Angående förlängd giltighetstid av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket
1921-02-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:172, Angående förlängd giltighetstid av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 17it.
1
Nr 172.
Kungl. Maj:tsproposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid
av avlöning sreglemente för tjänstemän vid domänverket; given
Stockholms slott den 25 februari 1921.
Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Nils Hansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari 1921.
N ärvarande:
Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:
I proposition den 5 mars 1920, nr 271, angående lönereglering
för domänverkets personal, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat,
att dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag fogat förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid
domänverket att träda i tillämpning från och med den 1 januari 1921,
dels ock besluta, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i
21 § av samma reglemente angivna semestertiden skulle vidtagas i den
S334. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 145 höft. (Nr 172.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.
män sådant påkallades av bristen på övad reservpersonal eller andra
omständigheter, därvid borde tillses, att, i den mån olika semestertid
ansåges böra stadgas för befattningshavare tillhörande samma lönegrad,
äldre befattningshavare så vitt möjligt komme i åtnjutande av längre
semester än yngre befattningshavare av sådan grad.
I sammanhang med denna proposition behandlade riksdagen en inom
första kammaren väekt motion, nr 257, vari föreslogs, att riksdagen
måtte avslå propositionen och att riksdagen i dess ställe måtte hos
Kungl. Maj:t hemställa om skyndsamt utarbetande av och framläggande
för riksdagen av förslag till lönereglering för domänverkets personal,
förutsättande en omorganisation av domänverkets tjänstebefattningar,
ledande framförallt till att den större dugligheten och ekonomiska förmågan
vid revirförvaltningen erhölle högre avlöning ävensom att inom
verket personalen måtte kunna förflyttas på för förvaltningen lämpligaste
sätt, samt att riksdagen behagade medgiva, att det förslag till avlöningsreglemente,
som inginge i nämnda proposition nr 271, finge provisoriskt
tillämpas under år 1921.
Riksdagen anmälde i skrivelse nr 322 den 17 juni 1920, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj ds proposition och sagda motion provisoriskt
för år 1921 godkänt det av Kung]. Maj:t framlagda förslaget
till avlöningsreglemente samt ifråga om reduktion av semestertid under
erforderlig övergångstid beslutat i enlighet med Kungl. Maj ds förslag.
I anledning av motionen anhöll riksdagen därjämte hos Kungl. Maj:t
om förnyad utredning angående Inne- och orgauisationsförhållanden vid
domänverket med beaktande, i den mån så kunde befinnas lämpligt, av
i merberörda motion angivna synpunkter samt framläggande för riksdagen
av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Vid föredragning den 22 juni 1920 av denna riksdagens skrivelse
godkände Kungl. Maj:t riksdagens beslut i vad det blivit fattat med
avvikelse från vad Kungl. Maj:t föreslagit samt utfärdade det godkända
avlöningsreglementet (Svensk författningssamling nr 493) att provisoriskt
lända till efterrättelse under år 1921.
Den 30 juni 1920 anmälde dåvarande departementschefen för
Kungl. Maj:t frågan om anordnande g,v den utav riksdagen begärda
utredningen.
Departementschefen . framhöll, att frågan om ändringar i domänverkets
organisations- och avlöningsförhållanden under senare år varit
föremål för ett flertal utredningar. Härutinnan erinrade departementschefen
bland annat om betänkanden 1912 av norrländska skogs vårdskommittén
och 1915 av särskilda sakkunniga angående de allmänna
3
Kimgl. Maj:ts proposition Nr 172.
skogarna i södra och mellersta delarna av Sverige samt utredningar angående
häradsallmänningar med flera skogar, angående förändrad bokföring
för domänverket ävensom angående anordnande av statlig träförädlingsverksamhet.
Dessa utredningar hade allenast i vissa hänseenden föranlett
beslut.
