av nödiga undersökningsoch

försvarsarbeten inom för kronans räkning inmutade områden inom Norsjö

socken av Västerbottens län.»

I utlåtande den 28 nästlidna februari framhåller kommerskollegium

den betydelse för de utefter norrlandskusten belägna pappersmassefabrikerna,

som tillgång till svavelkis från närbelägna fyndigheter

skulle hava, och tillstyrker med anledning härav den av överdirektören

Gavelin gjorda framställningen. Kollegium övergår härefter till frågan

om ett eventuellt samarbete vid fyndigheternas utforskande mellan

Sveriges geologiska undersökning och 1917 års kommission för undersökning

och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter å kronojord.

Med överlämnande av ett kollegium tillhandakommet yttrande i ämnet

från berörda kommission anför kollegium, att till Sveriges geologiska

undersöknings arbetsområde lämpligast syntes böra hänföras föreståendet

och ledningen av malmletningsarbetet för påvisandet av fyndplatser i

fast berg av de malmanledningar, varifrån de lösa malmblock, vilka

föranlett de tagna inmutningarna, härstammade, varemot det fortsatta

undersökningsarbetet genom gruvarbete samt anriknings- och eventuellt

smältningsförsök icke borde uppdragas åt Sveriges geologiska undersökning

utan exempelvis åt kommissionen eller annat, vid tidpunkten

för dessa arbetens utförande förefintligt lämpligt statsorgan. Kollegium

tillägger, att några definitiva bestämmelser för anordnandet av sagda

fortsatta undersökningsarbete varken behövde eller borde träffas, förrän

Sveriges geologiska undersökning anträffat malmer i fast klyft, och

föreslår därför, att, därest geologiska undersökningen skulle erhålla förevarande

malmletningsuppdrag, densamma måtte åläggas att hos Kungl.

Maj:t göra anmälan, då malmen anträffats.

1917 års kommission för undersökning och tillgodogörande av

vissa mineralfyndigheter å kronojord anmärker i sitt förberörda yttrande,

att kommissionens uppgift icke omfattade något initiativtagande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170. 5

till uppletande av nya fyndigheter eller någon inmutareverksamhet från

statens sida. Detta vore däremot fallet med Sveriges geologiska undersöknings

verksamhet, vilken för övrigt även berörde enskild jord, som

folie inom de undersökta trakterna. Kommissionen åter hade att tillvarataga

kronans intressen såsom jordägare gentemot enskilda inmutare

å kronomark samt att, där så erfordrades, komplettera dessas undersökningsarbeten.

Att åt kommissionen överlämna det uppdrag, som nu

innehades av Sveriges geologiska undersökning, ansåge kommissionen

mindre lämpligt, ehuru det icke vore uteslutet, att även kommissionen

kunde komma i en sådan situation vid utförande av sitt uppdrag för

jordägareandelens bevakande, att inmutniDg för kronans räkning genom

kommissionen vid något tillfälle kunde behöva företagas. Efter att

hava påpekat, att det till kommissionens förfogande ställda, av 1919

års lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år anvisade reservationsanslaget

å 100,000 kronor för undersökning av vissa mineralfyndigheter

enligt av såväl riksdagen som Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

vore avsett uteslutande till bekostande av registerföring, okulärbesiktningar

samt, där så funnes nödigt, mera ingående undersökningar beträffande

sådana fyndigheter å kronojord, som enligt lagen den 31 maj

1918, innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län, bleve av enskilda inmutade och i vilka kronan hade

jordägareandel, anför kommissionen vidare bland annat följande.

I fråga om det nyssnämnda anslaget ä 100,000 kronor ville kommissionen

framhålla, att detsamma icke utan ändring av bestämmelserna

vid dess beviljande kunde tagas i anspråk för Sveriges geologiska undersöknings

malmletnings- och undersökningsarbeten. Beträffande vidare

lämpligheten över huvud taget att för sagda ändamål använda en så

avsevärd del av anslaget som 60,000 kronor ville kommissionen påpeka,

att, såvitt för det dåvarande kunde bedömas, visserligen 40,000 kronor

eller två tredjedelar av nyssnämnda belopp torde komma att återstå av

anslaget vid slutet av år 1921, men vore härvid att märka, att intet

nytt anslag begärts av riksdagen för kommissionens verksamhet under

år 1922, ehuru kommissionens arbete, på grund av att lagen den 31

maj 1918 fått sin giltighetstid utsträckt till den 1 oktober 1922 samt

nya fyndigheter otvivelaktigt fortfarande komme att inmutas å kronojord,

måste tänkas komma att pågå även under sistnämnda år. Det

syntes därför kommissionen mindre lämpligt att redan under år 1921

förbruka anslaget i dess helhet. Då emellertid kommissionen funne det

av Sveriges geologiska undersökning väckta förslaget synnerligen beaktansvärt

samt ansåge, att någon invändning icke med fog kunde fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departement s«

chefen.

