Sök i Ratio Lex

Angående förlängd giltighetstid av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket

1921-02-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:172, Angående förlängd giltighetstid av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17it.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:tsproposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid

av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket; given

Stockholms slott den 25 februari 1921.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari 1921.

N ärvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

I proposition den 5 mars 1920, nr 271, angående lönereglering

för domänverkets personal, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat,

att dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag fogat förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid

domänverket att träda i tillämpning från och med den 1 januari 1921,

dels ock besluta, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i

21 § av samma reglemente angivna semestertiden skulle vidtagas i den

S334. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 145 höft. (Nr 172.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

män sådant påkallades av bristen på övad reservpersonal eller andra

omständigheter, därvid borde tillses, att, i den mån olika semestertid

ansåges böra stadgas för befattningshavare tillhörande samma lönegrad,

äldre befattningshavare så vitt möjligt komme i åtnjutande av längre

semester än yngre befattningshavare av sådan grad.

I sammanhang med denna proposition behandlade riksdagen en inom

första kammaren väekt motion, nr 257, vari föreslogs, att riksdagen

måtte avslå propositionen och att riksdagen i dess ställe måtte hos

Kungl. Maj:t hemställa om skyndsamt utarbetande av och framläggande

för riksdagen av förslag till lönereglering för domänverkets personal,

förutsättande en omorganisation av domänverkets tjänstebefattningar,

ledande framförallt till att den större dugligheten och ekonomiska förmågan

vid revirförvaltningen erhölle högre avlöning ävensom att inom

verket personalen måtte kunna förflyttas på för förvaltningen lämpligaste

sätt, samt att riksdagen behagade medgiva, att det förslag till avlöningsreglemente,

som inginge i nämnda proposition nr 271, finge provisoriskt

tillämpas under år 1921.

Riksdagen anmälde i skrivelse nr 322 den 17 juni 1920, att riksdagen

i anledning av Kungl. Maj ds proposition och sagda motion provisoriskt

för år 1921 godkänt det av Kung]. Maj:t framlagda förslaget

till avlöningsreglemente samt ifråga om reduktion av semestertid under

erforderlig övergångstid beslutat i enlighet med Kungl. Maj ds förslag.

I anledning av motionen anhöll riksdagen därjämte hos Kungl. Maj:t

om förnyad utredning angående Inne- och orgauisationsförhållanden vid

domänverket med beaktande, i den mån så kunde befinnas lämpligt, av

i merberörda motion angivna synpunkter samt framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Vid föredragning den 22 juni 1920 av denna riksdagens skrivelse

godkände Kungl. Maj:t riksdagens beslut i vad det blivit fattat med

avvikelse från vad Kungl. Maj:t föreslagit samt utfärdade det godkända

avlöningsreglementet (Svensk författningssamling nr 493) att provisoriskt

lända till efterrättelse under år 1921.

Den 30 juni 1920 anmälde dåvarande departementschefen för

Kungl. Maj:t frågan om anordnande g,v den utav riksdagen begärda

utredningen.

Departementschefen . framhöll, att frågan om ändringar i domänverkets

organisations- och avlöningsförhållanden under senare år varit

föremål för ett flertal utredningar. Härutinnan erinrade departementschefen

bland annat om betänkanden 1912 av norrländska skogs vårdskommittén

och 1915 av särskilda sakkunniga angående de allmänna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kimgl. Maj:ts proposition Nr 172.

skogarna i södra och mellersta delarna av Sverige samt utredningar angående

häradsallmänningar med flera skogar, angående förändrad bokföring

för domänverket ävensom angående anordnande av statlig träförädlingsverksamhet.

Dessa utredningar hade allenast i vissa hänseenden föranlett

beslut.