Sedan departementschefen därefter redogjort för ovannämnda motion
nr 257 i första kammaren ävensom för riksdagens begäran om utredning,
förklarade departementschefen, att han för sin del anslöte sig till
riksdagens åsikt, att organisations- och löneförhållandena vid domänverket
borde göras till föremål för ytterligare utredning. Därvid borde
ernåendet av en så affärsmässig organisation, som förhållandena kunde
medgiva, vara en huvudsynpunkt. Vad de närmare riktlinjerna för omarbetningen
anginge ansåge departementschefen visserligen, lika med
riksdagen, att de i förenämnda motion angivna synpunkterna borde, i
den mån så kunde finnas lämpligt, vinna beaktande. 1 likhet med riksdagen
förbisåge departementschefen emellertid icke, att svårigheter i
vissa fall torde kunna möta vid förslagens realiserande. Utredningen
borde givetvis icke inskränka sig till att undersöka frågan från de i
motionen angivna synpunkterna utan göras så omfattande och allsidig
som möjligt samt ske under hänsynstagande till alla omständigheter,
som kunde anses inverka på frågan. Såsom av den utav departementschefen
lämnade redogörelsen framginge, förelåge sedan länge ett betydande
antal utredningar och förslag, vilka berörde detta ämne, och vilka till
stora delar ännu icke blivit föremål för beslut. Ur dessa förslag kunde
säkerligen åtskilligt hämtas, som vore av vikt för frågans bedömande.
Den nya utredningen borde därför enligt departementschefens mening
taga samtliga dessa oavgjorda förslag under omprövning och på grundvalen
av hela det föreliggande materialet och de ytteriigare undersökningar,
som kunde finnas erforderliga, sammanföra och framlägga ett
slutligt utarbetat förslag beträffande domänverkets organisations- och
avlöningsförhållanden jämte därtill hörande författningsbestämmelser. I
erforderlig mån borde därvid samarbete åstadkommas med kyrkofondskommittén
och med förberörda sakkunniga för utredning angående anordnande
av statlig träförädlingsverksamhet. I samband med blivande avlöningsförslag
borde även förslag till pensionsreglering framläggas.
I anslutning till vad sålunda anförts anhöll departementschefen om
bemyndigande att för utredningen tillkalla sakkunniga. Denna hemställan
blev av Kungl. Maj:t bifallen, varefter sakkunniga omedelbart
utsågos. Utredningsarbetets igångsättande blev emellertid försenat genom
åtskilliga avsägelser av utsedda sakkunniga.
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 172.
I skrivelse den 27 september 1920 har domänstyrelsen erinrat, att
nämnda sakkunniga sannolikt icke hunne inkomma med förslag rörande
domänverkets organisation så tidigt, att ärendet kunde föreläggas 1921
års riksdag. Vid sådant förhållande har styrelsen hemställt om framställning
till riksdagen rörande förlängd giltighetstid intill utgången av
år 1922 av den provisoriska löneregleringen för domänverkspersonalen.
Nyssnämnda sakkunniga hava i häröver avgivet yttrande av den
29 oktober 1920 tillstyrkt bifall till domänstyrelsens hemställan.
I detta sammanhang får jag vidare anmäla en framställning från
Agda Leatz med derå kvinnliga befattningshavare i domänstyrelsen angående
lönereglering för dylika befattningshavare.
Innan jag återgiver sistnämnda framställning, tprde jag få erinra
om följande.
Enligt den lönereglering för vissa inom statsförvaltningen anställda
kvinnliga biträden, vilken trädde i tillämpning från och med 1920, utgjorde
lönen:
i första lönegraden lägst 1,600 högst 2,200 kronor
i andra » • » 2,000 » 2,600 »
i tredje » » 2,400 » 3,000 »
Denna lönereglering omfattade även de kvinnliga befattningshavarna
i domänstyrelsen. Styrelsens avlöningsstat upptog dock allenast
de två första graderna.
I avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för kommunikationsverkens
personal upptogos lönebeloppen för kvinnliga befattningshavare
i de fyra lägsta graderna, ortsgrupp G,
i första lönegraden till lägst 2,160 högst 2,574 kronor
i andra » » » 2,574 » 3,018 »
i tredje » » » 2,712 » 3,204 »
i fjärde » » » 3,204 » 3,828 »
I det betänkande den 18 december 1919 av kommunikations verkens
lönekommitté, vilket ligger till grund för domänverkets nu gällande avlöningsreglemente,
anfördes, att kommittén icke velat ifrågasätta någon
egentlig ändring i avlöningsbeloppen för de kvinnliga befattningshavarna
i domänstyrelsen. Då dessa i tjänstgöringsavseende icke skilde sig
från de kvinnliga biträdena vid de centrala verken, borde nämligen
deras avlöningsförhållanden komma under bedömande vid den utredning
Kungl. Maj ds ''proposition Nr 172. 5
beträffande lönereglering i allmänhet för tjänstemän vid de centrala
verken, som komme att företagas. I anslutning härtill föreslog kommittén
begynnelselönen i de tre graderna till respektive 1,608, 2 004
och 2,400 kronor. F ’ ’ ’
I fråga om manliga befattningshavare i .domänstyrelsen föreslog
kommittén lönebelopp, som med en löneklass enligt löneplanen i kommunikationsverkens
avlöningsreglemente understego vad för jämförliga
befattningshavare inom kommunikationsverkens styrelse i nämnda reo-femente
fastställts.