6 Kunyl. Maj:ts ■proposition Nr 170.

ställas mot det ifrågasatta beloppets storlek, ville kommissionen däremot

förorda, att ett direkt anslag för ändamålet äskades av riksdagen.

På min hemställan har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat till

riksdagen avlåta proposition om utläggande av statsgruvefält vid Stekenjokk

och Remdalen i Vilhelmina socken av Västerbottens län. Med

hänsyn till de å dessa platser påvisade fyndigheternas avlägsna läge

ansåg jag mig nämligen, i överensstämmelse med vad vederbörande

myndigheter anfört, icke kunna förorda, att särskilt anslag nu äskades

för fyndigheternas undersökande och bearbetande. Helt annorlunda

ställer sig däremot förhållandet med de inmutningar, som av Sveriges

geologiska undersökning för kronans räkning gjorts inom Norsjö socken

av samma län. Dessa inmutningar, vilka synas innehålla brytvärda

fyndigheter av koppar- och svavelkis, äro belägna på ett avstånd av

endast 1 å. 2 mil från stambanan genom övre Norrland, och den mellan- ''

liggande terrängen är, enligt vad för mig uppgivits, försedd med goda

vägar och jämväl i övrigt lämplig för malmens framforslande. Då härtill

kommer, att särskilt under den avspärrningsperiod, vårt land nyligen

genomgått, tillfullo ådagalagts vikten av, att de naturtillgångar av här

ifrågavarande slag, som inom landet äro tillfinnandes, väl tillvaratagas,

synas mig starka skäl tala för, att de av chefen för Sveriges geologiska

undersökning föreslagna undersöknings- och försvarsarbetena å de för

kronans räkning inmutade områdena inom Norsjö socken må få komma

till utförande. Att bestrida kostnaderna för dessa arbeten från det å

1919 års tilläggsstat anvisade, till 1917 års kommissions förfogande

ställda anslaget å 100,000 kronor låter sig emellertid, såsom ock av

kommissionen framhålles, icke göra utan riksdagens medgivande och lärer

i allt fall icke böra ifrågasättas redan av den anledningen, att berörda anslag

i sin helhet torde komma att behövas för det med anslaget avsedda

ändamålet. Under sådana omständigheter och då några andra medel för

kostnadernas bestridande icke heller finnas tillgängliga, synes mig framställning

böra till riksdagen avlåtas om anvisande av det erforderliga

beloppet. Att därvid uppgöra någon tillförlitligare kostnadsberäkningär

av naturliga skäl icke möjligt. Efter samråd med chefen för Sveriges

geologiska undersökning har jag emellertid kommit till den uppfattningen,

att den begärda summan, 60,000 kronor, bör kunna åtminstone

tillsvidare något minskas, förslagsvis till 40,000 kronor. En ytterligare

nedsättning av beloppet finner jag däremot, om arbetena icke skola inskränkas

endast till inmutningsrättens försvarande utan bliva av bestående

värde för framtiden, icke tillrådlig.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170. 7

Anslaget, som i fall av behov torde böra få tagas i anspråk jämväl

för undersökandet av andra fyndigheter inom Norsjö socken än de

redan inmutade, synes — med hänsyn till att arbetena måste taga sin

början redan innevarande år men kanske icke hinna då avslutas — böra

såsom reservationsanslag anvisas å 1921 års tilläggsstat. Medel för anslagets

täckande hava visserligen icke i förslaget till tilläggsstat beräknats

men torde likväl kunna å denna stat beredas.

Beträffande undersökningsarbetets utförande synes mig detsamma,

åtminstone till dess malmer i fast klyft anträffats, böra anförtros åt

Sveriges geologiska undersökning. Närmare föreskrifter rörande anslagets

användande och undersökningsarbetets fullföljande torde i sinom tid få

meddelas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer iag, att Kund.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som för kronans räkning äro eller kunna varda inmutade inom

Norsjö socken av Västerbottens län, å tilläggsstat för år 1921 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla ; och skulle proposition i ämnet

till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarheten å för kronans räkning inmutade områden s. 1 i texten