Sedan departementschefen därefter redogjort för ovannämnda motion

nr 257 i första kammaren ävensom för riksdagens begäran om utredning,

förklarade departementschefen, att han för sin del anslöte sig till

riksdagens åsikt, att organisations- och löneförhållandena vid domänverket

borde göras till föremål för ytterligare utredning. Därvid borde

ernåendet av en så affärsmässig organisation, som förhållandena kunde

medgiva, vara en huvudsynpunkt. Vad de närmare riktlinjerna för omarbetningen

anginge ansåge departementschefen visserligen, lika med

riksdagen, att de i förenämnda motion angivna synpunkterna borde, i

den mån så kunde finnas lämpligt, vinna beaktande. 1 likhet med riksdagen

förbisåge departementschefen emellertid icke, att svårigheter i

vissa fall torde kunna möta vid förslagens realiserande. Utredningen

borde givetvis icke inskränka sig till att undersöka frågan från de i

motionen angivna synpunkterna utan göras så omfattande och allsidig

som möjligt samt ske under hänsynstagande till alla omständigheter,

som kunde anses inverka på frågan. Såsom av den utav departementschefen

lämnade redogörelsen framginge, förelåge sedan länge ett betydande

antal utredningar och förslag, vilka berörde detta ämne, och vilka till

stora delar ännu icke blivit föremål för beslut. Ur dessa förslag kunde

säkerligen åtskilligt hämtas, som vore av vikt för frågans bedömande.

Den nya utredningen borde därför enligt departementschefens mening

taga samtliga dessa oavgjorda förslag under omprövning och på grundvalen

av hela det föreliggande materialet och de ytteriigare undersökningar,

som kunde finnas erforderliga, sammanföra och framlägga ett

slutligt utarbetat förslag beträffande domänverkets organisations- och

avlöningsförhållanden jämte därtill hörande författningsbestämmelser. I

erforderlig mån borde därvid samarbete åstadkommas med kyrkofondskommittén

och med förberörda sakkunniga för utredning angående anordnande

av statlig träförädlingsverksamhet. I samband med blivande avlöningsförslag

borde även förslag till pensionsreglering framläggas.

I anslutning till vad sålunda anförts anhöll departementschefen om

bemyndigande att för utredningen tillkalla sakkunniga. Denna hemställan

blev av Kungl. Maj:t bifallen, varefter sakkunniga omedelbart

utsågos. Utredningsarbetets igångsättande blev emellertid försenat genom

åtskilliga avsägelser av utsedda sakkunniga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 172.

I skrivelse den 27 september 1920 har domänstyrelsen erinrat, att

nämnda sakkunniga sannolikt icke hunne inkomma med förslag rörande

domänverkets organisation så tidigt, att ärendet kunde föreläggas 1921

års riksdag. Vid sådant förhållande har styrelsen hemställt om framställning

till riksdagen rörande förlängd giltighetstid intill utgången av

år 1922 av den provisoriska löneregleringen för domänverkspersonalen.

Nyssnämnda sakkunniga hava i häröver avgivet yttrande av den

29 oktober 1920 tillstyrkt bifall till domänstyrelsens hemställan.

I detta sammanhang får jag vidare anmäla en framställning från

Agda Leatz med derå kvinnliga befattningshavare i domänstyrelsen angående

lönereglering för dylika befattningshavare.

Innan jag återgiver sistnämnda framställning, tprde jag få erinra

om följande.

Enligt den lönereglering för vissa inom statsförvaltningen anställda

kvinnliga biträden, vilken trädde i tillämpning från och med 1920, utgjorde

lönen:

i första lönegraden lägst 1,600 högst 2,200 kronor

i andra » • » 2,000 » 2,600 »

i tredje » » 2,400 » 3,000 »

Denna lönereglering omfattade även de kvinnliga befattningshavarna

i domänstyrelsen. Styrelsens avlöningsstat upptog dock allenast

de två första graderna.

I avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för kommunikationsverkens

personal upptogos lönebeloppen för kvinnliga befattningshavare

i de fyra lägsta graderna, ortsgrupp G,

i första lönegraden till lägst 2,160 högst 2,574 kronor

i andra » » » 2,574 » 3,018 »

i tredje » » » 2,712 » 3,204 »

i fjärde » » » 3,204 » 3,828 »