Enligt statsrådsprotokollet till förenämnda proposition nr 271 till
1920 års riksdag angående lönereglering för domänverkets personal uttalade
föredragande departementschefen, att domänstyrelsens personal
i avlöningshänseende borde fullt jämnställas med personalen vid de affärsdrivande
verken, samt tillstyrkte i anslutning härtill, och i enlighet med
vad domänstyrelsen hemställt, att domänverkets hela i löneplanen upptagna
personal uppflyttades en löneklass.
I det till propositionen fogade avlöningsreglementet, vilket såsom
ovan nämnts av riksdagen godkänts att provisoriskt gälla under 1921,
upptogos lönebeloppen för kvinnliga tjänstemän till:
i första lönegraden lägst 1,800 högst 2,400 kronor
i andra » » 2,208 » 2,808 »
i tredje » » 2,604 » 3,204 » .
Den löneplan för kvinnliga befattningshavare vid statsdepartementen
och centrala verken, som i arets statsverksproposition förelagts riksdagen,
upptager i andra — femte lönegraderna samma lönebelopp, som fastställts
för första fjärde lönegraderna jämlikt avlöningsreglementet för
kommunikationsverken. En ny första grad med lägst 1,800 och högst
2,160 kronor för personal, tillhörande den dyraste ortsgruppen, har därjämte
inrättats.
I ovannämnda framställning från kvinnliga befattningshavare i
domänstyrelsen anföres.
»Den för domänverket avsedda löneregleringen, som genom avlöningsregle!"i>n™en
22 Jlm,! V320 SJorts provisorisk! gällande för år 1921, har endast blivit
till hälften genomford i fråga om våra befattningar. Dessa befattningar hava emot
kommunikationsverkens lönekommittés motivering och utan någon annan motivering
av vare sig lönekommittén eller domänstyrelsen intagits 1 domänverkets nya löneplan
allenast med den löneökning, som domänstyrelsen i den 21 januari 1920 över
nämnda kommittébetänkande avgivet utlåtande föreslagit och avsett såsom en allmän
förhöjning av kommitténs löneregleringsförslag, som dock'' endast avsåg manliga
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.
tjänstemän, i och för uppnående av samma löneklasser i motsvarande lönegrader
som i kommunikationsverkens från den 1 juli 1920 gällande lönestat. Som förutsättningen
för denna påbyggnad — nämligen att lönekommittén satt samtliga tjänstemän
vid domänverket en löneklass under motsvarande tjänstegrader i kommunikationsverken
— icke förefanns i fråga om våra befattningar i domänstyrelsen, hava
dessa befattningar så att säga endast formellt intagits i domänverkets nya löneplan,
men utan fullständig lönereglering.
Till följd därav hava vi emellertid även blivit underkastade kungörelsen av
den 25 september 1920 (Svensk författningssamling nr 637) med särskilda grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket, varigenom våra nuvarande
reallöner komma att nedsättas å domänverkets nya lönestat, utom under de .