I det betänkande den 18 december 1919 av kommunikations verkens

lönekommitté, vilket ligger till grund för domänverkets nu gällande avlöningsreglemente,

anfördes, att kommittén icke velat ifrågasätta någon

egentlig ändring i avlöningsbeloppen för de kvinnliga befattningshavarna

i domänstyrelsen. Då dessa i tjänstgöringsavseende icke skilde sig

från de kvinnliga biträdena vid de centrala verken, borde nämligen

deras avlöningsförhållanden komma under bedömande vid den utredning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 172. 5

beträffande lönereglering i allmänhet för tjänstemän vid de centrala

verken, som komme att företagas. I anslutning härtill föreslog kommittén

begynnelselönen i de tre graderna till respektive 1,608, 2 004

och 2,400 kronor. F ’ ’ ’

I fråga om manliga befattningshavare i .domänstyrelsen föreslog

kommittén lönebelopp, som med en löneklass enligt löneplanen i kommunikationsverkens

avlöningsreglemente understego vad för jämförliga

befattningshavare inom kommunikationsverkens styrelse i nämnda reo-femente

fastställts.

Enligt statsrådsprotokollet till förenämnda proposition nr 271 till

1920 års riksdag angående lönereglering för domänverkets personal uttalade

föredragande departementschefen, att domänstyrelsens personal

i avlöningshänseende borde fullt jämnställas med personalen vid de affärsdrivande

verken, samt tillstyrkte i anslutning härtill, och i enlighet med

vad domänstyrelsen hemställt, att domänverkets hela i löneplanen upptagna

personal uppflyttades en löneklass.

I det till propositionen fogade avlöningsreglementet, vilket såsom

ovan nämnts av riksdagen godkänts att provisoriskt gälla under 1921,

upptogos lönebeloppen för kvinnliga tjänstemän till:

i första lönegraden lägst 1,800 högst 2,400 kronor

i andra » » 2,208 » 2,808 »

i tredje » » 2,604 » 3,204 » .

Den löneplan för kvinnliga befattningshavare vid statsdepartementen

och centrala verken, som i arets statsverksproposition förelagts riksdagen,

upptager i andra — femte lönegraderna samma lönebelopp, som fastställts

för första fjärde lönegraderna jämlikt avlöningsreglementet för

kommunikationsverken. En ny första grad med lägst 1,800 och högst

2,160 kronor för personal, tillhörande den dyraste ortsgruppen, har därjämte

inrättats.

I ovannämnda framställning från kvinnliga befattningshavare i

domänstyrelsen anföres.

»Den för domänverket avsedda löneregleringen, som genom avlöningsregle!"i>n™en

22 Jlm,! V320 SJorts provisorisk! gällande för år 1921, har endast blivit

till hälften genomford i fråga om våra befattningar. Dessa befattningar hava emot

kommunikationsverkens lönekommittés motivering och utan någon annan motivering

av vare sig lönekommittén eller domänstyrelsen intagits 1 domänverkets nya löneplan

allenast med den löneökning, som domänstyrelsen i den 21 januari 1920 över

nämnda kommittébetänkande avgivet utlåtande föreslagit och avsett såsom en allmän

förhöjning av kommitténs löneregleringsförslag, som dock'' endast avsåg manliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

tjänstemän, i och för uppnående av samma löneklasser i motsvarande lönegrader

som i kommunikationsverkens från den 1 juli 1920 gällande lönestat. Som förutsättningen

för denna påbyggnad — nämligen att lönekommittén satt samtliga tjänstemän

vid domänverket en löneklass under motsvarande tjänstegrader i kommunikationsverken

— icke förefanns i fråga om våra befattningar i domänstyrelsen, hava

dessa befattningar så att säga endast formellt intagits i domänverkets nya löneplan,

men utan fullständig lönereglering.

Till följd därav hava vi emellertid även blivit underkastade kungörelsen av

den 25 september 1920 (Svensk författningssamling nr 637) med särskilda grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket, varigenom våra nuvarande

reallöner komma att nedsättas å domänverkets nya lönestat, utom under de .