tjänsteår — 4:e, 5:e och 7—15:e tjänsteåren — varunder ett ålderstillägg eller
under 10:e året två ålderstillägg mer än å gammal stat erhålles genom den nya
lönestaten. Sålunda få vi minskad reallön under l:a, 2:a, 3:e, 6:e, like och följande
tjänsteår, varunder vi få lika antal ålderstillägg enligt båda lönestaterna, beroende
det förstnämnda (minskad reallön) på, att den ringa löneökningeft av 200 kronor
icke täcker den för kommunikations verken och affärsdrivande verk gällande nedsättningen
av dyrtidstillägget. Likväl bliva vi å domänverkets lönestat underkastade
en ökning av arbetstiden från 6 timmar till 7 timmar dagligen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi, att oss mätte beredas
för år 1921 en lönefyllnad, svarande mot den ökade arbetstid, som är förenad
med den nya lönestaten, samt att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för
vårt likställande i löne- och organisationshänseende från år 1922 med antingen,
för den händelse reglering av de centrala ämbetsverkens löne- med flera förhållanden
under år 1921 verkställes i enlighet med 1902 års löneregleringskommittés förslag,
de kvinnliga befattningshavarna i dess ämbetsverk eller ock med kommunikationsverkens
kvinnliga befattningshavare.»
I häröver avgivet utlåtande den 15 februari 1921 har domänstyrolsen
erinrat, att Kung]. Maj:t genom fastställande den 31 december
1920 av generalförslag angående driftkostnader för domänverket under
år 1921 på av domänstyrelsen därom gjord underdånig framställning i
avlöningsstaten för ämbetsverket uppfört två kvinnliga befattningar inom
tredje lönegraden.
Domänstyrelsen har vidare förklarat, att då vid innevarande års
riksdag ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk genomförts, tiden syntes vara inne för
reglering jämväl av den kvinnliga personalens hos domänstyrelsen avlöningsförmåner.
Styrelsen funne det därvid rättvist, att de kvinnliga
befattningshavarna vid domänverket från och med år 1922 bleve i löneavseende
fullt likställda med motsvarande befattningshavare vid statsdepartementen
och de centrala ämbetsverken.
Vid bifall härtill skulle alltså de nuvarande kvinnliga befattningshavarna
av första och andra lönegraderna vid domänverket uppföras i
andra och tredje lönegraderna i löneplanen för de centrala ämbetsverken
7
Kuntjl. Majis proposition Nr 172.
och befattningshavarna i tredje lönegraden i femte lönegraden i samma
löneplan.
I anslutning till vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt
om avlåtande till innevarande års riksdag av proposition med förslag
till sådan ändring av 9 § B i. avlöningsreglementet för tjänstemän vid
domänverket den 22 juni 1920, att däri, i stället för nuvarande tre
lönegrader för kvinnliga tjänstemän, införas de fem första lönegraderna
av den löneplan för kvinnliga tjänstemän, som upptagits under avdelning C
i 9 § av det förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,
som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition.
Framställningen om lönefyllnad för år 1921 har av domänstyrelsen
avstyrkts, enär något bärande skäl att giva den föreslagna löneregleringen
retroaktiv verkan icke syntes styrelsen föreligga.
Riksdagens beslut nästlidet år förutsätter, att det då provisoriskt Departement!- godkända avlöningsreglementet skall gälla intill dess nytt slutgiltigt förslag chefenblir
utarbetat och antaget. Från ovannämnda sakkunniga är icke något
förslag att förvänta inom sådan tid, att det kan föreläggas den nu församlade
riksdagen. Vid sådant förhållande och då riksdagens provisoriska
godkännande av det förra året framlagda reglementet begränsats till
år° 1921, måste hos riksdagen utverkas medgivande till att reglementet
må förlänga^ att gälla under ytterligare ett år.
Om förlängning medgives, torde statsmakternas beslut ifråga om
reduktion av semester under erforderlig övergångstid fortfarande äga
giltighet utan uttryckligt upprepande.
Vad härefter beträffar förslaget om reglering av de kvinnliga befattningshavarnas
vid domänverket avlöningsförmåner så finner jag eu
sådan reglering vara en given följd av regleringen av avlöningen för
motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen. Någon
anledning varför kvinnliga befattningshavare vid domänverket skulle
vara sämre avlönade än andra sådana befattningshavare med enahanda
tjänstgöring torde ej kunna påvisas.
Den för kvinnliga befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk antagna löneplan bör alltså i tillämpliga delar göras
gällande jämväl för kvinnliga befattningshavare i domänstyrelsen. Såsom
domänstyrelsen anfört, böra dessa befattningshavare från första, andra
och tredje lönegraden i nu gällande provisoriska reglemente överföras
till respektive andra, tredje och femte lönegraderna i nya löneplanen.