tjänsteår — 4:e, 5:e och 7—15:e tjänsteåren — varunder ett ålderstillägg eller

under 10:e året två ålderstillägg mer än å gammal stat erhålles genom den nya

lönestaten. Sålunda få vi minskad reallön under l:a, 2:a, 3:e, 6:e, like och följande

tjänsteår, varunder vi få lika antal ålderstillägg enligt båda lönestaterna, beroende

det förstnämnda (minskad reallön) på, att den ringa löneökningeft av 200 kronor

icke täcker den för kommunikations verken och affärsdrivande verk gällande nedsättningen

av dyrtidstillägget. Likväl bliva vi å domänverkets lönestat underkastade

en ökning av arbetstiden från 6 timmar till 7 timmar dagligen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi, att oss mätte beredas

för år 1921 en lönefyllnad, svarande mot den ökade arbetstid, som är förenad

med den nya lönestaten, samt att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för

vårt likställande i löne- och organisationshänseende från år 1922 med antingen,

för den händelse reglering av de centrala ämbetsverkens löne- med flera förhållanden

under år 1921 verkställes i enlighet med 1902 års löneregleringskommittés förslag,

de kvinnliga befattningshavarna i dess ämbetsverk eller ock med kommunikationsverkens

kvinnliga befattningshavare.»

I häröver avgivet utlåtande den 15 februari 1921 har domänstyrolsen

erinrat, att Kung]. Maj:t genom fastställande den 31 december

1920 av generalförslag angående driftkostnader för domänverket under

år 1921 på av domänstyrelsen därom gjord underdånig framställning i

avlöningsstaten för ämbetsverket uppfört två kvinnliga befattningar inom

tredje lönegraden.

Domänstyrelsen har vidare förklarat, att då vid innevarande års

riksdag ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement

och centrala ämbetsverk genomförts, tiden syntes vara inne för

reglering jämväl av den kvinnliga personalens hos domänstyrelsen avlöningsförmåner.

Styrelsen funne det därvid rättvist, att de kvinnliga

befattningshavarna vid domänverket från och med år 1922 bleve i löneavseende

fullt likställda med motsvarande befattningshavare vid statsdepartementen

och de centrala ämbetsverken.

Vid bifall härtill skulle alltså de nuvarande kvinnliga befattningshavarna

av första och andra lönegraderna vid domänverket uppföras i

andra och tredje lönegraderna i löneplanen för de centrala ämbetsverken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. Majis proposition Nr 172.

och befattningshavarna i tredje lönegraden i femte lönegraden i samma

löneplan.

I anslutning till vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt

om avlåtande till innevarande års riksdag av proposition med förslag

till sådan ändring av 9 § B i. avlöningsreglementet för tjänstemän vid

domänverket den 22 juni 1920, att däri, i stället för nuvarande tre

lönegrader för kvinnliga tjänstemän, införas de fem första lönegraderna

av den löneplan för kvinnliga tjänstemän, som upptagits under avdelning C

i 9 § av det förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,

som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition.

Framställningen om lönefyllnad för år 1921 har av domänstyrelsen

avstyrkts, enär något bärande skäl att giva den föreslagna löneregleringen

retroaktiv verkan icke syntes styrelsen föreligga.

Riksdagens beslut nästlidet år förutsätter, att det då provisoriskt Departement!- godkända avlöningsreglementet skall gälla intill dess nytt slutgiltigt förslag chefenblir

utarbetat och antaget. Från ovannämnda sakkunniga är icke något

förslag att förvänta inom sådan tid, att det kan föreläggas den nu församlade

riksdagen. Vid sådant förhållande och då riksdagens provisoriska

godkännande av det förra året framlagda reglementet begränsats till

år° 1921, måste hos riksdagen utverkas medgivande till att reglementet

må förlänga^ att gälla under ytterligare ett år.

Om förlängning medgives, torde statsmakternas beslut ifråga om

reduktion av semester under erforderlig övergångstid fortfarande äga

giltighet utan uttryckligt upprepande.

Vad härefter beträffar förslaget om reglering av de kvinnliga befattningshavarnas

vid domänverket avlöningsförmåner så finner jag eu

sådan reglering vara en given följd av regleringen av avlöningen för

motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen. Någon

anledning varför kvinnliga befattningshavare vid domänverket skulle

vara sämre avlönade än andra sådana befattningshavare med enahanda

tjänstgöring torde ej kunna påvisas.

Den för kvinnliga befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk antagna löneplan bör alltså i tillämpliga delar göras

gällande jämväl för kvinnliga befattningshavare i domänstyrelsen. Såsom

domänstyrelsen anfört, böra dessa befattningshavare från första, andra

och tredje lönegraden i nu gällande provisoriska reglemente överföras

till respektive andra, tredje och femte lönegraderna i nya löneplanen.