\ ad beträffar törsta lönegraden i nya löneplanen torde även för
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.
domänstyrelsen i likhet med vad som föreskrivits ifråga om statsdepartementen
och de centrala verken i allmänhet, böra gälla att, därest
en befattning av nuvarande första, motsvarande nya andra lönegraden,
varder ledig, densamma icke får tillsättas förrän det blivit utrett, om
icke de göromål, som äro förenade med densamma, kunna anförtros
åt en befattningshavare med den utbildning, som den nya första graden
avser, och följaktligen den lediga befattningen lämpligen böra ersättas
med en befattning av nya första lönegraden.
I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har jag låtit
utarbeta förslag till ändrad lydelse av 9 och 16 §§ av avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket ävensom av den till samma
reglemente hörande tjänsteförteckning.
De kvinnliga befattningshavarnas i domänstyrelsen framställning
om lönefyllnad för år 1921 finner jag, i likhet med domänstyrelsen, ej
böra föranleda någon åtgärd.
Sedan departementschefen härefter uppläst nyssnämnda förslag till
ändringar i avlöningsreglementet och tillhörande tjänsteförteckning, såsom
bilaga A fogat till detta protokoll, yttrade departementschefen vidare:
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att det av 1920 års riksdag provisoriskt för år 1921 godkända avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar,
som upptagits i förenämnda förslag, äga provisorisk tillämpning
jämväl under år 1922.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.
9
Bilaga A.
F ö r s 1 a g
till
ändrad lydelse av 9 och 16 §§ i det av riksdagen år 1920 godkända provisoriska
avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket ävensom av den vid
reglementet såsom bilaga fogade tjänsteförteckningen.
9 §•
Lön ep lan.
A. För mniilltra tjänstemän.
13. För kvinnliga tjänstemän.
——-
—
Tjänstemän vic
1 o k a 1 f ö r v a 11 n i n
gen
Tjänste-
Löne-
L ö n e g r u
p p e r
män i
domän- j
styrelsen |
Lönegrad
klass
A
B !
c
D
E
F
G
k
r«o n o
r
kr.
j
1
1,440
1,500
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1,800
l:a lönegraden............
2
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
1,920
3
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,040
1
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
2,160
f
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
2,160
2:a lönegraden............!
5
1,920
1,983
2,046
2,109
2,172
2,235
2,298
2,298 i
(i
2,040
2,106
2,172
2,238
2,304
2,370
2,436
2,436
1
7
2,160
2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
2,574
7
_
_
2,574
3:e lönegraden............?
8
9
—
—
—
—
—
—
—
2,712
2,850 j
1
10
—
—
—
—
—
—
—
3,018
(
8
__
■ _
2,712
4:e lönegraden..........
9
10
—
—
—
—
—
—
—
2,850
3,018
1
11
—
—
—
—
—
—
—
3,204
|
11
_
_
_
3,204
5:e lönegraden... ........
12
13
—
—
—
—
=
—
—
3,390
3,606
1 i
14
—
—
—
—
. —
—
3,828
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 145 höft. (Nr 172.)
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.
16 §.
1. Därest — — — tabell:
A För man liera tjänsteman.
B. För kvinnliga tjänstemän.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
nr
Tjänstledig''*
hetsavdrag
kr.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
nr
Tjänstledig-
hetsavdrag
kr.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
nr
Tjftnstledig-
hetsavdrag
kr.
1
0.60
6
1.10
ii
1.65
2
0.70
7
1.20
12
1.80
3
0.80
8
1.80
13
1.05
4
O.90
9
1.40
14
2.10
5
1.—
10
1.60
2. Har — — — han:
a) — — —, samt
b) om — — — tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t
eller, vad angår manlig tjänsteman tillhörande någon av 1—4 lönegraderna
eller kvinnlig tjänsteman, domänstyrelsen — — — sagts.
Tjän steförteckning
angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda
löneplan, till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.
A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.
B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.
Lönegrad enligt 9 § avd. B
Befattning
l:a lönegraden..................................................
Skrivbiträde.
2:a » ................................................
Kontorsbitriide.
3:e » ................................................
Kanslibiträde.
4:e » ...................................................
- -
5:e *• ................................................
Kontorsskrivare.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ''-ts proposition angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket. s. 7 i texten
- JoU 1921:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän rid domänverket. s. 11 i texten