\ ad beträffar törsta lönegraden i nya löneplanen torde även för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

domänstyrelsen i likhet med vad som föreskrivits ifråga om statsdepartementen

och de centrala verken i allmänhet, böra gälla att, därest

en befattning av nuvarande första, motsvarande nya andra lönegraden,

varder ledig, densamma icke får tillsättas förrän det blivit utrett, om

icke de göromål, som äro förenade med densamma, kunna anförtros

åt en befattningshavare med den utbildning, som den nya första graden

avser, och följaktligen den lediga befattningen lämpligen böra ersättas

med en befattning av nya första lönegraden.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har jag låtit

utarbeta förslag till ändrad lydelse av 9 och 16 §§ av avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket ävensom av den till samma

reglemente hörande tjänsteförteckning.

De kvinnliga befattningshavarnas i domänstyrelsen framställning

om lönefyllnad för år 1921 finner jag, i likhet med domänstyrelsen, ej

böra föranleda någon åtgärd.

Sedan departementschefen härefter uppläst nyssnämnda förslag till

ändringar i avlöningsreglementet och tillhörande tjänsteförteckning, såsom

bilaga A fogat till detta protokoll, yttrade departementschefen vidare:

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det av 1920 års riksdag provisoriskt för år 1921 godkända avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar,

som upptagits i förenämnda förslag, äga provisorisk tillämpning

jämväl under år 1922.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

9

Bilaga A.

F ö r s 1 a g

till

ändrad lydelse av 9 och 16 §§ i det av riksdagen år 1920 godkända provisoriska

avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket ävensom av den vid

reglementet såsom bilaga fogade tjänsteförteckningen.

9 §•

Lön ep lan.

A. För mniilltra tjänstemän.

13. För kvinnliga tjänstemän.

——-

—

Tjänstemän vic

1 o k a 1 f ö r v a 11 n i n

gen

Tjänste-

Löne-

L ö n e g r u

p p e r

män i

domän- j

styrelsen |

Lönegrad

klass

A

B !

c

D

E

F

G

k

r«o n o

r

kr.

j

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,800

l:a lönegraden............

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,920

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,040

1

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2,160

f

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2,160

2:a lönegraden............!

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

2,298 i

(i

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

2,436

1

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

2,574

7

_

_

2,574

3:e lönegraden............?

8

9

—

—

—

—

—

—

—

2,712

2,850 j

1

10

—

—

—

—

—

—

—

3,018

(

8

__

■ _

2,712

4:e lönegraden..........

9

10

—

—

—

—

—

—

—

2,850

3,018

1

11

—

—

—

—

—

—

—

3,204

|

11

_

_

_

3,204

5:e lönegraden... ........

12

13

—

—

—

—

=

—

—

3,390

3,606

1 i

14

—

—

—

—

. —

—

3,828

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 145 höft. (Nr 172.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

16 §.

1. Därest — — — tabell:

A För man liera tjänsteman.

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

nr

Tjänstledig''*

hetsavdrag

kr.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

nr

Tjänstledig-

hetsavdrag

kr.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

nr

Tjftnstledig-

hetsavdrag

kr.

1

0.60

6

1.10

ii

1.65

2

0.70

7

1.20

12

1.80

3

0.80

8

1.80

13

1.05

4

O.90

9

1.40

14

2.10

5

1.—

10

1.60

2. Har — — — han:

a) — — —, samt

b) om — — — tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t

eller, vad angår manlig tjänsteman tillhörande någon av 1—4 lönegraderna

eller kvinnlig tjänsteman, domänstyrelsen — — — sagts.

Tjän steförteckning

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda

löneplan, till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.

B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad enligt 9 § avd. B

Befattning

l:a lönegraden..................................................

Skrivbiträde.

2:a » ................................................

Kontorsbitriide.

3:e » ................................................

Kanslibiträde.

4:e » ...................................................

- -

5:e *• ................................................

Kontorsskrivare.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ''-ts proposition angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket. s. 7 i texten
  2. JoU 1921:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän rid domänverket. s. 11 i texten